371. VALSPECIAL | Valfrågorna som hamnat i skymundan | Jonas Edén, vd för Telenor Sverige & Carl Heath, forskare RISE

Förutsägbarhet i reglering, bra investeringskrimat, tillgång till kompetens och avsätter den kompetensen kommer. Det tycker jag är viktiga politiska frågonstans. Vant välkommen till digitala influenser, podden och till ett speciell avsnitt inför valet 2016. Vi befinner oss mitt i ett historiskt teknikskifte, AI och digitalisering förändra redan, hur vi arbetar, driver företag och bygger konkurrenskraft. Men också informationens prids, hur vi påverkas och i förlängningen hur vår demokrati fungerar. Så hur ser vi då till att Sverige tar vara möjligheterna, utan att blunda friskarna? Det ska vi prata med då, med två gäster som kom in i frågan från väldigt olika håll. Med med "Höja", Jonas Eden, "Vedift" eller "Nås Sverige" och "Kallhitt", "Postra" på "Rise", med "Fokus" på bland annat "Digital Resilience", "Demokrateri" och "Informations" på "Wack". Vi ska prata om Sverige's konkurrenskraft, AI, digital infrastruktur och säkerhet. Men också om deepfakes, dess information och hur russ där det vi egentligen är, inför ett val, en helt ny digital verklighet. Vant välkomna till dagens avsnitt. Vant välkomna, idag har vi med oss "Kallhitt", "Foskare" på "Rise" och Jonas Eden, "Vedift" eller "Nås Sverige". Tack. Tack så mycket. I ha ju en specieala avsnitt av digitala inflandspåden i förrixtas valet 26. Och i dag ser vi prata om frågor som kanske påverkas Sverige mer än nästan alla andra politiska frågor. Men som märks för vånans för ett lite valdebatten, nämligen tekniken. Om teknologi kommer att vara en av de starkaste krafterna bakom hur Sverige förändras de kommande tio åren. Varför behandlas den då så lite inför vålet? Ja, jag tänker att det går att se den här tänden tillbaka i tiden också. Det är inte så att tekniken inte har spelat en roll för samhället tillbaka i tiden. Men vi ser hur digitaliseringsportföljen är det i enskanslivet, ofta i andra fjol till att man är energiminister eller civilminister eller någonting annat. Det är inte så att det är en ny företel, så digitaliseringens politiken inte har den framträrande roll, utan det har varit så länge. Utmaningen är också att frågorna blir ännu mer aktuella hela tiden, så det gapet har funnits där. Om man skulle titta på det själv, utifrån vad jag tänker om det var i fall. Så en annan är det att digitaliseringens frågorna genomsyrar alla frågorna, och du ska bygga dreringskansliv med det partiment. En så länge har vi inte sett ett digitaliseringsdepartement. Men det var ju rimligt ju, så då var vi idag att de här frågorna inte balansitt trafikutskottet i riksdagen, utan nån stans där de hör hemma. Men det kräver ju att maktska förflyttas ifrån någon annan ställe, och det behöver människor med kunskap i området. Och där har vi ju upp en mål inte varit dem. Tror det, det finns också enanspekt här att vi kanske är lite bort skämda i Sverige. Vi kommer från en historik där vi har varit ganska långt framme när det gäller teknisk utveckling, när det gäller digitalisering, när det gäller konnektivitetsinfra struktur. Sen halkar vi har halkat lite grann efter i en fört med andra länder där det är viktigt att komma ihåg att Sverige vi verkar inte i ett vakum. Vi behöver ha det för språnget för att säkerställa att vi fortsätter, har export som ska se er, att det kan bygga internationellt framgångsrika företag från en svensk bas. Fortsätt att skapa värde för Sverige och Sveriges befolkning på det sättet, som vi gjort historiskt, och då att ta det helhetsgreppet och lyfta de frågeställningen av både vad det gäller kompetensförsörjning och osset. Om det är från det svenska utbildningssystemet eller form av arbetskraft från annat land med rätt kompetens för att kunna bygga och skada verksamheter i Sverige. Vad händer du med ett land med tekniken för alla snabbande politiska förmågan förstå, prioriterar och styrar den? Tekniken stannar inte bara för att politiken inte hänger med eller sova, utan den fortsätter att jobba upp. Det är också så att tekniken blir en allt större och viktigare del av hur beslutsfattande går till. Det gör att vi hamnar i en situation där makt förflyddes, som man bara gör en korta nekt återkring det, så lever i en demokrati. Demokrati innebär att vi behöver ha verktyg för att kunna hålla på med demokrati. I den gamla köttvärden är den fysiska värden innan digitaliseringen, men då har vi haft massa verktyg för det i demokratin. Vi har kontrapropositionsvateringsordningar och restlängder och talers personer, som alla möjliga saker som är demokratisk, asbilregler eller, om man så vill, algoritmen. När vi då skapar digitala verktyg som vi bygger in beslutsfattande inuti, utan att ha en politisk förståelse för konsekvenserna av det. Då förflyttar vi maktifrån den politiska svären till andra svärer. Den förflyttningen, den kan vi se, och den tycker jag är problematisk, för den gör det svårare för mig som medborgare att veta eller få svar på frågan vad jag mer som bestämmer i den här frågan. Det är lätt att hålla med om, men samtidigt tror jag att det från mitt perspektiv är ett väldigt viktigt uppdrag för politiken. Det har skapa förutsättningar för företag att kunna verka växa skapa värden för samhället, för medarbetare, för kunder. Och då på det politiska uppdrag heter det att skapa förutsättningar, ett bra investeringsklimat. Ett sätt har just för att kunna också biblala kontroll på ett eller annat sätt, alltså vara involverade det som är andra. Så förutsättningar, ett bra investeringsklimat, tillgång till kompetens och avsätter den kompetensen kommer. Det tycker jag är viktiga politiska frågan. Om av Sverige fortsätter, så är vi då ett teknologisk vinnan eller för lovande land 2005. Vi har gått av förutsättningar att fortsätta vara vinnare, men vi kan inte leva på gamla meriter för den tekniska utvecklingen går fort. Och då måste vi säkerställa att vi har lokala kapabiliteter, stark resiliens solidar och busta digitala lösningar både för offentliga verksamhet och för privatverksamhet. Och det går inte att luta sig tillbaka, det är för ett teknisk utveckling går fort. En så länge i den här porden har vi inte nämnt av i en enda gång. Där kommer vi vara beroende. Vi kommer till in på. Vi kommer att komma till den här brenskolan. Vi kommer att vara beroende av bolag som inte äg, som inte har en hemvis, som inte har en verksamhet i Sverige. Däst viktigare att vi skapar förutsättningar för våra bolag, våra medborgare, att nyttiga teknik och innovera baserat för att skapa tillväxtram. Man skapar oftast en slags polarisering mellan reglering och innovationskraft. I det här fallet skulle jag nog säga att det är ett tvärtom på det sättet att en politik som förstår de digitala frågorna. De förstår också när regleringen värdeskapande. När ska vi ha elutag som är lika dana, så vi skapar den marknad för elprodukter. Det är en smart reglering. Men det finns också väldigt dåliga regleringar. En okunni politik, den förstår inte skillnaden på den goda och den dåliga regleringen. Det finns en utmaningar här och det är inte minst att vara i sidan. Vad ser du om de ser alldina interaktioner med svenska företagsläder? Vad är det svenska företag efterfuga mest just nu? Det som är högt upp på agendan att vi måste ha högre tillväxt. Ekonomien behöver få fart på riktigt. Det ser vi goda tecken att ekonomin kommer igång. Vi har tillväxt. Det är helt nödvändigt att fortsätta ha det och bedriva en politik som är tillväxtström i andra tecken. Karl, vad säger du? Kan vår demokrati hantera att teknikutveckling går betydligt snabbare än vår demokratiska institutioner? Nej, om inte tar hand om den frågan kommer det bli kärligt. För hundra årning är elektrifierade vi demokratien. Då skapar vi trycknappare riksdagen. Det är också lampor i riksdagen. Det är en förutsättning för nattmangling. Som alla teknikskiften förutsättar att vi måste ändra på våra arbetssätt och metoder. Om inte lära oss som tekniken och förutsättning är för tekniken, men då kan inte heller fatta beslut som drar nytt av teknikens möjligheter och kan hantera de negativa konsekvenserna av den teknikutveckling som också finns naturligtvis. Du lyssnar på digitala inflens hården och jag heter Peter Häljell och är värig på konciut. Det är inte 5,60 miljarder elektroniska produkter i cirkulation 2005. Det är en väldigt stora skifterna som händer just nu, så behöver vi verkligen på stig med en onsen. Hälften om de kommer om fem år har jobb som inte finns i dag. Det är inte jag som är den viktiga parten här. En gång i veckan bjuder jag in en gäst som är mer och driver digitalisering i Sverige framåt för att patta av en teknik, innovation och hållbarhet, sån som gör världen lite bättre helt enkelt. Vilka samma faktoriska jag vet glömmer i våldebatten på ett omtäck? Det finns väldigt många att tänka, men text spelar ju in i många områden och det är just kunskapen i kombinationen om att spela roll. Vi pratar precis om demokrati och teknologi tillväxt och teknologi är det också en skärningspunkt som spelar roll och är viktig. Jag tror att ett område som vi sällan pratar om i den innerikas politiska kontexten men som spelar en stor roll nu, det är de stora transformativa frågorna. Det här tekniken är ännu, men det finns ju ett flertal andra som verkligen spelar roll, klimatförändringarna naturligtvis pratar oerhört stor roll för vår förmåg att tillväxt över tid, vår demografi och demografisk utsäkring över tid. Det är en väldigt problemåt situation med en komma 42 barn per. Det är inte ett bra läge och sen har vi också utmaningar inom ge- och politiska dimensionerna. Där min bild, varje fall tyvärr är att vi står inför betydligt mycket mörkare tid de kommer åra än vad vi har haft. Det gör att vi behöver vara beräda i vårt närområde för en situation som vi kanske aldrig har varit med om förut. Det kommer att påverka våra förutsättningar som sammelliga och utsett oss på sätt som vi kanske inte alls har reflektierat över och tagit ensen för. Du jobbar väl när man nu och nu jobbar väl när man tittar på Ukraine i den konfekt som finns med Ryssland från Avladen. Vad ser du där som du ser, kommer man vänta väl att kunna påverka er en Sverige framledes? Om vi tittar på vår militärundrat, så känns det säkres polisen i sina års böcker skriver det även våra grandländer i Norden, så kan de inte utesluta ett angrepp i vårt närområde inom en nära förestående tid. Så det är inte en omöjlighet till exempel övriga ut bara här en veckan och vad tydlig med att vi måste vara beräda för att det kan hända allvarliga saker. Det kan hända om till exempel en risk påverkan i Baltikum, och det skulle få direkta konsekvenser för oss på ett sätt som är ganska omvälvande. Vi befinner oss också en hybrid krigsituation i Europa, och vi ser ett mycket mer aggressivt beteende från Ryssland, också i den nordiska miljön. Och vi har bara hört också i den här tid här veckorna hur behovet av att öka våra skidsvärden mot den typen av angrepp, sabotage, cyberangrepp och liknande. Och just på temat cyber och AI så ser vi också en stor utmaning som sker där våra AI-förmågor skapar nya risker och solbarheter inom cyberområdet som utsätter hela samhället. Det finns en liksom flera olika saker samlats som gör att vi befinner oss ett ganska svår och utmanande tid, och vi behöver verkligen fundera som samhället på. Vi gör just med de robustighetsfrågorna och resillensen för att kunna möta den tid vi är i. Som företrädda för krigdisk infrastruktur. Hur märker ni av det på något sätt ställstända klart från politiken? Ja, men det gör det ju faktiskt. Vi har haft under ganska många års tid att första uppvaknande, men också mycket vidtagna åtgärder, vad gäller reglering, god reglering som du sa innan. Det är superviktigt för att vår kritiska infrastruktur reform av kommunikationsnät, mobil och fastas ordarna, elproduktion, elnät, vatten, vattenrenning, avlopp och sjukvård. Det måste fungera nästan oavsett någon som händer, så det är klart att det ska vara reglerat, det ska vara tuffa krav och det har vi, och det ska vi ha. Framförallt på hybridområdet så händer det mycket att vår antagonister får ju precis som vi, nya verktyg, så det är en kontinuerlig katt och råttalek för att hela tiden ligga lite före. Men det behöver vi också göra, och det är liksom ut till något perspektiv, så är det ett ansvar som vi ska ha och som vi naturutvis tar. Men sen är det ju inte vi immunna mot saker, och då som befolkning behöver vi också, alltså medborgare, så behöver vi ha beredskap för att det kanske inte alltid funkar att betala. Eller du kanske inte alltid har rent vatten hemma i kranen, eller vad du kan tänka svara att kunna hantera den situationen under en kortare perioder. Skilnisäl att kvalationen mellan teknikutveckling och samhällets motståndskraft har den förskyttits någonting av de senaste åren. Och inte minst när det kommer till det om de som du beskriver här, så hybridområdena, cyber området. Vi har ju sett bara under de senaste månaderna här under sommaren, exempel på hur de absolut mest kraftfulla språkmodellerna under olika typer av tester, hos företagen som kan detta bäst. Het böttsligt har inom situationstäcken ryd och hackad andra bolag för att kunna lösa de uppgifter som du blir satt att göra. Och det vittnar någonstans om den enorma teknikutveckling som sker på exceptionellt kort tid. Och kan det ske med de amerikanska månaderna nu, då kommer det kunna ske med de kinesiska månaderna om tret seks månader. Och då blir det fina vi har sitt nytt läge igen. Och det gör att jag absolut teknikutvecklingen, den utsätter att just nu för den accelerera nivåas hållbarhet som vi verkligen måste ta hög för den. Men med det sagt då finns det en risk att vi, du kring en risk att vi överdriver och är just nu eller finns den större risk att vi kraftigt underskattar vad som faktiskt håller på att hända. Jag tror att vi är underskattar vad som håller på andra. Jag tror att vi gör det på många olika led personer som jobbar med de absolut senaste verktygen och har förmåga att använda dem på nya handa sätt. Man kan nästan säga att man får superkraftor. Jag kan ju se det i mitt eget tektum i min forskar miljö som jag befinner mig där jobbar vi med väldigt spjutspetsorienterade verksamhet. Det kan ju vara så att en individ helt plötsligt kan göra tio personer jobb. Inom vissa områden och vissa segment så går det extremt fort. Och det där skala ju på andra sätt som vi har varit möjligt innan och det gör det oss också hos en antagonist naturligtvis. Så det är kuligt. Det är kuligt. Jag tror det viktiga är för lyssna det här att man inte fastnar i riskerna för vår antagonister kommer använda verktygen. Så vi måste använda dem mer ligga före. Du samar som om du har en ny språkmodell som snabbt identifieras nya CRD-problem med softwarea. Då gäller det att få tillgång till modellerna tidigt. Testar om kanske framförallt på din egen utvecklade mjukvara för identifiera vilka saker du behöver åtgärda så snabbt som möjligt för att skydda din verksamhet, din här system, den här tjänster. Men det är ju verkligen. Du sätter fingret på någonting här och det är väldigt lätt att bli rädd där och sen backa och tänka sig "oh vi ska akta oss". Eller så är det svaret på lösningen här den andra är om att vi måste ha kunskap om de här områdena. Vi måste kunna förstå de och kunna förmåga och rådigheter kunna agera både för att skydda oss men också för att bygga färder och ut. Dra nytta av alla de goda sakerna som teknologin också förmässer för det ska man inte glömma att utvecklingen, det finns en massa risker men det finns ju också ena stående möjligheter för samhället med teknologin. Jag bryr nästan helt nödvändigt ska vi lösa. Du nämnde enkomna fyra barn, ska vi lösa problemen med tillräcklig bemanning sjukvården över tid då behövs tekniken. -Ska vi lösa? -Det är ju gröna. Vad borta råder är det vi ser fram på? Ja, det är bättre vård högre troput för att bli genomströmning per läkare och kunna hantera fler patienter med högre kvalitet. Det behövs en mängd olika applicationsområden för att säkerställa att vi kan bibehålla den både välfärd men också livskvalitet vi har i Sverige. Vi säger att Sverige gör allt rätt om de kommande fyra åren. Vi kan ha det och stärka Sverige. Det kommer att vara väldigt svårt, det är ju per definitions svårt att möta produktivitetsutveckling. Men gör vi allting rätt, då kommer vi att återigen ha en kraftig produktivitetsutveckling. Med det kommer vi att få en möjlighet att välja som samhäll om vi vill ta ut en produktivitetsutveckling som ökade realöner eller stärkt väntfärd eller förbättrad utbildningsektor eller vad vi vill göra. Det är ju politiken möjlighet att styra, men utan produktivitetsutveckling är borten då det är kakan att ta av mindre och mindre över tid. Om vi gör allting rätt så tror jag också att vi ger oss på några andra ganska stora samhällsproblem med hjälp av tekniken. Vad jag menar här är att vi tidigare teknikskiften om vi tittar på demokrati och samhället i stort. När radion kom på 30-talet, 2030-talet så såg man hur den kunde utgöra ett stort vapen för göbbels och för propagandan. Man såg renskilda politiker i Storbritannien, kunde man rätts i sin egen vinning, och hela den diskussionen blev som fonden för uppväxt och tillkomsten och public service. Be precis formande, samhälletskapet, institutionellt svar på en komplex teknikfråga som utsatte samhället för någonting, och som gjorde att vi fick ett bättre opionspillningslandskap och förändrade förutsättningar för demokratin. Nu står vi lite grannad här igen, AI och teknikutvecklingen rusa fram, men vi har ännu inte dagens institutionella svar. Hur gör vi för att de nytta av teknologien så att samhället blir ännu stäggare, ännu friskare, bättre demokrati och inte bara att vi blir passiva? Här kan ju de åkteknikens spela en roll, jag tror att vi har ju allting rätt de här fyra åren, då använder vi tekniken till något som faktiskt skapar värde, inte bara ekonomiska världen i samhället, utan också bredare samma snitt. Vad skulle ni säga är Sverige fortfarande ledande teckland, eller lever vi fortfarande på det som vi gjorde bra för 25-30 år som hems är PC-refrågan med en bredbandsutbyggnad än också vidare? Men i mitt perspektiv så är Sverige fortfarande ledande teckland. Vi har hög grad av digitalisering, vi har hög mognatisk grad i populationen, vi har mycket spetskompetens. Men det är inte ett stad, det vi här automatik kan fortsätta vara på om vi inte tillvara att ha det och säkert ställer att vi fortsätter och har hög innovationskraft god tillgång till kompetenta medarbetare och de sakerna har varit inne på tidigare. Vilka år till lämplningar tror du kommer förstösta genomslag när en slivet omkommande åren? Jag tror att det finns ett antal saker där vi kommer se till lämplningar. Jag tror att det kommer bli som privatperson så kommer det bli väldigt mycket lättare vår kund och så många bolag. Du kommer kunna få bättre kundtjänst, både fysisk kundtjänst, för att det är lättare att göra medarbetare riktigt bra med hjälp av verktygen. Men också att du löser ditt eget problem med hög utsträckning, oavsett vilket språk du vill göra det på en tid på dygn ut, du vill göra det, etc. Så där kommer vi se mycket framsteg. Jag tror att vi kommer se en hel del vad det gäller softvare utveckling. Och som skapar nya förutsättningar, framför allt förutsättningar för användare affär och interagera på ett annat sätt med traditionella utvecklar miljöer. Jag tror att vi kommer se väldigt mycket mer testprodukter och bolag som testar saker på i mycket högre tempo. Och så släpper tjänster se om det flyger, för du kan göra det och kan skala det väldigt snabbt. Vilket kommer innebära att vi som privatpersoner och konsumenter kanske kommer få svårare att bedöma ibland om det är en bra tjänst eller inte utan att testa. Det tror att det kommer ske ganska mycket utveckling och det innebär ju att tjänst och bolagen också kommer se lite annorlunda ut sätt till hur vi faktiskt arbetar och opererar. Sen så vi nämnde ut antal sektorer tidigare som är ansvariga för kritisk infra strukturer där det är det med spännande hur nytaeknik kan nyttjas samtidigt som vi säkerställer robusthet och resiljans. Det är en frågeställning som vi brottas med en hel del i vardagen, hur mycket vi kan använda en del teknik utan att göra oss för beroende av dem. Men basera på det, då när du tar fram alla beslutsvattarna. Fy upplever du att stå oss för en tekniker förära i motsvarar förändringens betydelse. Jag tror att det är det olika typer av verksamheter. Jag tror också att det är svårt att få ut sig exakt vad som kommer skapa den största värdet, den största förbättringen, den största förändringen. Jag tror mycket på att testa och sen inte bli för föräldskade olika saker utan funkar inte det att testa över nästa sak. Det hjälper också tekniken till att kunna testa fler saker och inte kanske behöver investera riktigt lika mycket. Det är också där kunna skapa virtuella miljöer för att kunna testa saker att skail på ett annat sätt än vad vi kunna att göra i stortest. Vi pratar lite innan vi har koll på våra tema. Om vi jobbar med krena och så vidare finns andra spelregler i ett sådana situationen som man befinner sig i. Vi kommer att kunna vara konkurrenskraftiga med den reglatoiska processerna som vi faktiskt har i Sverige. Jag vill tro att skapa vid förutsättningen för den här goda regleringen kan den vara en innovationskatalisator. Det finns många goda exempel på där en visst typ av reglering miljöer för en bransch eller verksamhet att kunna finnas och få gemensamma och goda spelregler. Det finns många exempel på där regleringen förutsättningen för att en verksamhet ska kunna finnas. Jag tror att det kommer att behöva se mer av det där jag tror att utmaningarna uppstår, det är nog kanske inte det området. Jag kan nog se att just när det kommer till att utvecklingen är en snabb innovation som som nationen så är jag inne på din linje som du inne på med testningen och så att i en första episod av digitaliseringen så var it en pril. Vi hade våra sedaromskriver och diskatter och jag ägde min it. Sen 2015 och 2007 så kom software-service som paradigme där det blir mer prisvärd för mig att abonera på en tjänst av mjukvara som uppdateras löpande om någon annan och där jag köper beslutilt i värdet av den tillsammans med många andra. Utvecklingen är förändraden på att se om man är precis som du inne på att jag blir enkelheten och möjligheten för mig som slutkonsument så att jag skulle producera mina egna mjukvara någon till annat. Det är inte en allsennommöjlighet att vi kommer förhålla oss till idén av gränssnitt och data och datakäller, kanske på helt andra nya sätt som inte riktigt ser idag för att möjligheten kan skapa relationen och gränssnittet om med hjälp av nytt teknik den är så onvälvande och stor. Så jag tror att vi står i en period just nu där vi ser helt nya färsmodeller så är bara inte riktigt kanske nya idag som en konsekvens av ett slags sprong i tekniken och vad den möjliggör i hastighet av prototypande och liknande. Det där är otroligt spännande, väldigt svårt att förutse vad det skulle kunna vara allså. Det finns ett stora beslut som politiken fattar eller inte fattar idag som näringslivet av tio år kommer att säga hur kunde Sveriges. Jag kan vara rädd för några saker, några delarna som du var inne på att kunna skapa reglatoriska grundläggande förutsättningar för teknologi som möjliggör för näringslivet att faktiskt kunna dra nytta av teknologiens möjligheten att hantera de negativa konsekvenserna. Det förutsätter en nivå av förmåga i staten som vi tror jag inte ännu har utan som vi måste säkra för att faktiskt kunna möjliga för näringslivet att fortsätta innovera ännu mer. Det är nog en kunskapen i vår lagstiftande förmåga att faktiskt kunna hantera den nya tiden. Den tror jag är en sån här svårbarhet som vi har. Så ser man tillbaka på vår tid så att varför börja det vinter liksom titta på hur vi bygger politika. Så hur går det till att bygga staten på ett sätt som möjliga för den tidlig lever i? Jag tror så här att det finns precis som var inne på tidigare så lever vi på i en geopoliti stökig tid. Det gör att det finns ofta finns ett enkeltsvar på hur vi ska säkert ställa robusthet och resileans och det är nationella autonomi. När vi säger att vi ska ordna nationellt autonoma, då tänker vi på automatik också att vi verkar i ett vakum. Det är på teknikområdet extremt svårt att vara 100 % i nationellt autonom för vi är beroende av hårtvarig producenter från utvandlandet, softvarig producenter från utlandet. Om vi inte kan nytta de kapabiliteterna som kommer då kommer vi hamna efter och vi kommer att ha en sämre fungerande infrastruktur och ett sämre fungerande samhälle över tid. Så om politiken trycker frågeställningar för långt och nationella autonomi, då gör vi fel. För då kommer vi inte kunna dra nytta av teknisk utveckling, vi kommer inte kunna bygga ett samhälle som skoppar förutsättningar för tillväxt och för att vara väl fungerande över tid. Samtidigt så vill jag nog problematisera lite gärna. Ja, jag är med, det är vad gäller nationella autonomi, där det gäller jag syns. När det kommer till strategisk förmåga att kunna upprätthålla samhället strategiskt, så tror jag att vi behöver titta på de här frågorna kanske på ett litet annat sätt. Om vi tar ett exempel med det rådande politiska läget i USA som i ett land, vi har idag väldigt stora beroenden till tekniskt. Då är jag fantastiska tjänster och vi är alla i beroende av de här i hela tekstakken också, det är inte bara plattformar och sånt. Men vad jag gör vet skede om vi är hypothetiskt spola frambandet och det fortsätter vara lika illa i samma fart som det varit de senaste åren. Då är det inte omöjligt att USA är en akturitärstat om två, tre år. Då kanske vi behöver för att hålla oss annorlunda till den miljön, och det gör att vi behöver kunna jobba i samarbete internationellt. Men kunna göra det lite från att kunna ha säkra det förutsättningar från många olika leverantörer, många olika miljöer, många olika sammanhang. Och det innebär också att vår syn på Europa och vår syn på Norden och hur vi jobbar gemensamt, den behöver skärpas. Vi behöver bygga stora projekt i Europa för att skapa egen förmåga, egen kunskap, också i vårt näringsliv. Och att tänka att det kan vi aldrig göra för att de är duktiga i Kina eller i USA eller på något annat ställe. Det är ju ett sätt att inte börja den resan själva. Det finns ingenting som säger att vi inte skulle kunna bli väldigt bra på många olika områden. Men det är förutsättrat vi verkligen lutar oss in i det politiskt och visionärt. innan är slivit också. Ja, jag håller på. Jag håller på om du säger kall. Jag tror att utmåningen är att de vill säga nationella. Det är mindre ju du pendepflon svärje och svärje. Absolut. Ja, men om vi. Jag behöver göra fler saker i nordisk kontext. Vi behöver fler saker i en europeisk kontext. Vi behöver skapa förutsättningar för en fungerande indre marknad i EU för att kunna faktiskt vara med på fler teknikområden och stärka Europas och Sveriges internationella konkurrenskraft. Ja, för det där är ju hyperspännande. Om svenska förr att ta oss med rollanvändor Microsoft Google Open AI, AVS och andra globala plattformar extremt effektivt skulle ni då säga att Sverige är digital framgångskrikt eller digital problem. Svaret är vi ja på den frågan, så vi kan ju vara väldigt framgångsrika och beroende på samma gång, så vi kan ju ha en hög sorgbara. Men det är väldigt brekligt. Ja, det kan vara väldigt brekligt, men det är ju därför kommer in redundans robusthet och så vidare. Ni kan man i kvittskinfrastruktur så har man stor erfarenhet om hon har en fråga. Så man satsar inte alla pengar på en helst, utan man jobbar på många olika sätt. Jag tror att de praktikerna som finns i din bransch skulle kunna inspirera fler möjligen. Vi har ju ett volnade och borta bara nu förändra genom att vi har spelplanet på något sätt inför evolret. Ja, det gör ju så att vi är att när information blir snabbare, lättare och billigare att producera med generativ AI-teknik än på andra sätt då använder människor. Induviruella, enskilda politiker, använder ju generativ AI-sitt, kampanjarbete som man ser framväxten av det på många olika sätt. Det är svårt att veta vad som är sant och inte med den teknik som finns idag. Ska vi kunna ha en bra åsiktsbildning, så behöver vi vara överens om att vi sikter i en stol. Man kanske kan vi inte ha olika åsikter om hur sköna ni är att sitta i. Men om vi inte överens om att det här är en stol, då kan vi inte ens prata om borta olika åsikter. Generativ AI skapar en risk och ihop med uppmärksamhets ekonomiska gorit, men att skapa en stoppas fragmenterad och polariserad samhälls debatt miljö att det blir svårt att komma över. Så det tycker jag att man kan se tecken på i årets svar och där den här teknikens spelar den då. Stot är det regellarhåtes från ditt fäxa och genererad desinformation i egentligen inför valet 2016. Den kan vara farligt på lite olika typer av sätt. Jag tror att kanske den största risken egentligen den handlar om hur AI används algoritmist till att ge dig en bild av världen och mig, en annan bild av världen. Och den är det händer som möjligheten till oss att kunna komma överens eller att inte vara överens om han frågade helt plötsligt stadspåsingsplats. Den typen av utmaningar där spelar AI en genuint stor roll. Jag tror att frågan om vi förhåller oss till opinionsbildning till vad ett bra demokratiskt samtal är och hur det fungerar. De flogarna kommer vi att hålla på vad återkomma till i en eftervalst diskussion och ännu längre fram. Men vad är det som gör att det blir ett bra politiskt samtal i en demokrati där AI finns? Jag tror inte att vi har någon svar. Jonas, vad skulle du säga? Vilket ansvar har techbolag plattformar för att motverka manipulation och dess information? Jag tycker det är en genuint svårt för några av stans in ett migsion. Jag kan inte börja in ett mig, men den grundläggande demokratisk princip är att alla ska få komma för titan och dela sin bild av verkligheten och sin information och att vi ska ha en techplattform eller ännu väl liksom en mobiloperatör som bestämmer över vilka som ska få släppas er. Det är lurligt. Det betyder att väldigt mycket ansvar faller ner på oss som enskilda medborgare. Att faktiskt bedöma kvaliteten på informationen. Vad är det för någon avsändare? Stämmer det här? Och det här är att det blir viktigare och viktigare. Att faktiskt fundera på var inhämtar jag min information om det politiska samtalet av den politiska debatten om nyhetsrapportering. Stämmer det med verkligheten eller inte? Jag håller med det helt och håller att det är ansvarigt. Det är problematiskt att det hamnar på individen i den utsträckning som du gör i den tid. Vi vet det om vi tittar på till exempel plattformen X som är en populära plattform i Sverige i den politiska diskursen så vet vi i forskning idag att den politiska lutningen av den plattformen den lutar i den riktningen som ägaren Elon Musk är intresserad av. Vi vet att Elon har engagerat sig att påverka val i Europa i närtid i Tysylland, i Spanien, i England. I Sverige så förstärker han alternativ för Sveriges poster, så han är en politisk bedare och en ägerplattformen. Det är ett problem i en opionspelningsmiljö. På motsvarande sätt som vi har tiktok som är en i grund av en kinesisk infrastruktur. Där finns lagstiftning i kina som innebär att kina utav våra inflytande och maktar vid den typen av bolag och infrastruktur. Det är en problem att tycka att vi befinner oss i en tid där denna rena på vilket våra demokratika samtal äger rum på är en rena som samhället och vi som medborg faktiskt inte äger rådet över beslutet över vem som ska höra eller inte. Utan att den maktar vi lämnat över det andra. De plattformarna är inte heller byggda för demokratiska samtal. De är ju enorm mening digitala tidvolin. Men den riksdagen är byggt på ett sätt och målåskan är nej. Vi har på ett annat sätt. Grönalund är byggt på ett sätt. Vi skulle inte komma på tanken och ha riksdagen på Grönalund. Det är en dålig det. På motsvarande sätt så är algoritmerna och den strukturerna med plattformarna bygg på de lånar sig till underhållning och andra typer av saker. Men i min bok i varje fall så har vi mycket kvar att göra i upptäckten av vad det är bra samtal i samhället innebär och hur infrastrukturen som den äger rum på ska vara utformad. Vi måste då inne på det här. Vi måste titta av kritisk grönskavsända och alls. Men är det lätt att göra det då? För något år sen ska vi fischen ihåg mig så vår tasketskrivens svenska till exempel. I dag kan vi inte avgöra på det röst, bild, video och den måndervåra vem det som faktiskt uttålar sig. Hur ska man samhällsmedborgare agera? Om vi tittar på våra stora myighetsmedia så är de sampativa utmaning. De behöver säkerställa att de myigheterna, de publicerar faktiskt är korrekt. Och fackta granska är hela tiden. Det är svårt för dem. Det är klart det är svårt för oss som samhällsmedborgare. Men jag tror medvetenhet kring frågeställningen hjälper medvetenhet. Allgolitt med styr vad du faktiskt ser i ordningen så så alla media hjälper det att kanske också i frågasättare och titta söka utanför den bubbland och kanske som individlätt kan hamna i. Vad är det på digital resillens några gånger och robusthet och stabilitet? Men vad betyder det egentligt? Pöj i Människvännsk? Ja men för i Människvännsk betyder det att bussen går som den ska. Att du kan betala i affären, att du kommer vatten i kranen, att du kan tända lampan på morgonen. Alla de grundläggande behoven, det är det som resillensen syftat är att det ska fungera om det inte fungerar så kan det vara kortare på det gjorde det inte fungerar. Och där. De inte jag själv varit i ju krajna sedan krigsutbrottet. Men de visar ju bro på att verkligen fokusera på de frågeställningar och de lyckas ganska väl. De är duktiga på att snabbt repalera krafta ombrott, de är duktiga på att snabbt fukkonektivitetslösningar. De har säkerställt att de har en funderande ekonomi, även under pågående krig, vilket är helt növendigt för att säkerställa både samhälletsfunk på, men också motståndskraften. Det man kan säga är att under kriget så är de också ökat sin digitalisering. Och den är en möjliggörare för att faktiskt kunna fungera som samhället under kriget. Vi har ju oftast tankomatser, blir det krig, vi ska ta fram reservlösningarna som inte är digitala. Men det är ju det vi måttas med. Ja, men tittar vi på ett exempel, det är ju krajna och så ser vi att ja, men det kanske är den enda vägen att gå. Det är ju krajna som man digitaliserat en mängd olika typer av samhällskäns där, för att möjliggöra för samhället att fungera. Och jag själv reser ofta till kriget i mitt arbete. Där har vi, liksom, du kan kolla en app där du kan se, liksom, "Tualitien på Skidsrummen's Wi-Fi". Det digitaliseringen är ju det en liksom helt plötsligt, massor av nya typer av det. Och det är klart, ska jag vara i skidsrummet 12 timmar så vill jag gärna vara ett skidsrum med bra Wi-Fi. Då kan jag sitta och jobb också. Och så det helt plötsligt uppstår nya tjänster, de möjligheter de använder verkligen digitaliseringen. De har också ett departement för digitalisering och de har haft en digitalisersminister, så det här blev försortsminister som gjorde otroligt arbete. Vi har just skapa möjligheter för ett digitalt samhälle. under underkrig och det är en ena stående bra mål. Men du är över så här en liten proakt eller en liten proaktifråga. Varför har inte Sverige verkligen en renola digitaliseras med nist eller ett patiment? Vi har med digitaliserat i ett trots att vi ser oss själva som en digital förgångsland? Ja, det är en jättebra fråga. Jag har inget enkelt svar på den frågan. Som vi kan se, precis det du beskriver, att digitaliserningen är förutsättning för att alla de här grundläggande sammestunktionerna ska fungera. Vi tänker kanske om de sammestunktionerna som infrastruktur och sjukvårda, alla möjliga saker. Och så har vi inte tänkt på att det är som möjliggörande för allt detta. Är i dag alltid ett olika typer av digitala tjänster och system, att det kanske krävs ett eget perspektiv för att möjliggörande med frågorna? Men nej, jag tror att det kanske handlar om några enkla saker som att vi har gjort på ett sätt. Och det funkar att ändra på någonting och göra en radikal omställning till någonting nytt. Jag är en ganska stora parat. Jag tänker att om världen har ge och politiska klimat, så har vi förändrats ett enormt de senaste 5-6 åren. Jag tror att den nuvarande strud kan finnas ett värde i att ha ansvaret. Så verksamhetsnära som möjligt också i politiken, digitaliseringsfrågor, men avseende på sjukvård kanske bäst hör hemma på socialdepartementet, etc. Jag har inte sagt på att det är ett motstadsförhållande, så länge möjligheterna är tydliga i inom de möjliga områdena. Det finns en tydlig agenda och en tydlig plan. Man ska väl också säga det att även om det finns massa utmaningar så händer det också väldigt mycket under huvuden i det svenska samhället i den digitala kontexten. Vi har en AI-strategi, vi har en digitalisénstrategi. Sen för sommarn sa vi en ny målpolis i. Trots att den vill komma fram med den politiska debatten i förhållet? Absolut. Det är inte bara för att vi inte hör de saker, så händer inte någonting utan absolut att det händer saker. Jag tror att det skulle kunna hända mer och snabbare och så vidare, men det är inte så att staten är stilla i de här frågorna. Vi kommer faktiskt också efter årsskiftet se hur min det är att den dig och postfelesstyrelsen slås ihop och blir den digitaliseras mindighet. Vi kommer att se under och kommande åren en koncentration och en kraftsamling ringer i de här frågorna på min det här sidan och det tror jag är väldigt bra. Det här tycker jag ska vara rättvis av pris som du säger att under de senaste fyra åren så är det här din frågeställningar som politiker har tagit tagit och adresserat. Sen så är det så klart jag från näringslivet att jag också går fortare, men det finns en höga ambitionsnivå. Men även ni sakte partimenten, ni visar segment, om vi tar till exempel, alltså sjukvården där har EU och EU-tryck. Vad gäller till exempel gemensamma här sodata områden inom EU, skapat en förslutning också på den nationella rena och det är också någonting som vi ser. Skal vi kunna till exempel ta ett recept i Sverige och hämta ut det på ett apothek i Frankrike, enkelt, då behöver det finnas en digital infrastrukturkring det. Nu håller den typen av digital infrastruktur på att formas i den europeiska miljön. Det är förutsättigt att vi så får klara rav att kunna möta det i den nationella domänen. Den typen av förflyttningar, den ting är ju den svenska politiken att röra sig områden. På det sättet är EU i många avsnitten i den digitala domänen lite av en hävstång för att knuffa länderna gradvis framåt är det också bra. Det är också bra ur att europeiskt konkurrenskraft som är spektivt för att det gör marknaden större för aktörer som ska verka marknaden. Du var inne på kultur, det har du pratat om att det är en ganska mörk tid, de närmaste åren för Sverige i den geopoliska lägeget och den nereheten vi har har då till din framförallt rysland. Vad är det med till Jonas där? Hur ser telekomsekten så håll ut i ett allt med eskalerande osekt omsläge? Telekomsekten är jätteviktig. Connectivitet är en förutsättning för nästan allt vi gör. Och där investerar vi och fortsätter vi investerar både för att möta de ökande hybridhåten och mökade cyberhåten. Men också för att stärka resiljansen av infrastrukturen som sådant. Och jag är väldigt svårt att se en framtid där vi faktiskt är mindre beroende av connectivitet, ska vi fortsätta och förra av att stärka av konkurrenskraft. Så kommer connectivit beroendet bli en större och det är det däst du viktigare att vi har resiljant stabil säker infrastrukturen som företag medborgare kan litta på. Hur när man jobbar i politiken är det? Hur involverar er politiken är det? Vi har under lite kort på din an. Vi har en digitaliseringstrategi. Och där politiken är ändå nära vill förstå och vilka förutsättningar som krävs för att öka resiljansen. Och robustheten och stabiliteten i lösningarna och agerar också till vistel för att säkerställa att det finns goda förutsättningar att investera. Det jag kan sakna lite grann ibland att återigen Sverige agerar inte ett vakum från ett omvärlden. Går det inte få tillräckligt bra avkastning på investerade medel, då väljer inte företag att investera i Sverige. Där behöver vi nog tänka till lite framåt för att säkerställa att investeringsinsitamenterna tillräckligt. Vad skulle du säga, Jonas? Vad krävs rent infrastrukturellt för att lanska våren och i nation från ett energi i datacenter? 4b5g6gbrekningskraft? Kompetenskapital? Jag tror att vi i Sverige har väldigt goda förutsättningar att tattra hela datacenter. Vi producerar mer kraft över året än vad vi använder. Jag importerar kraftnaderna för att få dagar. Jag har väldigt bra kraftnet, igenför man har med övriga länder i Europas positionerade vi oss väldigt långt upp för att kunna etablera datacenter. Det är bättre av det i Sverige än att inte av det i Sverige. Men det är inte en absolut förutsättning, där det mot så krävs det ju mycket fibrinfrastruktur. Vi ser att kapacitetsbehovet för framför allt de här typiska a i datacenter är väldigt, väldigt stort. Det kommer med investeringsbehovet fibrinfrastruktur för att kunna vara att Sverige ska vara ett bra värdland för den typen av anläggningar. Det kräver ni fortsatta investeringar i elnätet naturligtvis för att återigen för att Sverige ska vara ett fortsatt bra värdland. Men i övrigt så tror jag att någonting som där vi skulle kunna bli bättre i Sverige är att säkerställa att obavsett varje Sverige då arbetar så ska det hålla liknande eller verkar. Det kan vara liknande förutsättningar och där i svensk landsbygd så är det framför allt för relativitatsinfrastruktur inte tillräckligt bra i dagsläget. Men det kommer just att vara är det som krävs då närmståren för att ta vara på A i förmåga utveckling så är det ett område där det händer mycket på den europeiska nivån och som en konsekvens av EU-politiken. Vi har sett det i närtid här och gått ut med nya investeringsprogram på 10 miljarder euro. Där man tittar på bygga storskaliga datacenter förmåga med kapacitid i Europa för Europa av europeiska företag. Det där är viktigt för när vi haft en datacenter debatt och en diskussion om attraktion kring teknik så har vi ofta haft en berättelse som handlar om att vi vill attrahera internationella bolag från USA eller China eller Europa förändelen. Men givet är ju uppeligt förändra det läget så uppstår det ett annat scenario som handlar om att se på Norden, norra Europa eller hela Europa. Titta på vad det innebär att kunna bygga och skapa förmåga och berättelser om bolag. Här och då blir attraktionskraftfrågorna viktiga. Hur gör vi för att bybålla den kompetensen i den kampen som också kommer att finnas i Europa för att säkerställa förmåga i den säska miljön? Vi producerar väldigt mycket bra kunskap i Sverige, vilket högt upp i alla innovationsindex. Och händer där borde vi kunna dra inte av ännu mer, tror jag, i den här områdena. Vad skulle du krävas för det? Jag tror det krävs. Det var inne på många om svaren på den frågan, tror jag. Det krävs också en ganska stor portion av långsiktigheter och arbeten att det inte är så korta projekt eller enstaka sak utan så går vi tillbaka i historiskt att titta. Men möjliggörare på nationell nivå det var ju som du beskrev initialt här som en liksom hämpes i reform till exempel. Men vad är vår tidsmotsvarande storare former som möjliggör för många företag att det blev sig? Många människor att lära sig i den här nya teknologien och kunskapen på ett sätt att man använder det på ett världeskapande sätt. Och det där. Det är inte fiskningar självklöra svaret, men vi behöver liksom ha det samtalet, tror jag. Om ni tvingas prioriterar ett av följande områden under nästa mandatperiod, vilket väljer ni snabbare innovation, stackare reglering eller ökarsäkerhet? Snabbare innovation, för det är. Sir, jag övertygår om att vi kommer att ha ökad reglering. Det finns god reglering och du finns reglering som kanske är lite mer verksamhetsämmande. Det är väldigt svårt ofta innan och veta vårt som är vart med del reglering tillverk. För att möta ett ökad reglering, så behövde vi oss snabbare innovation för att inte gå sönder. Och sen ökad säkerhet går inte att det krävs innovation. Så innovationen förutsättning för att kunna vara snabbare än vår motståndade. Jag håller med helt ålet. Jag tänker att vi sätter ofta säkerhet och vi sätter de här sakerna mot varandra. Precis som du innebörde med en förutsättning för överhandla ska vi klara av innovation i vår geopolitiska tidigare. Då behöver säkerhet så att den finnas med, men de kan inte jämna vår tillvånga till att förstå världen på ett bättre sätt. Regleringen måste. Den måste vara en möjligare och katalisator för den typen av utveckling. Reglering kan också vara en reglering som möjliggör att fina innovationsfickor, att kunna uppstå, att säga, oj! Här har vi väldigt mycket regler i ett område. På händerna har vi reglatoriskt skapat en yta, en fri i ett område, under en period eller under vissa omständigheter, som gör att vi under lättare omständighet kan pröva nya saker på grund av en teknikutveckling. Det är också det gledning. Man kan titta på det på väldigt många olika sätt, men jag kommer tillsammans lutsat att det är innovationshastigheten som vi måste ta höjd för. Vad ska ni då säga, Givet? Vad är det största miståget Sverige riskerat göra någon kommande fyra åren när det gäller AI och digitalisering? I det här fallet, men det håller på med att tänka på ett rysk strategiskt begrepp som ett reflexiv kontroll som Ryssa är väldigt bra på. Det handlar om att de skapar förutsättningarna för att jag agerar på ett sätt som jag tror är rätt, men hela tiden agerar innanför ramen av hur de har förutställd sig att världen ska vara. Så att jag alltid tvingas vara reaktiv på dem, och inom teknikområdet är det väldigt ofta så att det finns stora bolag som säger ni kommer aldrig vara så bra, ni kommer aldrig klara av detta, utan vi är dem som är lösning på det stora problemet. Jag tror att det är också reflexiv kontrollet. Jag tror att vi riskerar eller möjliggöra den nämsta tiden när handlar om visionen av vad vi själva vill och kan vara. Ja, så kan vi ha en politisk vision kring den goda digitaliseringen och samhället. Då skapar vi möjligheter och berättelser som vi kan reda vidare på, men utan dem så kommer det vara andra som gör den resan av intervide. Finns den politiska visioner då? Inte som jag kan utlrasa idag när det skulle jag nog inte säga, utan inte den svenska miljard, men jag hade gärna sett en väldigt stark och framåt luktab som vision om hur vi kan ta vara på teknikens möjligheter i samhället och hantera de negativa konsekvenserna som är den liksom goda berättelsen i en fallet. Jag tror att det är ett stort helvig kan göra, att se Sverige som ett vakum utan en omvärld, och inte ta hänsyn till hur vi säkerställer svenska bolagskonkurrenskraft, svenska företags förutsättningar att konkurrera i relation till och utländska konkurrenter. För missar vi på det så då blir kockan mindre över tid och då om det heter problem. Och vi tittar på Sverige då, så nu ser det digital Jonas till dig, skulle du säga digital infrastruktur har blivit lika samhällskritig, ska det vara som elvatten vägar? Ja, el och vatten funkar inte utan en digital infrastruktur, tyvärr. Och ändå så sorgnast är många mycket debatt när man tittar på tech-teknik. Vi har bort skämda i Sverige med att det nästan alltid funkar. Och det har ju gjort det där miljön vi har verkat. Vi har ett tuffare i uppenligtvis läge, det är inte säkert att det kommer vara så framöver och då kommer det kommer att höga upp agenda. Men jag tror det skadar inte för oss att förekommade för att undvika den situationen, för den vill vi inte ha. Om statsmiljuts den satt i studion just nu, vilket är enskilt viktigaste beslut, död som regeringen behöffat av att stärka Sveriges framtid i en digital värld? Jag tror att det handlar väldigt mycket om att kunna sätta de här frågorna på den politiska agenda, att det här är en fråga som inte är en politisk andra fjol. Utan statsministern behöver ha godrådgivning när det är till både företag, akademi, civilsamhäll i de här frågorna och befinna sen en ministerportfölj i den här frågan som gör rateringskanslikt kan agera i hela samhället med de här frågorna. Och så det skulle för mig vara det hade hoppat sen statsminister gör det att se till den de digitala frågorna som centrala politiska verktyg för att formånskapa samhället. Det är kombinerat med tydlig plan för kompetensförsörjning. Vad säger du, Jonas? Det bör man hitta en väg för att skapa en mer kärlek mellan politiken och näringslivet. Eller har, är interaktionen så att politiken faktiskt förstå tillräckligt mycket av förutsättningar som näringslivet behöver för att vår konkurrenskraftigt är allt med global konkurrens situation? Nej, jag vet faktiskt inte. Jag tror att politiken behöver ju alltid säkerställa god förståelse för systemet, det större systemet som de verkar. Och det är ett jätteviktigt ansvar för våra politiker att klara av det för det är ju det faktur en demokrati och inte en teknikrati. Och det behövs det samspelet behöver finnas, det behöver fungera och det behöver vara olika intensivt inom olika områden och olika perioder för att säkerställa ett korrekt ett så bra politiskt beslutsfattande som möjligt. Våra är mest inför vanligt nu 26, att Sverige missar möjligheten eller att vi underskatta oeriskerna. Vi pratar mycket om risker. Jag tror att det finns en förraga för att vi inte har att vara på möjligheterna för att det blir rädd också här. Möjligheterna finns där genom att vi lär och så jobbar genom dem och det också genom att jobba med möjligheter som vi kan förstå ser de risker som uppstår. Alltipa innovation och forskning. Det är en hela tiden en dans mellan möjligheter och utmaningar och måste nåt att få grejer och så vidare. Vi måste kunna acceptera en visst typ av risk för att kunna dra nytta av alla de möjligheterna som är och hur vi gör den balanskongen och så. Och om vi gör den tekniskt eller regleringsmässigt eller på andra sätt. Det är svåra frågor när det kommer till att vara. Men det finns absoluta risker att vi liksom blir rädda och då passificerar oss politiskt eller på andra sätt. Det är både farligt. Så här riskerna finns oerhört som ett om möjligheterna eller inte. Och sedan är det klart ju fler möjligheter att ta det och kommer säkert upp nu för en del nu gör risker. Men jag tror att alla som lyssnar på det här vill jag här ska gå ifrån lyssnandet med att vi måste ta till vara på möjligheterna. Och jag tänker på riskerna, men det är möjligheterna som är det viktig. Sverige förlår att tillgånga till de stora globala målkänserna 48 timmar. Vad händer inom 2 timmar, 12 timmar, 24 timmar, 48 timmar? Just nu blir det väldigt problematiskt. Grundläggande samhällsfunktioner är beroende av den typen av teknologier. Det beror också på vad vi menar med plattformar. Menar vi också av vs. Assur och Google Cloud är det väldigt kärft. Då kommer vi att ha mycket stora svårigheter i samhället. Inom ett stort antal kritiska område. Och bildnätten, de fasta kommunikationsnätten fortsätter fungera. Nu drar vi upp tempo till igen. Oj reglering eller oj innovation. Oj innovation. Samma. Nationell kontroll eller globala målkänsle. Globala målkänsle. Ja, det skulle också säga i det själv. Uwe så eller Europa som förebild för techpolitiken. Europa. Uwe så. Här är vi lite ovenskt. Så här skulle uttrycka det. Hadde jag bakat bandet fem år. Så hade jag varit mycket svårare att svara på frågan. Idag så är den amerikanska techpolitiken fullkomligt nykfull. Vi har en president som över en natte bestämelse för att stänga av en a i förmåga till hela världen. Så där. Den typen av nykfullhet den är mycket farligare än stabilitet som är frustrerande. Därför väljer Europa. Jag anser inte att vi har en europeisk techpolitik. Vi har ett samhällsursum av olika länder, techpolitik, som inte skapar en marknad, som inte skapar förutsättningar för stora europeiska bolag. Sen kan vi konkurrenskraftiga på en global sen. Femgi eller a i stöst samhällseffekt. A i. Kordning eller a i kunskap i skolan. Hoh, svårare. I skolan är a i skolan och andra i låt till slut. Jag skulle också landa i. Vi pratar ett med del av demokrati och någonstans är en demokratisering av kordningskapabilitet och kunskap. Stöst av hotet cyberattacker eller desinformation? Cyberattacker. Om vi tänker stor skaliga cyberattacker, som i multiplasektorer samtidigt, så kan det få direkt fara för liv och hälsa skogligare. Samtidigt för att vänna demokrati är det stora desinformationskampaner också väldigt problematiskt. Ja, men absolut. Man ska säga att det är väldigt få information eller informationspotverkanskampaner som inte är. också har element av cyberangrepp i sig. Den de är idag väldigt hybrida och sammanflätade kontexter. De kör precis som man köper crime as service med cyber. Så kan man göra det idag med påverkan. Den köper ett bottenhet för att göra en del av sataker. Det köper liksom lite dessa information. De här värdena tyvärr, de flesta samman på ett svårt sätt. Förlite reglering eller för mycket reglering. Hälre lite förlita om det är rätt reglering. Det är svårt. Jag tror att det är svårt. Det är ju på område. Om jag går till livsmedelsbund och går att gå till Ika och handlar ett äpple, så vet jag att jag inte blir fifta, för vi har en livsmedelsreglering som gör att det finns en massa grej. Jag vet att jag har ganska tryckat att ha pengar på banken för hur har bankreglering och så vidare. När vi måste ha god reglering. Men det finns en stor risk i det här området för dålig reglering. Den vill vi inte ha. Jag tror. Jag skulle höra sig initialt för lite reglering för att sen komplettera oss över tid. I stället för att nu ska vi opålera oboffsett området. Nu tar vi från början så vi inte är fel. Man kan också tänka sig en hur fråga. Reglering till idag så tänder det här var en seriell sak. Det kommer teknik och sen blir det en reaktion och så måste det vara reglering, och så blir det väldigt stora svängningar i det hela. Inom flera områden, inte minst inom telekomområdet, så pågår det ganska mycket experiment med det man pratar om som regulatoriska sandlårdor. Experiment ytter där man jobbar parallellt med teknikutvecklingen, den juridisk utvecklingen och säkerhetsfrågorna tillsammans. Då skapar du nya andra arbetssätt som jag inte är nöd och den regleringen blir så ekladålig, som jag hade kunnat plöta. Det här tror jag, det politiska systemet och våra lagstiftande strukturer har en stor läkse att göra i äntet. Jag är på vilken grad kan vi ställa om arbetssätt och metoder vi skapar den regleringen på ett sätt som gör den mer effektfull. Då tror jag, vi är massor av innovation och göra inom det området som handlar om politiska reglering. Technikoptimist eller teknikpessimist? Optimist? Kritiskoptimist, vad var det? Tommat vad. Jag skapar flera jobb eller ferre jobb 2035. Jag vill nog hoppas att det är fler, men jag är rädda, inte. Svärje teckledare eller teckföljare? Ledare. Ledare är så klart. Den 13 september går Sverige ut i val. Om de lyssnar på här, som ska bara bär med sig en enda tanker om teknik när de går in i val och kolen, vilken ska det vara? Jag tänker att om det är en tanker man ska om teknik så är det att det är få politikområdena som inte handlar om digitalisering, precis som vi går in och på. I den politiska partier, den fråga jag har, vad är den digitala dimension än i detta? Hur möjliggör vi för dem? Hur undrar vi, eller så bättre eller förstäcker? Vilket parti tror jag är bäst på att säkerställa att Sverige fortsatt kan vara ett framgångsrand på det på teknikområdet? Kolla Jonas, stort tack för deltagande i de här valspecial avsnitten av digitala influenserporten. Tack så mycket, tack bättre. [Musik]