Valspecial – Morgan Johansson, Socialdemokraterna

I mär potem, I janpotten I janpotten Jag kommer till en på den och då ballspecial. Jag heter Simon Markagran och jag ska guida er igenom den här serien inför riksdagsvalet i höst. Val kan känna stort rörigt och ibland ganska svårt och greppar. Hon det minst när det kommer till bistanspolitik. Vad vill partierna egentligen? Vad skiljer de åt och vad betyder deras förslag i praktiken? Det är precis det som vi ska ta reda på. I den här serien kommer vi träffa representanter från alla riksdagspartier och låta de själva berätta hur de tänker kring Sveriges bistan. Här har vi inget snabba klepp, inga andra hans tolkningar utan raka svart på viktiga frågor. Och vi gör det lite extraintressant så varje partier för att göra en bistanskompass. Ett verktyg som ser deras politik på kvartan och visa hur domna vägerar med olika vägvarlig bistan. Och vet du vad? Du kan också göra den här bitenskompass än jämför dina svarm i partierna, se vad ni möts och vad ni skiljer är åt. Vi gör det här för att vi tror att kunskapet slår ju faktiskt tyckande år. Demokratie den funkar ju som bäst när fler förstår vad som faktiskt står på spel. Och för att bitens politik förkänar ju mer än en snabb rubrik. Vi ser inte åt det vad du ska tycka. Vi gör dig bättre underlag att bestämma själv. Nu drar vi igång. Välkomna till i en på den valspecial. Socialdemokraterna är starkt förknippade med den svenska bistomstraditionen och med en procent målet. Under sin senaste tidigare gering höljer de fast vid målet och betonar fat i doms bekämpning som bistondets kärna. I opposition kritiserar partiet den nuvarande regeringen för att ha sänkt bistondet och breddats dess syfte. Samtidigt visar deras egna budgetförslag och tidigare beslutat avvägen i alla varit svåra även för dem. Men han bistond försvar och andra statliga utgifter. Det veckor frågor om vad socialdemokraternas bistonspolitik skulle innebära i praktiken vid den valvinst. Vad skulle bli annorlunda och vilka prioriteringar står partiet redo att göra? Det är det vi ska prata om i dagens samtal. Morgan Johansson är en av socialdemokraternas mest proflerade politiker med den lång erfarenhet från regering som bland annat justitse och migrationsminister. Han är känd för sin analytiska skäppar, sin kommunikativa, tydlighet och sin förmåga, har kopplatsamman inrikespolitik med globala frågor. Som riksdagsledamot och tung röst i utriksdebatten har han starka åsiktor om Sveriges roll i världen. Morgan, välkomna till i en part om. Tack, det var ju fantastisk att presenta på. Svara man att leva upp till. Vi får säga att vi kommer lösa det rätt bra. Val år. Ja, håller satt igång. Ja, det får man väl säga. Vi är den då som idag är så att han ser av i valplattform, vilka frågor vi ska nu gå till valpå och sen kommer i val manifest. Lite namor, hållet och sen så drar ju kampanyabetet igång på riktigt. Nu kommer de en vecka om att det ska ut och knackas dörr och faktor. Så är han på söndag. Vad ska du kräcka då? Vad sönder? Är man ju lund? Så är det. Vi har rest för lund till lund. Och nu sitter vi här i Stockholm. För vad sitter vi någonstans? Vi sitter i riksdagshuset. Vi sitter på mitt arbetsrum i den gamla delen. Det riksdagshuset har alla utskåtskansler. Jag är här eftersom vi har så fan i ett rikskåts. Så sitter jag med ett rikskåtskansleis. Här sitter ordförner i ett rikskåtet. I den här kvarra åren plus kan slå i skepen och och andra hand lägga ut av ärenden som vi har. Utskåts. Och det som vi ska göra är att vi ska göra bistons kompassen och sen så kommer vi förflyt oss in i en del. Vi får prata lite mer om socialdemokraten och bistonspolitik för den kommande tiden. Det beror om det på val, utgång och så vidare. Så det kommer vara gillade på ståenden när man får sig korta på ståenden eller vi gillar att lägga ut saker med. Vi har gillade en lägga ut saker med. Men vi då har jag haft en stående. Det får du göra. Då får du det i den andra delen. Och för dig som lyssnar ni vet hur du går till. Vi säger på ståenden och det är en besvara smid. Absolut inte. Nej neutral. Ja eller verkligen. Så är det då absolut? Vi stanns kompassen. Sverige ska återgå till att åsätta en procent av benni till bistons. Verkligen. Det ska vi ha. Bistons. Det viktigaste syfte är att bekämpa fattigdom. Ni har verkligen för det finns flera syften. Men det är ju ett av de alla viktiga. Vi kommer att komma till de andra syfterna också. Tröligt senare. I länder, där starten kränker mänskliga rättigheter och bör svensk bistond i första hand. Gå via sidil samhällsorganisation. Det är en stämmer. Jag är ött och igen. Ja verkligen. Ja eller verkligen. Ja verkligen får jag ju säga det. Men ja, för det är samma skobar. Sverige ska ju stöd tills vi som helit i länder där demokratin är hotad. Även om det riskerar relationerna med dessa länder regeringar. Ja. Sverige behöver öka sig klimatbistond. Även om vi innebär att andra delar av bistondet minskar. Det är en svagoffor vi vill ju öka, att bistond. Det är talt sätt. Och då tänker jag att det är lägg och till. Där kan vi ha närkring på klimat. Så jag vill att sätta det här. Så är det jag? Tålkar det så. Ja, det är jag och men. Men det finns inte så vart att det är att det är att det finns inte som ett alternativa. Sverige bör prioritera bistond till länder i vårt när om rådö framför länder längre bort. Nej. En större andel av det svenska bistondet bör riktas direkt i kvinnor och flicka. Även om vi innebär att andra bistondsinsatser får mindre utrimer. Jag tar igen den som avvägningsfröga. Så vi vill öka vid ståndet så vill jag att ställa de här kontorna. Jag tolkar det som ett neutral. Ja, det får bli ett neutral. Jag tolkar den som ett ja. Ja, alltså vi ska öka. Men sen så håller vi då namnare resorna var enget. Även om det innebär att. Och det är ett neutral där. Det är rimligt av kostnader för flyg till motågan i Sverige rärknas som en del av bistondet. Ja, det tycker jag. Det är en del av oss, det är dackregler. Så att de följer. Det är rimligt att minska bistondspytern för att tillföra medel till att stärka länder för svarskapacitet i Sveriges närmånåde. Nej. Nej, absolut inte. Klara besked. Vi är nog där. Tack så jättemycket morgan. Hur känns det? Det kändes bra, men det är klart att man vill säga många saker helt enkelt. Det är svårt att ibland ställa de här gudasyften om ut varandra. Han tidigt så är det ju alltid en del av politiken att ställa. Att prioriteringar. De prioriteringen har vi ska gott ner oss i nu också lite. För att jag tycker att de börjar titta lite på bistonsnivåerna. Du sa själv nu att utifrån en procentsmålet som väldigt viktigt. Det är någonting som ni historiskt alltid har bärnat om. Men tittar man på budgeten 2016 så är vi inte riktigt uppe på en procent. Så min fråga till dig är vad är egentligen ett besked till väljerna i en för 2016. Är den omedelbar återgång till 1 % eller måste vi stå tillbaka för andra intressen? Hur ser den uppfassningen ut till spyr på 1 %? Du tycker att vi inte riktigt uppe på 1 % så att sanningen är att vi ligger längre i förra nöj procenten var vi år. Vi ligger väl ner på Nordkommas J75-76. När man röjer till fannester har så kunde man ha en fast fixerat värde och sedan så var det på hur B&E utvecklas. Vi är på väg ner mot det som man kallar för skramens gräns. Som ger e-fensrekommandagsskiv och du har rätt det. Så jag har sedan 70-60 talet och bara 70-talet haft en procent som jag håller. Det händer en moralisk fråga i skall vi säga. Vi var beröd att se att av en hundradel av det vi tillsammans kärna i hypp i Sverige för att gästerna och de allra mest utsatt. Jag tycker det är föränd. Inte bara rimligt. Jag tycker det är helt enkelt i en riktig brimligt av att vara emot det. Men med Erik rejängna ser vi upp i en procent. Och då på sist så är vi där. Då handlar det om att gartet ligger på mig för 20 miljarder. Då skulle vi ta tillbaka det här från ett år till ett annat. Då är det den som man har pratat om. Och där kan det inte jag läöra att det är ett ord om flesta förstår att det är svårt att göra det från ett år till ett annan. Om det tar två år och om det tar tre år och om det tar längre tid. Det är svårt för mig att sätta någon borta tidsgrens. Jag vet att när vi senast hämtar det hemma här, vi har ju varit ner på 0,7 gång innan också slutet på 90-talet. Vi sån är av stadsfinansorna. Då tror det 50-20-06. Men den trappa vi har när vi har en buddelsvårdslag. Det är att vi lägger på en miljard för att stära två miljarder. Han har ju har ett fyra miljarder. Jag har tre. Och så visar vi så att jag ska hämta hem med de här ködiga miljarder. Då är vi inne på det med brutängar och justera. Vad är det för brutängar som går förre bista om detta? Det finns ju jättestor av det här. Det finns ju jättestor av det här i det svenska samhället som har hela tiden måste avväga mig utbudet. Skjukvården och elonsorgen och skriolan och infrasutoran och klimat och att jag är det finns. Där fick vi mig hela stadsbudgetet. Sen har vi hela försvarat och rätt sväsendet och allting. Sen har vi även på det. Det ser ut om vi skulle vinna valet i år. Så kommer vi ju det så utom att möta en situation där Sverige har ett jättelikt underskott. Sverige läger och när har vi 100 miljarder kronor om det är åtnivit därför att den här regeringen har sänkt skatten på ett sånt sätt att man inte längre täcker sina kostnader. Då kommer vi alltså gå in därför så vi kommer möta ett jättestort svart här i strafffinanserna. Så det ger ju det här att vi måste säga att säga hela stadsbudgeten och vilka de olika behov är finns. Och hej till så har vi den sagt att vi förra budigheter är beredda sätt av 1 miljard, 2 miljarder och 2 miljarder. Förra miljarder och 3. Och sen så får vi ta det där från. Det kommer bli en turförhandling varje år med finansdepantementet där och säga framför mig. I den situationen har jag varit många år innan du nämnde att jag ändå har en del suktoreringen i tolv år. Så jag vet ju hur sådana här processer gör. Trist så för en procent målet arbeta mot det man kan inte säga när. Så kan det inte lärava någon något e-artal på det. Vi säger att då var inne på det precis att fat till doms bekämpning som jag förstår det blir stråndets viktigaste övergripande mål. Senas som ni satt i regeringställda ställning så lånar det också mycket fokus på klimat och jämställdhet att det blir viktigare i bistronsabbetet. Varför fördningen andra mål som jämställdhet och klimat? Därför att vi måste möta dom behoven som finns där ännu tydliga. På bäoda de här områden om vi talar klimatfra organ för oss så är det väl uppenbart för alla. Men skletens absoluta hudesfrager. Jag kan gå in till uppenbart för alla andra. Nej, även för de flesta är ju allt fall. Ni och att man kan ju vara säga att hel sköter inte Sverige sin egen hemläxa. En sin gång vi ökar i Sverige ökar sina utsläpp. Och jag brukar säga det som att det är svart att gå i en kastan i uppen av till grannen. Att det är någon annan som ska inte hand om vi har utsläpp och det vi som sagt skitar ner i omvärlden. Det är en helt homorålisk position. Men med bäståndet kan vi hjälpa andra länder att komma närmare de här klimatplidska. Därför så har vi sagt länge att det här bevann en växande del i bäståndet. När det gäller jämställdheten, vi lanserade den feministiska utrikespolitiken. Det gjorde vi i år 2020. 14 stort antal länder som följer med i den gruppen. Så vi alla var lyfta fann kvinn och så flickas rättigheter, resurser och representation. Där har det här jämnat den politiken vi kommer att autoprätta den. När man ser vad som händer i när kvinn och så flickas rättigheter, hotas allt mer. Det är räcker att titta på vad som händer i Afghanistan med telefonernas extrema förtryck. I Iran är det kvinn och flicka hela folket, men det handlar om hur kvinn och flickare är förtryckta. Men även när man går till den av västvärden, så har vi alltid bevannet vad hiver tagit kan misstänka skulle kunna gå till sexuella reproduktiv. Hälsa och kanske förlängningen till abort och röttskynker för replikarna i USA. Den här perspektivet skulle ha så viktigare än många många år. Men du är inne på den globala kontexten och USAID och så vidare. Olka Polisis som ändras. Vad betyder det för Sveriges ansvar när vi ser att väldigt mycket i världen går bakåt och att det blir större håll? Jag tror att han ska öka. Det finns då som de har med en av pågad, men också vi skulle följa med i den nedfärningar. Vi ser länder i Västerupper som i Åld och Storbritannien, till exempel om vi ska minskat sitt beist om kraftigt. Därför att man har argumentera för att vi måste lägga pengarna på försvaret istället. Det finns andra exempel också. Jag har med en av pågad, faktiskt, det liket med några i det här fallet. Vi ska visa på en annan väg. Det vill säga att man i behov har ökat kraftigt. Först hade vi pandemén som rollade tillbaka. Situationen har få väldigt många fatigande konomiska utvecklingen på många år i världen. Sen har vi jovan på det som du nämnde USAID, deras nedfärning. Det handlar om bara, det handlar om 40 % av det globala humanitärer stödet som ryktesundan från en månad till en annan man lade av USAID i det hela världen. Här måste Sverige mina jobb på att visa på en annan väg framåt att vi ska vara ett land som ska ha ökar vara ambitioner. Vi kommer alla att kunna täcka allt det som nu tar snett av de annan länderna, men vi kan visa att det finns ett annan väg att gå. En annan sak som är lite nittiker på är om man tittar på själva störningen och visståndet som på sistone haft rätt mycket fokus på när det kommer till handel och migration. Hur ser du på dem för frågorna att koppla ett till visståndet? Om vi börjar med handel, så menar jag att det är självklart att det finns en koppling mellan visstånd och handel. I den meningen att länder som vi har haft långvariga relation om mig, utvecklingsrelateringen och visståndsrelateringen om mig, är självklart att det i sin förläggning också kan leda till den här handel. Ett väldigt tydligt exempel är ju sydafrika som vi stödde under många mångar 8-10 den i kampen mot apater. När det ser han, när sydafrika ser han blir fritt, gör du klata då? Kommer man få ihåg den relationen och det får ju se in tid också betydelse för varandra så bilder. Vi besökte sydafrika med ett riksutskottet i verras och då kunde vi konstatera att Sverige är idag exportera för 8 miljarder kronor till sydafrika per år. Men vi sysselsätter i sydafrika 12 000 anställda för svenska förra 12 000 anställda i sydafrika. Det är en win-win, men det har tillkomit inte för att vi stödde, det beror inte sydafrika för att vi i förläggning vill handla med dem. Vi beror i sydafrika för att vi vill avma påtejd och för att vi vill hjälpa landet fram i den ekonomiska utvecklingen. Sen kan det få en effekt och jag är rädd för att förra vidare det är rössorna månget. Det är en linje som den här är i en av svaget inbär. Då är man i andra ändan. Det tittar på vilka lander kan vi handla med. Vilka lander kan vi känner pengar per år helt enkelt. Då risker man väljer det. De lander kan inte de största behov än finns, utan man ser handelsutvecklingsmöjligheter. De missarna är de mest utsatta med en fannar mest största behov. Det är ju kritiskt. Lista på det är så att folk ska snarare som att handla är en konsekvens av väl utfört. Exakt så kan det vara. Det är inte bara så. Det finns exempelstärkigt också där vi har att beistern inte att få ge det på det sätt som det ska ha gjort. Då kanske man har fått med utsatta effekt. Det ger ju inbär den ökningen och den man brukar kalla för den mjuka makten. Man får ett gott rykt som land man är en god världsmiddborgare som start. Det är sin turbyggor, men respekt för Sverige. Det lever vi fortfarande på. i städer. Det är ju byggde upp under 50-talet, 60-talet, 70-talet. Det är ju fortfarande. Det lever fortfarande på. Hur sen är det på overnningen mellan starka ett landsegningsutussioner och att stödja oberoende organisationer och särskilt i länder där staten kan skärnt dela av problemet? Ja det beror. Är staten en del av problemet? Det finns en väldigt repressiv stat. Det ska vara väldigt försiktig med att samarbeta med direkt, eller framförallt, att skjuta in pengar rakt in i stadsarbareten för sådana länder. Det är nämligen också ofta länder som perlas av en steroadsträckning av korpåion. Det kan finnas undantag. Vi till exempel, Raulvallen, där institutet är med i Lund, har till exempel jobbat med en del av de här svåra länderna med att försöka utbilda i de här länderna. Rättssystem, både domare och fängelsevakt, och allt i att respektera minsklarhet. Det kan för sig att finnas sådana möjligheter att göra det, men man ska vara försiktig i den delen. Och framförallt måste man också försäkas om att när man gör det, att det här länder som successivt och förra sig i en positiv riktning. När man märker att man börjar gå bakåt, ska vi alla lamms i Nålor och ringa för att fortsätta det här av samt. Det är vilket ju det här av Allen Väinstitets, till exempel. Jag har fått göra en del för all. Det är det där det är det igen. Sen nämnde du också hur ska man jobba med civil samhällsorganisation i sådana här länder. Jag tycker att det är viktigt att stärka oppositionella och civil samhällsorganisation. Jag träffade faktiskt i år en grupp från civil samhällsorganisation i Ryssland, som fortfarande kan trots allt, kan verka. Det här innehållat handlar om att försöka ha öververka i sitt samhälle, att inom de snävararma som finns, där vi frågar att diktaturen i fråga sätt är kriget och allt det här. Och det jobbar med också annat som ligger i hett och spelar till att våld, till exempel. Det här blir man eftersom det är imponerad av gruppen som trots de här väldigt svåra förhållarenna fortsätter att jobba. Det måste finnas ett utrymme och svarar i att studja helt enkelt den typen av det. Hur får honom att säga om det för att det är en god relation med landet eller att det finns andra slags diplomatiska relationen. I Ryssland tycker det är rätt diplomatstöd som det är ju rätt. Det har vi inte. Det har jag sa att vi, när det gäller såna här länder, där det är jättfröst att ska vara det. Där ska man kunna jobba en rörrelse som är utverka de här ryskigen. Sen skulle jag ju vilja att vi, en stor del av Ryssland måste säga att vi jobbar med stator som är på väg rätt riktning och där vi kan jobba med deras regeringar också. Men jag har senut att vi tyvärr så är det bra att se undan på många håll. På 12 om det ser vi att det har minskat med stöd till olika fn och gön. Så vidare. Vad kommer ni göra där? Vi kommer att vara självklart att öka upp stödet till fn. Fn är också en mittin i en ekolister och ekonomisk kris. Mycket i följde att de kan hålla in sitt stöd. Här måste Sverige vara med om att försöka fortsätta backa upp effen. Man kan säga att vi kommer effen. Det är inte en perfekt organisation, de perfekt samarbete. Det är väl ungefär som dag hemma själv, så har en gång att det är en bild eller så inte för att ta oss till himlen. För att skydda oss från hel helvetet för att försöka förberggas så att vi inte hamnar där. Det måste jobba sig att säga med de aktörer man har om det har strukturer. Jag och mina ändet, under de 80-ål som effen har funnits, har man lösst sin huvuduppgift. Det vill säga att det har inte blivit ett nytt världskrig. Det är ju en av det vi har haft med oss av kriger och vår varv i ett namn och korreja kriget och kriget i Sverige, i Rån i Råk. Det är ett hålla konflikter jag har. Det är väldigt mycket många krig, men inget av de har skalert att till ett världskrig. Det var ju på sist det som var effen's huvuduppgift att till att enteskedet. Inte minst mot bakom att vi nu också har kärnvappen att förstöra att ett tre diversor krig mycket väl skulle kunna rycka under den. -Gå urnvalerna för mänskriget och levnad. -Du pratar om att vi måste arbeta med de strukturer och gans som vi har. Konkrekt hur sen är på undra och hur kommunigerar där. Vi kommer att återupptala störet urnva. Vi har starkt kritiska till den kampanium ut urnårasmåbrigvets från en del håll. Det är en av dig en del av isrällskrigspropaganda som tyvärr en del av GOTP-å. Inte så många, men Sverige är ett av de länderna i USA och i ett annat som med daget innan stöd till tunnva. Men alla de andra styraktörerna fortsätter att baku upp urnva. Är ju baku upp urnva? Frankrike är det tyskling är det, Spanien är det, Danmark är det, Storb i Tannier är det, Jarparier är det. Jag kan fortsätta räkna upp hur många länder det som fortsätter stödja. Det där är viktigt att Sverige också blir en del i den gruppen. Det är en löngen, då en som perastar att unfråg inte längre kan verka i Palestine. Vi var där med utskottet, eller förlär vi göra det på en resa med svenska kyrkan i höstas. Besökte flyktingläger är i povestbanken och då frågar de vem som driver skolom här. Jag är unfrannat, och de driver skol och får 50 000 barn på vestbanken. Sen är det de hela dag avgörande för Palestine och situation i sy och i en i libanon och i Jordanien. När den svenska regeringen på USA har tagit in stödet för att det är unfrannat det kan fungera för Palestineerna. Då är det en löngen helt enkelt. Så vi kommer att ta ut på ett av stället. Omgående, det är ett löfte. Absolut. Vi pratar i kompassen så var vi in lite på klimatvistand och justar på bekostnader och prioriteringar. Om ni måste prioritera, vad är viktigast från klimatbi-ståendstynpunkter? Det är ett enfattig bit för tillgång till rent vatten idag. Eller att vi investerar ifrån ni bara energi för att förhindra fram till det klimatgratt. Ja, det är så svårt. Det måste jag att börja i de självklart. Men jag och mina på att Sverige har väldigt byggat bidrar med. Trots allt, även om de sista är en vara klimatutsläpp ökar. Så har vi händer en grundstruktiv och har en industri som är vanvida tänka gröentel- -och klimatmedvetet. Vi har produkter, vi har var och tjänster som man skulle verkligen behöva på många håll i världen. Jag tror att vi kan stöja mycket. Börja och renna pengar men också mer rent. Så att säga, "Nau, how, how man, hur man gör det för att få ner utsläppen". Jag har katsert rengens fokus på närområde och vilja biståndet ska gå ett behoven som stöst. Vad innebär det praktiken än i ett exempel bredda på ett styro om bistro? Från till exempel och kreina till svälkatastrofen i Sudan och vad som pågår där. Jag tar ju att kreina är nu för att stösta i bistånds land. Jag tycker att det finns ju idag själv för det. Det är lite direkt 10 miljarder som går dig i ett av de drygga 50 miljarder. Men jag ser ju också att du kreina i utland som har geodar förutsättningar att kunna få en bättre ekonomi på annat sätt än bara bistånd. Om man exempelvis skulle ha en fasa in successivt och kreina in på den europeiska marknaden. Så att du kreina kan bras helga sina varar och tjänster på den europeiska marknaden. Det är klart att det skulle vara lite lyftet för kreina och sen att de skulle få tillbaka till fryska tillgången. Då finns det ytterligare en finansiegskällare för att bygga ut av kreina. Så andra verktyg? Ja, utanför bostadsbjudit än för att stärka kreinas resillience. Jag ser det att det är en starka annan att hänga av att integrera kreina i den europeiska gemenskapen. Det är inte gjort i en handvändning. Kreina är en av världens största spann med alls producent. Man kan inte bara få ner en dag till annan. Allt det spann med allsom man nyskar och man nysselgår i andra del av världen. Att låta den överflöden och mer europeiska marknaden, då skulle vi få ganska ståra slätningar med ståra i ordnungsländer. Så det här måste skäplanera successivt, men man måste ha en plan för det. med Goda handelsvilka år för att krena i förhållande till Eger och en plan för att krena så smärande måniser kunna bli Eger. Fulfälder är Eger medlem. Det kommer också behovet av beiståndet åt minska. Och då är det ju sig naturligtvis möjlighet att ha. Så inte berätt på en fördelningar på kort sikt? Ja, ni har säga det som en följd utav en ökad integration. Jag har sett att det är högt att börja se om en krena har fond till exempel. Miljöpartiet pratar om de berättar till mig kanske att trinner om skatt. När det kommer till upprustning och så vidare så här är det en omting som ni funderar på. Jag skatt för upprustningen vi vill göra. Det är det socialdemokaltiska förslaget om en bränskav skatt för att delfinna siger en del de slåapengar vi nu lägger ut på försvaret. Vi tycker att det är oförsvalet att skjuta hela den här kostnaden. Vi hörde som 100 tals miljarder att skjuta den kostnaden bara på fram till agenargin och genom att läua nu upp hela belåpet. Men det är ju det som den här regeringen vill göra. Inte finansiera någonting själva tvärtom senka majskatten. Och så i sällan skjuter man ut den på fram till den. Det tycker vi är helt eurimligt. Även dagens jämra skogen måste vara med och betala för den här upprustningen så vi när det är genomför. Det är också starkt kritiska till att om det här får vi inte lägga på en skatt, jag då riskerar man istället att tränga ut andra kostnader, sjukvård eller skola barn och så. Om de verkligen tycker att försvaret är riktigt, de bor i Lappatiga. Då är det väl inte eurimligt att kräva att de rikas i vart samhället kan man vabbareda släppa till den 100-alapp till i höjd skatt. Anders kanske inte är så riktigt. I så fall om man inte är så, det är beredd att själva vara med och betala. Du pratar om den femnisiska utrikespolitiken tidigare och ni vill ju inför den igen om ni är med regeringen efter valet. Jämställdhet pratar vi om som en perspektiv som skulle genusera albistorn för er. Om ni vill, nu kommer ni även att Öron märka en betydlig större andel av bistorn, det som går direkt till Kvinno och Flickor. Det kommer vi att göra så sätt att den andeln har minskat dramatiskt på senare. Det har vi krivit se att regeringen för ord är klart att då kommer vi att verka för att öka andeln. Det har jag inte fått tidigt att säga, men vi konstaterar hur vilka stora nedragningar de gör. Jag kan ta ett par exempel. Vi så är det så i år när jag har fkanistern. Allt bistorn ska montera, så vi har gjort det i Afghanistan ska bort från de här i år. Det kommer att vara en peri USAID. Jag träffade förra veckan "chefen för World Food Programs Afghanistan" avdelningen. Han säger att det man ser i Afghanistan är fruktansvärssituation för inte minst för Flickor och Kvinno. Flickor som givts bort när de är 10-12 år gamla. Man har familjerna helt enkelt. Han har helt enkelt rätt ord att fortsätta försörja dem. Enkor där man är borta, så det är död, men å enka får inte jobba på grund av talibarnorna. Var så ska hon dö kunna försörja sina barn. Man har situationen där man ny. Går in i böjiga som var isolerade igen snälla. Det är ju bintre Afghanistan också. Och när man välkommer dig, då hittar man barn som är frysigt jälv och svultigt jälv. Så det här är en jättesvår situation. Svärger det? Skal dras det undan från ett och de länder där Kvinno och Flickor har det allra värst i hela världen. Jag förstår inte det helt enkelt. Han tvingar reda barnen att bryta mot avtal som man längre får finansiering med sina lokala partners. Jag kan inte förstå den här regeringen tänker. Det här tror jag att det är som ett val efter. Ja, det är en större andel av visstans budgeten till Kvinno och Flickor. Srett jättehålliskt. Hur svara ni på kritiker om att feministisk utrikes politik ska jag bli mer retorik än en budgetbrutting? Det blev ju inte det. Expertsgruppen från visstanserna. Vi har gjort en utvärdering av det av hur de har feministiska utrikespolitiken. Vi kan spära den så att "A-bist" i Biståndet och man konstaterar det att det hade haft betydelse. Så, nej, de Experte som har tittat på detta är ju av mutsattbedömning. Sen kan jag säga att de här partierna ni har stöd under de här åren. Järda har du gått bakåt, precis som jag nämnde till minst den här elever. Afgan i straan eller Afrika där vi nu drar oss ut många områden. Bra sig om mål i dra sig ur burkinafas och bra sig ur syd-suddon. Och det drabbar ju också förstås Kvinno och områden där Kvinno och Flickor. Men där avsen är det att ändå strategier och vi har med 7 annars sedan. Jag är så fler återbaka. En stående punkt som handlar om att vi vill ha en särskil Afrika-strategi. En strategi som inte bara handlar om Biståndet, utan om åstadhandel och om kulturutbyte-politiska-relaterna- -hela delen. Därför att vi ser att Afrika är en kontinent som har enorma förutsättningar. Naturresursen, unbefolkning, man bara förl och lite med ordning helt enkelt kan utvika och hitta- -lösningar på de krigen som pågår de stora medutsättningar som pågår. Då skulle det här kunna bli en kontinent som verkligen kan blånstra. Då ska man göra det. Vi vill ha ett partnerskap mellan EJ och Afrika. Vi vill att Sverige tar fram en särskil Afrika-strategi. Jag tror det kommer bli ett av de här hyrupurtapportik. När vi gjorde kompas en tidigare så sådant det är rimligt att vi i Sverige gör- -overheckningar för att täcka flyktingkostnader i Sverige. Förstående Biståndet, förstående året. Vad tycker du den nu på åndska liggen? Det första året är enlighet med US-posituellt till Biståndsbudget. Jag har ingen procent. Det har ju sagt ett tak. Jag tror det låter på återhört. Här ligger man långt under återhört. Vi har nästan inga sylsökande längre. Det hade vi. När vi var mig av hos minister för 10 år sen- -då var vi också hade den stående året flyktingkrisen med 160 000 sylsökande- -på ett enda år. Se den efter det är att vi stramade åt de reglerna- -och vi fick en annan ordning i Europa. De minskade ju antal. Det var i 2016. Så varje de ner på grund 20 000. Och sen de minskade ut och liggade. Den här åtta på den skänsen är det om man inte får se det framför mig att vi skulle göra det heller. Vi kommer att ha fortsatt läge tal på den sörkande. Vi pratar lite om bistånd och ni säger att bistånden försvart går hand i hand också. Men en tid på svår krevallstörer så hur ska ni övertyka väljena om att det är lika viktigt- -att satsa på långsiktig bistånd i ofka som på militär upprustning i vårt närmråden? Det är alltså så tror jag att de allra flesta rent moraliskt känner att man har en plikt- -jämnt mot andra men får hjälpa till när män får ha det svårt. När det där ser det med sig att andra aktörer har dragit in så mycket- -när vi ser hur svelten breddar ut sig och män får rommilljonta. Män får vi skära att gå under. Det är klart att den empatien finns i de vänta hos alla. Men de alla flesta män får som tänker rimligt. Jag tycker att det är där man ska beror. Sen kan man bygga på med en massa anragument- -att i längden så känner vi på det och så vidare. Alla känner på en värld som är stabil- -och att Sveriges rykter och namn är viktigt och så vidare. Men det grundläggande är en ögon under den här solidaritetskänslan- -som man måste bygga på Sverige. Så jag ska vara ett land som är en god samhällsmedborg. Jag är i världs samfundet och varutmärka en god medborg är att man är mer hjälp att till. För den som har det svårt. Nu i nyligen så såg vi hur en mång åry pratar till sida- -betråd och klerad, islamikolif blev nekade eller ett nilsäkestoritiv- -från regeringen på bedömningar och så vidare. Tycker du att sida ska få större frihet av hur man i tara pratar utom politisk himlandning? Ja det tycker jag så här. Man måste politiken på det här omöjlet måste bygga mycket mer på tillit- -än per detaljstörjordning. Det är något vi har sett de senaste åren och det gäller ju bära det i förhållantissida- -men också i förhållantissavilsam eller sågenssjön. så är den väldigt stor brist på tillit och man ska in och peta i all. i minsta Lilla och i allting. Och det är det. Det vill göra bort i frön. Det är klart att vår uppfattning är alltid denna att varje skattekrona ska användas effektivt. Det är en självklarthet. Men jag litar på de syvsamhället som organisation som jag jobbat med och då många många år. Tillstånd. När jag gott annat. Sajsältenget, det kommer att fann revir skimmsrapporter som visar någonting annat. Likar inte när det gäller Islamic Relief och sida. Alltså om man får fann ha hårdfakta som visar att man har misbrukat medel. Att det finns en osundakoppling. Jag hade varit klart att då ska man webbareda till klippar de banden. Men som jag var jag hittillsåset när Islamic Relief så finns det inga beleg. Och det här är det uttrycks ju den här rapporten från från CD Center mot Våsbjockande Extremism. Det man instället får är ingen sida resonera kring det. Det skuldig kurn affinas någon slags koppling av nånstans och just därför så klipp man av det. Det där tycker inte jag är rätt säkert. Det måste vara myndigheten där som beslutar om om detta och som som gör de bedömeningen. Så om jag förstår det rätt så kom ni att vid markt kristera de skärta krav som kommer ut slutet på 25. Som sagt vi vill se till att myndigheten ska ha de bedömeningarna. Och att man får politiskt håll ska inte ska det tala störa på på det sättet man har gjort. Vi har senaste tiden också sett hur pengar används till Somalja och ny senast syren också. Men det är olika gröndörkoppel att till migraktion är det någonting som ni vill boolla eller stoppa. Alltså det här i Somalja är det en jätteskandal. Apropå det vi pratar om i en av om islamic relief där man då inte har kunnat visa med att blå beleg från rejusundakopplingar. Så har vi samtidigt här en regering som beslutar om direkta pengar direkt for regeringskansleet. Rakt in i den Somaliska premiermen istans kansli. Och då är den som jag i Somaliska premiermen i Islamist har massanhängare antisemit. Och sedan har man ju det som ytterligare pengar från sida som man har om det är skerat också med detaljstöjning från regeringens sida harkt i den här premiermen i Somaliska anslöjd som man skulle ha anställda folk för premiermen i Somaliska arvänder till lönor för hur hundra tusen i i mögonen. Det kommer man ganska långt i Somalja för många säga. Så det här är ju rent corrupt och en stor skandral och vi har med att kortsor som skottiska skandtitta på detta. Det är klart att man kan vara på par. Så det här, det tänker vi inte fortsätta med. Jag säger så. Vi kan inte fortsätta att skjuta in pengar till den till den som avliska premiermen i Somaliska anslöjd som skansle i och hans kompisarans bekant och hans annars annars läktiga. Nej. Sedan den stora principiella frågan. Kan man kräva ett land som man samarbetar med att de också tar tillbaka sina egna medborgar där är så mitt valja. Det gjorde vi i Afghanistan. Frågan är här var innan Talibanerna. Men när vi gick in med teknikna där ofta och maskan i stan, både från EU sida och Sverige sida. Tår det var 2017, då sa vi att om vi ska fortsätta med att vara en så stor begystansiva till er på en rälkt. Det måste ni också vara berädd att tar tillbaka egna medborgar. Och till exempel utfisas för att de har begått brott i Sverige. Det är ju en. Det är ju liksom en. Folkretslig förpliktelse som alla länder har. Men man får inte använda sig så att det där kan vara ett element i ett sådant uppe. Men att vi har på det här sättet som är bara en koopjohn. Det är det. Nej, det ska komma att vi inte ska göra. Ja, jag kommer in här. Jag skulle vilja komma tillbaka till det här med och i sidén nivåerna och så där. Tycker att det är en rimlig nivå eller kommer Sverige vid behov om och i sidan höjer det kommer. Komme vi följa med eller ska vi försöka hålla. Men då avvärtning. Ja, jag sa avvärtning. Eller är vi är vi tacksamma där? Höjer dem så. Håller vi följ överreglen? Men vi följer efter uppe höjernivåer? Ja, alltså vi gör överäkningarna på kostarmen för flyg till mottag när det gäller de första året. De överäkningarna vi gör och de är väldigt små. Ni får vi förhållnösten inga så illsökande. Vi kommer ju att räkna inte med att vi kommer förra så många fler. De kommande årall av olika skäl. Så vi ligger fast där. Men vad den här regeringen tyvärr också har gjort är att de räknar in inte bara första året, utan också en tid efter dig. Och då berytter man mot dackreglerna och det har vi tagit upp och det kommer vi att bevaka helt enkelt. Då säger jag stort tack till dig, Mågan Johansson, för att vi tillkommer hit och ha dig i en på den bra spesial. Hur kändes det? Mycket bra. Ja, bra. Tack för att ni ville komma hit. Till mitt avasrum och jag har det här samtaget. Det blev varit väldigt trevligt. Stort tack. Ja, tack. Då har vi precis lyssnatt på socialdemokrottens tunga man, Mågan Johansson. Vi ser ordförande utrikesutskottet. Anders. Skåning. Skåning. Höganäs. Höde i Från, men också lunda kopplad i alla högsta grad. Ja. Anders Berg. I Ems. Vad är det för någonting? Kommer jag ågde? Jag kunde ha i hjälp mig, Simon. I Ems, Bistons politiska expert. Tidigare. Ja, I Ems, internationella skäftus att ju en en gång som en flyga på vägen och lyssnade på Mågan Johansson. S. Rata, Bistons politiken för Riksdagsvalet, Turg 26 ja, Bistons kompassen. Och jag vill ha varit tidlig. Han var det skulle tillbaka till en procent. Men det tar. Jag får ju de till. Skulle det ta? Det visste han inte. Nej, det får vara så. Nej, men han har varit säker på att det kommer ta tid. Det kommer ta tid och för att det är i vetintet när det finns många andra behov. Så han är det trovärdet när man så tidligt i det här så ska vi tillbaka till Emsens målet. Verkligen. Och sen så var som en när. Det tar tid. Alltså, det kan man ju välja. Jag är klart att det har sin själv med att vara tydlig. Men det finns också en realitet. Och man liksom vrid inte om det här på fem möringen. Det förstår jag, men men. Det som i veckor fråget, teckan och späder är att han säger att man måste också se det finns andra stora behov i Sverige. Som vi också. Det var ju inte många saker. Han inte nämnde när han började räknas upp. Räknar du upp i ett pojt mellan statsbudgetens utgifter när man fick flora. Fråga frågade på den. Vad tror du betyder att att det är att han sitter i en då med ett parti och med individ som var ju att min historia exant håller och som liksom kan det ha någonting att göra med att de kanske inte är som vi sannor på t.s. Men nu ska vi tillbaka så här snabbt till exempel. Vad tror du att det betyder för svaret på frågan? Nej, men jag tror att det betyder någonting för att det är faktum att han och det socialdemokratiska arbetar partiet ser ju sig som den självklartare geringsbildaren. Om det inte blir omval av den här nuvarande regeringen och då krävs det helt annat ansvar av dem. Att de vet att de har en hög nivå förtroende bland sina väljare tror jag. Och liksom är det inte lättär, men vi har hjärtat på rätt stället så att trover det eller inte. Men det är ju faktiskt förmodligen närmare sannningen än om någon säger att det ska upp första halvåret, för det går inte. Så man skulle ju kunna beskriva det om man ska omöjla ett ord på något sätt lite övergripande för samtrollet. För ett tillbaka till det jag är lagt då. Nej, men det är ju och det är inte säkert att det är dåligt att vara förutsäkbar. Men för mig som som ganska länge av att intresserar och politik och följer det så så sa ju inte morgan Johan som någonting så där som hopplar vad var det där utan han uttryckte traditionellt klassiska socialdemokratiska ståndpunkter till och med han driva lite valkampan gillar och så att vi kommer ju ta över ett stort finansiellt underskott nu efter den här regeringen som väljer att låna och så vidare och så vidare. Tyckligen det var några anmäkringshalla saker. Vi låter så kommer tillbaka till det lite sen. En sak som jag tyckte var väldigt tydlig och kraftiga i en fall var när vi pratar det om handel och bistom. Det är ju en av frågorna som vi har i kompassen och det är en av frågorna som vi har ställt och som vi kommer att ställa till alla partier representanter. Det är den här kopplingen är okej att koppla bistom till till handel. Det är tycker jag att han gåvet bra exempel på hur man kan se det på ett litet annorlunda sätt den var dagens regering gör där han beskrev och nu nu citera jag honom att i fallet tyd av frika det Sverige går stöd till av en se om det många år när man sen när av en se tog över regering smakten i det fria syd av frika eller vad vi ska kalla det nya syd av frika då var Sverige en självklart partner att börja prata handel med. Och då sa han. Nu har en regeringen gjort tvärtom. Man börjar med handel och ser om det finns potential i det. Sen så var det var man med bistan på en slags option om möjlig handel framöver. Torkar du på det sättet också? Om vi spetsar till dig som jag inte gjorde mot Måganjåansson, en möjlig sled regering efter valet trodde vi ha en handel och bistanspinister i så fall. Nej, det tror jag inte. Jag tror inte det kommer vara en kombination, likt än som Benjamin Dosa har i Kysersson, ministeren, ministeren. Det som var en del om i frågan, men som tar på ett spått av sig fastnader, det var att vi pratar om handel och migration, så vi ett jag hörde, så kom vi aldrig riktigt in på migrationen där i det svaret. Jag tror att det är lätt för oss som är ruckis från skånare, att vi kan bli lite bortfintade här. Det kan vara så att Mågan inte vill tala om migration, men det vet vi inte. Det är något som man fick in i alla fall, om man tar bort handel eventuellt, och det är något som vi har sett tidigare, det är den femenistiska utrikespolitiken. Det var en snabb på att försäkra oss om att om socialdemokraterna får leda en regering i höst, så ska den femenistiska utrikespolitiken tillbaka in. Det var tydligt att Mågan tyckte att det är viktigt att rikta stöd just till kvinder och flickor. Det var ingen tväkkan. Är det så som du tolkar den stora påverkan av en femenistisk utrikespolitik på bistånspolitiken att mer medel gick där stöd och fokus mot kvinnor och flickor? Ja, jag tror att det har haft en stor betydelse. Det nämnde det ju också Afghanistan, men annan att där Sverige har tagit bort biståndifrån. Ja, men förklaringen att det har varit ett fiasco så har man just slutat ge bistånd ut till Afghanistan. Medan socialdemokraten har Mågan Johan som tryckte på att det var man ju framgångsrikt att se till att flickor fick utbildning och var stabb i innan slags positiv utveckling där när Kristersson regeringen ville ta bort det. Vi var ju på prioriteringar i initialt denna hela stadsbygden flag upp och vi kom in på den närområde och kreina. Någon mindre begavar kanske för det på tol att det skulle finnas en rustinskatt som alternativ från se och klimatform. Du beränder till det. Han var väldigt nograndom att ta omföra oss att den blir så kallade beredskavskatten. Det är ett socialdemokratiskt initiativ. Och det får man väl ändå utgå från att han såklart då har rätt i. Men ska man tolka det som att russning och militärt bistånd och kanske annar bistånd till och kreina så går vi att skatte sedan och inte via biståndspudioten. Ja, men det tror jag. Socialdemokraten är ju liksom de är ju inte rädda för att höja skatten. Om du snarare är det rädda för att sänka skatten sen kommer de inte höja tillbaka allt. Men här tror jag att en tidsbyränsad eller en tydlig etikett på en skatt som beredskapsskatten. Det tror jag att de kommer genomföra. Två saker som jag upplevde som väldigt viktiga eller där jag tyckte det kom fram mycket tydlighet och känslor från S och mågans håll. Det var ju dels när vi pratade om gossa. Ja, vad är det bara? Nej, men han hade. Det var en viktig fråga för honom och socialdemokratiska partiet att där måste vi gå tillbaka till solaritet med de med palestinierna. Man pratar ju även när vi lyfter FN och multilateralen att vi ska återupptas stödigt till undervara som är flyktingadministrationen som har fungerat. Det var ju glåskrotat. Det var en liten skäljskjärd. Jag kan inte blivit hela att notera att han även pratade om i Israel i stadsnarrativ. Ja, jag tror han. Då blev han liksom lite röd på halzen och lite fickligt äderna lin där när vi pratade om det. Och han pratade om att vi köper inte den i Israeliska krigspropa gandan. Kan jag tycka att han är lite uppfriskande och använder såna ord faktiskt. Och lika röd om halzen var han ju när Somalia kom på tal. Ja, där blev han aldrig och sa jag att jag skriver upp här att det var en total skandal. Det som påbård och han syftar ju då på att man har överfört pengar. Där behöver han det rubriksättarna på aftornbådet. Läggar till mycket ord. Det är en total skandal. De har väl hört det för i så fall och vill hitta något nytt. Men han. Det hade inte byggt över för. Det är en rätt skapkritik där han menar att vi skickar medel för migration. Som vi sen inte alls kan följa upp i princip. Och det får man väl utgå ifrån när man tar en sansföragen att han inte avserat göra liknande uppgöra så på det sättet i en eventuell geängställning. Nej, sen finns det ju. Det är ju en strågningsfrågor hela tiden. Han upplever ju att det var väldigt flaggrand. Det som har gjort nu med en somaliska regering. Men han kommenterar ju även islamic relief. Där uppe hullet han ju säger. Och där tyckte jag det blev lite intressant. Han pratade om ett biestånd och ett samarbete som byggde på tillit som är viktigare än detaljstyrning. Och att har man tillit så behöver man inte den detaljstyrningen. Det var ju att han kommentar till det att det ska bygga på en slags tanke på att jag li tar på i det här fallet då medan är slag med grilift. Vi kan ju pratar till sluta där vi började. Han var ju rätt stående. Han pratade om vad han såg Sveriges i världen framåt. Det var han. Här är det liksom. Här ongade Olof Palme. Både när han tolade om Israelisk krigspropaganda och var tydlig där. Men han ville ju att Sverige skulle göra comeback på det internationella scenen. Vi skulle inspireras av norrje och det förstås inte jag riktigt. Och norrjat av våra lyssnare har svaret på den frågan för de gärna skicka in det till oss. Men han menade att onunar USAID, USA's bistonsminderhet, i princip stängde mer kort efter att Trump tillträdde. Så han här finns det liksom en looka. Jag gjorde med besvärdet här nu i mellan tiden att kolla om Sverige kan tätta den lookan. Men det blir svårt. Gela den svenska bistonsbudgeten allt liksom är ju 14 procent av det som försvann från USAID. Men det ändå låter du väldigt realistisk och tråkig. Så är det inte en ambition egentligen just ökort i bakåt till soldaritets tanken och principen om att om någon gång så är det nu som vi ska ta vid på det där vi är bra och visar med fördöma. Det är klart det är så. Men Sverige har inte varit en toppaktör på ganska många år. Det är inte ett ras nu nu varande regeringen. Det var ganska länge sedan. Men svenska tror i regel ofta det att vi är väl kända för vår politik och vårt engagemang i de internationella frågorna. Men det är mest främst på gamla serier man man lever där. Men det är klart att det är kul att han vill att Sverige ska vara med och spela. Och för er som inte har gjort bistonskompassor än vad gör man det ändås. Men det gör man på det bara att googla upp bistonskompassor eller gå in på IEMs hemsida så finns det god anvisningar om man hittar dit. Och vi tackar morgonen som väldigt mycket för att vi fick komma till håll med det här fina lokaler. Man säger "Han vad en glad överrade så fin tar bidslopp." Det var det jag också vet att du hade varit och stort tack till alla är för att ni har lyssnatt. Hej då. Hej i En Fodden.