8. Uttal: vokaler och betoning. "Finns" och "är".

[Musik] "Livet ålet svenska, livet ålet svenska" -Hello! -Hej! -Välkomna. -Till livet polett svenska. -Det får bra insik. -Tack. -Ja, vi har synkroniserade. -Ja, vi pratade fem tidigt. -Jess! -Åm. -I dag. -Jag fråga. Bra fråga. -Jag må bra. -Bra. Min sysster fyllde år i dag. -Varför roligt? -Ja. -Var du på fest? -Ja. -Vi. -Ott soppa. -Er det en traditionell svensk fylless i dag? -Nej, men hon vill göra soppa. -Ja, vi åt soppa och sen åt vi kakor. -Vilken typ att soppa var det? -Svampsoppa. -Det låter godt. -Det var godt. -Väl lite svensk. -Ja, ja. -Verdale svamp. -Ja, ja. Det var trevligt. Min sysster har ett litet barn, så det var inte någon wild fest. -Ja. -Det var inte så mycket damm. -För svampsoppa. -Hur mår du? -Jag mår bra. Jag. Är taggad eftersom vi ska spela in en film nästa vecka på en strand, utomhus. Och det kommer att bli jättekält. Men kul att Sverige är så fin att vi kan spela in. Och det kommer att bli jättewackat. -Det tror jag också. Det är med din skola som ni ska spela in en film. -Ja, det är ett skolprojekt. -Ja. Jag hade ett litet problem för veckan kanske. Och det här är typ en liten berättelse om hur svårt det är att lära sig ett nytt språk. Så jag hade en trätt tid. -En trätt tid? -Tvätt tid. -Du skulle trätta kläder. -Exakt. Jag vet att det är ganska svenskat. Har en trätt tid och att vara försiktigt med det. -Vare där i tid. -Ja. -Varegare sin kläder. -Ja, man måste komma i rätt tid för att trätta. Och vi har inte det i USA på samma sättet. Det är inte lika sträng. -Nej, det är inte lika strikt. -Exakt. Men jag hade min trätt tid och problemet var att tvättmafinnen öppnade inte när min kläder var redo. Det var låst. Så jag hade alla mina kläder och mina senkläder i tvättmafinnen. Det var sent på natten och jag behövde sova. Alla vi fick kläder var blötta i tvättmafinnen. -Vad gjorde du nu? -Det var en bra fråga. Jag ringde någon som skulle hjälpa person som har ett jobb att fixa tvättmafinnen. Jag försökte förklara för henne vad problemet var. Jag sa till henne alla mina bad kläder är redan. Och bara att jag trodde att bad kläder var typ bed på engelska. Låte lite som bad. -Bed på engelska är säng på svenska. -Exakt. Alla mina bad kläder är i tvättmafinnen och jag kan inte sova ut. Han mitar bad kläder. Vad betyder bad kläder på svenska? Bad kläder är kläder som man har på sig när man badar i havet kanske bikini. Jag försökte säga att alla mina sängkläder är i tvättmafinnen. Jag sa bad kläder. -Vad svara är det dem? -Hom var förvirrad och förstår inte varför det var problem. Det var en bra historia. Jag hoppas att det fixade sig eller ordnade sig. Jag hade en jättegättesnälvän som hjälpte till och gav mig hennes sängkläder. -Extra sängkläder, så jag använde dem. -Varför funkar det inte maskinen? -Det är den evighetsfrågan. -Det är den evighafrågan. Jag vet inte att det var låst och åtna det inte. Men bad kläder och sängkläder är olika. -Det är precis. -Bad kläder, bikini, badräkt och sängkläder. Det är laken, öngått och påslaken som man ska ha i säng. -Vad betyder en gott? -Öngått är det som man lägger kudden i. -Aha, inte kutekläder. -Nej, det heter inte kudpiamansk. Det är det. Vi tänkte prata om uthålligt idag. -Ja. -Jag har en tillfråga till dig som är inte uthållrelaterad. Men tänkte vi kunde svara på. -Ella frågor som du vill. -Super. Det här är en fråga som vi tänker på varje dag. Och det är följnade mellan är och finns. Eftersom ofta vill jag säga till exempel, det är åtta kakor på talriken. -Ja. -Jag vill äta två. Eller det är ett tåg som kommer hälfira. Eller det är så mycket vart i min kylskap. -Ja, men när jag säger man finns i stället av er, det finns ett tåg eller det finns kakor här. -Finns, det betyder ju att det existerar. Alltid om du säger "defins", man måste också alltid säga det. Det finns tre kakor, som du sa. Det finns ett hus i skogen där min pappa bor. Det finns en sång som heter "defins en flicka som jag går till i bland". -OK, det betyder att han berättar att hon existerar. Man säger det när man vill presentera någonting. Det vill presentera för en annan person att någonting existerar. Om du säger "Det är", det brukar vara när man kanske är. Använde man ju ofta för att berätta hur någonting är. Eller var någonting är. Om jag ringer till dig och fråga "Hej, vad är du?" Då säger man "är". Då kan jag inte säga "Hej, vad finns du?" -OK, det skulle bli konstigt. Det är som att jag frågar dig "var existerar du?" Då säger jag "var är du?" "Hur är du?" -Vem är du? -Ja. Jag kan inte säga "Vem existerar du?" Det blir jätte konstigt. Men så finns när man vill presentera att det finns en sak eller en person. Men inte berätta någonting annat om det. Förstår du vad jag menar? -Jag tror det. Om vi tar ett exempel från en filmset kanske. -Ja. -Om det är några sladdar på golvet. -Sladdar typ för el. -Ja. Strömmen är att gå igenom. -Ja. -Se jag, det finns en slad på golvet eller det är en slad på golvet. -Det ligger en slad på golvet. -Oh, no. Det ligger en slad på golvet. Det finns inte att det är inte det ligger. Men använder ofta ligger, sitter, hänger, står för att berätta var. -Ja, sant. Jag har makt det det. -Ja. Så ganska ofta. Om du vill säga på engelska så vill du säga till exempel. Ja, det är en tavla på väggen på svenska. Det sitter en tavla på väggen. Om du vill säga, det är en matta på golvet. Då säger du. -Det ligger en matta på golvet. -Ja. Om du vill säga, det är ett bord i rummet. Då säger du, det står ett bord. Allt som har ben, bord, stol, säng, som har ben. Då säger man stor. Okej, smak för. Tänka lite, vad vill du säga? Han måste tänka mycket, men om det vill säga det finns, det kan se om någon frågar. Om någon tror att ni inte har några sladdar, då kan du säga, nej, men det finns sladdar i det andra rummet. Det existeras sladdar. Ja, precis. Då säger du det finns. Okej, men det låter inte sån. Idé, exempel, kan man använda er? Eller är det bättre att säga "fins"? - Hur menade du? - Ska det vara okej att säga det är? - Vilken mening? - Det är sladdar i rummet. - Nej, man kan inte säga det då. - Okej. - För du vill berätta att de existerar. - Ja, exakt. - Ja, du vill berätta att. Nej, de finns. - Okej. - Så. - Nej, du kan inte säga att de är. - Okej, det låter existensiellt. - Exakt, så att "är" är mer ett vara. - Vare i välden. - Ja, det har identitet och "fins" är lite mer. - Att existera eller inte. - Ja, det kan man säga. - Okej. - "är" använder du oftare när du menar att säga någonting om någonting. Till exempel, bollen är runt, eller jag är glad, eller vi är tillsammans, eller någonting sånt. - Ja. - Ja, okej. - Okej, jag tror att det är lite bättre. - Kanske lite. Jag hoppas det. - Det är en början. - Ja, men de är ju lika. I bland kan man använda dem i samma situation. - Exakt. - Okej, vi har fått många frågor om uttal. - Jättemånga. - Ja, men ni får se varför? Det är svårt att uttala ett nytt språk. En fråga sammanfattar många av dem. Det kommer från Denise, som yndrar hur man kan lära sig uttal som en riktig svensk. Men vi tänkte börja med en fråga från Mengpån, Billinda, Marcia och Zare. De yndrar hur uttalar man vokaler och konsonanter på svenska? Det är alla ljud. Det är vokaler och konsonanter. Vi kan prata länge om vokaler och konsonanter. Svenska alphabetet har 29 bokstäver. Det vet du. - Meren på engelska. - Ja, hur många är på engelska? - 26. - Och på svenska 29. Därför har vi också O-E-U. - O-E-U. - Ja, bra. - Du har du tränat på E. - När jag kollar på det kan jag försöka ett härmöte. - Det är ett bra tips. Du tittade på mig. - Ja. - Och du tittade på min mun. - Exakt. - Och du kunde du säga dem rätt. - Ja. Det är jätteviktigt för O-E-U. - O-E-U. - När man tittar på mun, när de säger det, kan man säga det bättre. - Ja. - Om man härmar dem, om man imiterar det. - Ja. - Ska vi börja med alphabetet? - Ja, det låter bra. - Jag säger först. Du säger efter. - Okej. - Alla hemma kan också säga efter. - Ja, okej, redo. Nu ska vi sysk sträcka lite. t, t, u, u, v, v, dubbel, v, dubbel, v, x, x, i, y, sätta, sätta, o, och ä, ä, ä, ä, ä, ä, ä, ä, ä, ä, ä, ä, ä, ä, ä, ä, ä, ä, ä, ä, ä, ä, - "i" och "i" - "i" och "i" så svarigt för mig. Okej, vi måste säga nästan vilken som är vilken. - Ja. - "i" - Det är den som ser ut som en pinne. - En pinne med den liten prick uppe på "i" och den andra är "i". - "i" så dine läppar kommer ut. - Ja, men berätta vilken bokstav det är. - Det är en som en trängel med den liten pinne, inte den. - Ja, en trängel. Utan en topp. - Ja. - Ja, eller den ser ut som en vägg som delar sig i två vägar. - Så här är lite av en rörsakt. - Ja, det är bättre att göra på video. - Ja, kanske. - Ja, "i" och "i" - de är svåra på svenska. - Det är att skilja på för många, inte för mig, för jag växte upp här, men jag vet att det är svårt för många. Det är viktiga om du ska säga rätt, det du måste röra på läpparna. När du säger "i" då är munden som ett "i" för att ligga en "i". - Aha, den är rök, det är som ett sträck. - Ja, så "i" som mitt namn, Isabelle, är dine läppar, är nära till dina tänder. - "i" och "i" - Man ler, precis. - "i" - "i". - Men om du ska säga "i" - "i" - Ja, den andra bokstavenden ser ut som en vägg som delar sig i två. Då måste du sätta ihop munden som att du ska pussa "i" - precis. - Och ta ut läpparna "i" - Ja. - Kan du römentig? - Kan du höra? Om jag säger "i" - kan du höra vilken som är vilka? - Okej, vänta, jag ska stänga mina ögon, jag kan inte säga dig. - Okej, du blunder. - Ja. - Okej, jag säger "i". - Jag tror att det var den med dina läppar, ut som en vägg som delar sig. - Det var rätt. - Okej, vi provar en till. - Okej. - "i". - Samma sak? - Ja. - Ja, det var ett test. - Det var spart. - Okej, men "i", "i", sammigt namn, "isabel", "isabel" är med läpparna när. - Ja. - Tittande. - Många kan säga "i", det är svåra, det är att säga "i", "i". - Men du säger det bra. - Okej, det var jag samtet tänker på läpparna "i", "i", "i", "i". - En eller lite djupare kanske. - Ja, "i". - En annan vocal som är svår för många, det är "i". - "i". - Ja. - Det är "i", som. hur ser den ut? - Som en liten gung. - En liten gunga? - En gunga, ja. - Eller en ansiktes, eller en min som lier. - Ja, "i". "i", som i till exempel ordet "gul", eller "du". - "du", ja. - Hur säger man "du" och "gul"? - Ja, man måste också ta ihop läpparnas lite som att man pusar någon. - Ja. - "i", "i". - Och. det är skillnad mot en annan bokstav "i", "i". - Det ska man också ha ihop läpparna. - Läpparna ska ihop som en pus, "i". - Men tungan ska vara på olika plats i månen. - Aha, vad är skillnaden mellan "i" och "i"? - Men "i" och "i"? - Nej, den som du sa, som du precisar. - "i" och "i". - Ja. - Ja. - "i", som är en ring. - "i". - Ja. - "i". - Då ska man ha tungan långt bak i månen. - "i". - Aha, som att du har en varm potatis inne i månen. - Ja. - Och du måste ta tillbaka tungan bak. - "i", "i", "i". - Ja. Jag har aldrig tänkt på min tunga när jag ser det. - Nej. - Där alltid framåt ser min mindre. - Ja. - "i", "i". - Det är den ringen som till exempel i ordet "ord". - "ord". - Ja. - "ord". - Okej. - Då måste man ha mycket plats inne i månen. - "ord", precis. - Ja. - Du. - Du. - Då har du tungan lite mera fram i månen. - Ja. - Och när du säger "i", "i", "i". I, då har du tunga en mycket långt uppe i månen. Ni, ni, ni, ni, ni, ni, du, ord. Ja, förlåt. Det är lite förtämt för mig när jag ser ord med min tvinga så långt tillbaka, ord. Det låter bra. Ja, okej. Och så här ska vi också prata lite om. Ska vi också prata lite om O-E-Ö? Ja, det är de fista bokstäverna i alfabetet. O, det är A som har en ring uppe på. Okej. O, O. Och som du ska tänka då, det är att du ska ta över läppen, ska ner. O, ja. Åh, vi måste göra en video till våran Instagram, och där kan vi visa alla. Ja, så om du kommer, om du lyssnar och inte förstår hur vi menar, du kan titta på våran Instagram. Vi ska lägga en film med alla vocaler. Ja. Så, Å. Å. Sen kommer ä. Ä. Och jag tror att många kan säga ä. Man öppnar hela en allting i munden. Ä. Och sen Ö. Ö. Och då måste man göra någonting med läpparna. Jag måste ta upp hela över läppen och man måste ta ner under läppen för det blir Ö. Och det är ord, ett ord också eller ett ord. Ja, också. Ä, är också ett ord. Ja, som en liten del av land. Ja, en precis, en liten, ett liten, ett liten ö. En liten Ö. En Ö är en plats ute i havet där det finns lite land. Man måste åka båt till en Ö. Ja, jag har hört att Ö är att läpparna gör samma formen av boksaven. Ja. Ö, prikorna över Ö är som dina läppar som går upp. Ja, samt prikor. Så har jag det till dig. Ä, jag priker det. Jag brukar säga det. Ja, jag är en lärare. Åh. Kanske nån där det är från dig och sa dig till mig. Vi ska visa det också i videon. Det måste vi göra. Så, det var lite om vokalerna. Bra. Man kan prata om vokaler i flera timmar. Ja. Men vi har fler frågor. Yes. Vi har en fråga också om uttal och det kommer från barbre som underhör man siger några olika ord som är fössa, kyssa, skyssa och kyssa. Kan det kanske tranna oss, hör man uttalet de här orden på kräkt sätt? Okej. Då har vi. Först har vi schussa. Schussa. Ja. Vi pratade om schussa. Ja, i ett annat avsnitt. Så den har vi pratat mycket om. Du kan säga schussa. Schussa. Eller schussa. Schussa. Eller schussa. Okej. Det beror på vilken del av Sverige. Man är in. Sen har vi kyssa. Kyssa. Ja. Då kan man inte säga. Man måste säga schuss. Nej. Ja, precis. Eller? Okej. Den måste. Den som lite har lite mindre plats i munnen. Skarapare. Jag ser ut som en ord. Nej. Jag ser ut som en människa. När du sitter där och ge. Eller gallen kan. Människa. Men den använder man för kyssa. Kyssa. Om du säger kyssa. Det betyder. pussar man på munnen. Vi pratade så mycket om att kyssa i det här allsnittet. Ja, vi sa att. Just det är lite som en kyss också. Ja. Allt är som en kyss. Jag måste berätta en sak om alla svenskans vocaler. Ja. Jag lärde mig i Swahili för många år sedan. Och jag åkte till Tansa nya. När de pratar så Hili. Jag pratade bara Swahili i tre månader. Okej. Och sen åkte jag tillbaka till Sverige. Och jag började prata svenska igen. Ja. Och vet du vad som händer? Nej, jag fick ont i läpparna. Aha. Jag fick träningsverk. I läpparna. När jag började prata svenska igen. Därför att svenska använder läpparna så mycket. Svenska språket ligger mycket i läpparna. Och de ska göra många olika rörelser för att få till alla vocaler. Ja. I Swahili finns fem vocaler. I svenska finns 9 vocaler plus lite olika vocaler. Okej. Så man måste. Tränna läpparna. Okej. Men kanske det är ett bra sätt att veta. Ja. Ja. Om du pratar svenska. Det är ett bra test. Test ja. Om du pratar svenska som en rättig svensk person. Om du har träningsverk. Om du blir trött i läpparna. Då har du kommit långt på vägen till ett bra uttal. Ja. Så. Kyssa har då I. I. Med en schussa har U. Eller U. Så det är två saker som jag filmade. Ja. Skyssa. Skyssa. Är det som är ritta? Ja. Okej. Man ritar med bliets penna. Ja. Det är en skissa. Skyssa. Men kyssa. Det är när man går på toaletten. Ja. Och gör nummer ett. Kyssa. Kyssa. Okej. Skyssa. Ja. Om man vill inte blanda ihop. Ja. Man vill inte säga. Jag älskar dig. Jag vill kyssa dig. Nej. Eller jag behöver kom på toa och kyssa. Ränta. Precis. Ja. Ja. Jag vill säga att jag älskar dig. Jag vill kyssa dig. Nej. Eller. Jag behöver kom på toa och kyssa. Nej. Ja, jag hoppas att. barbara fick hjälp med sin fråga nu. Är vi det? Men jag vill säga en annan sak om uttal. Ja. Någonting som är viktigt för att låta svensk. Ja. Det är Melodin på orden och i meningenen. Någontings speciellt för svenskasbråket. Det är att vi har två olika betoning. Ja. Vi har en som går så här. Du. Du. Till exempel. Isabel. Isabel. Ja, då har du den på. Bel. Isabel. Ja, det går upp. Det går upp. Eller. Annie. Annie. Ja. Eller. Toalet. Toalet. Ja, den går upp. Okej. Men det finns också en annan betoning. Och den finns på till exempel. Sara. Sara. Ja. Den går upp i slutet, men först går den ner. Ja. Det finns. Man säger "sara". Så. Sara. Ja. Det ska först gå ner. Och man, det ska vara betoning när den går ner. Sara. Eller. Anna. Anna. Ja. Så. Hållet Annie. Annie. Den har. Den går upp. Men. Anna. Den går först ner. Och det är jättemånga ord som har den här. Andra. Den heter. Den heter Grav betoning. Grav betoning. Ja. som går ner först. Till exempel. Lampa. Lampa. När man har gröv betonning är det alltid så att det går ner och då går upp igen. Ja, okay. Så det måste finnas två stavvälsar. En går ner och en annan går upp. Okej, tänk jag. Mikrofon. Mikrofon, den går bara upp. Mikrofon. Man säger inte Mikrofon. Mikrofon, så den har den första betonningen. Den heter akutbetonning. Akutbetonning. Okej, så är det bara de två akut och grav betonning? Ja. Okej, där det. Så vi kan testa några vanliga ord. Jag vet, min första fråga är hur man vet vilken det är. Okej, då är mitt bästa tips att man laddar hem en app som heter svensk ordbok. Svensk ordbok. Jag kan visa dig nu på min telefon. Vilket ord vill du veta uttal på? Katastrof. Katastrof. Katastrof. Då söker jag i appen Katastrof. Okej. Då kan du se först så har de skrivit att det står o och sedan en liten plupp och sedan f. Som man kan förstå lite grann hur den ska uttalas, men det finns också att man kan lyssna på den. Så jag klickar nu att den ska spela upp. Katastrof. Katastrof. Det är delåt, det är som det gick ner. Nej. Katastrof. Den gick upp. Katastrof. Vi kan prova med ett ord som har gravaksent. Ta till exempel skada. Skada. Skada. Ja. Nere och upp. Ja. Skada. Precis. Okej. Nere upp. Men Katastrof. Den har också inte gå ner och upp. Ja. Men det finns inte betoning när den går ner. Den är inte stark när den går ner. Den är inte lång när den går ner. Det är skillnaden. Man säger inte Katastrof. Man säger Katastrof. Så det finns inte betoning i början. Okej. Förstår du? Jag tror det. Det är bara att det är ju svårt att feta eftersom det ser ut som det är ingen. Det är ingen reger. För det. En man måste bara lyssna och tänka på betoning. Eller hur ser man betoning? Betoning. Betoning. Vi kan lyssna i appen. Betoning. Så du kan absolut använda appen. Vi ska visa om vi ska bli lite mer avancerade. Ja. Om du har två ord och sätter ihop till ett ord, då blir det alltid gravaksent. Okej. Till exempel om du säger mikrofon-stativ. Ja. Då har du mikrofon-stativ. Mikrofon-stativ? Ja. Eller om du säger fotball. Fotball. Fotball. Ja. Det har betoning på första som går ner och sen också betå lite betoning på andra som går upp. Okej. Har du nåt exempel på ett samman satt ord som kommer från två ord och leka ord? En vattenmelon? Ja. Vattenmelon. Okej. Jag tänker på att så var det. Glasbar. Glasbar. Okej, men det är bra att feta. Glastru. Ser jag typ en regelt för? Ja. Och lyssna på det här. Nu blir det intressant. Okej. För vi har fotball. Du blir fotball. Fotball. Men om vi sätter fotball med ett annat ord, så det blir ett längre ord. Till exempel fotballsmatch. Då säger, då flyttar man, så det första betoningen är på första ordet. Och den andra kommer på sista ordet. Så det blir inte fotballsmatch. Den blir fotballsmatch. Så fotball blir ett ord. Fotballsmatch. Precis. Eller fotballdomare. Fotballdomare. Ja. Så det spelar ingen roll. Hur långt ord är? Ja. Det ibland kan det vara fyra ord i samma ord i svenska. Ja. Eller hör. Ja. Till exempel. Fotball. Det blir fotball. Sedan om två olika länder ska ha en fotballsmatch med varandra. Då heter det Landskamp. Landskamp. Ja. Landskamp blir det. Landskamp. Okej. Men sätter man ihop dem. Så det blir ett ord. Det blir fotballsmatch. Fotballsmatch. Ja. Så det är bara två betonningar. En i början. En i slutet. Okej. Eller motslutet. Ungefär. Fotballsmatch. Skal vi lyssna när hon säger det? Ja. Landskamp. Ja. Jag har nivå landskampare. Men får bara höra nån säger landskamp. Landskamp. Tyvärr. Ja. Okej. Den är intressant. Det är jöpsamt. Ja. Det är jöpsamt. Jöpsamt. Jöpsamt. Ja. Men okej. Det sista som jag vill säga om betoning. Ja. Det är att det är normalt så är det ett ord i en mening som har betoning. Eller två ord kanske. Men inte alla ord. Okej. Om jag säger jag heter Sara. Vilket ord är betonat? Sara. Ja. Ja heter Sara. Ja. Ja. Men om jag säger jag heter Sara. Jag heter Sara. Då är betoningen på heter. Heter. Ja. Men jag kan inte betona alla ord. Jag heter Sara. Så man måste inte tänka hela tiden på alla ord betoning bara det ordet som betonas i den meningen. Om jag vill säga jag vill ha en börjara till lunch. Ja. Precis. Jag vill ha en börjara till lunch. Ja. Ja. Ja. Och vilka meningar? Det blir olika betydelse. Betydelse. Ja. Okej, intressant. Men du hade en fråga om ett ord och så. Eller? Ja. Det är ett jättesvårt ord för mig. Ord. För mig. Ja. Jag måste tänka på min tynga. Jag tar en längre tyngt baka ord. Ja. Ord som är jättesvårt för mig är en synonin till eriterad typ av. Och det är av är ge. Arie. Arie. Arie. Okej. Jag vet. I bland har du sagt någonting med Arie. Ja. Och jag vet att folk frågar dig. Vad sa du? Ja. Eller du säger nej, är det inte Arie där? Arie eller? Ja. Ja. Och då började du säga nästan som Arie. Arie. Vad är det? Arie är. Ja. Det är lite komplicerat, men okej. Arie är du vet metallen koppar. Ja. Som är lite rödaktig metall. Ja. När den är i naturen och det kommer vatten på solen lyser på. Ja. Den blir grön. Ja. Den gröna. Det är Arie. Jag är så Arie. Jag är som koppar. Ut i skogen. Men det låter nästan som Arie. Det låter jättelycka till mig. Precis. Så om vi börjar med Arie. Arie. Arie. Det får inte bli som ä. Det måste bli Arie. Arie. Arie. Arie. Det andra är när du säger ibland när du säger Arie. Det låter som Arie. Ja. Som att det kommer ett i i slutet. Ja. Men det gör inte det. Du måste tänka bara att det kommer. Ja. Ja. Arie. Arie. Arie. Arie. Arie. Arie. Arie. Arie. Okej, låtsas att du är argne säger, "Aa, jag är så arg", "Arri", "Arri". Nej, inte "Arri". Du får inte säga "Aa". Du måste bli "Aa", "Arri". "Arri", "Arri". "Jag har så arg", "Ja, nu låter det bra". Jag har så arg, jag kan inte uttåla "Arri". "Arri", "Arri", "Ji", "Arri", "Ji". Hur säger man det på slutet "Ji", "Ji", "Arri", "Arri". Nej, nu sa du "Arri", "Arri". "Arri". Så det är nästan så "Arri". Nästan "Arri", "Arri", "Arri". "Arri", "Arri", "Arri". "Arri", "Arri". Om det hjälper dig att tänka så, så tänk så "Arri". "Arri", "Arri". Bra, okej, du är inte så ofta "Arri". Ja, hoppas inte det. Brukar vara glad att snälla, okej, okej, okej. Med dig, med. Harmonisk. Med andra. Ho! Nej. Brukade inte "Arri". Tror du inte det? Du känns inte så ofta "Arri" person. Hoppas inte det. Ja, det blev ett långt avsnitt idag. Det var det, men intressant hoppas jag. Jag lärde med någonting. Vad bra. Ja, och du är inte "Arri". Ja, det var lite. Oj, "Arri". Det är ju okej, det är inte "Arri". "Arri". Men tack. Tack alla som lyssnar. Vi hoppas att ni lärde er någonting, och om ni vill ställa fler frågor till oss, så kan ni skicka på mail till svenska livet [email protected] eller på min hemsida som heter "saras", "sara lövestams", "letta, blåg", eller på våran Instagram. Ja, du kan skriva frågor till oss på Instagram också. Och våran Instagram, vårat Instagramkonto heter "Livet palat" svenska. Det är som "Livet på lätt svenska", men inte med prickar på. Ja, och "ä". "Livet palat" svenska. Men tack så mycket. Tack för idag, och vi ser för att man mått nästa vecka. Hej då, hejdå.