USA vill ta Grönland

"Money people have told me that God spared my life for a reason." "Only when it is dark enough, can you see the stars?" "I've effectively run in this country by a bunch of childless candidates." "For the people, by the people." "Jag varmt välkomna ska ni vara till USA-poderna avsnitt 701 i onsdag den sjundeanari, klockan med halvtre. "Gina Linnberg, du är tillbaka i Washington. Hej! Han har gått nytt år från Washington kollektivet som vi har det startat här just nu." "Ja! Vem är din kollektivmedlem?" "Ja, det ska jag ta dem." "Det är jag som, det är ingen meningspännande gästet och det är bara jag som vanligt, även om jag behöver källaren och sina." Vad härligt, jag kan berätta för det här är en Inside Information Exclusive för podden att rågor första meddelanden i tråden i podden var nu hållit gina på med diskmaskinen i köket, för det hör jag genom källagolvet. Så när vi kollektiv inte sa det att jag råkade tappa bestickrådan på ett lite skramligt sätt, men han vaknade. Simonisakson, ensam i Oostin. Hej! -Hallo, tjena. Hej. -Välkommen till podden. Tack. Det hade varit trevligt och vart där i Washington också. Det är fint här i Oostin också. Hunni, vi gjorde ju en extra pod bara timmar efter att USA hade genomfört sin att tack in i Venezuela och förut president Nikolas Maduro. Nu har det gått ytterligare ett par dagar och väldigt många frågor återstår, dessutom så har ju nya uttalanden utav Donald Trump till kommit. Kommor USA, som Vita Husset säger, att ta grönland och hur ska det gå till, det är en av de stora frågorna som vi ska ägnas åt idag. Men jag tänkte att vi ska börja med läget i frågan om Venezuela i måndas kväll så framträdd ju Maduro i retten i New York för första gången och råger du var ju på plats. Vad händer där vi rättsalen? Ja, om vi började med det som hände in i rättsalen så presenterade ju de olika återhalspunkterna för Nikolas Maduro men också för hans frysilja Flores. Och det handlar om nakjottiga brott och vapen brott som de har återallade för och i återhållet så beskrivar han också hur de. Framför allt Maduro då samarbetat med fler i olika kriminella gäng när då koka in av fraktats från Venezuela vidare genom vilka länder till USA. Man hävda också att Nikolas Maduro var en delaktig så kallad narkotarrorism på det här sättet. Så i återhållet finns en bild där han varit en central spelare i den här koka inhandeln. Men det finns också konkreta exempel på saker han gjort till exempel att han skulle ha varit delaktig att sälja diplomatpass till dragsmugglere. Och att även diplomatres har använts därför nakjottiga smuggling. Utöver de här två år så har man också i det här återhållet med deras seån. Och så finns också två anre i Maduro's innri krets som nämns i då den politiska eliten i Venezuela. Plus släder han då för kattellen trend är ragga. Och hur ställdanser till de här återhållspunkterna? De så berger två att de var oskyldiga och Maduro så att han fortfarande var president i Venezuela att han hade blivit kidnappad av USA. Sen är det här en ganska formel tillställning där man egentligen bara ska säga skylde eller icke skyldig. Och sen ska man gå vidare för att planera själva rättegången hur den ska gå till. Och nästa domstilsförhandling är i mars. Så då får vi se senare hur själva tidsplanen ser ut. Men man har pratat om en årslång process här här kanske innan vi får se vad juren då kom att det slutar sig för i det här fallet. Råger som jag förstod det så var en del människor på plats utanför domstolen också från lite olika sidor. Precis som varanligt nästan höll jag på säga sista jag var i New York och bevakade en domstilsförhandling. Så var det Trump som vi åttala och då fanns det väldigt tydliga sidor och så även här. Det fanns en gruppdemonstrantor som demonstrera för att man skulle fredje med doros som ville ha fred. Som inte ville att USA skulle bomba i Venezuela stod det på deras plakat och också menade att det var olje pengar som då bakom hela den här historien. Det var främst ett kommunistiskt partiet, socialistiskt partis som hade ansgerat och möten och demonstrationer utanför. På andra sidan främst personer och exil från Venezuela som ofta hade också flagg och med sig och som var de jag pratade med och de som hade gått dit och de var ju också överlyckliga över att det skedde. Även om man hade nioor över vad som skulle hända framöver och trodde att det var en lång process innan man skulle kunna återvända till Venezuela om man överhuvudtag skulle göra det. Så var man ändå extremt glad att man då satta in i domstolen, fanns till exempel personer som visade att bilda upp och på sina egna koppar. Sen egna kopp som är då basbör av misshandel och det var någon annan också som skräkt till de här mute-monstrantorna från venst och sidan att han dödade min familj. Han är mördare, så det var ju ibland väldigt upprörda känsl om. Men polisen satte stängsel i mellan. Det var också en liten lekplats där man då hade tolka full och för de olika demonstrantorna där de är blandstoskrig på varna genom gallret. En av de stora frågorna nu är förstås vem eller vilka som styr Venezuela. Imåndas så svår vissa presidenten delse rådriges in som interims president och så här har det låtit från vita husetadministrationen de senaste dygnen. Så vi är ju bara att göra den här kallet till sådant som vi kan göra ett säkert bra och bra. Mister Secretary, vad är det som är i den här kallet? Är du runt Venezuela nu? Ja, jag har ju den här kallet som är att vi är för att få en liten liten. Vi är i den här kallet. Vi har den här kallet med USA, USA och USA, och vi har den här kallet som är i kallet. Vi har inte varit i Venezuela eller i den här kallet. Vi är inte att åka på en kallet. Den här kallet är att den här kallet kommer att gå in. Vi har inte varit i den här kallet. Trampadministrationen som bestämmer. Det senaste exemplet på det är ju det som kom sen till gårkväl. Då kom det besked från Trump via Truth Social. Venezuela ska lämna över väldigt stora mängder Oliya till USA. Han ska på Truth Social att det handlar om mellan 30 och 50 miljoner fart. Oliya, den här Olian ska säljas till marknadsbris. Lämnas över till USA och sen säljas och de pengarna som kommer in ska kontrolleras av USA's president, skriver Trump. Det vill säga av honom och pengarna ska användas för att gynna folket i Venezuela och folket i USA skrev Trump. Värdet på den där Oliya, när man tittar på dagens marknadspriser skulle vara 2,8 miljarder dollar som Trump att säga att USA ska lägga beslag på. Det är väl ett tecken på att det är USA som bestämmer och som styr just nu. Simon, i effenskrapan i New York var ju aktivitet i Mondas. Vad kom ut därifrån? Precis, det var ju samtidigt som Madoro också var i New York. Jag följer det där med att vi är länk då från effenskrapan istället. Det var intressant att höra exempel på hukitiken från andra stor makter. Ryssland och kina, båda fördömmar helt väntat USA's att tack och krävde båda att Madoro skulle släppas. Ryska effen ambassadören så att de som under andra omständigheter tuggar fradga och kräver respekt för effen stadgar ser ut som hycklare i dag. Utan att han svarar själv så tolka gör det som att han sryftade på fördömmande denna mot Ryska kriget och Ukraina då. Kina seffern ambassadör så att USA sätter militärer angrepp över diplomatiska lösningar och att Venezuela har en rätt att försvara sitt land och får välja sina egna allgerade där ingår kina. Venezuela seffern ambassadör, badsäkerhetsrådet när han fick ordet om fyra specifika saker, ganska raklista. Ett att USA ska krävas på att Madoro ansfyrskas läppas, två att angreppet mot Venezuela ska bli tydligt fördömt, tre att principen bekräftas så att man inte ska kunna ta territorier eller naturresurser genomvåld. Fyra att åtgärder som syftar till deska, ledring och skydd av civilbefolkningen och återställande av internationella rätt ska antas. Sen var det två tilländer som jag tar upp här som är intressant att höra. Dels Danmark med tanke på Grönland, deras effen ambassadör uttryckte djupor över situationen i Venezuela och så att internationella rätt alltid måste respektera så att alla startar. Och att grunden är att startar inte får hota eller använda våld mot andra startar, territorier eller politiska oberoenden. Och där kändes det nästan lite som att de pratar där om Grönland. Och sen vill bara se också USA seffern ambassadör, Michaels fick ordet att han försvara det angreppet mot Venezuela. Han sa att det inte handlar om en ocupation, utan att det handlar om ett gripande av en brottsläng, alltså Madoro och Madoro. Och att USA är ändå inte e-känner Madoro som en statschef. Och att USA är jättemadoro, flera chanser och steg att sida, men att han inte lyssnat. Jag skulle kunna sammanfatta säkerhetsrådet mött så. Och FNs generalsekreterad Antoni Guterres han sa i ett uttaland att han är djupt oroad över att folkrättens regler inte har respekterats när det gäller det militärer ingrippandet i Venezuela, den tredje januari. Och vi har som turar och som är oss professor i Folkret, Paul Vrange. Välkommen till USA på den. Tack så mycket. Ja, Paul. Första frågan har Generalsekreterad Guterres rätt följde i USA, Folkretten. Han är helt rätt och jag har inte sett någon som har försökt att försvara de amerikanska. Och Gärna, vad det gäller säkerhetsrådet kanske man också ska lägga till att de latinamerikanska staterna också var väldigt kritiska mot ingrippandet. De europeiska var lite mer försiktiga, de påpekar i vilka principes som gäller, men sa inte uttryckligen att USA bruttet mot Folkretten. Men det gjorde vår uttryckosminister i förmrass och medan med den viss reservationen. På vilket sätt har USA bruttet mot Folkretten eller dig? Ja, man kan sätta den här operationen, bryter mot Folkretten på tre sätt. För första så kränker man Venezuela's törjutrelas suvernitet. Man får inte gå in på annan stads, törjutorium och gripan. Någon var det sedan president i den vanliga merborgare. För andra så är innebär också en inbland i Venezuela's indra färre just genom att det är en president man tar, för då betyder också att man vill. Att man avsätter en, eller de faktor avsätter en stadsreff. Och sedan, för det tredje så var det också ett brott mot FN-starkens helt grundläggande för burmott, militärt, våld. Det var inte bara en polisoperation man gick in med 150 stidsflig, bomburgranater, etc. USA hävda ju då att det här inte är en intervention, utan att man har helt enkelt gått in och grippit en brott sling som är efterlyst USA. Förändrar det resonemanget på något sätt? Nej, det gör inte som det är en grovkrankning av Venezuela's suurentet. Man har också sagt att det skulle kunna vara någon form av självförsvar mot narkotika terrorism som man kallar det. Man har inte sagt att så till ett nummer man har sagt det tidigare under hösten när man har bombat de här båten. Båtar har man sagt att den småling av fenta nylet sätter det innebär att det väpnat angrepp i FN-skaligens merning. Men det är inget väpnatangrepp. Det är en rysk immersion när vi krainar ett väpnatangrepp. Men det här är hur trevligt och god tillåtet är att smuggla in. Narkotika ser er inte ett väpnatangrepp i FN-skaligens merning. Man hade också kunnat konstruera ett svart argument om demokrati, men det har man inte ens försett med. Man har inte ens nämt att vi har vet den lagligt valde och presidenten. Du ska prata mer om det här med folkrätt. Men förskulle jag bara vilja ställa en helt grundlängande fråga som jag tänker att många kanske grunnar på. Allt så finns det en liten lagbok som heter folkrätt eller vad är folkrätt? Folkrätt är inte en liten lagbok, utan det är en väldigt storsamling regler. 100 000 talstraktatet finns registrerade FNs traktatsamling, etc. Men det handlar i grunder om regler som stater har kommit överens med att de ska efterleva. Det är en slags reationning. Det handlar om väldigt många olika saker. Det är mänskliga rättigheter. Det är krigets lagar som vi hört mycket vad gäller gasa. Men också mer vardaglar, saker som flygförbindelsör, teleförbindelsör, handel, etc. Så våra liv skulle se rätt andel under ut utan folkrätt. Vissa av de här lagarna eller traktaten har sitt upphov inom FN och andra har det inte? Ja, det finns ett avtal. Globala avtal i. Det finns avtal i Europa, det andra regionala avtal, bilateral avtal med den två stater, etc. Det är en hel väv av olika avtal. Men också ser det vara en rätt sliga regler. I den amerikanska konstitutionen står det att de här traktaten som USA har skrivit under att de uppgår i den amerikanska grundlagen. Då borde folkrätt den vara en del av den amerikanska konstitutionen. Precis och deran för att i konstitutionen så finns det en särskild klausul där man skriver att om USA har skrivit under internationella regler. Till exempel FN stadigan eller skenävkommissionen då gäller de som lag i USA. Då blir det liksom en del av rättsåningen i USA. Men så finns då vissa jurister och politiker som genom åren har hävda att det kan göras undantag. Om man backar tillbaka till 1989, då gjorde det just tidig departementet en utredning där man slog fast att om USA jagar en brottsling utomlands, någon som misstänks för ett allvarligt brott, då har presidenten rätt att sätta in amerikansk federalpolis, FBI, även utomlands. Då har USA's president möjlighet och rätt att sätta sig över FN stadigan till exempel. Det skulle då trumfa FN stadigan och så pekar man på det undantaget 1989 när man invaderade Panamá. Och gick in och grepp ledare ni i Panamá Manuel Norrhega. Han var i misstänkt för narkotika brott, enligt USA. Allt så hade president Borsr rätt att göra så och så lätt argumentet. Och bonusinformation. Den där utredningen i justitid departementet 1989, den jordes av en viss juridisk expert som hette William Barr, som sedan blev justitieminister i Donald Trump's första administration. Så att nu pekar Trump på just den där utredningen från 1989, det undantaget och säga att det här var ett polising gripande, det var inte en invasion. Allt så har vi rätt att gå in och gripa madoro. Det är så man försöker motivera det här. Paul, hur ser du på det här att man har skrivit under och därmed är den del av grundlagen, men man har gjort undantag för det? Ja, så svita förstås är principen den att traktator gäller så som amerikansk rätt, men de har med underställda konstitutionen, så de har en lägre status. Detta med just PM, det tror jag huvudsak, den är den sak som gäller amerikanskret och amerikanska konstitutionen. Om presidenten har rätt att ge sig in på såna här militärroparationer på egen hand, utan konkurrensens medgivande. Jimma, Paul Vranger om alla flesta då folkräktsexperter är överens om att USA har brutit mot folkräten, har Trumpadministrationen kommenterat det på något sätt? Ja, det har man då säger, men att det här var inte en invasion av ett annat land, utan det var ett polising gripande mot två mistengta brottslingar, nämligen madoro och kansfru. Och det är därför vi hör Trump säga gång på gång att han tackar militären, han tackar CIA och han tackar också polisen för den här instatsen. Han betonar ju hela tiden att FBI var med, det är viktigt för honom i den här argumentationen när det gäller både egentligen mot Kongressen och när det gäller diskussionen om folkräten att fortsätta hänvisa till det här att det var en polisinsats. Och det var ju så vi hörde också FN ambassadören, Mike Walts argumentera i FN. Men Paul, USA bryr sig då tydligen inte om folkräten i det här fallet, finns det någonting som om världen kan göra då mot supermakt i USA? Ja, man kan ju princip sätta till en sanctioner, både mot USA och mot de personer som ansvariga för beslut, en del av de skulle kunna återala sig också i fem av den nationella domstolen, men det är väldigt oriellistiskt. USA är ju den supermakten, och ni mer även om de inte är en enda supermakten kanske. Men vår värld är inte jämblick och inte helt rättvis, så det är helt enkelt så det. Men USA kommer ändå på långsikt att förlora på detta politiskt därför att andra startet drar sig för att ta samarbete med USA när de betar treningen är oberäknelig. Så jag tror att på långsikt även om det har fått effekt nu i Venezuela och även om många diktatorer och andra kommer att dra öre ännu nåt så att vara villiga att börja sig för USA vilja. För att de inte vill hamla i att fänga sig i New York, så tror jag ändå att på långsikt så är det ett minus för USA. Alltså den starkis rätt talar ju bland annat Trumps rådgivare. Stivar vi millera om att den råder nu, den har ju också lätt till oro på flera platser i världen, inte minst och USA snarare och bråde. Råger Trump administrationen har ju talat hot nu, de senaste dagarna mot både Colombia, Cuba och Mexico. Vad handlar det där om? Ja det låter lite olika från i olika företräda kring det här, men bland annat gjorde Trump ett halv timmes långt samtal med pressen på EF1 den fjärde januari. Och han hade med sig den republikanska synaton Linse Graham från South Carolina, en av de som brukar kallas för den amerikanska konkurrensens hökar. Och Trump var på ett väldigt gott humor, väldigt självsäkrar och väldigt frisbråkig. Och då sa han bland annat att Colombia's president Gustav Vopeter är en sjuk man som tillverkar kokin och säljer till USA. Och när någon sa frågade om USA kommer ingreppamilitet även i Colombia, så så Trump att jag hade låt det bra i mina åren. Och sen när det gäller Cuba sa han att Cuba var nära och falla. Linse Graham, som också Vaka ha presidentens öra just nu, menade att Colombia, Cuba och Venezuela var ett drog kallifat som skulle rensas ut från USA's bakgåda. De ledarna där, Narkotaurist diktatora och kallade hand om, och så att Cuba stagar är räknade och han sa att hans föropning var att redan under 26 skulle man kunna ha alliera det i de länderna istället. Det är även utrikesminister Marco Rubio har också uttalats med Cuba om att de har det besvärligt just nu. Det handlar om de ekonomiska förbinder som mellan Venezuela och Cuba, oljintektor för Venezuela som i viss man också finansierat en kubanskare sjemen. Och nu har man ju någonstans lagit söndag hela den här modellen när man är på väg att göra det i alla fall får nyss och sida när man flyttat bort med det oro och när man är också då som gina pratar om tidigare. Vill ha kontroll och direkt inflytande över intäkterna från ståare eller av Venezuela som oljeproduktion. Simon, att man vill dominera det här område, det kan ju beror på lite olika saker, men olja är en sak säkerhetspolitik, ekonomik, mark, demokrativa, handlar om. Ja, som man tittar i USA's nya nationella säkerhetsrategi, då finns det olika kapitel där världen är uppdelad i den här strategien om vad det vita huset vill. Och tittar man då på kapitel om amerikanska kontinenten så handlar det först och främst om att USA inte vill att fiendeländer från andra sidan jorden ska ha någon makt i regionen. Det står inte uttrycklig, men man syftar på till exempel kina eller ryssland eller i dagen och att USA ska arbeta för att få bort deras närvaro från den här regionen som det står på sidan 17 i den här strategien. Vi kommer med olika medel av skräckerländer att samarbeta med andra. Anledningen till det här står också om i strategien. Det handlar både om ekonomi, migration och droger att USA vill ha regeringar som verkar för att massinvandring och knärksmuggling till USA upphöll. Och att man ska öppna upp amerikanska företag och verka över hela regionen i kapitelet om amerikanska kontinenten så står ingenting om att USA ska spita demokrati eller göra andra länder till demokrati. Utan det står att man ska söka samarbeten oavsätta andra syn på saker och ting så länge länderna delar USA och sin trössor och vill samarbeta. Gina, demokrati, det finns inte nån sån önskan eller man välja stabilitet här. Ska man tolka det så? Demokrati verkar inte vara någon prioritet för Donald Trump när han pratar om Venezuela. Han har pratat påfallande lite om demokrati eller om att hålla val och på så sätt sticker han ju ut om man jämför med tidigare amerikanska presidenter och tidigare amerikanska interventioner. Så har det här med demokrati byggande allt i funnits med som ett motiv när USA har argumenterat för varför de har gjort olika sorts ingrepp. Men tvärtom så är Trump administrationens mål och Trumps mål nu att USA ska styra det var han säger eller backa upp en proamerikanska regering i Venezuela. Och så det här att släppa in amerikanska oljebolag på marknaden som kommer få väldigt mycket att säga till dem. Så det är America first som gäller det amerikanska intressen som styr det inte är första hand att Venezuela ska få väljas inledare. Det kan ju hända att det kommer senare att USA Trump kommer uppmana till eller uppmuntra till val, men det är helt tydligt att det inte är fokus just nu utan det är nationella amerikanska intressen. Och realpolitik som gäller från USA sida medan principen och diskussionen om demokrati just nu i alla fall verkar det hamnat i baksättet. Vi kan ju lyssna på vad utrikesminister Marco Rubio sa när han skulle kommentera frågan om att hålla val snart i Venezuela. Elections? Och det här är ett country som har gått i den här regionen för 14 eller 15 år. Det är att Elections ska ha en lång tid. Det är att Elections hade gått och de låta dem och de inte köpte eller refuserade köpte. Och alla gillar den. Så all of that, jag tror att det är premature. Roger, hålla valverk inte står så högt uppas och Marco Rubio snissar till den här frågan till och med om val. Ja, på något sätt kan man ju säga att vi har ju sett ett mönster här från Trumpadministrationen sida att när det handlar om utrikespolitik och olika konflikter så är det ju snarare affärsplaner man vill prata om än några planer och kring demokrati. Trump pratade på det här samtalet med pressen på erforsvan också om vi krejerna och pratade då stolt om hur man skulle få pengarna tillbaka genom en uppgörelse. Kring utvinningar av de här säljsynter, jordats mineralerna till exempel. När det gäller kreina konflikten så återkommer man ju oftast till att det är ju köp och vapen och om militärutrustning får ni USA. USA blir det inte med pengar utan att tvärtom kärna pengar på att sälja vapen som man använder sig och kreina. På samma sätt så är det ju så att man här väldigt tidigt började prata om de amerikanska oljerföretagen och deras inflytande i landet. Trump också sagt att den talade med de här innan man före bort med oro från landet. Det har ju ett annat sätt att bygga inflytande på om man börjar med ekonomin. Man tar kontroll över Venezuela just nu enda intäck till landet och likt industrin och utifrån det kan man sedan få handla fram andra lösningar. Nu till exempel så kommer du fram att ett nytsbrorna att man ställt krav på Venezuela att skicka hemreådgiva från kärna, ryssland, kyber och Iran från landet. Det är ju en första signal på hur man också kommer ställa politiska krav. Men det jag tänker också att det här är en anpassning till kanske de fiasco och misslyckanden som är så haft när man sysslar med det här nattsjungsbyggandet. Det har inte gott så bra, man har inget bra far sitt. Och då kanske det här är ett med effektivt sätt att ta kontroll över ett land. Mindre flosklor och visioner och precis som gina så mer real politik och affärsplaner. Men det är också signifikativ till exempel att Trump öde på att de om fastighetsaffär och igassam med den kriget fortfarande på gick där. Någon som omvärlden, många omvärlden åtminstone trodde skulle ha en del i det här nya stadsbyggandet i Venezuela i Nobelpristagaren marsad. Hon meddelade om det var i går eller i måndag så att hon kommer återvända till Venezuela så snart det går. Simon, vad är Trumps inställning till henne egentligen? Den är lite svår att förstå. Ja, och det här var nog många som särskilt Venezuela när i USA är alla fall som trodde att störtande ett armador och skulle innebära att Maria Kourin och Marcela skulle få makten. När det fyra dess bland de största Venezuelaanske befolkningen är i USA i Florida till exempel när det kapillades utbilder från stora fyranden där efter att man tagit madoro. Så var det många som hade med marsad och skyldtare och ropade hennes namn och hoppades på att det innebara att ton nu skulle få makten. Men så har det inte blivit och det är oklart om det kommer bli så och hur det skulle kunna påverka stödet för hela den här aktionen bland Venezuela i USA. När det känns ju oklart hur Trumps inställning till henne just nu är. Jag har ju dagarna sagt att det skulle vara för tufft för marsad då att styra landet, att hon saknar både stöd och respektiv Venezuela. Och administrationen i Trump administrationen har också påpekat att oppositionseledarna, honom andra, inte nödvändigtvis ens är i landet, vilket också skulle kunna försvåra att de skulle kunna göra någon nytta i Venezuela just nu. Sen finns det också de uppgifterna som Washington Post rapporterat om källor nära vita huset som jag gällande att Trump är sur på medieakorinamma-shado för att hon accepterade Nobel's fredspris och att hon inte sån nej. Och att hon borde ha pröpsat på att Trump skulle ha fått det här istället. Hon tillgängade upp priset till Trump, men den här tecken så var det inte nog för att Trump skulle bli nöjd. Trump anekar till de här uppgifterna i en interview med NBC, men i den interviewnland ändå till att marsad då inte borde ha fått priset. Han tycker fortfarande att han borde ha fått det. Jag tror att Trump inte känner att han behöver marsad och oppositionen just nu för att uppnå ändamålen med Venezuela. Vita huset verkar ju föredra relativ lugn och roligandet nu så att de kan verkställa sin plan med att tillgängliggöra oljan och andra naturresurser för USA. Då kommer Trump till gång på gång att det är prioriteten just nu. Sen får vi se om det håller såhär framöver hur Trump kommer att ge det då och vem som fysisk har stöd då. Polarang, jag hörde en amerikan i går som liknade Venezuela styre just nu vid att de styr själva men USA håller en ladd pistol vid tinnningen på dem. Hur går det där styret ihop med folkrätten? Det är svårt att beröma. Alla staten måste ju efterlever folkheten och deler naturligtvis också. Venezuela måste respektera mästliga rättigheter och de måste också behandla amerikanska investerare än ett internationellt rätt. Men det är inte USA som ska styra Venezuela. Man ska inte styra det direkt genom en occupation. Man får inte heller styra indirekt genom till exempel hot och påtryckten. Damma så kan amerikanerna förstås ger råd och stöd om det är det som nu skimer vill ha. Men man kan notera det att det visar presidenterna som Adoros egen utsäder efterträder som USA som är den som har vill göra färre. Men den här monrodoktrinen som vi har pratat om från 18-talet om att USA ska ha rätt att hålla ordning på latinamerika. Har den utökats på något sätt nu vad gäller vad USA exakt ska hålla ordning på i de här länderna? Trump själv refererade till den i lördas stora presskonferensen på Mara Lago. Så referer han till den som denrodoktrinrar, den monrod som är Donald Trump. Det är en doktrin som man tror jag var begravtsen ett halvt sekel tillbaka. Men de har upphållit så väldigt mycket borde i nationella säkerstrategi. Men också i olika presskonferenser uttalanden till den här doktriner. Man pratar mycket om västra hemisvärden och vilken dominerande roll USA ska ha där. Det som är intressant från att folk är ett perspektivdelig som den ge upp politiska världsordning som man ser framför sig. För vad de säger är att andra stater utanför regionen. Det är förstås ryssland och kinarik, men det kan också vara andra stater. Men andra stater som USA inte gillar ska inte kunna få stödje punkter, den västra hemisvärden och inte helt utnyttjar deras naturresurser. En andra sidan av det myndighet är att de staterna i västra hemisvärden, de Latin amerikanska och kribiska staterna. De ska inte få välja vilka länder de har militärstrategiska samarbete med eller vilka länder de har ekonomiska samarbete med. Det är exakt det som poten har berat uppnåmer och krajena 2014. Som man kan säga att det här spelar väl händerna på poten. Västvärden har ett starkt argument mindre. Så du menar att USA bestämmer vilka de här länderna ska kunna handla och ha säkerhetspolitiska utbytten med? Ja, och det är då något som till exempel ryssland och kina också gillar fast i sina respektive intresse svärer. Venezuela har ju då på alla sätt aktualiserat frågan om grönland. I Danmarkhjöls i gårkvället krismöte, statsminister Metafredriksen låter allt mer orolig för att USA ska göra här allvar av sina hot. Grönland tillhöjde Danmark inkorporeras format på 1950-talet, men kolonialiseringen från den sida har ju pågott länge-länge. Trump sa i lördas att han ska återkomma om 20 dagar i grönlands frågan. Hans rådgivare Steven Miller sa imåndas i en uppmärksammad interview att grönland ska vara USAs. Och den mark är inte att bli able att göra det. Grönland ska vara en part i USA. Jag har varit väldigt klar om det är det formål position av den USA. Ja, men kan du säga att militärna i grönland är pågående? Det ska vara militärna i grönland. Grönland har en populace av 30 000 personer. Det viktigaste är att den mark är uppgående i grönland. Ja, gina, vi hörde på slutet här rådgivaren Steven Miller som sa den stora frågan även med vilken rätt har Danmark just nu grönland. Tramp började prata om grönland under sin förrömmandat period. Då tog ju många det som ett skämt, och det gjorde ju många faktiskt så senst som för ett år sen. Men nu är det inte så många som skämtar längre. Nej, det här är verkligen inte ett skämt, det är ett uttalat mål. Det är en säkerhetspolitisk prioritering och det har ju tramp varit tydlig med länge nu. Men det som har hänt senaste dagarna är ju att det kommer nya uppdrapade hot om detta från trampadministrationen. I går fick Karen Levetas och Trumps presssekreterare frågar om det här från flera medier. Och då svarade hon skriftligt i ett uttalande och skrev då att det här är en säkerhetspolitisk prioritering för trampadministrationen att ha övergrönland. Och så skrev hon att flera olika alternativ diskuteras just nu i Vitahuset för att uppnå detta viktiga mål. Och så la hon till att använda den amerikanska militären är förstås allt det tänkbart alternativ för presidenten. Så att Vitahuset hotar på nytt bara senaste dygnet att ta övergrönland och säga igen som Trump har sagt tidigare att militära medel inte ute slutna. Det kommer ju rapporter också om att Marco Rubio utlyckes ministern har försökt mildra de här uttalandarna eventuellt. Det var att möta i Senaten i går, bakom stängda dörrar och där kommer rapporter om att han försökte tonan ner just det här med. Inte att man ska ta övergrönland men att man skulle göra det militärt och att han istället pratar om ekonomiska medel. Att på något sätt ekonomiskt alltså i princip köpa gröndland från Danmark, man vill betala för gröndland. Och allt det här oavsett metod är ju något som Danmark och gröndland har motsatt sig kraftfullt. Så att det motståndet är ju starkt men hoten upprepas gång på gång från Vitahuset nu. Polveranger, hur tolkar du de här amerikanska uttalandarna? Ja, säger det. Det är väldigt svårt att veta vad som är egentligen rör sig. Men man kan säga det att USA är ju inte någon som helst grund för några anspråk på gröndland. Bandemellan Danmark och gröndland är ju erkända av alla statets en lång tid tillbaka. Gröndland ligger ju inte ens nära USA. Om kannara och island som har två närmaste gröndarna så är det för mig helt obegivigt att man kan ha några anspråk på några lägetim anspråk. Sen att det finns säkres intresser där mot förstålet men det är en helt annan sak. Rågen varför vill Trump ha gröndland? Ja, men han säger själv då säkres politiska skär och pratar mycket om kinesiska och riskafartyg som finns i närområdet. Men jag tänker att det här också går tillbaka för oss till monrodoktenen som vi pratat om tidigare och synen på den västra hemisferens som en del av USAs direkta intresse-sfer. Jag tänker också faktiskt på Trumps instellationstal där han ju nämnde gröndland också och mars. Men planeten alltså, den nämnde han med manifest destination, alltså såg ju därgiven rätter för USA att expandera när det gäller den västra hemisferen. Och jag tänker att det finns såna tankar i bakgrunden här. Jag tänker också att det inte var en tillfällighet att Donald Trump utnämnde Louisiana's guvurnör som sänder by till gröndland. Och då i samband med det också nämnde delusierna purchase, alltså delusierna köpet där USA köpte det till de land de gråde för Frankrike 1803. Jag tänker att Trump vill också bli historisk. Kan vi bli en president som liksom de har 1800-talsprisidenterna expanderade landet och då går han tillbaka till de här principerna att prata om dem. Men det finns också en mer underliggande transaktionell syn på det här som man skulle kunna ha från Trumpadministrationen sida. Varje amerikansk soldier tar en prisla på varför ska USA ha militärbaser för att skydda dansk territorium. Det är lite oerlogiskt i den här transaktionella ordningen som vi har talat om egentligen i hela det här avsnittet. Och därför är det inte så enkelt som dels säger att USA kan få fler baser därom de vill, utan de vill de ha någonting tillbaka antigen territoriet eller någon annan uppgörelse. Man pratar det här även här om de här säljsynter jordats mineralerna. Men då spelade faktiskt Trump för första gången på länge tyckte jag ner det och sa att det viktigaste var att ta anläggningar som kan processa de här säljsynter jordats mineralerna. Och tillgång till dem var inte en drivande faktor när det gäller grannan. Vad finns det för olika sätt om USA nu skulle vilja ta grönen? Trump har ju inte den sätt att alltid lyckas överaska. Om man agerar mot grönen så kan det säkert vara på ett sätt som är svårt att lista ut inför. Men USA utesluter inte att använda sig av militären. Trump utesluter regell ingenting för att ha bästa möjliga förhandlingsläge. Men efter han greppet i Venezuela så vet jag också att Trump kan göra allvar av militärer hårt. Jälvande grönen så finns det ju, man uppgifter om att USA antingen skulle kunna tänka sig att köpa grönen land eller att man skulle kunna tänka sig ett avtal där grönen skötes sig självt. Men USA styr utrycker så försvarsfrågor. Och om vi bara tar vilka maktmedel kan USA använda sig med för att få kontroll över grönen land så kan jag tänka med. Så det har vi den här militärbasen som finns på önsen tidigare den amerikanska. Den skulle kunna expandera. Man skulle kunna skicka ditt flera fler soldater och packera skäpp utanför grönen land och se vad som händer. Helt enkelt se vad det gör och om det kan vara en påtryckning för att få som man vill. När du kommer till just köpet, ni sa ju där, Louisiana purchase när de förupplade USA's yta. Den köpte ju också allaska mitt enbart om att ta det där från rissorna. Då är vi uppe i det arrektiska området så finns ju de form av historik med köpa värder. Frågan är om grönen land skulle kunna tänka sig någon summa över över taget för den där området. Om det finns någon summa som är tillräckligt hög. Det är svårt att tänka sig det. Men USA har ju sin favorit grej att utöva utpressing med tullar. Jag skulle kunna tänka med att det är ett vapet som man kan använda sig i den här frågan. Och så sen har vi också USA stöd till Europa mot Ryssland. Det ska ju ske nya krajna samtal med Europa med Trump som värde i USA någon gång i januari har det sagt. Och då kan vi tänka med att gröland frågan kommer att ta sig upp och bli en del. Men Paul, vad tror du kommer dannak till slut då att tvingas gå med på en del med USA-jellande grönen? Det är väldigt svårt att säga. Vad gäller handel ska man då komma ihåg att dannak är en del av EU och EU har en gemensamma handelspotik. Så om USA ska införa någon form av handels. Ja, använda tullar som ett med och de måste rikta sig mot hela EU, så vet jag förstår. Men så det här som stivar millers säger då. Ja, vad har dannak för ett grönspot på grönland? Och så har dannak rätt att göra en spot på grönland? Ja, så det tillhöjde danska kunga riket. Och man kan då diskutera om det var rätt av dannak att ta grönland på 17 år. De har talat med det som den tidens koloniala folkrätt. Och det är ingen som har ifrågasat det sedan dess. Och grönlärningar själva vill ju sig inte att förstå inte till höra i USA. De nöjda med att tillhöra dannak med vilket på sikt blir fäständiga. Och det är väl en process som man har accepterat också i Köpenhamn att det ska bli så i framtiden. Men det är någonting helt annat än att USA skulle gå in och bara talandet på ett annat sätt. Jag frågar det verkar ju vara så att grönlärningar själva är inte så sugna på tillhöra USA. Men hur sugna är amerikanerna på att USA ska ta grönland? Ja, det är de opinsmätningen som jag har sett så har det varit ett lågsta. De som varit förhålliga, någonstans mellan 23-27 procent. De som har varit emot har lägga ett mellan 73 och 55 procent. Men jag tänker att det är inte heller. Det är kommit många frågor om grönland i samband. Det här har inte känt som att det var ett självklart del av Trump och mr. Hunns agenda. Trump blev själv lite överrumplande. Han fick frågor om det här på planet och så. Det var där han sa det här vi kan prata om det här lite senare. Det är inte det vi ska snacka om ni. Men man har ett lite tufft jobb framför sig när man ska sälja in det här till den amerikanska folket. Jag tror att retoriken kring Venezuela och tillgång till årliga. I längden kan jag också billig årliga till den amerikanska konsumenten av minskar knacksmugling. Hävdom är också att man ska kunna uppnå på det här sättet. Det är ju mer givna gummet. Grönland är nu med att abstraktfråga från med kanorna. Om ni pratar om transaktionella man har inte heller riktigt kunnat visa på vad du så direkt kärna på det här. Märende och säkerhetspolitiskt. Så att svagt intresse så här långt. Vi får väl se också hur lång tidigt tar den här kanade bygga upp agendan igen. Det har vi inte pratat om på nån av dem, men det fanns också i den här installations. Vi har haft inte den låga just nu för vi har så mycket annat att prata om. Men givna ett ämne som är ett helt avsnitt i sig. Men du ger det 20 sekunder till en analys. Vad skulle hända med NATO om USA, USA och Nautogranden? Ja, det är nog många regeringar runt om i Europa som funderar på just nu ett scenario som var helt otänkbart tidigare. Men som nu är en realitet, att det skulle kunna bli någon form av en inbördeskonflikt inom NATO och i värsta fall strider inom NATO. Det är nästan en otänkbar scenario som nu plötsligt diskuteras på olika håll efter de här utspelarna från Donald Trump. Råger du så att Trump skulle få det lite svårt att sälja in det här att övergröna till amerikanska folket? De har gått till Venezuela. Simon, hur ser Trump stöd ut där efter helgen med det han har gjort? Det har exploderat med oss i USA sena tacken. Demokraterna har fått ett nytt vilka slänga inhälden mot Trump här. Även om Chuck Schumer, demokratledan, inte såg särskilt. En neregisk ut i förgård när han fått information från Trumpadministrationen om Venezuela läget. Då konstaterade han bara att planen kände svag och å tillfredsställande. Men det finns ju olika grupper här om människor som tycker olika saker. Inom sämten och vänsten är många som är rädda att det här ska leda till ett nytt utdrag ett amerikanskrig. Det finns även vissa inom högerkanten som bärnde auron också och pratar om den. Det finns också någon som tar fasta på hur effektiv och imponerande den amerikanska militärer insatsen i karakas var. Att man framförallt kanske känner en stolthet för amerikanska militären. Och så särskilt plan vännesulan är så fira destat att mandor och tillfånga tagits. Det har gjort en undersökning från Rojtärs och Ipsos där man frågat folk var de. Om de tycker att USA gjorde rätt i att gå in och ta mandor och militärt. Då svarar en tredje del, ja en tredje del, nej och en tredje del, vet dig eller svarar inte. Så det är ju väldigt jämt uppdelat i den undersökningen i alla fall. Den kanske mest kända tidigare magasupporten i Kongressen, Marjorie Telegram. Hon har ju i dagarna nu klivit av som Kongressledamot men hon kommenterade vännesuella i sin avslutande intervju. It is concerning to see what's happening and the direction that the Trump administration is moving in. We can say, thankfully, that Maduro has been arrested. We can say we're happy for the Venezuelan people, but we can also look to all the regime changes before in Iraq and Libya and Syria, and we said the same things for the people of those countries. But then we watch those countries fall into turmoil and civil war, and we watch the rise of ISIS and terrorism, and we watch U.S. troops remain in those countries for a very long time. And many flag-draped coffins come home. Gina, Marjorie Telegram lists det här "Varningsfinger" för vad som komma skal. Finns det en spricka i Magarörelsen om det här? Nja, lite små sprickar finns det, och Marjorie Telegram är ju ensom, som är kritisk, tar man smässén annan som har varit kritisk till Trump i andra fall också. Men annars tycker jag att det är förvånadssvärt hur Magarörelsen och republikanerna sluter upp bakom Trump när det gäller Venezuela. Jag är förvånad över hur stor den uppslutningen är ändå. Ja, men Trump kan panja det på att avsluta alla utländska krig. Han uttalar det sig förraktfullt om det här, men nationstyggande, utomlands. Det var något som USA inte skulle ängna sig åt, utan det skulle vara mer fokus på inrikespolitiken och Amerika först. Men nu pratar han om en hel radländer där ledingen borde byta sig ut. Det är inte bara Venezuela utan det är Cuba och det är Colombia, till exempel. Och hans väljare verkar köpa det. Han säljer ju in det som Amerika först. Och jag tycker att det var intressant i går. Vi träffar den massa Trump supportrar på en manifestation här i Washington i går. Och då frågade jag alla jag pratade med om vad de tyckte om Venezuela och det som Trump gör just nu. Alla hyllade Trump för detta och så att det är helt rätt det han gör. Det är helt rätt att han har sett det med Doro, men också det här med oljan är helt rätt. Så att total uppslutning från de Trump supportrar jag pratar med i går om detta. Och det säger väl något om tonläget och debatten just nu. Vi ska runda om, men Paul, du får en slut fråga. Du är ändå professor i Folk rätt. Med tanke på det som har hänt nu och hur världsordningen rita som i Folk rätt den överspillade. Nej, det kommer alltid att finnas Folk rätt, så länge det finns staten så kommer det att finnas Folk rätt. Från måste ha ett rätt system att göra affärer eller jag har förbindelse med varandra. Den kommer att vara bra, det är dålig, den kommer att vara effektiv eller inte. Men de alla flesta kommer ändå att tycka att det är bättre med ett långslagssrättsystem än Kaos och den starkesrätt. Men den kräver ändå för att fungera ett visstmått och tillit och respekt. Och det har ju fått så en ytterligare en törn genom de här händelserna. Så en nyckelfråga är hur andra stater kommer att reagera. Att säga från tydligt vad händer i generalförsamningen om några dagar kommer man att försöka upprätthålla systemet eller systemen utan USA. Vi såg hur GS20 mötet utan Trump förflöt i höstas koop 30 om klimatet hölls utan USA. Ett sätt där det finns visat tecken på att stater som vill upprätthålla systemet även vad gäller handel och andra frågor. Men det är fortfarande oklart om hur systemet kommer att vara och hur effektivt och hur. Ja och vilken respekt det kommer att vara. Men folk att den kommer inte att försvinna. Tack så bra för att du var med USA på den pold, vranger, professor i folkrätt. Hunn är ni andra, jag tänker att ni ska få en slutfråga. Vad har ni inte kunnat släppa, råger? Men jag har egentligen gemensam. Jag tänker att gina skulle förbörja så fyller jag på lite grann. Jag börjar av för att i går var skettiga nari och fem år sedan stormningen av kongressen. I går på årstan så var råger jag ner på stan för att bevaka en manifestation som pågick utanför vita huset där samlade sen gruppdemonstrant. För att marsgeras en precis samma väg som de gick där historiska dagen för fem år sedan längst Pennsylvania även nu. mot kongressen. Och många i det här demonstrationståget var. Det var ett hundratal ungefär som var där och många av de var. Fångar som dömdes för inblanding i stormningen, men som sedan har släppts eftersom de har benodats av Donald Trump. Han benodnade ju sammanlagt 1,600 personer. Och den här manifestationen i går. Den leddes av en man som heter Enriketario. Han var tidigare ledare för högrextrema proud boys. Han var den som fick det längsta fängelse straffet, 22 års fängelse för att ta planerat den här stormningen. Samansvärning var ju briken på det han fälldes för. Och jag interviewade honom i går vi kan lyssna på hur det är lätt. How would you describe January 6th now five years after? Jag tror att vi har sett en trut som är här med den här administreratien som är här med de amerikaniseringen för den här förra momenten. Så jag tror att vi har börjat se en trut som kommer. Och vad är trut som är det här? Det är många av de här protesten. Det är många som har gjort det här. Det är jag inte vill ha. Most de som kom in, 95 % som kom in i kapital, kom in peacefully. Och då kom de ut med 20 år. Maximum felonig. Och det är något jag inte vill ha med. Du har några regratt när det kommer till januari 6. Jag har inte regratt, det är just pride. Ja Enriketario säger att han ångrar ingenting när det gäller 70 januari. Han känner sig stolt över det som hände. Och kan dömdes ju alltså för att ha varit järnan bakom den här stornningen för att ta planerat den. Och han tycker ju som vi hörde att straffen för de som fäldes var för hårda säger han. Nu börjar sanningen komma ut hävda den. Och jag tycker att det är så tydligt nu när han har gått fem år. Att ju längre tiden går desto mer skiljer sig verklighetsbeskrivningen av det som hände. Det är liksom olika versioner av den här dagen som börjar etableras beroende på vilken sidan man talar med. Och samtidigt som de här för detta fångarna då marsgerade mot Kongressen igår och skandierade USA-USA. Samtidigt så pågick det att möta in i Kongressen som demokraterna ledde där de fördömde Trumps benådningar så att de här benådningarna som han har genomfört är ett rent hon mot demokratin. Så att verkligen skilda värdar i års inte har ni går. Ja, men också tänker jag för att jag hittills USA som kurs på den typ några dagar efter sjätte januari. Då talade han liksom om risken för att inbördes krig i USA. Det var väldigt dramatiskt. Än då fascinerade hur lite det här är. När Trumpen är ordat de som var dömda och det känns ändå som att samhället i stort har liksom gått vidare. Vänt, vänt, sen där gått in på ett nytt kapitel. För det var fanns en del med otdemonstrantor också igår, men det var en extremt liten grupp som egentligen bara försökte skapa K och så lyckades till strodet också med det. Men det var intressant att försöka ibland annat de som demonstrerade då som. Menade att man försökte göra någonting gott under dagen, den sjätte januari. De försöker ibland annat göra ärslivbärbit som blev döda, det inne i kapitalium. Till nånståts helgång figur inom den här arrelsen. Men har ju inte lyckats. Det var det man liten ska som var där ännu färre beortdemonstrantor och ett ganska svalt intresse över hur tagit för det som händer. Sedan måste jag ändå lägga till det här med att jag fick träffa hälte osöjers extra bonus info. Det pappet Edgar som alltså är en liten handdokka som är en hög och satirigor som då går runt och fråga vänst och människor i olika saker. Och jag ginnar hitta ett gammalt klipp där engelser på kasten i sesam och bland annat frågade Elmo om man var globalist. Och var det Big Bird som har frågat om Epstein Island också? Så det var fascinerad, ett fascinerad inslag i en demonstration som började ganska lugnt men som blev allt med absurd och surrealistisk ju längre. Den varade faktiskt när folk stod skräk och hecclade varandra som jag nu blivit van vid promenkanska demonstrationen. Men det var en konstupplevelse där sista halvtimmen vi var där så blev det bara mer med galet. Simo? Ja så det finns fortfarande två miljoner fylla kvar att släppa i Epstein-utredningen enligt omsor och sanlingar. Hittills har bara 12 000 dokument med 125 000 sidor att släppa. Och jag tycker att det är svårt att en ens föreställa mig hur mycket material det är. Vilka stories som inte blivit kända än hur det här ens, hur någon ska hinna gå igenom allt det här materialet samtidigt som utrikes politiken har med att skyhökt på agenda neds. Jag har svårt att släppa hur mycket det just nu finns att inte släppa. Jag tycker att det är svårt att släppa att det är så taland att saker som annars skulle vara väldigt stora. Till exempel att gina individuade proud boys ledare än igår. Det får bara plats nu på den i kan inte släppa segmentet eftersom världen är som den är just nu. Hörni, tack för att ni var med, Anna, det var producent. Simonisakson var ju ostin, gina, Limberg och Roger Willson var i Washington. Jag heter Sara Stenon. Vi hörs på fredag, Adios.