I ett tal vid Världsekonomiska forumet i Davos förklarade USA:s president Donald Trump att landet inte avser att använda militärt våld för att förvärva Grönland, vilket lättade en del av den internationella publiken. Dock betonade han starkt sin vilja att inleda omedelbara förhandlingar om ett köp av ön och framförde ett vagt hot om att USA "kommer ihåg" om Danmark vägrar. Talet präglades av vanliga Trump-påståenden om USA:s starka ekonomi, men dessa ifrågasattes under analysen på grund av felaktiga siffror och överdrifter. Europeiska ledare, särskilt danska, visar tydligt motstånd och deltar inte i mötet i Davos för att markera att det inte finns något att förhandla om. Inom USA är republikanerna i Kongressen övervägande tveksamma, med få öppna stödjare. Idén om ett köp anses extremt dyr, med uppskattningar på omkring 700 miljarder dollar, och komplex på grund av Grönlands brist på infrastruktur och osäker avkastning. Sammanfattningsvis lämnar talet många frågor obesvarade om genomförbarheten och konsekvenserna av ett eventuellt förvärv.
Är du tillbaka med Geoffrey Epstein? Det här är en del med dagarna. Den visar inte enda av Charley's Life. Jag varmt välkomna ska ni vara till USA på den avsnitt 705. Det är unsta den 21 januari och klockan i 1805. Då sänder vi direkt i P.E. ett rakt ut i radiaparaterna. I från studio 15 i radihuset jag heter Sara Stenorm. Jena Lindberg, du är Washington. Jag är Washington. Önskar du att jag var i studio 15 med en komponungsthet till dig också. Trös till dig gina, det hjälper inte. Rösten låter sig här i dag. Just därför ska jag låta dig och Simonisakson tala ena mer. Härligt. Jag är också i Washington just nu hem och sina. Så det är ju väldigt trevligt plats att vara på. Det krävs dubbelbemanning just nu med tankar på nyhetsläget. Det gör absolut och för er som har haft P.E. ett påslaget under eftermiddagen. Så har ni hört gina och Simon. Och ni kanske tänker "va ska vi höra en timme till av analys av Donald Trump's tal?" Och så har det det. Ja. Hur ni. Vi sämre alltså direkt för att det vi var alla upptagna med att lyssna på Donald Trump's tal på världsekonomens forrum i dagos. Jag tänkte att vi ska börja med att lyssna hur det lät. Vi kanske inte ska ha nåt som jag började att använda ett successivt strength där vi ska vara färglig, konstappable. Men jag vill inte göra det. Okej, nu är vi väl att säga "oh god". Det är probably det bästa stämma. För att folk hade en utsatt för det. Jag inte har en utsatt för det. Alla USA är för att skapa en utsatt av en utsatt av Greenland. Ja, Ginna. Allra först bara kan vi börja med att ta ett steg bakåt och andas in lite grand och sen kanske ut. För den stora nyheten är alltså från det här talet. Att USA's president sa att han inte kommer ta en natal gerad och ett annat EU-medlemslands Ö med militärt våld. Vad är de reflektion av det? Det som du säger, vi får väl börja med att konstatera hur märkligt och anmärkningsvärt det är att nu sitter vi och pratar om att världens ledare sitter i en konferensal i Schweiz och är lättade över att USA inte ska angripa en natal gerad med vapen våld. Det är en väldigt, väldigt speciell situation. Det här som Trump säger idag, det gör världsledarna inte lugnade kanske med något lättade därför att det är en neddrappning. Den stora nyheten idag, stora rubriken idag, det är ju att han drar tillbaka den militärra hotet. Han vill fortfarande äga Greenland, det gjorde han ju glasklart. Han vill förhandla om ägaskap, men han kommer inte ta det med vapen makt. Vidare i det här talet så sa Trump att den märk har nu två alternativ. "They have a choice, you can say yes, and we will be very appreciative, or you can say no, and we will remember." Simon, ni kan säga ja, och då kommer vi vara väldigt tacksamma. Ni kan säga nej, och då kommer vi komma ihåg det. Det där låter lite grann som ett hot. Ja, och det är svårt att säga exakt vad Trump menar här. Även om jag tycker att det sticker ut under här talet att Trump för ovanligheten skulle ta bort ett kort från bordet. När han i alla fall i det här talet pratar om att han inte kommer angripa Greenland militärt. Sen kan det där ju ett viss andra sig framöver. Så är det här citatet om att USA kommer komma ihåg ett nej mer otydligt igen och lämnar eventuella konsekvenser åt fantasien. Det där känner man ju igen en taktik som Trump i regel använder sig av att han är lite vag och att han vill skapa någon form av lite förvildring för vad konsekvenserna kan bli. Okej, om det inte handlar om militärt angrepp mot Greenland för att ta överöjan, vad kan det då vara? Då kommer väl att tullarna och tullhotten har vi redan sett i veckan som en grej. Han skulle kunna spela med mer framöver. Störet till att krajna eller på något sätt USAs hjälp till att krajna eller till Europa för att kunna hjälpa att krajna är det ju en annan bit. NATO samarbetet kan det påverkas på något sätt där det är det en siffta på. Även om Trump är att det tar att han vill ha omedelbara förhandlingar nu i Schweiz, så får jag ändå känslan att det kan bli en rätt utdrag en process det här. Ekot ställ en fråga till Trump under här mötet om hur han tror grölans förhandlingarna kommer att gå och då svarar han att han inte vet det. Tidigare i går är det inte vi i amerikanska TV-kanalen News Nation, så har Trump att han hoppas på framgångar redan den här veckan. Han bedar också lite grann för att det kan bli en utdrag en process där gröna kan dyka upp då, men också svarna av i perioder. Vi har också med oss Ekots ekonomikommentator Knut Karnes wrongnerut som är på plats just i Davos. Hallå, Knut. -Hej, där. -Du knut, vi som hörde dig Lundsrekot, hörde dig tal om en nästan uppsluppen förväntans fullstämningen för Trumps tal. Hur såg du ut i salen sen när USAs president väl talade? Ja, det är inte riktigt den här bilden av att alla släppade av och tänkte att nu det över när Trump lämnar det här beskedet att det kommer inte ta gröna med våld. Den här uppläksningen av Europa, dess ledare, dess ekonomi, dides historia, det var en salt och besk medicin. Det var ganska ansträngdstämmning både där inne och där ute och många miner som hängde neråt och man såg sig på kopsspråket att det här var inte roligt. Men Knut samtid tänker att europeer, borde väl vara vana? Vi uppleksade utav amerikaner vid det här laget efter det som hände på säkerhetskonferensen i München för ett år sedan. Absolut, jag vet inte, jag har inte psykologer med klart att om du är i en liv med en så små bingrelation så hoppas vi datiden att det är en dag ska det liksom, om du är din partner eller din måbande kompis eller vem du kan vara. Jag ska ändra sig, jag plötsligt älskar dig förbehåtslöst och den känsla fanns lite grann här också under förmedagen. Jag tror att den påverkade sa att det är också väldigt många amerikanska företagsledare här. De visar enhet annan positiv utstråling för det går bra i USA. Många känner att väldigt, väldigt mycket pengar under Trumps måndatperiod här. Så där är det inte lika orolig eller har det som en pessimistiska synen, så det var det som präglade förmedagen på något sätt. Det kanske kommer att gå bra ändå lite så. Men du, Trump, höll ju sittal i en timon kvart eller var det var en timon 20 minuter. Och det var ju rätt månusbundet till en början sedan, började han ju på Trumpskt, man er svingar hejvilt. Men det som man verkligen kunde uppfattade var att han tycker att USA's ekonomi går jättebra. Är det sant? Ja, på pappet så absolut, så måste man säga att man är som jämföra USA mot EU så vinner faktiskt USA just nu på radpunkter. De amerikanska börsen, den går fantastiskt, det är ständigt nyarekord. Vi har en väldigt stark DMP-tillväxt, som inflationen hyfsat under kontroll. Sen finns det förstås ordostekken som absolut inte Trump vill ta upp. Och det här är att en stor del till exempel av konsumtionen, den sker av den, den här lilla finansiella liten USA som har känner att ohojt mycket pengar på den här kraftiga börsbommen vi har sett. Då framför allt gäller den här AI-bolagen med den för en stor del av de amerikanska befolkningen. Nu är vi fortfarande fast till det här som kallas då "Får det billigt i crisis", så att man inte har littit hört råd att den är överleva vardagen. Ginnan, vi ska återkomma till grönland, men jag måste ändå fråga dig nu när vi kom in på ekonomin. Var det någonting i det här långa talet som du inte hade hört Trump säga tidigare om USA's ekonomi? Nej, det här var uppreppningar, det här var bäst av sånt som vi i van har vi att höra Trump säga. Det stämmer ju att det är väldigt många indikatorer som pekar åt rätt håll i USA när det gäller ekonomin. Men man måste också säga att Trump kryddades i tal med flera uppgifter och flera siffror som det inte finns grund för. Han pratar om att han ärvdaren största inflationen i historien, det stämmer inte. Han sa att inflationen är borta, den är besägrad, det stämmer ju inte heller, även om den har minskat. Han återkomte en siffra som man ofta nämner. Och det är att han säger att det har investerat sen han blev president 18 trillion dollar, alltså 18 billioner dollar. Och han sa ingenting har någonsin sett så höga siffror. Och jag kollar det samtidigt som han upprepade detta, så kollar det om vita huset har uppdaterat sina officiella siffror. Det har de inte. Tittar man på vita husets egen site så säger de det är nio billioner som har investerats, alltså hälften så mycket. Och även det säger många bedömare i en överdrift, så att han. Det var flera uppgifter som han presenterade som fakta som inte går att verifiera. Jag kan lägga till en osannning faktiskt. Han nämnde också det här att. Som han sagt tidigare med att under Biden då hade vi stagflation, det där skräck begreppet, som när man har båda, har vi ett högfration och en negativ tillväxt- -och höga arbetslöshet som alla är livreda för. Det stämt det inte om man pratar om det, fanns risk för det. Men det var inte det, fanns risk för staglution även förra året under Trump. Du knöte gör uppfattat att da vå se nåt slags allmedalen på typ alla steroider som finns hela världen. Vad säger alla de här höggjuren som medav oss om Trump mellan skol och vägg? Ja, och nu gick precis nu, för en sekund sen då Bill Gates förbi med den. Markusoft grunder den och ännu världens mest för mögen av män. Han gick tillsammans med faktiskt Markusoft vd, satt igen och dela. Det intressanta var att han hade en privat middag i går. Det är ju så oftast med samt analyser, det är ju massa privata möten och pratar med privata middagare privata fester. Och då var han väldigt, väldigt tydlig med att allt som säger stå innan för de här väggarna är stannar här. Men jag pratar med han som var där och hon berättade att då nämnde han ett antal saker om Trump som man tyckte var väldigt infördelaktiga. Men han är betydligt mer försiktig idag än för ett år sedan det gäller Donald Trump offentligt. Och det har jag delvis med att Trump har gått i funktalangrepp. Man har sett honom som en någon sorts kulturell fiende som allt som då han står för. Det är ju som i opposition mot Trumpspolitik. Man ska satsa visstera i till världen, satsa på ökad demokrati, pressfrihet. Allt det där är antighesen av Trump. Och jag måste säga här i november så bakade Bill Gates något och sa att vi kanske inte ska skruva lika hårt på den gröna omställningen som gjort tidigare. Och att det också är en anpassning till världen ser ut. Om vi går tillbaks till frågan om gröndland då, ginnat Trump var väldigt tydlig med att han vill att det inleds förhandlingar nu om övertagarna av gröndland. Alltså hur ska de här förhandlingarna se ut? Ja, det är en bra fråga som vi inte har något svar på i det här läget. Och det finns ju redan samtal, inte förhandlingar, utan samtal om vägen framåt, som man enade som när den danska och den gröndan ska utrikesministern var här bara för några dag sen. Då träffade de ju Marco Rubio, utrikesministern och vicepresidenten JD Vance. Och resultatet av det mötet var att man skulle bilda en arbetsgrupp och hög nivå som man skulle fortsätta samtala. Om diskussionerna ska fortsätta i den gruppen eller om den nu är osidåsat, det vet vi inte. Det Trump sa nu var jag att han vill att förhandlingar ska starta genast. Men han sa ingenting om vilkorren förhandlingarna, hur de i soffall skulle se ut. Det han kom med var ju någon sorts vagt hårt. Han sa att om ni säger ja, om Danmark säger ja, då blir vi mycket tacksamma. Om de säger nej så kommer vi inte glömma det och vad betyder det egentligen? Det vet vi inte heller. Men han hade ju ett som återkommande temat om världen inklusive Danmark är så otacksamma mot USA. Han sa bland annat om Danmark att vi hjälper ju dem under alla världskriget och nu är det dags att betala tillbaka. Och han sa när det gäller NATO att vi aldrig fått nåt tillbaka från NATO utan att nämna nånting om alla insatser som NATO allgerade länder har gjort genom åren. För att stötta USA under kriget i Afghanistan till exempel så att någon sorts, han vill ha nåt tillbaka det är helt klart. Apro på de här förhandlingarna knut på plats där i Davos. Jag har sett att den banska statsminister Mette Fredrik Sen ska till Storbritannien att träffa Starmer imorgon. Hon är inte i Davos och kan springa in i Trump. Nej, ingen från den danska regeringen kommer vara på plats här i Davos. Man måste säga att det är en väldigt tydlig markering, det finns ett enda skäl och det vet man vill kommunicera. Trots allt vad Trump säger att han ska få handla, han ska köpa, han ska ta övergrönlad. Så finns inte motparten här för att den danska regeringen anser att det finns ingenting att förhandla om. Noterar också att nyss så gick Lars Läck-Rasmussen då Danmark ser ut och rikas minister ut och sa att han hade inte ens hört Donald Trumps tal. Det här övertagandet låter ju mer och mer ifrån amerikansthåll som att det ska äga rum via ett köp. De har förekommit uppgifter i amerikanska medier att veta huset räknat på en kalkyl och köpa grönan för om kring 700 miljarder dollar. Jag tänkte att vi kan bara lyssna lite grann på hur det lät i Fox News med programledaren Jesse Waters. Vi har en 700-billion dollar dollar, 1 billion per person. 1 billion per person. The royal family in Denmark is dying to sell Denmark. Every European that we're going to grease with the 700-billion is dying to do this deal. Once besit and let Nick and Rubio get into a room with all these guys and knock their heads together, we're getting Greenland. Ja, vi kommer få en grönland så fort de här förhandlingarna inleds, trodde Jesse Waters på Fox. Men k nu, hur skulle det gå till om Trump skulle köpa grönland? Det är ju en bra fråga. Det finns olika uppgifter och många som har tagit fram som kalkaratorer och trycker räknat på vad är grönan värt. Det finns en stor gasål i fundighet. Det finns också sällsynta jordartsmetaller. Men det är långt ner i marken. Det finns ingen infrastruktur. Det finns inga vägar. Det finns inga järnvägar. Det är svårt att komma åt. Det är en enorma investering. Det blev väldigt dyrt och utvinnade de här naturtillgångarna. Det kommer att kräva väldigt, väldigt lång tid. Men man har sett oss ifra. Vi nämnde höra en här, andra siffror som vi hört är runt. Ja, säger runt tusen miljardikronor då. Då behöver vi närmås hela Sverige, statsbudget och det är också. Om man nämner med den mekaniska budgeten, då pratar vi inte. Vi pratar om en inte ovessentlig del av till exempel den de mekaniska militärbudgeten. Så frågan är, hur ska det gå till? Ja, det är ju väldigt mycket pengar också för ett land som vi sa. 70 miljarder dollar alltså. USA är en enorm statsskuld och ett stort budget underskott. Så skulle de ha råd med det här. Ja, det är en kapitete fråga med 13-var. Stadsskulden i USA är nog just nu inget jätteproblem. Så länge landes ekonomi växer snabbare än en statsskulden. Och krimpudörn i relation till BNP. Vare blir det förstås om du vänder igen och vi får högre räntor. Och till exempel det här kas så skulle pressa upp amerikanska räntor. Ja, då kan det bli svettigt. Så att låna till de här pengarna, det skulle kunna gå. Det här att köpa landområden från varandra. Det är ju ingenting man gör idag, så har skylt ofta. Är det här ett alternativ på riktigt att göra en transaktion? Det är alternativet som man får tolka att Trump lägger fram i Schweiz nu i alla fall. Och det finns ju en amerikansk historie där man har köpt landområden tidigare. Båda är laska och är det här luisierna purchase och köpte man i princip halva amerikanska marken som man har idag på fastlandet. Det var ju länge sedan, det är ju en annan värld. Vi lever i nu som inte fungerar på samma sätt som vi gjorde när de här köper. Men förutom då att det handlar om mycket amerikanska pengar om man skulle köpa det så är också frågan. Man får tillbaka de pengarna på något sätt. Det kommer vara privata företag som då kan få tag på grörelsen, naturresurser och kommer de i så fall beskattas på ett sätt. Sen kommer amerikanska folk att tillgangen eller kommer de här pengarna att behålla sig i företag kommer man kunna skapa tillägglig många amerikanska jobb för att det skulle löna sig. Det är väl också en fråga som inte har benativt. Och för amerikanska folket så blir det också en politisk fråga hur mycket amerika först är det. För det är ju ett viktigt Trump-bydskap att allt han gör ska på något sätt gynna amerikanska folket först och främst. Hur mycket gynnar det här amerikanska folket om man skulle köpa grörelsen för en enorm summa pengar som man inte vet om man kommer kunna få tillbaka sen. Det blir ju så mer säkert med gröland i under amerikansk flagg eller är USA lika säkert slänge gröland till dig där man kommer med NATO. Det där är ju sådana där frågor som väx i USA nu bland folk som inte har tänkt på de här, alltså inte funderat över gröland för den nu. Och det har gått väldigt snabbt från Trumps i det här. Han är inte riktigt och det ser mig på opinionsmätningen också att det är ett väldigt låg sördus av att köpa gröna just nu. Han har inte folket med sig än ni alla fall. Jag ska släppa iväg, det är knutkainsrångnerut men först bara alltså på folk och försvar i sällan så brukar ju vissa partiljade lägga ut bilder på Instagram att de är ut i skidsbåren. Är det någon som åker slalom i dag vås? Jag tog inte att man hinner om man vill tillhåra de som är medare händer viktigt. Så ser du någon i USA eller längst vid åktingsutrustig förresten för det fantastiska spår här. Då kanske de tillhör den nittersta liten. Tack så mycket knut för att du var med i USA på den. Om vi går lite grand inrikes USA och tittar så har ju Kongressen. Den amerikanska Kongressen var ett minstakt skeptisk till Trumps grönlandsplaner. Nu låter det lite grand mer så här från olika republikaner. Jag har hört vi Ted Cruz, Scott Bessent och Lindsey Graham. Du ginnar att Trump nu ute slutter en militärakon mot Grönland. Kommer det göra att han får mer sig fler i sitt parti på den här idéen om att öva Grönland? Jag tror jag för det är just det här militärer hotet som har avskräckt många. Det finns tre grupper inom republikanerna just nu. Det är dels den lilla gruppen som är öppet kritiska till Trumps grönlandsplaner. Det är de som åkte med att köpa en hamn. Nu Freda lörda för att visa stöd för Danmark och Grönland där ingår Senator Tom Tillest, Lisa Morkauski till exempel. Även Mitch McConnell tidigare Senatsledare är ju öppet kritisk. Sen finns det också en liten grupp som vi hörde här som öppet stödjer Trump i Grönland. Men dem är inte många, det är ett futal Senatorer i stort sett Ted Cruz och lite Grönland i Grönland, även om han är tvexant till militär inblanding och så några ledamöter i representantuset. Men den stora majoriteten, de allra flesta republikanerna i Congressen, de ligger väldigt lågt just nu. De undviker allt vad de kan och svarar på frågor om vad de tycker om Grönland, undviker och ställning. Och jag har hört flera åker som någon som svarbar och slål om de får fråga om detta och säga att vi litar på Trumps förmåga och förhandla och så där. Och där har ju funnits en oro för just det här vapens grammlet, så att de kan nu kliva ut ur skuggorna och säga att det är en bra idé att Trump vill ha Grönland. Men tur att det här militär har hittat i borta, så att jag tror fler kommer ansluta sig. Simon Trumps finansminister skottbessent, han sa heller en ganska uppmärksamma, det interview, att Européerna skulle camera round. Alltså att Européerna kommer ändra sig. Vad är bedömningen i USA, är det att Européerna alltså dann marki i den här frågan kommer ändra sig? Alltså redanför ett år sedan så sa Trump när han skrev under första bunten av president-ordrar och fick någon fråga om Grönland och efter att han hade nämnt under installationstalet. Och då satte Trump att han var säker på att dannmark kommer att släppa Grönland eftersom det för dyrt för dannmarkat har kvar det. Så det har ju funnits hela året än förväntan eller i alla fall påstod förväntan från vita huset och sagt att Trump då att dannmark och Europas ska gemesa. Men bedömningen om det blir så det skiljer sig åtbron på vem det frågar också. Så vita huset säger att de tror det andra bedömare menar att Europa har tilläckliga ekonomiska musklar för att kunna slå tillbaka mot USA och för Trump och andra sig. Och nu när man då lägger bort de militärer korten åtminstone tillfälligt efter det här talat som Trump har hållit. Och det snarare kanske handlar om ekonomisk påtryckning eller något sånt som kan bli USA's vapen i de här förhandlingarna. Ja då kan ju vissa ansluta sig till att stötta Trump för att det inte länge handlar om liksom krigig mot ett annat analyserad. Men det kan också vara så att folk då kan bli mer kritiska också eller försiktiga för att man inser att Europa kan slå tillbaka ekonomiskt om USA försöker på det sättet. Och återigen så är det här en fråga som många amerikaner, amerikanska folket inte har riktigt hunnit fundera över. Och jag tror samtidigt som man försöker lära sig nu om vad gröland är och vad som är rätt och fel och santa och fallest kring hur mycket USA behöver ön för sin säkerhet skulle och så vidare. Och hur mycket det skulle kunna kosta, hur mycket pengar man skulle kunna vara bred då och lägga på det. Så börja man också fundera på vad är egentligen EU och Europa, vilket maktar dem, vilka resurser finns i Europa, hur skulle de kunna straffa eller svara på amerikanska hot? Och hur skulle det kunna påverka amerikanska folket? Så det är många frågor som växer just nu i USA, det tycker jag att man märker när man pratar med folk om det här också. Grölands frågan har startat en ny form av diskussion här kring Europa, hur stort och starkt EU egentligen är, för det har man kanske inte riktigt behövt fundera kring tidigare som amerikan. Och på Europa, Trump och Återkong, som du sa gina, gång på gång i det här talet till att den markmen också hela Europa är så otacksamma. Varför är Trump så hård mot Europa? Ja, han har ju en bild av att USA har betalat och gjort stora insatser genom det senger och att Europa har åkt snål sjus på olika sätt. Och det stämmer att USA står för en större budget i NATO till exempel, men europeiska medlemsländer har ju ökat sina bidrag till NATO. Och de flesta Natoalerade hade ju tropp i Afghanistan till exempel som är väl lättare de färskaste exemplen i åratal och stöttade USA på USA-sida. Men det är ju någonting som Trump aldrig nämner, utan han talar bara om de amerikanska insatserna och det han upplever som eftergifter från USA-sida. Och han verkar ju se även på detta som en sorts transaktion där det handlar om att han menar att USA har lagt in mer pengar därför borde USA få mer tillbaka. Och han anklagar då inte bara dannark utan alla Natoalerade och hela Europa för att vara otacksamt egentligen till USA. Den som lyssnade på talet Simon kunde notera att Trump pratade om Island fyra gånger menade han Island eller så han bara fel. Jag tror att han så har fel att han pratar ju väldigt mycket om Is på att grönland är en Ismassa eller en landmassa. Den nämnde han ju några gånger och att han så har Is så bara som har gånger att den nog slankar över att han kallade Island. Jag tror att det var så Caroline Levitt så presseketeran för Vita huset hon har skrivit lite mot tugg på Twitter kring det där precis och menar att han inte sa Island. Men jag tyckte mig höra det. Gina. När hon verkar hefter händes argumentation går ut på att han har så sa Is land istället för Island. Men Grein var att han så har ju det här i går också. Han höll ju ett jättelångt tal i går i pressrummet i Vita huset på årstadn av sin installation. Två timmar föreställning och där kommer han också in på grönland och sa Island. Vi åtminstone ett tillfäll och idag då vi flera tillfällan. Men enligt Caroline Levitt absolut inget fel i det utan det är ett land av Is. Ja, okej. Du gillar slutfråga på ennet Trumpstal och grönland. Finns det någon anledning för Danmarkat dra en lättnadens sjuk efter i dag? De kan inte pusta ut helt och hållet, men de kan nog sänka axlarna lite grann för att det här militärer hotet har ju trots allt varit något som har fått många olika sömlösa faktiskt och skapat väljas litningar och diskussioner i Natokretsen. Där var Trump tydlig nu. Det är klart att han kan ändra sig igen, men nu stod han inför världsledarna och sa väldigt tydligt det här är mitt besked. Vi kommer inte ta till vapen makt, inga militärer medel och det i sig är ju en lättnad. Det betyder ju inte att konflikten är över och det gjorde han ju också tydligt att ambitionen som han har är ju att USA ska förvärva som han sa. Och han återkommer till det här också att det räcker inte att höra. Han pratar ju som en fastighetsägare. Det räcker inte att höra grönland utan man måste äga därför att då har man mycket större, det skapar en större anledning att försvara grönland också. Och han försöker ju sälja in det som att det här är bra för natto och det här är ju förlängdningen bra för Europa att USA tar ansvar för säkerheten på grönland. Så det läget finns ju kvar. Då lämnar vi grönland och så går vi vidare bland Trumps förslag i veckan för Trump har ju lanserat ett fredsråd där han själv ska vara då för evit ordförande och sen utse sin egen efterträder. Gina, vad är tanken med det här rådet? Ja, han har bjudit in en rad länder att bli medlemmar i det här nya internationella fredsrådet. Ett 60-tal länder inbjudan har skickats ut från vita huset med ärbjudan den om att bli medlemmar. Och tidigare så fanns det ju en idé från vita huset om ett särskilt råd för gassas framtid. Men i den här nya inbjudan så nämns ingenting om gassa. Men i stället så beskriver Trump någon sorts nytt forrum för global konfliktlösning så att det här ska vara en internationell samarbetsclub där medlemsländer får ansöka om att delta och måste betala för att delta. Om man blir permanent medlemm så kostar det en miljard dollar. De siffrorna har inte bekräftats från vita huset men det är flera medier som har läst inbjudan. Och det står ju också i stadgarna att rådet ska ledas av Donald Trump. Det är han som ska sitta som ordförande. Det är alltså inte USA's president utan det står Donald J. Trump tills han avgår av egen frivilliga och då ska han utse sin efterträder. Många som ser det här är som en sorts alternativt, en Trump variant av FNs säkerhetsråd men frågan är hur stort intresset kommer bli. Ja och FNs säkerhetsråd var alltså FN då vad säger FN om det här Simon? FNs generalsekreteraren, Tornogutärers fick frågor om det här fredsrådet är bici för ett padarsen då sa han att FNs grundläggande princip är hota så syftar det på att jämlikheten och balansen som ska finnas mellan alla medlemsländer. Den påverkas när USA nu mera framför allt agerar genom sin makt och styrka i världen. Trump har kritiserat FN senast i går under den här långa peskonferensen i vita huset för att de inte lyckats få till de här olika fredsavtalen som Trump har fått till. Men Gutärers är inte vill med bici. Han var när det att avtal som sluts på grund av det övertag som USA har med sin styrka riskerat inte hålla i längden. Att det snarare kanske handlar om quick fixes sista eller för att det är hållbart på långsikt så att det finns ju en Antonogutärers är ju skeptisk i alla fall när man hör. Han pratar om det. Men de länderna som inbjudnar och innan statsminister Rolf Kristerson sa idag att Sverige kommer tagna i. Norge kommer inte vara med Frankrike och kommer inte vara med. Kommer länder att gå med i detta? De har sett som att jag är väl Israel. Premiärminister Benjamin Netanya och verkar positiv till detta initiativ. Annars är det ju väldigt många som är skeptiska och det har ju att göra med just det här att det har blivit en diskussion om att det här skulle kunna försvaga. Sidsteppa, effens säkerhetsråd och det är ju naturligtvis majoriteten av medlemsländerna i FN inte intresserade av. Norge var ju först ut och var väldigt tydliga. Och sen när det är flera andra som har följte efter och sagt nej. Hunn, då tycker jag vi går vidare till den andra frågan förutom Grönland som helt dominerar den amerikanska politiken just nu nämligen situationen i Minneapolis i Minnesota. Efter att migrationspolisen IS-skötdjällen traditioner kvinna för snart två veckor sedan eller för två veckor ner det. Så har ju situationen eskalerat att börja lite framåt tillbaka och gina. Nu har flera oklagare i delstaten lämnat sina jobb i protest. Vad protesterar de mot? De inte sagt det öppet, men tolkningen är att de här federala oklagarna avgår i protest mot Trumpadministrationen och i protestmotur, Trumpadministrationen och justitiderpartementet hanterar hela den här utredningen efter dödsskjutningen. Det finns ju dels kritikmotat. FBI håller i utredningen och låter inte lokala polisen eller lokala myndigheter i Minneapolis. Vad mer är utredningen vilket är väldigt speciellt och ovanligt. Och sen finns det också kritikmotat Trumpadministrationen. Väldigt tydligt har tagit ställning för migrationspolisen som avlossade det dödande skottet. Det gjorde man ju direkt efter att det hade hänt samma eftermiddag. Justitiderpartementet har fokuserat sin utredning på Renegud, alltså på kvinnan som sjötsjäl och på hennes. Påstådda kopplingar till olika aktivistgrupper, anklagelserom att hon försökte att attackera polisen. Så att hela det där infekterade läget har gjort att de här oklagarna är minisota så att vi avgår. Och dån efter att de sa det, så gick justitieministern ut, penban det och så att de får sparkan. Så det är ömsesidigt bristande förtroende på alla sätt. Och Oivsas visar justitieminister Todd Blensch. Han förklarade varför de inte kommer utredda den här ejspolisen som sjötsjäl kvinnan. Nej, det här är ingenting som man kommer att utredda, Simon brukar man inte utredda den här dödsjutningen. Om vi jämför med, till exempel, George Floyd dödades av polis 2020 som händer bara några kvarter från platsen där Renegud, sjötsjäl, George Floyd dödades på annat sätt under polis ingrippande. Då gjorde en utredning av justitie-departementets civil rights-of-delning, och då som nu var ju Trump-president. Så det skiljer ju sig tydligt åt hur de här två olika fallen hanteras just nu. I det här fallet som menar Todd Blensch att videomaterialet som finns räcker för att se att ejsagenten inte behöver utreddas med en hand. Det har ju filmat från i alla fall fem olika vinklar bara vänner från ejsagentens egen telefon, och Blensch menar att det inte är rimligt då. Det var det vi hörde här i ljudet att det ska starta sedan en stor utredning av justitie-departementet var det gången polis i USA. Tvingas sjuta någon i tjänsten för att polisens livet hotat, något medan då gäller det i det här fallet. Så det är de här jämförelsenen med hur det här anteras igenför att man gjoltsflojde. Det har ju dykt upp nu där man menar att det är märkligt då att det här inte anteras på samma sätt. Men gina sen finns ju en domare som i sin tur har satt stopp för en del av ejs-maktutövning i Minneapolis. Vad handlar det ändå? Det är ett beslut som säger att ejs inte får använda torgas eller pepparsprej eller andra typer av våldsamma metoder mot fredliga demonstranter och de får inte heller gripa dem. Det ska gälla också demonstranter som är på plats för att dokumentera, för att filma med sina mobilkamror och observera och blåsa i vissselpipor. Och det här är förstås ett beslut som Trumpadministrationen har blivit väldigt uppröda över. De kallar domaren för en vänster domare, säger att hon har politiska motiv. Och de säger att ejs-megrafonspolisen måste ha rätt att försvara sig. Det är bara det de gör när de använder pepparsprej och torgas, de försvara sig mot agressiva demonstranter. Så det här kommer överklagas och bli en fortsatt strid, men just nu så är det senaste beslutet från den här fäderala domaren att ejs inte får använda de här metoderna. Det är en väldigt tillspetsad situation på gatorna i Minneapolis och Minneapolis Borumästare Jacob Fry. Han har upprepade gången varnat för att lokala och fäderala polisiska ställas mot varandra i den här konflikten och här om dagen sa han så här om situationen nu. "Our city has been safe. Crime is down in virtually every category and virtually every neighborhood of the city." Simon Fry, Borumästare, kallar den för en "occupation" av hans stad. Det är ganska hårdord. Det här är en retorik som används av ganska många som jag har hört som är starkt kritiska mot det ejs gör. Man menar med det då att fäderala stadsmakten går in mot lokala styrets villja och försöker ta över en stad eller stad med hjälp av beväpnade styrkor i det här fallet då ejsagenter och gränspoliser. Det kan man likna med en "occupation" resonerar man. Det här är också i en kontext där USA har ett system där delstatens vilja och oberoende från fäderala stadsmakten är väldigt viktigt. Det ska finnas ett lokalt självbestemmande där man har en lokalkongress som går över nörr som är ledare för delstaten och det här trampa man på nura från presidentadministrationen och vittar huset sidan när man skickar infäderala styrkor mot lokalbondas. Jag tror också att fri tycker att det är viktigt politiskt för honom använder den här typen av rättorik nu för att verkligen visa vilken sidan stå på. Han är säkert upprörd på riktigt men det är nog också välvalda ord för att positionera sig i det här som en tydlig motståndare till Trumpadministrationen och ejs som har lågt förtroende bland de väljer som han hoppas förstörda. Men innan du som var i min jappeliskt för några veckor sedan så om de då som bor mest anser har 600 lokala poliser i stan och nu är det 600 lokala poliser men över 3000 då fäderala migrant poliser där det måste synas det måste bli tydligt i stan. Verklande präglar ju hela vardagen och de här protesterna fortsätter ju dagligen även om de inte är jättestora och de flesta av de är ju lugna men de är pågående. Så det här är ju någonting som för alla som bor i min jappeliskt är en helt förändrad vardag där det här präglar stan och där det finns en grundläggande motsättning där väldigt många i min jappeliskt ser det som precis som bor i mesta den säger en sorts federal occupation från Trumps inskickade polistyrka. Sen finns den naturligtvis de som också stöttar Trump i detta och tycker att det är rätt att migrationspolisen bara gör sitt jobb och att de borde lämnas i fredd. Men min jappeliskt är en stad som styrs av demokraterna och många är väldigt väldigt upprörda och berörda av det som händer. Hur går det med det här gina att Trump har sagt att han kan sätta in militären i min jappeliskt? Ja, kanske han har ju hotat med det före flera gånger utan att göra allvar av hoten men han fortsätter säga att han överväger att skicka in militären. Han har mobiliserat, aktiverat 1,500 militärer från en militärbas i Alaska som är bredda att åka in. Att det justa laska beror på att de är tränade i extrem vinterkyla och just nu är det väldigt kallt i min jappeliskt. Det har också påverkat demonstrationerna lite att det är faktiskt ner och 30 de närmaste dagarna minusgrader. Det är en strant IS land, nästan ett IS land. Och Trump fortsätter ju hylla migrationspolisen, kallar de för patrioter och säger att de måste få göra sitt jobb och befolkningen i min jappeliskt borde tacka polisen i stället för att demonstrera mot dem och om det här fortsätter så hotar han att skicka in militären och ta till den här upprorslagen Insurrection Act. Hunni, Simon, ginnan som korrespondenter, ni har ju läst på, läst på, gjort listor och diagram och staplar om Trumps första år. Nu snuvad jag er på alltihopa, men jag tänkte att ni kan få en minut var och liksom göra en otroligt fulle analys av hur Trumps första år har varit egentligen. Simon, du kan börja. Jag tycker att Trump har visat under det här året, att han har en unik förmåga att sätta agendan, både för sitt eget parti som generellt inte sätter sig emot honom utan snarare anpassar det där publikanska partietspolitik, så att den passar det Trump vill. Men också agendan för demokraterna som har väljare som verkligen törs där efter en tydlig opposition, men partiet hamnar hela tiden i ett läget där de måste prata om Trump och har under året egentligen inte fått fram så mycket egen politik. Alls frutomunder nedsängningen av statsapparaten där det höstas när de passar det på och pratar en del om sjukvård. Så nu är det lite grann försvunnigt igen nu och Trump visar ju med all tydlighet till exempel här med grönan, att han sätter agendan för hela världen också och får massa andra länder att prata om just det han vill också. Så det är väl min, det är liksom starkaste intrycket tycker jag. Ja, jag tänker idag när vi har pratat så mycket om dava och så gröndland, han har ju sett världsordningen i gungning och han har genomfört stora dramatiska förändringar på hemmaplan också det här året med ett väldigt väldigt högt tempo. Och många beslut har han ju fattat genom presidentådrar, det har vi pratat mycket om där han har gått förbi kongressen och fattat dem på egen hand, recordmånga presidentådrar. Vissa av dem bromsas ju domstol, men många har gått igenom och jag tycker också det är så tydligt att det här senaste året hur genomgripande förändringar det är i Ramrikanska samhället. Det har skett väldigt stora dramatiska ändringar, det senaste året och även om det blir en annan president som kan riva upp vissa presidentådrar, så kommer vissa saker bli svåra att ändra på när det gäller klimatpolitiken, migrationspolitiken med stora deportationer. Och sen den ekonomiska politiken som han framhåller som en stor framgång, men som det också finns förstås mycket kritikmåg. Så det har varit på många sätt en av de mest betydelsefulla presidenterna i USA i modern tid när man tittar på vad han har fått igenom på sitt första år. Tror kvar att bevaka, tack ska ni ha för att ni var med i denna pod som också sändes direkt i PET. Anna Roxvall var producent som vanligt, tekniker hade vi da, han heter Fabian Begnet, Gina Lindberg var i Washington, Simon Isaxon var i Washington. Jag heter Sara Stenon. Hej!
Podcast Summary
Key Points:
Donald Trump meddelar i ett tal i Davos att USA inte kommer att använda militärt våld för att ta över Grönland, men vill inleda förhandlingar om köp.
Talet innehåller oklarheter och potentiella hot, inklusive att USA "kommer ihåg" om Danmark säger nej till försäljning.
Ekonomiska påståenden i talet ifrågasätts, med flera osannheter eller överdrifter om USA:s ekonomi.
Reaktionerna i Europa och USA är blandade, med danskt motstånd och republikansk tvekan, medan vissa amerikanska medier och personer stöder idén.
Köpet av Grönland skulle vara en extremt dyr och komplex transaktion med oklara ekonomiska och politiska konsekvenser för USA.
Summary:
I ett tal vid Världsekonomiska forumet i Davos förklarade USA:s president Donald Trump att landet inte avser att använda militärt våld för att förvärva Grönland, vilket lättade en del av den internationella publiken. Dock betonade han starkt sin vilja att inleda omedelbara förhandlingar om ett köp av ön och framförde ett vagt hot om att USA "kommer ihåg" om Danmark vägrar. Talet präglades av vanliga Trump-påståenden om USA:s starka ekonomi, men dessa ifrågasattes under analysen på grund av felaktiga siffror och överdrifter.
Europeiska ledare, särskilt danska, visar tydligt motstånd och deltar inte i mötet i Davos för att markera att det inte finns något att förhandla om. Inom USA är republikanerna i Kongressen övervägande tveksamma, med få öppna stödjare. Idén om ett köp anses extremt dyr, med uppskattningar på omkring 700 miljarder dollar, och komplex på grund av Grönlands brist på infrastruktur och osäker avkastning.
Sammanfattningsvis lämnar talet många frågor obesvarade om genomförbarheten och konsekvenserna av ett eventuellt förvärv.
FAQs
Trump sa att USA inte kommer att använda militärt våld för att ta över Grönland. Han vill istället inleda förhandlingar om övertagandet.
Trump sa att om Danmark säger nej, kommer USA 'att komma ihåg det'. Det är oklart exakt vad detta innebär, men det kan tolkas som ett vagt hot om framtida påföljder.
Stämningen beskrevs som ansträngd och inte särskilt lättad. Många europeiska ledare såg Trumps uttalande om att inte använda militärt våld som en minimal, snarare än positiv, nedtrappning.
Argumentet är att Grönland har värdefulla naturresurser som sällsynta jordartsmetaller och gas. Det är dock oklart om en investering skulle löna sig, då utvinningen kräver stor infrastruktur och är mycket dyr.
Den danska regeringen har en tydlig hållning: det finns inget att förhandla om. Ingen dansk minister är på plats i Davos, vilket ses som en markering mot Trumps krav.
De flesta republikaner i kongressen undviker att ta ställning. En liten grupp stöder Trump öppet, en annan liten grupp är kritisk, men majoriteten håller sig i bakgrunden för tillfället.
Chat with AI
Loading...
Pro features
Go deeper with this episode
Unlock creator-grade tools that turn any transcript into show notes and subtitle files.