Þáttur 47 - Að tala við sjálfan sig (Talking to yourself)

"Välkommen i Icelandic immersion, comprehensive Icelandic for Icelandic learners." "Gontag och värt du välkommen i tatt nummer 4,2 och 7 av Thessalonpe." "I takt att mer i hög att tala um, jag är kvadratsemas." "Ger unnåta fräkar mekes?" "Og er är räcklulöga, en sao är genläga av skjältan till att ge grejde noho mekes ausv." "En hälsa och enskånare lejs till Thessalonpe." "Kvada er som jag kan äkken." "Ja, för du lagt oss åt klomarkanski." "Så är jag sätta av talavis, självanskig." "Mir det efter detta i hög av svijas i dag." "En dag är jag oavart av svijas i dag när jag öpplömte igenom." "I as rena as boa till fötlkominteksta, färir verköpni, så man ger er as boa mer till." "Sade er oh, tänkt, tung kom alla kenslunde." "En hon är, tänkt, annorra vinn nu som jag gär i." "Og till Thessas gärra, saas om jag ägdad i att gärra." "Då är det jag ägad under boa, mjör, mehkla, dönsku." "Jag häft boeth i dannmörku, nu när jag ägdad lägga långt en tima." "En jag häft ägge echt fel mehklumtima i dönsku." "Sam färg är en liga oavstort av katlava sam färg." "Har man tillfrikert säga att jag har beverit innan nemmenta samfälags, som att erhuvudlejer nemmentur." "Färas jag ägge danskir nemmentur." "Og till vi äntat av att tala mer i ensku, med folket i kringko mig, hälter en dönsku." "Sam var jag lika mjögssätt, as vi, as Birja, as Sårra, as talas av läslut dönsku, sämg jag kunde." "Og väckna säs, ähke naut, japp mehklum avranger, japp rat, och jag häftigget, askert." "Jag häftig bara, Sårra, as Birja." "San jag ägge är ähke på en avranger, japp mehklum avranger, japp rat, och jag häftig bara, kärt." "Jag är allverg lönk och ordentasermat, hejtird av dära erhäpprenande, to be fluent, och jag är allverg 8 sammärrrider av dönsku." "En allverg ens och jag talade hum i örekläga 16-nummer, 4-5. Jag var attla bara mjögssnämma som jag mett i stavsätta, as avr ähkert maul av värda rejperanande av mauli, med faum, ordent, och nu var jag visa i dessa kändningku, felag av min sum av så kunnir, tung komor, ser så kanta sig ger gär i sätta." "Al, tung komor nu." "San jag ägge häftnaus av tala mina dönsku, mina fauteik, dönsku, med min lättla ordaforda i och ett lager lång kan teama, och jag häft mjögssjälten ritt av mig, as baitat den ordaforda är ett kvas meckis." "Jag har förändlat bara ähke oft surft avsvin att halta." "En stundum ger ist ett kvas ens om i dag, as det är nu surstig, jag asgeta, utskirt, auket lägga flåknas lutte, med painskektare ordum en göggeit till kommit färil mig." "Svijad Jäktert är att nu att olskera flåkin färgbarig av styrtum teama, och sa att jag är mjögkott att äga meckit av skjärrtajkum ordum." "Fräkar ena digan mörk, vidtajk, orth, sa var hänt ut att getta utskirt huvudmint, auk, tvejmsäkuntum i trem ordum, sen man annars ska jag tutsurt, 3 år sätningar, hafimtansäkuntum." "Och så äta var jag aldrigna att gera i bara något lankan teama, jag bara sälja upp vid mig kvartad var som jag vill, det är nu att skerla framher, och så jag kan ge varboen att gera mitt bästa i att samerna sässelhuggsavir." "Sak att det var att skreva ett kvarnir, och texten av det är att värda till ju minotur särja varboen att flytja han, en kvar kamer aldfärden än i detta." "Alfärden var att ge talade ved självan mig, en smäkigt och göggat, ömtäser lute, sen jag hade baj den av det att mota skåden och mina, en lika av sjaut av en mitt, kvar götin biertast." "Kvar mer togst att bo till en kvärja särtningar minnt, särskmen jag vill sin avfamliga kvad, vilket vill det säga." "Jag kan huggs av ett ordis av istländskv, jag kan huggs av ett ordis av enskv, och ju vilket aldrig kvärtning ger jag att komma en kvarskorner dönskv, ordis fyrs." "Jag har det bara ikke hummet hum, kvars ordis vart, och så ger jag ett gott merke lagt i hela nu, hela en fattar, all han vantar ett gott, så det är ordin surf av en kvörju, sjemmas han hever äckig." "I år tror jag en falter minnt, så är det detta, så hela verkni, sjemmas virker dopamines i åker, fettar både att ni sjemmas tänkest, surfum och lunkunum, tar man kemur av yntan avna i ett tillföljning kunni, säg av det hömna oss att öppfettla vantunderna åkar." "Ita si fawor som att vi vet hum, humsas kvärtning vid lejrumplut i ena munumplut i, er är stå på min aå myr, Mikael var en saft i sy, er är det kan ski en falter och er vidare all yoga hum, med sig att ha det här äckig rantstjackat detta, juki valsejol, så det är äckig rantstjackat detta, vint. Er, As, Vanta, Adveta, Etkvas. Nona ser jag att jag är gädda sig att det är öppfatt, så lider mer än så att jag har betalat humsätta auder, och så har jag det auketliga lycklagt. Se as time, som jag tjeck allt av humsätta, er, As, Vets är hum flest, ött, Fräkar, Läle, Isvi, As, Munak, Vat folk, heter. Och så är äckig att jag vider är så vettlös, så är Fräkar väckna ses av feist och har vattar, Adveta, Napp. Se as and up, er du, Sannäksjädd, äckig, Mikael var äckig. Även då kynnest en kvarium nyum och då väst äckig kurser ofta för att aldrig äckas det åt den den ensta kling, är det då väst äckert kvar att han är auder än så kynnest hården. Då verkar se den av samhällagsmellum, den är den kintalad humhand, här det känner jag bara en kvar nir, och han kynner sig med Nappni, och som manns kan ha så hit i en kvar. Då manns där han lite sjåna ut, en kvarhetan. Mmm, manna väckig, han skulle manjera väckig. Sitt och särft äckiga muna Nappni, denst tillväst att keta talar vi den. Mera det säga är att det är svart av kattla avan, så du är garivilligt att säga "hej, är det så svartna, är det 8 kvar Sannäksjädd, och svart i röjnen är äckig att ämmet veta Nappni av enstäckning nu". Så det är inte det jag har skjärr till kring kustaden, så det är det som är svart att ämna Nappni av en kör i minstäckning. Och så är det att det är att mjör all kinkvantra därligg öpplivun. Så svart kan skjärna Nappni i minstäckning nu. Enkt ord på en affäkje han i markatag, dekur, äda mounny, de jäper och heller allt resurset. Att säga nappnads för en nunna och favorad ordet skammar lägt. Sis alltid det fast färre sier, och färre hinum är enstäckning nu, som hejter det så klämta Nappni, all han bara är kemiklväg. Utan tekniken autas ut med Nappni som är ett glömum, så det är folk som är mann upp råsaliga ver. Är det överligt folk som man finns där skifta micklomalli, att veta kvart folk hejter? Likliga sa att vackna säs att vi själv utseker sa autoner lägt, äda leden lägt, äda sorklägt, segar folkis man äckig kvartalsköft hejter. Sära sig att kvart säs sig enstäckning ur hejter. Nu manar sig det ene sånna tajmi ur metta skola, ger det alltid sysskig kändare, säm att det var mer, mer flot. Alla lära kvart kvart är enast det nemmand i Päcknumhet, och så att kvarmsetna i lios av sätta varje ett kvart sämma skift i hana mål i. Hon var sisk själv, att det var äckig i islänskur kändare, hälter bara att ta siskur, siskur kändare. Och sätta varta och ett kvart sämma skift i hana, mer mål i mög eller vackna siskrar männingar, hälter enda skift i mer mål. Även förum, nu när loxens attla rinken, efter att vi som ger var att gera i dag. För tog smjärr alla hättning av dönskum ordum, som att ge kävaltre i. Laitas att audur. Vackna säs sig för loxens att skifta mig mål i. Gjöktförtig, att ge ta sakt säs i ord, till säs att ge ta tjautas, säm att ge käv ett lag i att tjaut. Och jag hävde uråkliga äck i kommest ansvig kvart säs i ord vair, är vad jag vair i äck i viljente att rena att skapa egt kvas. Saar sig mjögment i hurva, alltså jag halta, att nota säs i ord. Sätta här austaden för i svi att ge glöjt längre kommna nemmender mina berier, asgreva, mjög, snöppliga. Svisså har en starklig grunn jappel läsig äck i salmekis, heberhöves är det allmänt, så värder han att ge ta tjautas sig till säs tala. Och så avgör jag äckas tjautas sig i kack num, skreva den texta. Så när jag har nämnt en skrevar och för vad skrevar är ett kvart avkudet, och om medan han nämnt en är att skreva är en kvärtnigg vinnutäger en hans litur ut. Så kämst han as vi, att han vet äck i kvart, ordet halt dig i er. Eda korta sig till säs takt, härbergi, säs takt, hej till, ferir, kaffes då vi, fräkar en matsal. Kanske vanta det han har vetat att av er till, ordet av, istländskursen, att er, korter, en äck i 15 minuter. Och kan skifattar han lika att han var alldre på några lära kénis av penna. Så när han får advanta, att veta att det är så luti. Och så är det en av bästvirkkununum, som vet ge tum, nytt ochr, tilltars av lära fluti och tilltars av munna fluti. Så det är bara renliga att lauta att skifta sig mål i. Och så ärra åketliga är veta att svinkat att ovan i åker. Kvad vid viljum av åker fik i mekelvakt. En särskilt av läst, tilltars av fära, framkjav, viljande maker. Alltså i de några våret är bara att säga ett kvas. Att jag åker ett kvas. Och så skint i la k och mökna blick i färsen med, ah! Så vattar, med vatt. Jag är så hittig att när jag kvar bara efter, börjera smettla fingrum. Och med det berjavlast är det att det är munna äkig, kvar det är kvadrat, hittir, äda kvadrat, er. Och finder det alltså loxens. Och man är säker allt lättare efter. Så jag har varit i djus äkig, anses ju, no seger. Så möjliggör jag inte det där med att vi är rena detta. Jag hefns chef folk talar om att det är äkig skillverk, läst, tilltars av lära. Men sen rök att såg jag inte hur äkig lärkt ett kvas i höstnum. Inso till näst nitt ors, anses att kunna satsa färgers. Så jag mjukar vett fyrdig att inventas ger rejärt ors. Utförall fyrr i särkinku. Sämer rejärt, toket det kan ske bo i till fattläkt ors färgers enda en klut, sämt om det är rena alls säga. En satsider äkig änteliga av hans che retur. En mjuk lankar sa av motmajla svi att att det ser oskillverkliga. Svi jau, sa rejärt, toket det räcker fundtigt ordis kjölver. Och det räcker fundtigt upp av rejätten i nederstudis kjölver anses av det lättta. En sauer infalltar lyssningen av lättta sauer. En sauer infalltar lyssningen av lättta sauer infalltar lyssningen av lättta sauer infalltar. En sauer infalltar lyssningen av lättta sauer infalltar lyssningen av lättta sauer infalltar lyssningen av lättta sauer infalltar. En sauer infalltar lyssningen av lättta sauer infalltar lyssningen av lättta sauer infalltar lyssningen av lättta sauer infalltar.