Styr och reglerteknik med Hannes Björn

Välkommen till energiambokende podcast. Kundskapsporden för oss som vill sänka energiförbrukningen i fastigheter med mer än 40 %. -Välkommen Mats! -Ja, men jag har varit tack. -Då ska vi göra på det igen, då? -Ja. Det här ska bli roligt. -Vad ska vi prata med då? -Styr och regler till knik, eller fastighetsautomation. Ja, det ska bli spännande. Det blir någon form av uppstynning. Antöj. -Jag har det uppstyrt samtal. -Den ska vi prata med. Vi ska prata med Hannes Björn som är en av våra styrtekniker på Indor. -Ja. -Och roligt duktig och kreativ person och ser kopplningar och hitta lösningar. Men har också en blick för hur man får ihop hela fastigheten. Hanes förstår väldigt mycket fastighetstechnik. Och förstår hur man ska kombinera den och få den att prata med varandra, så att. Man gör rätt sak vid rätt tillfälle, med rätt maskin. -Sbännande. -Jag ser fram emot det här. -Då kör vi då. -Ja, det tycker jag. -På jagkt efter 40 %. -Precis. Välkommen, Hannes, till Podstudion Matsukai Podstudio. Här på Indor. -Tack, tack. Trevligt att vara här. -Ja. -Då ska vi prata lite styr och reglerar. Eller fastighetsautomation. -Ja, fastighetsautomation som är mer närmare vad vi bör säga för styrreglerar så brett. I frågan är egentligen vad det innebär. Direkt behöver jag ju veta då. Kan vi säga det här på svenska? Vad handlar det här om det vi ska prata om? Vi ska prata om hur vi kan se övervaka och styra värme, väntillation, kyla. Och egentligen alla tekniska installationer i en fastighet. Och ut på er hjälp att talera och hitta poddens utmaning 40 % i slutet eller, men förhoppningsvis lite mer. Nej. Vadför gör man det här och hur, liksom, vadför vill man styra alla de här sakerna? Ja, för att klimatet för personer som jobbar ska vara bra. Och även för att se till så vi inte värme för mycket, kyler för mycket eller motarbeta. Och själva i en fastighet på olika sätt. Man ska trivas där man jobbar. Och egentligen handlar det om att, istället för att jag någon går och knäpper på onn på kylmaskinen. Och sen när det är tillräckligt kallt, så går man att knäpper på off. Så sköter det systemet det här av sig själv. Absolut. Och framförallt så att vi inte knäpper på onn på kylmaskinen som glömmer botten och kläpper av off. Och sen kommer vinterna och kläpper onn på värmesystemet. Men vi vill ha 22 grader och kylmaskinen när vi ska kyla till kvän. Då behöver vi prata om att då har vi. Men det händer väl aldrig? Ja, det kan man välja känna att det händer. Du är ofta ränder du vill lärs, vill tro. Så du menar att det är både gasa så bromsas i fastigheterna samtidigt? Det gör det. Det är. Det är väl det man kan gå ut för rätt ofta och just att fastighetsägare inte har full koll på hur mycket de gör. Ibland görs det medvetat. Oftast gör det helt omedvetat. Och det kan vara så att vi inte har en uppkoppling eller att en produkt har gått sönder som gör att det görs ytterligare på olika fel och saker. Och när du ser en produkt så tror jag att fastigheterna blir mycket mer kompleksa. Vi har mycket mer givare, vi har mycket mer. Tjänstliga utrustning som gör att vi kan reglera och styra på en mycket finare nivå. Men det skapar ju också en större risket om en givare och gå sönder som en tempivare säger att det är nu är det 20 grader. Men i sannningen är det en pie så det är egentligen 35 grader. Då får vi. Ja, och det kan ju vara mer subtilt än så olika. Men det är enligt att anleda det här som kan enda. Men det kan också vara till exempel baffla som sitter på i taket. Och vad är bafflar så där? Baffel är från ventilationssidan. Du blåser luft som kommer in i en lokal och då läser det som kommer in. Om ventilationen som kommer in oftast går den genom en form att ta skyldbaffel vilket betyder att du har skylla vattar och drar sina rör också. Och då använder den att skyla ner luften som kommer in i lokalen för att du ska få lagom svalt på sommaren. Nej. Har man ofta så sitter det lite till eleven till och den går den sönder så kan en anting baffel vara fullt öppen vilket gör att skylla hela tiden eller stängd. Säg vi då att den skylde hela tiden så kanske du kommer sedan värmen till sången och vi tycker att det är kallt till det här rummet och glasar på så att vi värmen massar. Samt blir det gas och bromsom som det som är så. Både gas och bromsamtidigt och vi lyckas få tills att vi får rätt klimat för den som sitter där. Men det blir dyrt. Det blir jätte du. Och hur vanligt är det här problemet att man kör med både gas och bromsinfastighet? Jag skulle väl säga att man hittar åtminstone ett rum i varje fastighet om man gör en större inventering. Det sker väldigt ofta att det är någonting som är trastigt som man inte vet om så då vi börjar prata på det stora hela så skulle jag tänka att det är en fastighet på tio eller hundrar någonstans där mellan så har vi ett större problem. Nej. Så om jag förstår det här rätt styroreglerar handlar om att förstå hur fastigheten mår både temperaturmässigt, vad som funkar inte funkar. Och också hur mycket energi som går åt. Ja det handlar om att styra fastigheten på ett så optimalt sätt som möjligt. Att visualisera problem eller styrendingarna för en rift teknik eller fastighetssträter så att de också kan se och förstår i fall de har. En avikelse som då är någonting som är fel eller lärman i fastigheten så att de kan göra både proaktiv och aktiv och att jag ville fel. Ja, just och den här podden, vi jagar ju 40 procent. Det vill säga att försöka få tag i energibesparingar i svenska fastigheten med 40 procent. Och hur skulle styra regler, teknik eller bidra till de här procent som vi jagar? Ja, både procent, men också hur, vad gör den kopplat till det? Hur bidra till det, själv, själva styroreglerar bidra väldigt lite för att vi är ju styrend och övervakande funktion över alla olika saker som för fastigheten. Teknikslagen, det som vi ofta kallar fivagskostningen här indål och vi ställ oss och tittar på. Vi har kylla, vi har ventilation, vi har värme, vi har värme balansering och vi har även energislagen som vi ställde oss och tittar på hur jobbar fastigheten. Styrsfunktioner och ställas sig lite i mitten och både styra alla energislagen så att de fungerar så optimalt som är ett framförallt att övervaka och se vad händer. Då gör det här och hur hjälper man fastighetsägaren också att se att de jobbar rätt och får tag i rätt världen. Är det lite som en dirigent som står i norrkester? Ja, det kommer ingen musikur i dirigentens hända, men det är det som på de vis gör att det låter bra. Väldigt bra beskriven, skulle jag säga. Och det frågade lite hur vi, alltså väl in justierad styranläggning som går optimalt har du kanske gjort ett par procent specifat på en kontren inte in justierad. Men en väl övervakande styranläggning, där du håller koll på en ventilation så att inte värmen. Den låser in förvamp att vi vill ha kalluft eller ifall vi tittar att vi har ventilationsangrad som går för långa drifttider. Då har vi inga problem att komma ner i våra fattig procent. Det kan besbara betydligt mer för att det finns ventilationsangrad som går dygnet runt som kanske bara behöver grunder. Folk vistelse tid, där vi kan börja styra med behovsanpassade ventilationer, kylmaskiner som jobbar förhåret i onödan, och det är de sakerna som styr framför allt hjälper till mig att både visualisera och styra dig och sker åt rätt håll. Jag skulle säga så här också att om du är en fastighet och så är det en sommad dag så stickar temperaturen klockan tre så började den knapras uppåt för solenskiner och så där. Men om man då har ett modernt riktigt styrsystem så vet du styrsystemet att gärna en kaj ska gå hem klockan fyra, så jag kan tänka mig att släppa upp temperatureen till 22.5 grader. I stället för att jag börjar kyla nu för klockan fyra så är det bara då kylmanioner. Men det är ingen som kommer att vara där. Så då är man tillåt man då släpper väg och på samma sätt så kan man säga att på morgonen på natten är det kallt så tar jag in massa och kylen ner fastigheten så använder jag den kalla ut i luften. Och så bygga in. –kyla i själva stommen– –så att även om det är sommar och varmt klockan elva– –så har jag inte behövt tillföra någon kila– –för att jag har tatt natt temperaturen utomhus– –och transfererat över i fastigheten som batterider. Där är ju styren viktig del, skulle jag säga. Du måste tänka flera dimensioner med styren. Det viktiga är att styr teknikerna– –som programmerar också förstår fastighets– –förstår de fastighet fungerar. –Det är inte bara datagurbel. –Det här ni pratar om fyrvägskorsningar– –att förstå hur teknikslagen sitter ihop. –Det är inget årstiderna med just fastigheten som man är i. –Ja. Men i mina åren låter som att direkt– –så kanske vi inte sparar 40 % med en styrregler. Men inte över det för att vi får möjligheten för att få reda på vad vi ska skruva och kalibrera. –Absolut. Som teknikslag sparar inte styr som mycket pengar. Fisammans med de andra teknikslagen sparar vi definitivt 40 %– –och vi oftast sparar med en för att komma till de riktigt dåliga anläggningarna. Då är det inte 40 % att sparar, utan vi pratar på 60-70 %– –att vi sänker så mycket. –Nej. Då har de ju oftast jobbat felaktigt flera år. Då är det att vi hittar energi-kyvärd som är. –så det är väl därför kroken är. –Absolut. Eller kyl det för kroken är för den delen. Har du några rövar historier för de gillar vi? Ja, det är lite grann. Jag berättade här. Jag hade en fastighet för ett par år sen som jag kom in– –som hade en restaurang som de tyckte att det var så himla varmt i restaurangen. Då började vi titta på. Jag jobbade på en styrfema på den tailen– –så vi skulle titta på styrarna som kommer vid dit. Då började vi titta och frågade vi när ren gjorde den i filterna senast. -Filterna för väntillationen? –För väntillationen i restaurangdelen och så att det var så vant. Ja, det var lite konstigt. Vi redpor sig lite grann och så kom det fram. Men vi tro att vi hade en rengång för ett halvåsen. Vi förstår det för att vi tittar här. Ni suger och suger som bara den med fläckten. Vi får inte uten av flöden. Vi har satans tryck, men det känder ingenting. Kommer inte någon luft och spelar den öppna. Men filterna ser inte jättesfärgs ut. Vi tar lite en femma som hjälper till att rengöra filterna– –så är det en byttefilter. Det är en jordes återvinningsbattare i byttesfilter. Det sattes upp uwefilter för att ta bort fäterna. Det gjorde rätt mycket i den här restaurangen. Det som hände var att vi fick ner energianvändningen. Det var 82 % än nånting den här gången. Då hade kylmaskiner som bara den– –för att skylla. –Sirkot till 2 %. De hade haft en kylfema som hade satte upp kylmaskiner i köket– –för att det var så värmt. Änligen att det var så värmt var de hade inte fått ut de värme. Stekboden genererade de en massa värme. De hade en sattafilter och ingen funderande ventilation– –så hade de aldrig fått botten här överskott svärmen. De hade satte in skyllmaskiner som enbart hade funktion– –att få ner temperaturen så folk fick vara i restaurangtjöket. Det är verkligen gas och broms. Det är att ställa sig på gasen och ställa sig på bromsen och hoppas– –att det var gjort i 2 %. –Jag har varit en natts och kunde stänga av skyllmaskinerna. Det var det som hände. Det är det som har blivit lässande att en kylleverantör kommer in– –och sätter upp kylmaskiner när det är så jäkla uppenbart– –att det är något annat som är tokigt. Men det går in i en ög du. Och bara ska sälja kylmaskiner. Det är din enda business. Då finns det risk att du gör den typen av tabbar. För det är en dimension så kan man ju säga att kylleverantörer gör det ungefär. De vill ha att det är förvarned. Jag sätter in skyllmaskiner. Men har man kapacitet och sätter helheten? Och här behöver man inte sätter helheten. Man behöver bara vidgabliken någå. Så ser man att det är ju helt tokigt. Och det är den här fyrvägskorsningen som vi pratar om. Men vi ska prata mer om fram till avslut också. Ja, absolut. Jag tycker också så här att det är två frågor som vi behöver beröra– –eller minst två frågor. Men det är ena IT-säkerhet. Vi har ju mer uppkopplat där vi sätter in i fastighet när det blir. Ju större blir ju risken att nån obehörer kommer in på pancentral– –eller till undercentralen eller panromutt så har vi ju låst– –med låss och särskiga obehörer ska komma in. Men om man kan komma hem in från sin pojkrummet stator– –eller i värsta fall ryska troll liksom. Men att du har ryskar värme eller sätter. Du kan ju ställa till en jäkla massa skada. Ja, det har hänt genom åren också. Och det finns många som inte har tagit det här– –i allvar genom åren idag så blir det väl mer och mer. Och man, jag hoppas i alla fall att inget av våra kollegor– –branschen nu lägger ut en anläggnivakt ut på internet. Vi har sen ett par år haft en absolut nollpolis i på. Den trycker vi hårda och hårda på att. Men då är det brandväggar och liksom. Sätter man upp brandväggar och vi ser till så att det finns säkra. Vi har en koppling som bara får kopplas upp– –om vi ställer den vidare och då vi släpper in en kund– –och kopplar upp en kund, så ser vi till så att vi har en single point– –där vi har väldigt noga növervakning från vår sida– –vilka det är som går in för att också kunna se– –så att det kommer för mycket folk in i de handläggningarna. Så styr det regler handlar också om att. –att de säkerhet kring just all teknik som. –Ja, finns det. Vi hamnar ju därför att fastighetsägarna är ju inte experter– –på mer än att äga en fastighet och sätter vi upp IT-utrustning– –som man nästan får definiera en PL-styrutrustning som idag– –så blir det att vi får agera IT-säkerhets-experter– –åt fastighetsägarna får hjälpa dem att se till så att ingen kommer in. Så det är funnitivt en del av styr på annorlunda. Så det är en viktig del i den hela. Mats, du hade varit två frågor. -Vad var den andra? –Ja, den andra är att det är också vanligt– –i dag med att man har integrerat styr i kylmaskinen– –eller ventilationsagrigatet och så där. -Du menar typ som en thermostat? –Nej, nej. Men ventilationsleverantören har egen styr i själva ventilationsagrigatet– –kontra att man har byggt ett eget styrsystem för fastigheten– –kan du inte hjälpa oss och reda ut skillnaden för och nackdelar med det. Det blir väldigt mycket billigare att ha integrerad styr i ventilationsagrigatet. -Ja, integrerad styr är inte så att agregatet kan börja med. Det är egentligen på pappret en jättevå produkt. Och jag jobbar på något agrattillverkande. De är experter på sin produkt– –att ett lustmahanningsaggregat till det här fallet. De vet exakt hur det agratfungerar och gör styrningarna för ventilationen– –utan det agratet och de gör de jättebra. De gör de efter alla förutsättningar som de tänker hitta på olika driftfald– –och försöker göra det. –Det är de missarig lägetet. –Det som du finns med risker. –Risken att vi missar är ett sånt läget. Vi får ingen sammankoppling mellan agratet– –och en skyldmaskin eller agregat. –De lika sitter ihop med andra grejer. –De pratar inte med mer än sig själva. Om inte det finns en duktig styrintegratör– –som kan hålla och hämta lite världen från det i att koppla ihop– –så att de jobbar med varandra. Men från bajen jobbar varje produkt och varför sig. –Synos. –De blir isolerade celler som inte har en samordning mellan varandra. –Det blir egentligen syroregler i ickefyrvägskorsningen, kan man säga. –Ja, du missar hela poängen. –Man missar hela poängen från bajen– –utan då blir ju styrintegratörens roll ofta att försöka se samman. och det kräver rätt mycket av styrintegratörerna att lösa det för då behöver den också få mandat någonstans ifrån. För som styrintegratör så har någon form av handling som säger det här ska du upp nån det här ska du göra och då skrivs det en styrhandling som säger. Vi ska regulera temperaturen baserat på det villkåret och det där man gör programmen efter normalt sätt. Har vi de prefabriserade utrustning från den agigats tillverkare och sen har vi en kylmaskinen som säger gör sin sak, så finns det kanske en individuell handling på kylmaskinen. Det finns en individuell handling på agigatet, men vi har ingen samordning mellan de som fungerar klockrent, utan då ska styrintegratörerna försöka få ihop de här sakerna. Du kan ju då som styrintegratör läsa utvärda, fonder nena och påverka värderna på benandrar utrustningen. Men du måste också hitta på eller ha någonstans ta fram lösningen för hur ska det här göras och dokumenterade för skillnaden, men en styrintegratör och en gör det själva eller vem som helst är att styrintegratören måste dokumentera hur han har tänkt att programmet eller programkolen ska fungera, så det finns ett papper som säger vad som gör vardaget, vi har ett regelverk som det följsefter. Det handlar om att någon om 3, 4, 5, 8 år ska kunna komma och förstå hur det här hänger ihop och inte börja lätta liksom i blindo. Ja, det handlar om för att någon så kunna förstå vid den serviceläge och även för att kunna förstå reglerna då man ska börja kunna göra energi-optimeringen att ha inte satt upp ett regelverk, så är det väldigt svårt att hitta hur vi gör energi-optimeringet av det också, slutande om. Ja, eller en ombyggnation eller vad det nu kan vara. Förstågare är att vissa maskiner, de är trygg eller fyrkantiga, de man kan inte stira om hur man vill och då blir det svårt att samarbeta mellan olika typer av apparatur. Ja, egentligen inte så, Anders, utan snarare att de är optimerade för det de ska göra, men inte för hur de ska integrera. Det är ingen orkester, det är bara bastubare liksom, och den är grym på och skicka ut skysta bastubesignaler, men det blir ingen musik, och kan man stira det? Stira bort det, eller har du sett ut styrsystem ovan för det? Och då behöver man också förklara skillnader mellan ett styrsystem och ett överordnatssystem, Anders. Styrsystemet är egentligen den programmera data som du har i en fastighet som kan stira och dirigera utrustningen. Det överordnade systemet är ett visualiseringssystem, det kan stira vissa överordnade funktioner per automatik. Vad är överordnade funktioner? Ja, till exempel i dag skulle jag tänka om vi pratar en elpris styrning så skulle jag lägga att det överordnade systemet kanske pratar med 50 fastigheter och skicka ut dagens elpris till de här 50 fastigheterna. Sen kommer styrsystemet ner i fastigheterna, hantera datan från att nu kostar elen 3 kronor kontra 1 kronor och hur den ska jobba med det. Det överordnade systemet blir då en aggregator för att kunna dels samla in data från flera olika objekt och visualisera dem så att du ser det på 1 punkt både som person eller för datorerna. Då får jag bara säga, och vi låter oss säga, fastnar väl när du sa. Jag som fastighet bestämmer att nu kostar elen 3 kronor, det billigare för mig att köra fjärrvärme i 2 timmar nu än att köra värmepumpen. Då kan fastighetsen själv tänka ut det. Så jag har optimationsstyrsystemet bestämme. Nu är det billigare att köra fjärrvärme, så nu köper jag fjärrvärme eller nu kör jag på min bärrvärmepump för nu är det billigare. Absolut. Och det är ju de nya funktioner som kommer nu. Det är de nya funktioner som kommer nu och har blitt kommit senaste året. Det är en väldigt hota funnits tidigare, man har gjort olika utvinningar för fjärrvärmebolagen för allt ena tina energi-taxor genom åren så har man tittat på hur vi tar ut energi från fjärrvärmen och sånt. Jag ska bara fastna i det. Då kan man säga så här om man, och det här är jag en liten söd, säger att jag med de högre energi-priserna så får jag möjlighet att delsänka antalet kilowatt timmar. Men man kan också sänka priset för de kilowatt timmar jag köper så det är optimerad priset jag köper energin för, så kan du ju få en väldigt bra ekonomisk hevstång. Vi lagar på lagar i besparingen. Ja, alltså. Nu blir jag nyfiken här. Det vi pratade om för en stund sen, att jag slutar klockan 16 och solenskiner in och fastigheten är smart med styrelreglerat teknik så kan den liksom stänga ner och spara och använda nattskylanser där. Kan man också ta in elpriset så den kan jobba med både utom muslimatet och energi-priserna och sen liksom optimera med båda de. Ja, det kan du. Till en viskral så kan du göra det på traditionell programmering, så vi börjar prata om att ju flera olika komplexa symboler vi tar in i det här fallet så kommer vi behöva gå in i en. En annan typ av programmeringen, vad man har gjort än så länge genom åren, men det är ju tror jag ett helt eget par dagsnitt om vi ska prata om machine learning och vad man kan göra i ett samt läge. Ja, men det är lätt att sväva i väg och prata om i exa det, och det ska vi inte göra. Men det som är att man regelstyr fortfarande är en dator hur den ska hantera där, men den kommer titta på kanske tio olika parametra och vara viktiga in hur den ska nå där. Då är vi bara prata den typen av styrningen så blir mina driftkot som jag definierar, så de dokumenter som styr hur jag ska programmera och värdera, då kommer man få bara hitta andra texter för man formulera dem att vi börjar ta in att datorn själv får väga för att det blir som komplext. Jag kan inte skriva villkoren för att ha tio olika villkor. Ja, de är så komplex att de villkoren. Vi får bara bli för komplexa, men det är inga problem att göra styrningen, den är fortfarande ganska element här, utan det är snarare att styr dokumentet som är svåra idag. Hur många fastigheter finns där eller på väg som är så smarta som tänker på alla de här sakerna? Eller är det en framtid som vi inte är in i? Nej, i stort sett alla större projekt som görs idag har vi någon form av den här smartigheten i. Vi jobbar även nere på bostadsrättsföreningar där vi gör precis de här sakerna att vi tittar på hur vi ska köra värmepumpar mot väg värmer och om vi ska ta in frikyla under vinterhandvåret och komma in i baslastsystemarna att sånt också hur man kombinerar alla de här energislagen för att få ut så mycket ekonomisk vinst samtidigt som vi spara energi. Men när elpriset går från en krona till tre eller en till fem då är de här 40 procenten som vi jagar, då är vi där eller vad säger vi? Ja, är 40 procenten energi eller 40 procenten ekonomin, ekonomin inga som hans problem, energi, loggerna är det inte 40 procent och kan vi spara mycket mer pengar för att vi behöver inte ens göra energibesparing för att spara 40 procent i ekonomin. Det är en kilowatt timme men den är fem eller tre gånger dyra eller billigare, precis. Det är mycketålla reda på energi och ekonomin. Det är det här som gör det så roligt att en kilowatt timme på rätt beroende på vilket energiavtal du har, men en kilowatt timme kan du ena stund och betala 20 görre för. Ett annat tillfälle kostar en åtta kronor i Stockholm, samma kilowatt timme och då använder en vefiel tillfälle. Så dimensionen av när jag gör av energi blir också otroligt viktig. Och det som styr och reglerar tekniken gör möjligt sådant såhär. Det möjligare styrreglerar tekniken. Men det är väl en himla bra avslutning på det här samtalet. Det känns som att vi är lätt kommer upp i 40 procent om vi gör det här rätt. Ja men det är så är det. Det här är ju spännande. Super tack att du tog det tiden. Det är det omsnittet sponsrast av saja. Det är ett styr och det glämärker som vi har jobbat med ett av maskuntmärker som vi har jobbat med över tio år. Och vi vet i glada att de vill vara med en sponsra avsnittet, men framförallt så är vi glada över samarbete med att säga. Och att de vill vara med och leta för de här 40 % som vi söker i med på den. Par av osökningar till att vi gillar säga är kommunikationsgränssnittet som är väldigt bra. Sen har vi aldrig en stött på problem med en ljukvara, alltså kapacitet i systemet, och har sett hur stora anläggningar vi har byggt, och vi har byggt ett antal väldigt, väldigt stora anläggningar. Så tack säga, och tack för vi. Mats, det här var ju spännande. Ja, men vist är det spännande? För det här är ju det vi brukar kalla fivvägskorsningen. Det vill säga att stå i mitten av de här olika teknikslagen och se till helheten. Det måste då göra när du jobbar med fastighetsautomation, i all fall om du ska göra det på rätt sätt. Ja, det var väldigt tydligt att det här, att förstå hur en fastighet fungerar det möjlig gör besparingar. Om man inte förstår så kan man liksom inte optimera och göra besparingar så det här är en nyckel verkligen. Det här är lite som det här avsnittet vi hade om med hokan på tekniskt vatten avgasning. Det här är en av grunderna för att kunna spara energi. Vad har vi för takeaways från det här samtalet om? Ja, det var väl den där sakerna att den här styrningen hjälper att förstå så att vi kan göra besparingar helt enkelt. Ja, jag tycker att han säger det bra när vi kan bara spara någon procent så där. Indräkter. Indräkter. Det är en möjliggörare för att spara en väldigt massa. Ja, det här rövar i storten var ju 82 procent, cirka. Ja, ett bra exempel. Min andra är att det inte räcker inte bara med att vara en bra dataknutter, det är ju sen kunna programmera utan du måste förstå hela fastigheten. Ditt jobb är att visualisera för de som ska använda fastigheten eller de som ska drifta fastigheten. Ja, precis. Det är inte bara att programmera utan det handlar om att skapa förutsättningar framåt. Precis, för de som ska drifta den att de får hjälp, det blir en pedagogik i det hela, att man förstår vad som händer och hur sitter saker ihop. Ja, det är de här dirigenten att man styr och förstår att om man så inte gasas och bromsas, det var ju också. Det blev ju inte mörkrednästan att det gasas och bromsas i fastigheter, men det sker ju hela tiden idag. Vi hade ett tante upp den. Det var ett jättebra exempel. Sen tycker jag också en annan teke är ju att det är ju lätt att fastigheten har pratar AI och massa grejer som kommer i framtiden. Ja, men att vara lite landad är det som händer nu. Men också att göra rätt vägval när jag ska begå mitt styrsystem eller byta styrsystem med en befintlig fastighet. Allt nativ bygga nytt fastighet att göra välja rätt så att jag sen kan ta till med de nya teknik. Niar tekniker som kommer närmaste 5-10 åren för välja felplattformen då har ingen möjlighet att komma åt de gobbitarna i framtiden. Men det är ju som när datorn utvecklar det så att jag ska köpa en 3-8-6-namen om ett och komma 4-8-6 som är 3 gånger snabb. Det är ju välja rätt idag, plattformen. Så det blir lite framtid säker. Och helt klart så bidrar det här till våra början jakt på 40 procent. Hur ska vi annars upptäcka vart vi ska göra? Så det här är en viktig nyckel. Det är en viktig nyckel. Ja. Och jag ser också fram emot att vi får ju på att se den här fivägskorsningen att se mer om de här sambanden men det blir väldigt framtida avsnitt. Det blir det framtida avsnitt tycker jag. Jag vill knytera ihop de här teknikslagen. Ja. Men då får du ju att tacka dig för det idag, okej? Ja, det var kul där. Tack. På den görs av oss på Indor Energy. Våra kunder har de energieffektivaste fastigheterna. För att vi är speciellister på samverkan mellan kina, värme, ventilation och styrregler teknik. Läs mer om oss och vårat 250 experter på Indor.se.