Statlig e-legitimation

-Är det bra? -Ja. Vi har en nyhetsnittapådden som vi skriver med i Sverige. Jag heter Fjevall. Jag heter Kalle Lillius. I Utreningvärlden är det en utredning som senas visperlar det in som har varit i Sverige. Det är en av det som vi har varit i Sverige. Jag heter Fjevall. En utredning som senas visperlar det in som har skapat med mest uppsonder. Det har också skapat trubbar mellan regeringen och stödpartiet. SD gäller utredning om omvandla permanentupphålls. Tidigt stånd till tillfäll ut upphållstidstånd. I tidiga avtalet, fansten Claussjulder. Den frågan skulle utredas. Vilket skett med en sällsrynt hårt kritiserade utredning. Men hur åter Oseminja mellan partierna om avtalet i enbart jälvutreda frågan när de också handlar de fram ett lagförslag. Här råder så delade meningar att SDspartier där det blev försenad av diskussioner så att han är stundighet missade sin egen presskåfforans som en tandevårsreform. En av slutsatsen man kan dra sig överallad att man alltid ska ha gemensam förståelse av vad villkorna ett avtal innan man skriver på. Idag ska vi prata om ett område som har varit aktuellt i dessen. Det är en infrastruktur för den svenska och fändliga digitaliseringen. Trots att frågan var aktuell så länge så är det många som ser en halvtande utveckling på den kortaste tid som står och stibuts idag, hinner vi inte greppar helheten tyvärr. Men vi kommer att vara inriktade på en begränsad, men väldigt vital funktion att invånare anställa för att öka kunna identifiera sig på ett säker sätt. Detta är förutsättningar för att kunna ta del av myndighetus digitala tjänster och förgöra behörighet till att anställa och myndigheter på ett säker sätt. Som alla förstår det detta, något som är en grundbult i en digital infrastruktur. Utredningen om säker och tillgänglig digital identitet 2022-2004 överlämnade i oktober 2023 del betänkar ett säker och tillgänglig statlig e-legitimation. S-O-23 kolan 61, som sedan vandrat vidare till en lagrådsremiss en statlig e-legitimation som regering överlämnade till lagrådet i januari 2016. Ja, och för att hålla om varför det ser ut som det gör idag och vad vi kan förvänt oss av framtiden så har vi bjudit in annelig hagda all. Men sen där ser vi byt identitet. Precis till annelig, Böri Lille, välkommen. Du har ju arbetat med i det länge och sattla annat med utredningen, så är 23.60 som expert. Och idag arbetar du med frågan på dig, myndigheter för digital för allt. Du kommer få guide oss genom några de turer som frågan har dansat runt i genom åren. Men vi kan vara först med dig som expert och beskriva vad i det är. Och bara för tid de är ide och e-legitimation som har sak. Ja, vi kan väl börja med den frågan helt enkelt. Vi brukar få korta ner den lite grann och kallade "a" i det är också den engelska förkortningen av det. Det är också lite lättare att skriva ibland. Sen är ibland behövde vi skriva på svenska och kunna vara bra att skriva i ett hela året. Att älgit till maskering för att kan man bega det på olika sätt. Men det är ganska långt. Jobbit att uttalak. Och som sagt när man skriver ibland behöver man korta ner lite grann. Kan man använda begreppet "a" i det är också det samma sak. Ja, men det är bra för att vi kommer att växla lite trån när vi pratar. Men alla förstår att det är samma sak man har använts. Och praktiska självkanske lite olika ibland. Ja, som kallar sig en frågan vårt på ett tapete länge och själv. Ett mycket erfarenhet att ha. Och minst sådana är en 1990-talet. Då var det en ett antal år som i 1990-talet som man pratar om att skapa en statlig ilegitimation helt enkelt. Och det var ju att man skulle skapa en säkra och smidiga lösning. Som de lösningar som redan fanns, som man kommer ihåg. Som man anvädes för 1990-talet för att säksta ledan till ett sätt att behöra. Det kan ju till exempel vara använda pin. Det kan ju vara pinkoder och kommunerat man med pin och till och med för den som kommer ihåg skrapp kort. Det fanns redan då inte minst jag jobbar i sjukvården själv eller i en region. Och då var det väldigt öppenbart att man behövde en säkra och en mer samordnad. Hantering av elegitimationer är det. För det här var en väldigt spridflor också att man hade väldigt mycket olika lösningar. Det var ju med alla satsningar som gjordes från 24 timarsmyndighet framåt. En olika skepna toppledarforum alla de digitaliseringorganisationer som man försökte skapa för samordnad olika frågor under en lång tid. Och för mig var det ganska tydligt. Jag tror att man har förutsättning för samlets digitalisering och en slags förlängning av folkbokföring och personummer. Det kändes väldigt rimligt den lösningen som ursprungande varför slaget att skatteverket skulle hålla i det för man hade personummer och folkbokföring. Efter de hade övrtaget även från Kyrkan. Lite som i Finland gjorde man ju på det sättet. Men nu blev det inte alls så smidigt. Jag kommer ihåg det var ett antar år där man hela tiden så i september nästa år kommer det att komma in statligt i det som skatteverket kommer att hålla i. Och det hände inte. Utan trots att det var fanns väldigt tydligt behov på det för myndigheter. Men i samhället i storten skulle han egentligen bli tjänst så blev det inte att man tog tag i den frågan. Utan det fisklad ut på något sätt där och blev man såg inte det som en statlig infrastrukturansvar. Men det kanske var en annan trend mot privatisering av fint i sektor helt enkelt som gjorde att man övrgar den här enhetliga tanke på en hantering av i det via skattemyndigheter. Vi gick över mot en marknadslösning. Tänkte man sig då. Det är en statens snart just stor för regleding och certifiering av i legitimationer. Man hade en myndigheter tag som heter Värvan och det var det man föreslok från Värvan som hade uppdraget utredare 2008. Då hade han de här sen frågan övertoxarna av edelga hånen. För 2011 ledde det fram till att det kom nånting som kallas svensk i legitimation och elegnämdor som nu ligger i Dika. I 15 år har staten jobbat aktivt med frågan men fortfarande finns inget statligt i D. Men de större spridning är det här? Det här var väldigt rapsodiskt beskrivet men det kan vara till stämmer. Ja men det stämmer väldigt väl. Det har varit en fråga som har varit aktuell under många år och uträtts i många omgångar. Samtidigt har ju allt det enda fungerat. Så det har inte riktigt funnits ett behovet av att accelerera utvecklingen på det viset. Men det stämmer absolut att det har varit många tyro och många olika organisationer och mer eller mindre. Eller lösa former av organisationer som komitering och mer eller annat som man har tillsatt för att hantera de här frågorna. Så det stämmer och nu ligger det i hus Diga och som är på väg och flitte inne på PTS. Vi återkommer till det här ett litet längre fram till den här. Men då kan man ju säga att man ska se att man kan säga att staten rätt marknaden tar över den här frågan i hög grad fram till nu i alla fall. Från Södersdram är en forskare på Linsköpegs universitet. Tanske även avhandling 2016 om de här intressekonflikten har institutionella hindren som har funnits när det gäller svensk gelegitimationen. En väldigt intressant avhandling vill lägga dig in i podd texten också så att folk kan läsa den och att de kan hitta dem. Och att de hindrar ner egentligen finns kvar till visst del fortfarande. Behoven har varit väldigt tydliga. Tekniken har egentligen inte varit något större problem någonsin i den här frågan. Utan det är de här institutionella och intressekonflikten som har varit det egentliga hindret. Och att man har haft många olika aktörer som haft olika intressen på åren. Den banker som ledde han hade tagit framme i egna lösningar sittskott och så vidare för sin verksamhet. Och då kanske inte har det för att övergör dem. Det är en ganska stor process för övergörn lösning som man har inte etablerade i sin egen verksamhet. Men samtidigt kan man säga att staten är förliten för att driva en egens älösning på något sätt. Man har ju beroende av att få ett större trycka att andra använder en lösning. Man har inte hända håll lös. Den statliga e-legit har egentligen aldrig flygget för att det har aldrig funnits. Du kan inte ta över dem än. Hur ser du på de här delvis mot tidiga intresse? Ja, det var ju ett politiskt val att ge och marknadssvägen. När man tittar tillbaka nu kan man säga att det har ju gynnat Sveriges digitalisering väldigt väl för det slåg i inom storten. Den största aktören Bankide har ju funnits. Det är ett välkjent varumärk och väldigt många använder det. Sen har den sina begränsningar och det kanske ni kommer prata lite mer om. Så smörningomna delar det digital utanför att skapa. Men det har ju varit bra i grundobotten för Sveriges digitalisering. Men det här eftersom den inte har funnits något startligt alternativ, så tog de privata aktörerna att stort ansvar. Bankerna hade inte behövt låta andra använder Bankide utanför den finansiella världen. Men det har man ju gjort den då. Och det har ju fått ståspragen. Och haft ståpartider så far av digitaliseringen inte minst. av den offentliga sektorn. Det klarar sig i uns tid och ser vi hur snabbt och smidigt det gör att de klarerar. Man kan identifieras dig digitalt. Det visar att det var ett väldigt bra. Men det har varit en väldigt lång resa kring det här. Och det har inte alltid funnits nåt. Det är en sitta ment att ta fram en statlig lösning eftersom det har funnits så pass väldigt sprida. Det blir ett väldigt stort lösning också. Ja, men det gör det. Det gör det. Det är inte förnu i en lignare där det har kommit vissa EU-kav som man verkligen har startat att det här arbetet med en statlig legitimasgin. Ja, tar bankidier som den vanligaste lösningen för elektronisk identifiering idag. Och du nämner också lite där hemmed utlossningseffekter. En stor nackdel är ju ett medborgaperspektiv att det är en tjänstdel som ska tjäna egna syften. Och vi såklart käsprosjektet vid Lunds universitet. Så kikar man på det här och kom fram till ganska belystande slutsatser där vi projektet tittar på hur ide eller bankidier i det här faller. Det är nyckel in i samhället och de mina utlossningseffekterna och konsekvenserna för människor där det inte kan skaffa sig. När de inte är bankkund. Det är omnems också EU-n i beskrivningen av landskapet. Borde vi inte då se i det som är rättighet och har sett vilken ekonomisk situation man befinner sig. Och blir det inte svårt att låta privatverksamhet som bankider med egna intenserna att tansvar för den biten av infrastrukturen. Ja, det är en utmaning absolut. Det är en ägutting vi på dig argumentera för i vår rapport om statlig legitimasgin som kom för ett par år sedan. Och det är ju just det här att alla inte är på taget. Det finns ett digitalt utav för skapok. Det finns inget statligt erottagande kring e-legitimationerna. Den är det finns ju det här med granskningar och så vidare. Men det är en infrastruktur som har fått utvecklas lite för sig själv. Och som alla infrastrukturlösningar så är det väldigt ytat änra på någonting. Enra spehobredden på relsen till exempel är andra sådana. Man ska ta sådana metaförer. Det är väldigt byrtsatt att ställa om. Det har också saknats en vision för vad vill vi med digitaliseringen av samhället egentligen. Det blir lite uppdälla och det finns ett utanför skap som finns kvar. Det är en alla är inte med. Och det blir svårare att komma om borde ju mer digitalisera att det blir att ringa annonstans idag. Man ska knappa sig genom om man ska förstå vad de säger när man ringer och telefonen kan trycka på knapparna samtidigt lyssna på vad de säger i den här automatiserade rösten. Det är svårt att vara en del av det digitala samhället när man är utanför idag. Det finns inte riktigt nåt alternativ när man inte är med. Hur svårt att se det som en rättighet om man inte får tillgång till den nömenförs som att du får inget personnummer om du inte kunde där du får inget folkföring. Nu har din mindre återkommer lite till det senare men nu har din mindighet dig. Jag har ansvar för granska och godkänner i legitimationer. Det är hur marknadslösningen är att den statens kontroll ligger där. Man definierar hur de ska utforma och sen kollar om man lever upp till den kraven. Och då en redesans sak fråga hur många godkända iälägg finns idag. Den där kan ni inte svara på för att jag jobbar inte med granskningarna. Det finns många på olika nivåer som har lite olika användning. Det är egentligen bara bankide och fräga som fyller krav för en vidare användning. Det är ju inte med ett medborg. Det finns en riktade för anställda. Men en godkänner då utgår ni från tillitsromverket för svensk elektrommation. Vad är det? Och hur många nivåer finns det? I det har man precis. Där finns det egentligen fyra nivåer men vi tittar på nivå 2, 3 och fyra i våra granskningarna. Det är där man kan förr en godkjännande för. Det är ett rommverk som tycks fram utav eläget till masknämnaden förslag ifrån. Det är en del grafion som ni berättade i inledningen här. Det bygger på en gammal isostandad egentligen. Så det är rommverket till tycks fram innan det är ju att det sina krav. Det innebär att de är ju pratar om om lite andra nivåer. Det kan man kanske undra. Varför det är på det viset. Men det beror på att Sverige var tidigt ut och satt det sina nivåer sen kommer det att sätta en annan nivåer. Kommer ni anpassa det till i juni år? Nu då är det hur blir det? De är ganska lika varandra de här nivåerna. Jag känner inte att det är pögon och arbetet om att ändra på de här nivåerna till att passa är rommverk. Men det är tillitsrånverket. Det är stället krav egentligen både på teknisk organisatoriska lösningar. Hoslöver han töror? Ja, som sagt det är jobbande med granskningarna. Det är mycket detaljer. Det finns många del av granskar och man är och även på plats hos leverantärer. Som en del i granskningen helt enkelt. Man kan se mer som så att de olika nivåerna är ju högre upp med krav. Du kan säga säkrare eller större krav på tillhandahållerna av i legitimationen att den ska fungera på ett viss sätt. Man ska kunna lita på den mer och mer och högre upp på i de här nivåerna man kletterer. Ja, men det kan man säga. Nivå 4 är den absolut säkraste nivån. Det är den högsta tillitsnivå. Vi brukar inte använda året säkrare. Vi pratar om tillitsnivån för att få många komponenter i tillitsrommverket. Man vill gärna säga att det är året säkrare. Men det handlar om olika delar av som man granskar i den här processen och sätter till tillitsnivån. Men högst tillit. Ja, det är bra. Man kan lita på. Du nämnde att dig ska slå sig upp med PTS. Nu kommer de här frågorna hamna där eller blir det någon förändring av? Är det läggfrågan i myndighetsvärlden? Men tänker på att polisen ska utvärda de kommande statliga elegen? Precis. Polisen utvecklade en statliga eleget till maskinen. Och till e-os-shiftet kommer dig att slå samman med posthoteller, styrar SenPTS. Och de flyttar alla våra frågor i stort sett utom en liten mindre verksamhet som handlar om inköpsprocessor, digital inköpsprocessor är i handel. De flyttar till upphandlingsmyndigheten. Men annars flyttar resten av dig inn hos PTS-v-os-shiftet. Vi har mycket samarbete redan med PTS eftersom vi delar på en EU-frågning som heter EIDAS. Vi har jobbat sen 2014 och tidigare anser till och med. Då fanns inte dig, men frågorna har varit uppdälla det länge. Nu samlar man de i samma myndighet. Det är nya myndigheten kommer att ha en komi att ha en PTS. Det är ett 10.000 kredersfrågan och en nya myndigheten ska ha. Den kommer att bita namn. Det har vi fått. Ja, det är regeringen ska bestämma något nytt namn. Det är inte när det kommer. Det är en klassiskt namn. Den har långa annor och PTS. Ja, men det har jag det. Det var lite tråkigt. Ja, vi får väl se om de kan hitta penuts som man kan behålla förkortningen. Det är mycket missvisande. Det kommer inte att hålla på oss mycket på ståk. Téle, enbart utan mycket andra frågor. Ja, vi kommer med ett stort digitaliseringspaket. Men myndigheten, den nya myndigheten kommer inte bara att pysla med digitalisering. Så tittar man på varanordiska system myndighet och så hättar de någonting med digitalisering. Den markt digitalisering styrer sig någon år i digitalisering direkt rartet. Men det kanske är för smalt, men jag ska inte speculera för det regeringen. Men det är utrylsfännande. Intant kallar vi oss pig just nu. Det är en bra ambition, en pig myndighet. Ja, precis. Ja, men efter den här då kan vi kanske gå in på nu läget och den aktuella lågdordsrymissen. Och dessför slag vi tittar ju både på den och på SOU-20361. Och det är inga större skillnader med land om två utan lågdordsrymissen. Och egentligen regeringen har annamat väldigt mycket av vad utredningen föreslår. Eller har du en annan uppfattning? Nej, det tycker jag är nog att det verkar som att man har gått väldigt mycket på utredningen för slag. Faktiskt. Nu är inte alltid det skevik. Kommer du att komma på en av, vi gick lite längre fram. Men i stort sett så är det ju ganska gemensamt förslag om. Du var lite inne på det också själv tidigare. Att en bakgrund till det här som pågår just nu och till själva utredningen och lagrade som missen som lämnar krav från EU. Vad är det för krav som är just eller inom det här området? Ja, det är en EU-frånning som kommer i den 2014 som heter EU-dast. Om elektronisk eller om det är idé, det är väl tänket och betroda tjänster. Den reviderades och det kommer ett nytt beslut 2024- kring den, runt 3D-kraftel. I den här finns det kravpå att alla medlemslända ska tillhandahålland digital identitätsplånbeok. För att kunna få den digitala identitätsplånbeoken så krävs en eligitimation på högsta tillidsnivån. Det har vi inte i Sverige, det har till medborgarna. Det finns till bland annat oss i starten. Vi har Eiffusskortet som är geokient på den högsta tillidsnivån. Det finns inget som är riktigt till medborgarna. Det kommer att behövas för att man ska kunna fära den digitala identitätsplånbeoken. Vad är det här? Plånboken, vad kommer man att innehålla mer än identitet? Det är en väldigt spännande utveckling i nästan en poddesign. Den digitala identitätsplånbeoken. Men det är ett paradig med skift kring hur vi hanterar och bära identitet. Om det är framför allt vår egen data. För i den här plånbeoken kan man säga den som en fysisk plånbeok. Vad med på den tiden, om man hade en riktigt fysisk plånbeokfull med massa grejer och pappor, kvittor och intyg och sånt, man gick runt med. Eller så kan man tänka sig att det är en per mellot kassaskeoppe eller någonting sånt. Där kan man lägga in allt möjligt för att man behöver förvisa upp och visa vem man är. Kärkort och recept och fullmakt och allt möjligt sånt. Det där kommer bli i åhörtspännande när den förspridning. Digitvecklar den här själva appen och infrastrukturen runt den digitala identitätsplånbeoken. Man sen innehållet kommer alla andra aktörer i samhället att stäffa och sätta sen i nästa stäggade upp till. Ja, framför allt offentlig sektorn, men även många av privata aktörer också att filarna den har plånbeoken i samhället. Det är egentligen att man går ut tillbaka till en grammaltanken som för de börjande. Det här är säkert också att man skulle ha ett grundidig och sen låg man på som man sådor olika nya särts på det här grundidig. Det är det som kan vara på arbetsplatsyn eller på banken eller så vidare. Just det här kommer vara medborgare i riktat och för dig som fysisk person. Sen alla precis kommer ett nytt EU förslag också med nya föråring som är på viss sätt likt nära den här digitala identitätsplånbeoken. Som riktar sig till medborgare och den plånbeok för företag. Den under förhandling är det och det kommer väl att pega och tag till själva den föråringen som riktar sig till företag. Men där finns ingen skilllighet för medlemsländerna att tillhandahållan ser de plånbeoket. Den kommer att utvecklas utan marknaden tror vi. Därmed finns det skillligheter att offentlig sektorn ska kunna akzeptera den här företagsplånbeoken av den kommer. Men det är under förhandlingar allting så det är lite tidigt att säga hur det kommer att bli. När kommer plånboken? Den här plånbeoken ska vara klar i en första värld på jul, efter ni är år. Ja, det är ju klapp. Ja, det är ju klapp precis. Det är en spännande datum, men det hänger ihop med kraftträidan, ett av själva EU-föråringen. Och det hamnade det exakt på jul, eftersom seks mönare och senare. Men det är med det statliga ideet som ska skapa sig nu det tas fram. Är det bara på grund av det EU-kravet som vi ser i genererar 12 vår gamma, så man inte är uppfyllt i Sverige? Ja, det här nya är det nya EU-krav som kommer 2024, så det är inte enda sen 2014. Det är EU-kravet, utan det är en gamla alvarstion av föråringen. Ja, precis. När menar statliga i legitimisionen har ett större politiskt syft också. Och det är att det här digitala utav förskapet, att när oppasjoner är det som inte har svensk personummer, och idag inte kan färja, en bank i det, typiskt, och det blir svårt att tagera i den digitala världen. Det är inte bara att man inte är bankkunn eller då kan man inte ha helg. Det är också ett uttant. Man är inte intressant som kunnförbanken. Men en fråga som var uppe 20-11/20-tal, någonstans, det var ju när den här utredningen kom, var ju också att. T.ex. på vården har ju behov av att ge en säker identitet till nyf. Men det kommer inte att kunna lösa på det här sätter tälle. När det här förslaget nu som i lagrös remissar när det är en ålder och sträns på ny är om. Så att det inte lägre än sig år, och betreor att koppla till de nationella proven, att man ser att behovet av att kunna identifiera barnifrån den åldern om man bör skriva nationella priviskolan. Så därav den ålder stränsen. Vi tittar lite på den av vi hade utredningsuppdraget, och som en DG-ingeln expert på åldersbedömningar, så att vi satt en lite högre gränsma, vi gjorde ingen större utredning kring det utan vi sa, "Amenträttorn är ålderverkavaren", en säljan ålder. Sen botnade man lite mer i åldersfrågorna i den startliga utredningen i Asuin och då har vi satt en gränspenni i årestället. Men det gör att det blir rätt stor del av ålderns kan man inte använda det, som man inte kan använda, som identitet för barn helt enkelt från BBO upptisde om ni. Nej, just det. Det blir det med att man färger att träda sitt barn. Men nu är alla vår dokumentation och så vill man göra det kunna jensäkrig identitet. Men då är vi behöver inte fyra oss mer i det, men det är bra att veta. Det är ju rätt många som är så elägg som är godkända nu. Det här nya startliga ska då tillföra dels att man kommer upp på ett nivå fyra. Sen så att man då kan få det även om man inte bank under eller intressant. Men behöver de andra och behöva, så de andra e-läggen om det kommer ett startlig ide som får genomslag på den högsta nivån. För då kan man ju använda dem på den nivåern också. Ja, precis. Vi tror att det kommer fortsatt finnas en marknad och en modell för att använda alla de här i olika elegetimationerna. Bankerna är ju en stor del, en finansiella sektorn, en stor del av användningen, en bankide. Det är behovet att finnas kvar och bankerna bestämmer mig själv över hur de vill hantera sin infrastruktur. Och vem som ska få låga in och se i den finansiella världen. Så jag tror att det kommer fortsatt att finnas. Det finns ju också förutsättningar för att be ibehålla. Det här finns ett lagstiftning runtom. Kring det här med autorisationssystem och se hur man granska och geok gener handlar upp. Eller för tillgång tillägg till maskion och den. Det är en modell som kommer ganska nyligen också som kommer att fortsatt finnas. Men ska man sammanfatta att den här förändringen framför allt då är styre då EU krav ut? Det egentligen inte finns ett autentiskt behov av en statlig e-lägg. Må ni motverka ett digitalt utanförskap? Den här frågorna är lite hörnande eller eget. För att nu kommer vi för att en elleg till maskion på högsta tillitsnivå. Samtidigt så finns det inga tjänster i Sverige som kräver högsta tillitsnivå. Det är lite säg över var sätt att ha allting igång egentligen. På det viset är det lite säg över besvara faktiskt. Men det här nya statliga idéer ska inte vara gratis. Utan det kommer att bli en avgift precis som när man har en bestäldighet nationellt idékop eller ett pass. Kalkylerna är så untygt hur vi var väldigt begränsande. Det kanske inte är helt förklarande hur det alltid ska funka det inte ekonomiskt. Det kommer avgiftfinansierade och tecka hela kostnaden och för systemet. Ja det är nu inte rätt passiga. Det är en uppföljsmidighet eller regeringen som kan svara på de frågorna hur man har räknat ut den här finansieringen. Men det tankar ner att det här nya ska ligga på det nationella idékortet. Så smärningom på år finns en avgift kopplat till att hemta ut den nationella idékortet. De kommer att smälta ihop så småningom. Ja precis. Men det är lite svårt för ena med rättighet om det kostar 500 spön. För att tänka just om man håller det inte om pengar, så 500 kronor per person är en framilj. En ganska stor kostnad. Det skriver vi om vi årer på också från dig. Minska på det digitala utanför ska jag uppöta att det inte ska vara en ekonomisk fråga. För att det är legitimation. Men statliga legitimation. Så läbrar det lite med tankar kring att man skulle kunna följa economiskt bistan för att det ska fasa i legitimation. Så att man kan vara en del av det digitala samhället, att just kostnaden som kan bli ganska stor för en familj med med en agraban som är vad ni är och gamla är. Ja, jag tänker också om det blir ett nästan ett krav på barnerna. Om man ska göra nationella prov digital från 9 år upp och då måste man ju ha det här och betala för varje barn i sofen. Det blir ju en sillig summa. Ja, man ser som de nu ska användas för att det var jag som spekulerade i den här 9 årsskretsen. Men hur på tättiskt? Ska det svara på hur man ska låga in i den nationella proven och hur man ska kunna hantera det? Men man får säga att det är en nyckel i samhället över huvudtaget och är den nyckelfördjus. Det är många som kommer hamna utanför helt enkelt. Det blir också lite konstigt för konkurrenten. Banken är ju gratis. De har en bra färsmodell för det. Det känner jag bra på det. Men det blir också en väldigt ojämnande som har. De pengar ska betala medan de som har en bankkontakt. Inte behöver betala för samma rättighet. Vill jag lämna den frågan? Men det är en ganska viktig del. Det är om man ska se det som rättighet. En annan fråga som vi tittar på är beredskapsperspektivet. Jag har varit väldigt aktuellt nu. Man kan ju säga generellt att det kan vara ett problem i sig. Att det inte är staten och kontroll över leveranserna. En så viktig infrastruktörkomponent. Utan att det ligger oss privataktörer som delvis är utlänst ägda också. Och som inte är riktigt vet hur det här kommer att hantera oss. Det ser man inte mycket resor om man. I de här, vad är det sig, lagrosremissen eller utredningen? Det kanske är en fråga som aktualiserats mer. Men det där man så pratar om är att det är relativt få aktörer som. Det handlar håller i det som är idag. En då om att det skulle kunna skapa en risk i sig. Det är för få som. Om bankerna bestämmer sig till exempel. Vi vill inte rebrea bank i det längre. Det är ingen bra affär för oss. Våra ägare säger att det är inte något vi ska jobba med. Det kan bli en väldigt stor risk som kan reducera oss. Det är ju inte allt med ett statligt ide. Hur tänker du kring dem? Ja, man precis i våra potter i ängen så resonerade vi om. Det statliga är läget till mågen som är ett komplement. Till och med finnitliga lösningarna på marknaden. Komplement kan ju ta dinamiken när saker och ting förändras på olika sätt. I beredskavs hens än eller om bankerna nu. Jag tror det inte är särskilt sån och likt men att de skulle bestämma sig för att göra nån slags förändring. Så har man det här statliga alternativet som ett komplement också. Det är min framtid. Då är det ett komplement egentligen. Ja, det var så vi valat sig på dig sen. Vad har jag faktiskt inte analyserat på djupet och regeringen? Uttrycker sig eller avgötsra missen av kanske en riktigt stort stag? Jag tror att vi ska titta närmare på det i något annat som en just blivsgråsperspektivet. Och som är säkerheten i det här. Det är ju att aktuellt det. Ja, det finns väl flera dimensioner i den. Det kommer du att på hur distributionen sker och så vidare. Att skika på så är det väl komplext. Men det är bara lite tillbaka till det här med säkerhet som vi. odet som jag tror. Det är mer än tillit kanske. Jo, att en sak som gör att man kan komma upp till en högsta nivån är att man ska identifieras personligt på plats när man ansöker om det här. Och precis som när man vill ha ett nyt pass eller i det kort som vi nämnde. Då underavilligt. Varför har du nämnde det också att man har i de befintliga lösningen inte sett ett behov av vad behöver vara på den högsta nivån? Varför är det så? Är det ingen. Varför har inte marknaden kräv den högre nivå på de befintliga lösningarna? -Det har du någon tank i kring det. -Det har jag vet faktiskt inte. Det har blivit så att tråja. Det är en slutning till det här. Det finns det någon riska att till exempel myndigheter skulle börja kräva högre nivå eller högre nivå för att låga in på deras tjänster. På grund av en kanske lite överdriven säkerhetsbedömning. Det här är tillsammans alla använtbanker på nivå tre för det är mest om man gör. Det är det introduserats ett elegg på nivå fyra leda till att man börja kräva den nivån i större utsträckning. Det har gått lite inflation i ett säkerhetssjud som vi visste i den andra frågan. Men att man tänker på annat som pågår i samhället i kring med beredskap och likandet. Det finns kanske riska att ta lite hängslön och livrämde. Ja, just det. Det kan få snarare i Europa och till nya tjänster där man kräver till nivå fyra. Att man digitaliserar sånt som inte har gått att digitaliserar tidigare eftersom det har funnits södana krav på säkrare. Att man måste infinna sig och visa upp södså vidare. Det kan få snarare att det kan stimulera en utveckling till fler tjänster. Man skulle bygga om och säga att det har en lite svårt att tänka. Men man vet inte det. Vi lever en otroligt förändlig värde just nu. Man vet inte hur säkert släget förändras och hur man kommer att säga på saker och ting. Det fallet finns ju då ett alternativ att kunna nyttjälla den högsta nivån. Man tänker att vi har ingen expert på de här frågor. Man tänker en mobilisering. Det säkert släget förändras betydligt i värda i världen. Då kanske man vill använda till nivå fyra för den typen av information hantering. Det kan ju ju på efter nya tjänster. Nu kommer vi att ha möjligheten att jobba på det viset. Men ser du framför det i nåt sommaren? Han där jag som medborg måste vara på en nivå fyra. Nån tjänst idag är det nåt som du kan förutsera det här. Nej, jag är ingen expert på de modellarna. Det är minighetenna själva som kan det här. Men nåt som brukar nämnas är vapen licensor, hos polisen. Att det skulle kunna vara en tillitsnivå fyra. Men det därför är okej. Fäst minighetsvaraper. Men det är ingenting för du är då det är ju det här landskapeterat. Det är ingenting som du har hört. Vi kunde göra det här om vi bara hade nivå fyra. Nej, de som kontaktade igme är att ta kontakt med dig. Ofta att man inte kan få och nej lägga till maskeln. Det är mer de frågorna. Jag har nog allra sätt än att fråga kring att man skulle vilja ha en högre tillitsnivå. Det var inte från myndighetsåldhäller att vi skulle vilja utveckla det mer på. Nej, vi har ju det på tjänster nivåhässor, tjänstemänom. Har ett tillitsnivå fyra. Men inte är det ett medborgaperspektiv. Nej, precis. Det här är också bara en sådan höra kunskapsfråga. Då kommer det ju vara så att om vi får en statlig e-lägg på det sättet som representeras i lågdådstremisen. Då ska det ändå vara på ett kontaktlöst kort och det betyder att den inte är en app egentligen som bankide. Kan du berätta mer om det? Vad är det egentligen ett kontaktlöst kort? Ja, men det är ett kort som man kan använda i olika sätt och till olika appara och helt ekel. Det innebär att ens är legitimationen, inte blabunden till eller att man blad fungerna tar en väldigt modern mobil till en förhånd. Utan att man kan använda den och den annan sälja att man kan ge ett biblioteket och läsa av sitt kort och login. Så ett kortet kommer inte vara kopplat till en egen pril som man äger själv. Utan man kan hjälpa sin gamla mamma eller pappa med olika ärenden via den statliga e-lägg till motionen genom att. Att jag använder min moderna mobiltelefärger och de använder sitt plastkort. Är man tvungorna har ett plastkort för att få en statlig e-lägg? Ja, det är egentligen polisen som är ansvar för den utvecklingen. Det var ju det förslaget Vila fram och det skulle jag tre år att det kommer att bli så framöver också. Kommer du att bli ungefär som när jag har mitt bankkort? Jag kan skanna omvandlöret till ett digitalt kort själv. Som jag betalar, jag blippar med mig i EHA bankkort. Det där vet jag inte hur polisen tänker. Förslaget vi tillfram det var ju att man skulle använda kortet, blipa den med telefonen och slå sin pink köd. Men att det inte läser sa av och lägg sin i telefonen för sig själv. Den lösning vi förr oss är att det var ett snabbt komma igång med det här. Det var ett belankt kort som det inte fanns när det går till en ideet till tetsid data. Det var ju för att man snabbt skulle komma igång med den här lösningen att kunna klara av EU-krav. Men sen att i en förlängning flyttade in i en nationell idehandling. Så det var det vi betänkte oss där. Som öre musik kommer det att komma i form av ett plastkort. Ja, det kan man säga. En pink kod. Ja, jag är inte insatt i hur polisen tänker. Det är ju det förslaget som har lägga på våla till alla fall. Jag tror vi skutter vidare, ända till seringar. Det är ju en favorit frågan. Det är ju en av det som är samman bland annat förutsätter att identifiera och innebär en möjlighet till sin ering. Så gör man ju med bankgidiga att man ser det. Man betalar den faktura, så ser man sin betalning. Eller elektroniska underskrifter som det är mer formellt. Men det har med en ganska ofta i vardagslivet, sigeringsmöjligheten och även ekonomin. -mindighetskontakter kanske för mycket. Jag tycker även det är en lösning som många vill ha. Men det föreslås också i utredningarna, 23-60- -att den här nationella erläggigt ska innehålla sin eringsmöjlighet också. Men vi ser inte att det står nåt om det är lagradsrämisen. Var tar det tagit vägen? Var druggsider? -Det är ju en del av det här. -Infafföra valet så -Fans det är också politiska ambicioner att flytta hela passverksamheten till skatteverket. -Nu väljer man just älet att liksom skala upp passverksamheten till att även bli en elägetymaginsverksamhet och polisen. -Så att nu har ju blivit något politiskt ställningstagande där på vägen. -Det känns ju väldigt udda också för att det är menas medborgskrämmen och inte beror kontakta polisen för att få den typen av väldigt grundsörjvis. -Nej, det är ju en precis. -En dag om det är en färd polisen är att de finns över hela landet så att de ändå rätt så led till englja. -Det är lättare att ge åt i polisen och färd sitt fysiska kort än att ge åt i skatteverket som inte finns på lika många ställen. -Det finns ju statens service-central om här service-kontojorden. -Fins juntom i landet. -Men polisen finns på flera platser. -Sännen kan man också fundera lite grann över för polisen idag. -Träffar de som har persionumma? -Ja, i laglåt som i sin service-amåning. -De samordningsnummer rekskluderade den så länge det skulle utredas vidare. -Ni föresloger är rapport att man skulle kunna, när det samordningsfår också vara tillgänglig för för er länge. -Vad den gruppen den handlar utenför? -Ja, precis. Man kommer att fortsätta vara utan färja. -Basis. -Jag bara är digitaliseringens frågor generellt och det är ena andra. Inom område är inte bara elägg och så bara för att pumpa dig lite på din erfarenhet. Nu presenterar ju regeringens i en AI-strategi häromdan. Vad kan vi lära oss av vår historie inom digitalisering som vi kan överföra till AI? -Som vi kan ha vad 40 AI, då tänker du inte vara på AI-strategi, utan. -Jag är väl spännande för att kunna analysera textor och jobba, liksom att ta vara på kunskap och säga. Men det är inte bara gärna riktigt klara av. Sen ska vi alltid vara försiktig för att vi använder själva i nästan dagligen i jobbet och tala lite hjälp av analysera saker och skriva textor. Det blir ju inte alltid rätt. Det krävs fortsatt en väldigt stor sak kunskap och inom alla områden där man försöker använda AI för att ersätta den meningsliga kapaciteten. Så ska man göra det väldigt försiktigt och verkligen faktaggranska och vara medveten om och själv över påläs. När man använder sina AI-aktigen, så släpper ut hela analysen till den här chattisen som vi kallade för ibland. Utan att man måste själv bedöma och värdera vad det försvariga för egentligen med det här steg. Och inte alls det här dra i väg åt fel håll och så vidare. Sen är det allmän försiktig, det är högt liksom vilken ifrån man sker man handtera vid den digitala världen. Vi spekulerar lite hur kommer det se ut de femte år. Det är en generellt om digitalisering, vad är den nästa stora frågorna som du ser för staten ställ om att tänka på nyvarande dix-pix. Vi har egentligen alla jag har jobbat med de här frågorna för att försöka driva tre täsor. För alltid kommer upp och titta har man fått med viktiga aspekter. Den första delen är behovsanalyser, vi behovet av det här. Var finns behov ännu stans? Har vi analyserat om det är ett exempel fråga med barjana? Det gör vi kanske inte tillräckligt ofta. Sen säkerhetsfrågorna är väldigt stora och bevettig att det finns ett gap mellan digitalisering och säkerheter. Det är ju snabbt i digitaliseringen och säkerheten. Släpper efter ibland är det något man limma på lite efterhand. Sen är det tre digelen som vi alltid brukar titta på i inkluderingen digitala utanför att skapa ett också. Alla som vill vara med är de med i den här lösningen. På fem tio år sikt tror att de frågorna kommer att bli väldigt viktiga. Vi pratar om de väldigt mycket, men behöver genomfära oss också reliseras. Vi behöver säga det själv är på riktigt. Hur gör vi det? Jag vill det är, men det handlar om politisk ambikingsnivåer. Jag tycker att det finns en del i digitaliseringstrategi. Det kring det digitala utanför skapet är absolut och vi behöver bli mer och mer medvetna om att det finns de som inte är med. Och det blir bara svajor av för dem att stäuta en för. Ja, det är många viktiga frågor där. Jag tycker att jag håller med att dela in uppfattningar alla de tre frågorna är väldigt centrala för att man ska kunna gå vidare. I den riktningen som man har pekat ut som väldigt länge, men där det kanske har alltid varit fortfarande. Men nu är det uttrocket nog slut snart. Vi kan inte hålla kvar här, men vi vill gärna ställa vår favoritfråga och vilken är din egen favoritutredning. Men jag gillar det ideologationen som koncepten var inte det en startlutredning i traditionell bemärkelse. Men det var en väldigt intressant idé att samla alla generaldirektörerna i samma rum och bädomta ansvariga med en samt för digitaliseringstrategi. Sen är det svenska förvaltningsomdelen utsom den ger, så att man nio inte heller vangen fram ens med den serveren lösning. Men ideologationen var en väldigt bra och intressant utredning på det viset och det har kommit mycket i från ideologationen också som vi fått för annorlunda. Ja, för att vi förstransperansens skull säger att jag har sat också i ideologationer som arbetsgrupper. Ja, jag jobbar på kanslegen. Ja, det har vi med en samt förflut. Ja, stort tack till dig, Anneli Borri-Li, som nu kommer vi att gå att vi är förväddade på en betyretögen nivå, kanske till nivå 4 till de här. Och hoppas det samma för våra lyssnare. Tack så mycket för att du vill komma. -Håll tack för att jag fick komma. -Tack så mycket. [MUSIK]