1. Språkattityder

Varmt välkommen till alla första avsnittet av svenskan i samhället, en podd från isofs avdelningsbråkrådet. Hur är det du regerat om jag som podd presenterar haft en brytning eller är stresslat introduktionen med lånord? I det här avsnittet möte Maria Belymes som är språkvårdare i svenska, vi språkrådet på isof eller en bayfoot, som ligger bakom rapporten, att det tyder till spårav andra språk i svenskan. Tillsammans pratar de om vilka känslor spårav andra språk i svenskan veckor osås. Hur det är att det tyder kan spåras och vad de kan ge för konsekvenser. Oventat mycket av språkvård i svenska går ut på hanterar, bäst och tycker och känner om andra språk. Som bolgas att speglas i svenskan genom lånord eller brytning eller sådär. Därför pratar vi dig eller en bayfoot. Nu är vi forskare att lära över institutionen för nordiska språk, vi är upps av universitet. Du är för att skriva en rapport, en forskningsavisikt om vad vi vet om att det tyder till spår av andra språk i svenskan. Välkommen eller en? Det är ingen slump att det är just du som skriva den här rapporten. Du kan berätta lite var din egen forskning, har handlat om det eller att det tyder till svenskan. Ja, det började i slutet på 80-talet, då jag blev inbjuden att vara med på ett projekt som handlade om den finska immigrantgruppen i Sverige. Så Sverige finner. Då skrev vi min avhandling inom ram för det projektet och min avhandling handlar det just om att det tyder till svenska med finskbrutning, men även finska med svenskbrutning och svensk standard språk och finsk standard språk och finlands svenska. Sen så lämnar det väl det här brutningsvarsningen under ett antal år. Det är egentligen inte så länge, men några år i alla fall. Då blev vi intresserat av det som hände med svenska i mångsbråk, jag förortsmjöljrar och vi kattiturer och det finns då till den typen av svenska. Många gånger har jag både haft ett inifrån perspektiv och ett utifrån perspektiv, att se hur se talar det själva sin svenska och hushålliga människor utifrån på svenska med brutning eller förortsklang. Ja, för det är skillnad där direkt, när det inte är som brutning. Nej, det räcker sig inte som brutning. Den brutning kan man identifiera en vilket första språk, det är som har påverkat uttalet, men när det gäller språket i förrorten så finns det ett sätt att uttalet som inte kan koppla stilet visst annat första språk. Då blir det ju. Det är inte mer än det var igen, även om det kanske utvecklat på botten av många. Ja. Andras på att många är en annars språk eller? Det har jag åtminstone utvecklat i den miljön. Ja, man kan tro med en intevetan. Vad är det som har fungerat dig med just den här? Att det tydforeskningen? Vad är det som har. Ja, utatt det blir kvar. Jag tror att det är lite min egen erfarenhet. Då jag kom till Sverige i slutet på 80-talet. Då hade jag läst lite svensk i mitt hemland, när det länderna. Så jag kunde prata svenska, men jag hade ju en tydlig brutning. Och jag blev alltid väldigt positiv bemöt av människor som var nu fickna. Ja, okej. Det var aldrig någonting negativt. Och jag hade ju en del kompisar, hade jag fortfarande som har finska som första språk. De blev aldrig så positivt bemötta. Ja, det är skillnad, vilket skrott. Det skillnad blir det ingen kommer från. Och för mig var det också nytt hur mycket föreställningar där fan, eller fördomar där fan som den finska gruppen. Det är mycket skämt om finnar och alkohol och kniva. Hur man herr, man det finska brutning och sånt. Och såntänkt, vilka skillnader måste vara, att vilja lära sig svenska, beroende på hur man blir bemöt, utifrån hur man, hur man talar. Så det var de erfarenheterna som gjorde att jag blev väldigt myfiken på det här med attitydforskningen. Var det forskat i dig själv? Och nu har det också skrivit den här rapporten där du har tittat på väldigt många andra attitydforskade och hur de sammanstävts. Vad vi egentligen vet om attityddet är det här spåra vandraspråk i svenska. Men vad är en attityd inom forskningen? Hur vet man att man hittat den? Ja, det är en stor vilka safte. Det är ett väldigt komplext phenomenon om man tittar på en ordboksdefinition. Det är attityddet är en inställning till någonting. Det är den första betydelse, den andra betydelsen är att en själv säkerstil hanna attityd eller honav. Men nu handlar det ju den här rapporten om just inställningen. Det här är någonting kan ju vara massa olika saker. När det gäller språkatityd, då är det inställning till allt som har med språk. Det kan vara från enskilda språgdjud till deläckter, till en slangspråk. Men även till språk- och djärder, eller språkpolitik, eller språklagar, alltså från stort till smått. Ja, och jag andar, om man frågar om folk vilka attitydden har. Man är listar, eller hur går man till vägen? Språkatitydden är ju inte konkreta. Man kan inte bara tänka mig när man biologer och studerar en vitsipp och då kan man plocka en och lägga en vundeluppe. Men språkatitydden finns ju i våra huvuden, så vi måste komma åt dem. Då finns det olika metoder. Man brukar säga att det finns tre stora metodgrupper och den ena. Handlar mer om just den här typen har språkat i till som handlar om hur ser man på språk i ett samhälle, vilka språk får, vilken stat, vilken språk användas för eller används för. För tunga funktioner i utbildning, i administration, inom juridiken och så vidare. Och då kan man göra analyser av hur olika språk på handlas i ett samhälle. Den brukar ofta omnämnas med en engelsk beskrivning, en eller så så societal treatment approach. Det är lite mer språk ideologisk forskning som använder den här typen av metoder. Men sen om man intresserat av attityrhus, inskrivningarna och människor, då kan vi tillsammans ganska direkte metoder att så interviewer eller ankäter. Och då vet ju den som svara är oftast vad att forsken ut efter man frågar. Det är direkt efterfrågan, vad tycker du om? Vad tycker du om mordsmål som visning i Sverige, att den är stat, vi finansierar till Sverige till exempel? Det innebär ju en liten risk för att en del frågor kanske inte kännsliga och då vill man som responsent eller informant kanske inte riktigt svara på vad man egentligen tycker. Och ytterliggör att man ger man sensorerar sina svar. Och då, om man som forskare vill undvika så här mer sensorerades var då kan man försöka komma åt attityr på ett indirekt sätt. Ofta jobbar man då mer med experiment och man kanske låter folk lyssna på olika inspelade talprov. Man kan till och med lura deltaget lite grann och säga att okej ni får ni lyssna på inspelningar av olika talare och de här talaren de har sökt arbetet som nöjtsuppläser i radio. Och vi vill ha lyssnar, reaktioner, vilken du snarare vilket talar skulle helst höra som nöjtsuppläser. När man egentligen är ju inte ofta något annat man vill. Och då får man nöja såt uttider till vilket sätt att tala som passar som nöjtsuppläser. Ja, eller som man tycker mest behagligt eller tror att det är en liten liten. Ja, så det finns olika och man brukar väl säga att det bästa är att försöka kombinera olika metoder med varandra. För att ibland så hade vi sett säga att eller ganska ofta att när man ställer direkta frågor så säger människor ett sätt med en sak. Men när man försöker komma åt att det är ju det samma till exempel samma form av språklig varje håll på ett indirekt sätt. Så säger man annan sak. Okej, men hur vet man de vilken som är en riktiga älva ska säga. Man kanske är helt olika saker är det vad vi är. Det är ju en riktiga, de kanske inte riktigt meter. Sis samma sak. I ibland så säger man att såna här mer direktavutfrågningar. Där kanske människor också kan produserar attityder om nån disandam aldrig har funderat tidigare över. Ja, man får en fråga och så blir man ställer sig att man måste svara. Okej, men så här tänker jag. Och sen kanske interviewer en ställande annan fråga. Så här kan man också se. Då kanske man som har varit på ett annat sätt. De är ganska förändliga. Men attityder som är mer ligger på ett djupare plan och som man då försöker. Man brukar säga elicitera att de är frikomera åt. Förra inledningarna. Ja, de kanske är mer stabila. Inte lika förändliga. Vet man vilka som ligger till grund för hur vi betear och sen dana människor? Ja, det är mer vettna. Det är kort bringe mellan attityt och beteende. Den har blivit i fråga sätt ganska mycket. Så tänkte man tidigare att attityder har tre olika sidor. Det har vi en kunskap sida. Vi har kunskap om det som var ju attityder till. Den kunskapen är inte notwendig. Vi spasierat på fakta. Den behöver inte ha fullständigt. Det kan vara en typ av kunskapförställningar. Den har vi mer affektiva sidan att vara känslor. Det är det som jag har gjort om det här objektet. Sen tänkte man att det finns direkt koppling till beteende om jag tycker illa om nånting. Det är viktiga. Det beteende. Men det har man ju sett att det kan vara en stor utgång. –är det kanske visar en benägenhet till ett visbeteende, –men det kan ju komma jättemycket i vägen. –Det är inte för det säger jag. –Nej, det är inte för ett sätt. Men det kan påverka. Men jag tänkte också, du började när du rätta just det här skiljnaden. För dig när du kom med lär dig i svenska, –och att det tydde inte de här som bröt på finska. Jag visste saker av det här, måste man säga att det är oftast stämmer. Man har väl ändå om de briter på nederländska. Statistiskt är det troligt att den personen kommer från nederländerna. Britma på finska är det väldigt vanligt att man har växt upp i finland. Det ligger ju någonting i dem som är sant. –Ja, det ligger någonting i det som är sant. Men det kanske inte är så enkelt. Vi kommer in på en diskussion. Vi människor har väldigt stor behov. Allt ett av att sortera vår intryck som vi möter i vågen. Och det gör vi genom att kategorisera, generisera. Och det gör vi utifrån som hudtfärg, eller som frisurer, eller musiksmak, eller vad det kan vara, men även utifrån språk. Och då kan vi säga att hudtfärg är något som man inte väljer. Det får man med. Musiksmak och frisurer är något som man väljer. Och det kan man vägen tänka att det här är ett uttryck för en viss identitet. Jag väljer att kläma på sitt viss sätt, eller att ha en viss frisurer, för att jag vill markera någonting. Och språk är egentligen lite där i mellan. Visst är det klart att ha man en fint brutning att det är många gånger det, så att man har en ursprung i finland. Men det kan ju också vara så att jag älskar finland. Och jag tycker det är ett heftidsbråd och jag vill markera det. Och jag vill på något sätt använda lite av det också, som ett uttryck i min identitet. Det handlar om en kategorisering som är olika mycket frivilliga och olika mycket anpassningsbar och valbara. Jag förstår att man kan välja hur man vill visa eller inte visa. Ja. Och i språk så är det. Man har inte jättemycket valfrighet. Men alla inte förmågan är jobba bort en viss affar, fotalför och så där. Och sedan handlar jag väl också om. Tänker jag allting annat som kommer in i hur man föreställer sig att folk från finland, respektive nederländra är. Det finns färdig bilder som där kopplas till. Ja. Som återigen också inte alltid bygger på fakta. Utan det kan bli väldigt färdig bilder, styret typ av bilder. Som är ganska farliga. Ja, bara ta de försannning. Jag förstår. Det är liksom. Det är inte säkert att man har rätt. Nej. Jag är sen öte tyder. Tybaka till rapporten så tittar du på just den attityd forskning som man har gjort. Om det här som kallas som spår av andra språk i svenskändare i på något sätt andra språk samspelare kommer in i svenskänd. Och vilka typer av sådana spår har du tittat på och så många forskar? Ja, det här var egentligen språkrådet uppdrag. Ja, det skulle jag ha tagit både. Jag ser folk på lånort i svenska och då både lånort, men det kan också vara. Konstruktioner, till exempel, som kommer från ett annat språk som vi har lånat in i svenska. Men det finns ju mest forskning om just ordlån. Men också kodväxling och kodväxling. Det handlar ju om att man som talar det använder flera olika koder i den här rapporten har vi tolkat koder som olika språk. Inte olika deläkter, men kodväxling kan ju också handla om. Så att man blandar svenska och finns käsentligen eller. Ett och samma sämtala, du kan göra olika sätt som man kan ju. Som många av oss gör bara hänga på ett litet enga stort. Fin, vi ska vi gå till. Okej, och så vidare. Eller så kan man det lite mer avancerat växla kod mitt igen sats eller till och med mittiet ord. Så det blir mer av mer avancerat. Och sen har vi. Eller har ju också tittat på att det är turityssvänska med brutning. Det här spår av andra mordersmål i uttalet. Just det som du var inne på skillnaden mellan man briter på finskalaner eller den ska. Just den. Och sen har ju också tittat på att det är turityssvänska som talas i mångsbrokka för rots miljöer. Som du då sa, inte var. Det är en klickande nåt i den tjejbart annat språk. Nej, jag tänkte boxen när den har såhär okej som ett lånord. Och just det, det är det ett lånord. Och vi har ju masser med sån norlig svensken. Alltså, allt från betala till fotärlig. Forsk att man på att det tyder till det också, eller? Nej, och då tänker jag om man ska definiera spår. Då måste de ju vara eaktagbara. Det ligger i sakets naturen. Man har sidering till något spår längre. Nej, också för en eaktagbara för vem eller? Ja, för språkbrukare. Och inte för språkforska. Arkeologer skulle inte hålla med med förbåren. Det som är intressant är inget svår. Men i den här rapporten har vi tänkt oss. Det ska vara sånt som får läge märker till som. Nycity här, vifta som citatekens för en handel. Så. Det är som de säger att jag tror för några år. På 90-talet någon gjorde sig en undersökning och vi viser att aldom 60.000 mest rekventa orden i svenska är 58 procent inlånat. Men det tänker vi inte på. Nej, det gör vi inte. Nej, det finns väldigt mycket som inte uppfattar som främande längre. Om man ska säga det om man ska ju säga att man har fått så stora mänster när man har tittat på alldeles. Det finns det som som förianar att säga att det tydden till lån, då, brytning och kodväxling. Att det är att man hela tiden när man tittar på det här attityder, för att förstå dem, måste sätta de med ett större sammanhang. Att våra attityder uppstås inte i dvaqoam. Det kan de uppstå i ett visst socialt eller ekonomisk politiskt kontext. En kontext heter det väl? Ja. Det språkade att rekommendera. Det går inte riktigt att prata attityder, utan att se den här kontexten och en del av den här kontexten, i till exempel den språkliga hirakin som finns i Sverige. Den har beskrivat av en hel del andra språkvetare som har tittat på. Vi har 200 språk i Sverige i dag. Vilka språk får mest uttrymma? Så får Suna så höra som mest används i tunna funktioner. Då finns den en slags språklig hirakin som har beskrivit där. Svensk och engelska kommer på första plats. Sen får vi då stora europeiska språk. Så får vi nordiska granspråken och även de. Ingemska minoritetsspråken, de här som har officiellt status som. Märschen eller minoritetsspråk och Tekkenspråk. Sen kommer de andra invandrar språk som man känner det vid. Det stämmer också överens med om man tittar på skolans kursplaner och styrdokument. Föller precis samma. Svensk och så är det viktiga. Flästig, en kursplan, som kommer engelska. Och gärna och sen allerar också vilka riksast det är. Och speglar också hur man värderar brutning och januod från engelska. Det har sett egentligen att när det gäller attityret i brutning. Så följen här språklig hirakin. Engelska är ett högststatuspråk i Sverige. Har man en engelsk brutning så blir man bemöt på ett positivt sätt. Vi väntar oss sällan att någon som tar engeskamer brutning ska arbeta bort. -Tagas i brottekan igen. -Aj, okej. Det var lite intressant jag var och interviewade språkvården här på public service. I samhället med den här rapporten. De bekräfter också att utifrån publikreaktioner att i sällan de får reaktioner på någon som uppträder i radio- och tv- som har engelsk brutning. Inte heller någon av de andra stora brutningar som vi känner igen. Frans, gottysk och dansk. Då är det ingen som ringer in till agar eller skriver. Men brutningar från språk som vi inte identifierar är de lumpas ihop. Och de kallar sig för det här är invandra svenska och det ska man inte. -Okej, väcker i reaktioner. -Som en brutning på svenska räknas inte riktigt som i. Invandra svenska. Det är skillnad mellan vilka som räknas som invandrar och vilka som inte räknas till den kan stå in. Och det här. Nu har jag redan plöntfört till frågor lite grann. Men den här språk gillar jag in. Den har också påverkat vilka saker vi har forskat om. Just engelskansom ett språk som tar plats i det svenska språk samhället gör att det finns väldigt mycket forskning om våra attityret i engelska låg. Det finns väldigt lite om attityret till lånut från andra språk. Och de finns. Det kanske också naturligt, för det finns väldigt många lånut från engelska. Det finns inte alls många lånut från andra språk i svenska. Vilka attityder är det man har undersökta som de här forskarna? Ja, man som siv får ringer runt ut representativt ur val eller hur. Ja. Vilka attityder är det som speglas i de här? Det är ju. Of de styrelse som har gjorts i den norra som har haft en cFO-proch, en ordent runt. Då har man förhoppningsvis vägen fått in människor från hela Sverige. Men annars om vi forskare själva behöver samla invåret data, då blir det. Det har visat sig vara så att det är många studier som har gjorts i södra deras blandet. Det är väl här flera universitetsplig. De deras Sverige är bättre på forskade. Många gånger samlar man in data blandt givna grupper som finns samlade. Det är högstadie, gymnasie, lever universitets. De är överrepriserat med lite och praktiska skön. Det finns lite mer högre bilder. Det finns också fler kvinnor som ofta deltar. -Okej, för att de ofta är ställer upp som. -Det kommer att ge lite förklara. -Man kanske har valt studier där det är en skerförtjänstfördelning. -Jag vet inte. -Jag har med dig. Vi vet helt enkelt mindre om. Jag och vanligar att medlemmig majortidets förfolkningen har deltagit i studier. -Vad har du haft av svenska som första språk? -Ja. Men är det skillnad då? Tycker man annorlunda om till exempel finskbritning om man själv är två språkig? En finskol svenska eller många svenska kan väl bra engelska? Om det kan påverka hur man uppfattar engelska britning och så. Jag är inte skulle inte kunna svara på detta. Men man tänker sig att till exempel när det gäller k-to-växling. Det vet jag att de som växer upp. Det måste vi jämgå tillbaka till den större bilden. Det är förståringar inte i dvakom på att språka tilltyre. Sverighet av de samhäll som har en lång tradition av att normalisera ensbråkighet. En ganska stark, det gamla nationalstats-tänkande ett stat, ett folk. -Äts språk. -Den påverkar hur vi ser på flerspråkighet. Det har länge sett på flerspråkighet sån som är lite förknippat med sånt som är problematisk. Utom två språkigt i svenska och engelska. Det har man också sett att det finns inte så många studier som fokuserar riktigt att det är tydligt i k-to-växling. Man kan läsa mellan rader och läsa studier om hur. Då är det flerspråkighet förstås använt i k-to-växling. Är det nåt som man gör och som man känner att det här är lika timp till exempel i skolan? Då ser man att de allra flesta barn i de här studier som man deltagit. De anpassar sig till skolans enspråkighet norm. Det gillar att välja bort sina första språk i skolan. Eller så kan man ibland använda just kodväxling som ett slags sätt att visa motstånd mot den enspråkighet normen. -I skolan. -Men flerspråkighet delar av Sverige. I till exempel Happaranda eller i familjer som har växt upp med flera språk. Det är oftast inställningen till kodväxling mycket mer normaliserat. Det här är normat. Det är det som man ska språkigt val. Jag har flera språkliga resurser. Vad ska inte använda? Vad ska välja bort den? Om man känner andra som förstår. -Iksånstånd. -Båda språkighet. Ja, man kod växer i aldrig tillsammans med nåt som inte. -Nej. -Berhär ska man kod. Det är det. -Mex nonsense. -Min kodväxling. När vi pratade om resultaten heller resultaten, och man mer intresserade, får man läsa den här rapporten, i justheter, att det tyder till språk. Men om vi lämnar kvalitatet lite och råkar loss och funderar lite över konsekvenserna, som det kan få. Det som du är på från början, varför du höll på forskan, är. Vad händer när man har den här typen av attityder i samhället och det finns den här mänster? Vad får du för konsekvenser? Ja, dels för de vider, de kanske briter på ett språk långt nere i Hyrakin, men också för samhället i stort. Går man mista om nåt eller vinner man nåt på detta? Har du funderat över sånt? Ja, men det blir väldigt subjektivt. -Ja, det är klart. -Nu lämnar vi liksom den vetenskapliga grunden och funderar. Men det kan man väl säga att det är ju en ohaltbart att tänka att vi ska försöka verja oss från olika flerspråk uttryck i en värld som vi så går att bli serat som den är idag. Det är klart att vi på olika sätt blir mer och mer globala ifråga om våra egna upplevelser av andra länder, vår egna kulturkonsumtion, även när vi håller oss inom sig. Det här påverkar också den språkliga mångfaldern i Sverige. Jag tror att vi skulle behöva avdramatisera den här flerspråketen. Den finns, den är normal, i många andra, deror av världen där man inte har det här starka enspråkets-tänket. Är det tillmest så att man upplever att folk är pretensius, om de håller sig att det är ett språk. Man ska ha med det flera språk när man sämtala. -Vad är det ganska skönt? -Belgen, nedelen, när det kan vara. Nån mer är länder på den här frikanska konjunenterna. Det finns en enorm utbet flerspråkighet. Men återhensupprättigt. Jag tänker att man blir en rikare människa om man samlar på språk. -Individet. -Jag är mer språk ju bättre. Att man nu tänker att det är positivt med flerspråk uttryck, det betyder inte att det därmed inte skulle vara viktigt- -att samtidigt också satsa på att värna om vårdästsvenska språket. Det är viktigt att man kan hålla två tankar i huvudet samtidigt, men det är en utdryckning till den andra. För den enskild individen tror jag det är året viktig att vi är medvetna om- -att sätta att tala är en del av vår identitet och bli man mummet- -som det här låter väldigt fyllt som de pratar. Det är ungefär som att säga att du kan ju inte fyllt människor med- -men jag tycker att det är oerhjolare i en ganska fortfarande av- -och att det kanske snarare gör skada om man vill att rådska. -Ina har förstått det så att vi har en tidigare sätt att tillma inom forskningen- -som har varit negativt om man har tolkat det som att de här personerna har en dålig språkbeherskning- -eller de i lata. Ni har man sett inom forskningen att kodväxning faktiskt- -i vanligare blandt människor som har en väldigt hög gradig flersprågighet. -Jag höger språkbeherskning ju mer om man kodväxler. -Det är mer en indikation på att man- -att man är väldigt hög att se flera spörre. -Om man kodväx har så sagt aldrig, men någon som inte har beherstningar av de här koderna. -Jag kan ju göra mig i bara tillsammans med andra. -Det är dags att byta att det tyder i svenska samhället snarare än att sluta kodväxler. -Ja. -Bra. Tack så mycket för att du kom. Jag länder i fot. -Fråde lådan. -Välkommen, Sofia Tingsell, min kollega och språkvårda på språkrådet. -Ellen pratar mycket om att språkvarteras olika och att det finns olika. -Våra kider påverkar uppmärna uppmärkt av brittningar och även som blånord. -Säger du om man tittar på språkvårdens rekommendationer? Hur har vi hanterat det? -Kan man se spår av de här attityderna även i våra rekommendationer? -Ja, men det tror jag. -Om man till exempel tittar på flygural enda av substanti, alltså av oljeter i flertal. -Värka det som att äldre tidsbråkvarter har varit lite förkystiga i främande språk. -I vissa främande språk ska man kanske säga. -Okej, så det är skillnad. -Det skillnad är om vilka är det finnad? -Ett vindspråk till exempel är latin. Där kan man få en behovla byningssändelser från latinet. Man kan till och med visat med en bildad, lite pålässt, när man säger ett skema flera skenatta istället för flera skeman. Modelspråkvarter brukar rekommendera skeman för att det är en klare för följighet. -Det är ändrat. -Det är ändrat syn om det är ändrat syn. -I leverkvarter visar man också att man får följa en cello med flera celli. -För man kan man ta till en beskrupp. -Vit valensk byning visar att man kan sitta instrument. -Det är det man sannor. -Vad är frågan alltid? -Trycka in sina lån ord i svenska mönster. -Vad är det på något sätt att visa att man är okunium instrument eller man kan bli utskattad? -En sluggan, flera slugganer brukar inte gå hem. -Nej, man ska inte alltid pressa in sitt språk efter ett visstmönster. -Klart att man är ett sammanhang där alla säger på ett visst sätt. -Klart att man känner på sig på det sättet. -Det handlar väl om att ta sig ett litet man kommer lite grann och känna vad som gäller. -Det visar är att man får hantera de här språkirakiner utifrån situationen. -Det är det första förmåga, så att man inte blir utskattad på det när man börjar på fem. -Men också att vad man är en av förr så gäller att ha lite koll på vilka språkirakir som gäller så att jag är en situation. -Tack så mycket, så vet jag att ni ser. -Den har listnat på svenskan i samhället, den podde om svenska från språkrådet på ISAF. -Är du nyfiken på Ellen Bayfords forskningsavirskikt att det tyder till spår av andra språk i svenskan? -Finsta att läsa i sin helhet på ISAF's hämssidan. ISAF.SE