Specialavsnitt: The Odyssey

Hej hej, du lyssnar på ett specialavsnitt av historiepodden som presenteras av UPS-siden och universell Pictures. Det är nämligen så att Christopher Nolan's nya stårefilm "The Odyssey" har premierer för i den 17-juli. Vi är så peppade på detta att vi tänkte bjuda på ett specialavsnitt av podden om "The Odyssey" och "The Scene" och dess odödliga huvudkarakter den mång förslagna "Odyssevs". Vi är ju Christopher Nolan färdas här på historiepodden. När Openheimer gick upp på bio så gjorde vi ett liknande specialavsnitt om den historiska bakunden kring allt det där. Och "Odysse" är inte mindre lockrande för någon som är sold på historie. Filmen är en mytisk och inte minst epic-aktion film just ordet "Episk" är aldrig passa så bra som i det här fallet. Nej, precis. Jag kan inte anstöra mig på att "Alpes" är typiskt nu för tiden när "Episk" är en specifik sak. Det här är ju vad "Episk" betyder. Det är ett "Epos". Som vanligt med Nolan så är det här ett teknologiskt underverk som vi bjuds på. Men hjälp av helt ny "i-macks" teknik i form av "Serskilda i-macks" kamera och att man aldrig kunna filmat en hel film med "i-macks" kamera och tidigare för de låter så mycket så att de stör skåd i så annars. Men det här har kunnat göra det så har man byggt ett spriat höllig rundkamererna "The Blimp" kallad. Ett ljuddämpande "Kolfiber" förstärkt höllig av samma material som man använder i formulett bilar. Det på den nivån vi befinner oss. Det häftigaste av allt är att Nolan och han har resten världen runt och filmat. Jag går ju verkligen igång på hans ambition att göra det här med så lite green screen som möjligt. Alltså att det här är en storslagen, storfilm i den traditionella bemärkelsen. Storslagna miljöer, filmade på plats, det kommer vara så vackert och så mäktigt och det är därför en film man bara måste se på bio. Så stor duk som möjligt. Pausavsnittet här nu börjar googla på vad du har närmst där riktigt stora i-macks duk. Nu ska vi kanske nämna några av skådespelarna också innan de pausaar. Matt Damon spelar ju och dysses. Han har ju gillet ja. Och sen har vi en hättorway som spelar hustrun på Nellope. Just that Robert Pattison, Charlie's Theron, min favorit Elliott Page. Ja, så har vi ju inte minst Tom Holland som spelar och dysses sån till de makas som gärna vill försvara sin pappa kungens position här på Itaka. Just det. Vi har vän Sen Daya som spelar atterna är ju som vi kommer in på när vi pratar om och dysses. Hon är den guden som har bäst öga till och dysses. Så därför har Sen Daya en framträdan roll. Det är mäktiga skådespelare rakt igenom. Jag läste för över ett din time interview med Nolan om hur framgångarna är just Openheimer. Han nämnde inte hur framgångsikt samarbete att min storiepodden var, men han pratade ju överlag att Openheimer var en stor framgång. Den gav honom en unik möjlighet att förvärkliga sitt drömprojekt så här, sån och Nolan. En vad inte är den som är en cinematic tillhållande av Odyssey med all of the capacity of a large scale Hollywood studio production. It's an odd gap in movie history. Han tittar på film i historien och märker att just Odysseyen har aldrig gjort så påkostat som berättelsen för tjänar. Och gav sig ut på en egen, och det ser kan man säga för att göra det här då. Så det skettet som du ska se på dig, det är fullt skövärdigt och det där har transporterat som grekland till Marokko till Cecilien överallt de har filmat vatten ledes. Nu har de patat runt då. Jag är ju en bland syrener och livsvaljehavströmmar. Det är den 17-juli som gäller bokadinbiljätt och ser de Odyssey på bioredan idag. Nu ska vi gå över till att prata om historia. För samtid som Nolan gör film då, så han ju inne på samma frågor som historiker har brottat med 100-talts år. Den här världen där Odysseyen utspela sigs ägarum, det här är ju en deutfektion. Hur såg den ut? Ja, precis när den första teilen släppdes och visar viktipetter jag klara då över att kung agar mänen om var klädd i en svartustning, då hade ju Nolan svart direkt. Svarat på tala, citat. Det har hittat som i kvenska dolkar och svartat bronze. Tyvyn är att man faktiskt behärskar ett tekniken vid den under bronze-olden genom att blanda in mer guld och silver i bronze-et och sedan behandla metallen, men svavel kunnar man få en mörka utan. När det gäller agar mänen om försöker brokostymd och särjner signalera han ser ställning. Han ska omulbart framstå som är vikare, mäktigare och mer upphöjden av landiga. Vilket vi gör genom material som skulle vara ett extremt exklusiva och dyrbar. Ja, alltså det här hade ju kunna svara bara, det är en berättelse. Det här är fiktion, men jag tycker det är intressant att han går till arkeologiska kvalämnor. Och diskuterad därifrån, det tycker jag är en bra övergång till det vi ska ängna oss åt nu. För att se om dystseversvaren verkligen, en diktad hjälpt eller någonting där i mellan, så har han överleft längre än nästan alla verkliga härskare som någonsin left. Och den mannen och hans långa resa ska vi ängna dagens avsnittåt. Vi lägger på lite musik och sedan ska vi brida tillbaka till lockan. [Musik] Okej, vi ska av vår vanhattrogen ängna oss åt lite kronologi. Det finns tre olika perioder som samtliga berörs av de två homeriska eposen som de här långa berättelserna kallas. Det är nej Ilyaden, känner vi till, handlar om tröjanska krigets tioende och sista år, och det andra är odyssen, jälten odyssevers resa hem från det tröjanska kriget. Vi har delstå "Mukensk tid", ungefär 1550-1550 före vår tidigare äkning, en tidig grekisk kulturblomstring. Det är ju under slutet av den "Mukenska" tiden som dessa epos "6" utspela sig kanske 1100-14-år-tider äkning eller så. Ja, det är ju det. Ja, det behöver man inte kångda med. Det kanske får vi ifrill dig lite på 1200-talet för att jag inte ska tillma. Ja, det är stämst. Så det satt mitt lilla brasklappande där, men det är inte helt växing. Men det händer grejer som vi kommer in på snart en del med ett halvt som är historiskt belagda och som har koppling till detta. Så det är inte så himla. De mörka århundrar denna. Vad ska vi säga? 1100-1800 före vår tidigare äkning som är ett glapp idéarkologiska materialet. Det här är då den eran är berättelserna, muntligt traderas och ta form. Sen är det den sista perioden 700-talet för vår tidigare äkning och århundrar denna efter. Då markerar vi homeroos egen tid. Alltså den punkt, då den tilltänkta författaren till odysén, sätter sin prägal på det. Och när fler berättelser om de här jälterna tar form. På något sätt finns berättelsen i tre olika tidsåldrar samtidigt. Den mykianiska tidens ska väl inte fjö på sig jätte mycket nu för utomslutet då antar han. Just det. Som det har igång då under den bömda, beonsålders-skolapsen som jag pratat om tidigare är under 1100-talet första hälft. Sibligationer har faller som sräglö bland annat den mykianiska kulturien, där mycket ännu och knås och så andesibligationer går under. Men det vi hela östermedel har ett också, så bensjusterade plundras, rasieras. Här titernas huvudstad har tussat för intasyr och återbefolkas aldrig. Jag är gupp, den kommer också angöjpas, vilket är att få det iken som överlever ett tag till. En del av det här går att förklara en med de bömda skörfolken. Jag gick tillbaka och lyssnade på det avsnittar vi stora på den som vi gjorde om det här. Och där var vi väldigt övertygande, tyckte jag. Vi pratade om vad bra ensamverkande kedja av extrema händelser. -Ina har varit extremt om du hade gått tillbaka och lyssnade att du bara. "är det här svarjar, det här är inte på." Nej, men föralldelen om man slår upp Bronsolers kollapsen i en hel hyfsat moderna historiska verk så får man ju. "I vet inte så mycket." För vi vet faktiskt en hel del. Vi vet att det förekom extrem torka. Vi vet att det förekom omfattande jordbävningar. Vi vet att det skapade omfattande vågor av emigration och plundring. Alltså att sköfolken var ett resultat av den här typen av naturkattastrofer. Och för varje stad som här är ju alltså uppstår ännu fler sköfolk. -Ja, det är ett lagerstod, ett luddigt begrepp var. Flera olika etanska folk gäller ju som är på väg ut för här i alla. Och sen ibland slår de sig ihop med varann och så där. Men det är ju lite svävande. Det är ju. Det är intressant av flera olika anledningar. Det omfattande handelsnätverket som bronset krävde för det här är ju det bronsolders kollapsen. Det sa vi. Och bronst måste man importera metaller från olika håll. På det sättet byggde hon upp omfattande handelsnätverket. Men det är kollapsar och den grekiska kulturen går in i de här mörka århundraderna. Från vilket vi knapt vet någonting, läsa skrivkundighet för att försvinna byggandet blir mer primitivt. -Ber säga, men innan vi kommer in i de mörka åhundraderna så har vi ju den här kollapsen pågående. Och i den kontexten så är ju den kändaste staden så faller det väl ändå teoria. Och i i liaden så beskrivs ju sista året av tio års belägging. Och det är också via i liaden som teoria är kändt ju. Och därför är vi då kriga en archiles enslags uttyp för en actionjälte. En manligaste av mänens match som man så att säga att se upp till. Stiga kret farer bilder ännu åtta hundra års genom för en sån som marks annorlunda stor. Vi kan sätta ett litet boknärker på det här för att archiles har haft svåra att hävda sig i samtiden. Och det är en nodissev så vi kan fundera på vad vilken typ av karaktär är egentligen mest 2020-gårdtal. Det här går ju förstås så nya mycket om. Men nu nämnde jag Alkane i stående. Det är ändå 2.300 års. Det är inte så lång tid nu. Alixandet sklok så har du lite målplass igenom hur man kommer gick ut och fäga. Ja det skulle han vara. Eller inte. Alixander gillar där killes. Det var hans idål. Men jag har varit säger och jag förstår vad jag menar för archiles är en. Alltså han har ju varit en. På något plan här väl förhör bil för hem. Men det är ju ovar. Men det är så att han är ju mer fysisk tapper och jag är övermodig allt det här. Och det är sånt som en som typ som konjunktalf det ser upp till också förstås. Men vart är strategin, taktiken, den belevade. Så att säga civiliserade människor är ju inte där. Och åtminstone från 18-talet bör man kanske tycka att det andra förbilder var ju lämpligt att ha. Men det här beror på vad man förågar. Ja, vi hade ju att ett bokmärken då sa vi att det var heller. Men nu ska vi då in i de mörka åhundrarna här och sånt sagt. Ja men du pratade om det tror jag ska kriget då. Om man säger då att det här är då ett krig som vi framför allt känner till från fiktionen mellan tidiga greker och trorjaner och trorja låg då i dagens västra turkiet. Där. Ja som vi sa, enligt grekarna på mer och styrs 700-talet så ägde trorjan ska jag kriget rum på 1200-1200-talet för vår tid i räkning. Slå man upp det i valfrig uppslagsbok kommer det vara listat under mytologi. Och det där kan man ha olika åsikter om. Även om de berättelser från kriget som vi har till dels är ju de är mytologiska. Ja, oh ja, så är det ju naturligtvis eller mittologiska där man ju lite där. Ja, ja. Ja absolut. Men för den saker skulle så vill man ändå skjuta in att det finns bevisligen en stad som högtsanolyggt enligt hettitiska sällor vårt dåja. Det är mämme verkligen. Och med tanke på att vi kan belega den mykvenska och trorjanska kopplingen till varandra. Det här var statsdater eller kulturer som hade ett utbyte så det är väldigt lätt att föreställa sig ett eller flera krig konflikter. Små eller stora som skapade historiska minnet av det trorjanska kriget. Och det är intressant också att tänka på rerelation till Bronsolers kollapsen då alla de här kultureerna försvinner. För då var händer med trorjanerna som besägeras, de blir väl sjö folk. Ja, de som möjliga. Ja, ja, precis. Så det är med sådana alla de här tittar och. Ja, så det måste ju inte vara man kan väl försöka hitta någon plett och ordla på någon stads. Jag tog inte att det var så att en kamdo genom hela för några grejer klann och söder ut och inte lämna kvar någonting. Nej, absolut. Vissa har stundt av det i resur på. Han. Men det är intressant att tänka på det trorjanska kriget som ett slags nedärft minne från kollapsen. Och där är nollan inne på också i den här time interviewen som jag läste att. Han tycker att det är intressant, vart det ligger rent historiskt. Det här påstår där kriget. Att på de mörka åhundrarna ser ju inte bara jag låg läskunnhet och fattig de ge länder som od utan. På grund av det är jag också lågt statsbyggande eller husbyggande av stian liksom. Det finns ju inte mycket sånt. Och prata om att de är så baserad på tre som inte är bevariga, så därför finns det inte så mycket för arkeologerna att gå på. Och där är av också begreppet mörka åhundrarna. Vi har vacken skriftligt eller av kologiskt material att prata om. Men då är det lika bra att sväva in här i homiöres egen tid. Det är nämligen först under 700-talet när en klassiska perioden börjar som någon homiöres för att för sig att få de här berättelsen att neskrivna är kanske. Vi kan ha antal därför vi har inget annat namn på. Vi sa att han visste tidigare här för andra som skrivningar så kan det också vara. I så fall hade han här i huvudet ju mycket som tyder på det. Att inte bara han har haft i huvudet utan det är ju en muntlig tradition som har left under de här mörka åhundrarna. Där man har betat den här storin under generationen för vad han hade vacken teviga eller tevet var. Så att man fick underhåller som en berättelser. Och att berättelser var över lever över flera sekeler är inte så märkligt. Nej, alltså vi har tidigare på den ägnet helt avsnitt av att hommera oss. Och forskningsfältet kring honom kallat den humoriska frågan. Och det är den humanistiska forskningens längsta debatter, liksom der största sudeg. Den limpan har så mycket bakterie, kultur och syra i sig att den kan man nästan inte tog dig för det har pågott så länge. Det handlar om hur det vidade en eller flera författare, hur det vidade i liaden och du sen skrivna av samma person. Om de är helt muntligt traderade berättelser eller de skrevsnere från början och så vidare. Och genom alla århundrar har du kommit mer och mer faktare i frågan. Samtidigt som man heller inte riktigt kan komma fram till något säkert svare eftersom det är svårt att veta det här. Det sannolika är att det verkligen fanns en person som heter Hommeroos. Eller så var det någon person som inte heter Hommeroos, men som kallas Hommeroos, som levde på 700 talet för vår tidigare äkning. På den joniska kusten, alltså även det vad som idag är turkiet med Lavskust. I den här berättelsen som han då sannoligt kunde utan till, men som han såg till att bli nedskriven, så får jag komma just ständigt gudarna och lägger sig. Ja, det vet jag. De har sina favoriter och de låter sig muitas i form av offer och annat, de med opeta är allt möjligt. Men det är också spänning och romantic, det är hög tilligt och vardagligt. Spååkigt har en hög särskilda utman. Exam meter. Precis som Boerix har gick över till och förklarar för oss i en här homeroos avsnittet eller var inte då han gjorde men där klippet finns ju med där Och nu kan inte jag läsa på exam meter Det är tamtatatamtatatamnt Finns det inte att Boerix har en 7 år senare som klarar om att läsa lite exam meter lever så starkt i vårt minne Så jag är ju svensklärare en gång i tiden så förväntade jag en svensklärare att han eller hon skulle klara av de här klassiska värsmotten exam meter är ju kanske det klassiska värsmotet och att jag inte har i ryggraden är ju tecken på den totala kultur, skimning som rådare Och då är jag inte värskt för jag har sett svensklärare därutet som knappt den gillar litteratur Jag gillar i alla fall litteratur Ja det gör jag, det ska ju ingen träffående Tack Men det är mot så förekommerande diskussionen där homeroos av snittet också Och det landade är att även om det var kulturskimning så kunde det göra fall det och salinfält citat för eleverna Hur som helst Det här bygger på en muntlig tradition som ja det det syns ju de många uppegäppningarna som förekommer det är för att man ska komma ihåg bäter så de därför uppegäppas det vissa saker hela tiden Man får också månglet att få hexameterna att gå jämt ut om man har de här stående epiteten exempelvis som den mongförslagning och dystsevs Och då kan det alltså stå och berätta det här liksom köpa sig själv tid men att här har jag någonting att gå ut på ska jag samtidigt fundera på hur börja nästa frasiant den Det som skildes har jag också oftast fått inspiration från homeroos egen tid även om det ska förställda och vara äldre till exempel är vi en utdagen kamp om makten där makten övergår för och med och med och med till lokala ståmen det är den det är den slagsfältet som finns också är rent politiskt och det leder ju sen då till tyrann i eller olika kej på olika ställen i Gökland och det skildes ju i och det sen där kungarna är de står för en god dag som vet vissa saker gemensamt förbättelserna är att de utspelar sig under en äldertid straxfare kollapsen och det var en period och allt var mycket bättre än under de mörka och hundra när människor kämpas fram inom braumlig tillvaju Det var en slags ljulen när ERA hjälpte annas tid som Hesiodos på sexen har talat kallare det var en tid då hjälta och god har verkar påverka livet innan livet blev skolt inklyt och mörkt Hesiodos är intressanta eftersom han är en av de författare som har bidragit till den här sagoslycken om det tror jag ska krigit även om han gör det stenare än homeros och att han har hela den här bilden av en omvänd historisk utveckling att ju längre tillbaka vi blickar det sted bättre var det och vår egen tidsolder den sämsta järnoldern den sämre var bronsoldern var bronsoldern i sin tur var sämre var silveroldern var så nånstans långt borta hade vi en godoldolder men som du inne på det här med hjälterna tidsolder att han bryter sin konsekventa och mycket eleganta metall kunologi men att peta in att vi hade också en tidsolder då vi hade hjältar det var en tidsolder som var stökig mellan bronsolders kollaps och järnolderns våldsammma och en demokratiska varande och då hade vi liksom akillesstyrica och dystens slughet då hade vi herakläs persevs då hade vi Jason eller Jaison hur man nu väljer att uttala honom där hade vi en tid för hjältar och monster och det under den tiden som grekerna vill placera sina e-boss denna typen av berättelser epik eller e-boss det är ju en av den klassiska litteraturens tre ursjangerer vi har epik, dramatik och lurik och e-bosset det är inte bara att tänka vad handlar det i liaden och koddu senom så kan man se en fattare var ett e-bossär det är alltså någonting som utspelar sig på som en litteraturvetar beskrivde "vörnadssvärd" distans från läsaren samtid och gestalterna i större och tappare och har krafter som inte moderna människor har dessutom så är det så att berättelsen det som står på spel är mer avgörande än de problem som finns i ens egen samtid och de klassiska eposen är också alltid skrivna på värs det här är ju typ den äldre litteraturen vi har Gilgamesh eposet från den sumeriska kulturen Be-of-olf-kvädet från den orde-ropeiska kulturen alltså den sjanger som finns överallt och som har präglat så, så mycket alltså det är ju så Star Wars har det potter och alla de här grejerna är ju också epos det är epik det därför viserat något det är episkt och de menar vi ju på något sätt den rymden det upptar storleken på problemen men ingenting är mer episkt än homeroos det kan man inte påstå Nej, det kan man inte på homeroos och och dices då så ska vi ta och undersöka det ikvados dices när han då efter att han hade varit i vitroja skulle åka hem igen Ni som lyssnar bräravsnittet har redan bokat erabilietter för att gå och titta på vi har det sig med bipremier sjutton i juli så jag vet inte om man kan spola en nästa an 3000 år gammal berättelse men för den saker en skuld vi ska väl inte steg gå genom handlingen men vi behöver ta lite big picture grejer och kanske göra någon fördjupning er på sätt börja när det dyssevs redan har varit borta från sin älskade hemö itaka i nästan 10 års tid längsta perioden har han varit fångeslärs sjebsbruten hos den vackra nymphen kalypsos och ygge kalypsos för överritten favorit och ett stort antal 18-hundratalskonsnärer som genom henne fick möjligheten att måla mjukpåriga bilder men med det skyd som antik mytrologi gav de det här inte mjukpår det här är konst det har säkert sagt tidigare också för jag bara skjuter in för det inte sikt alla jag vet att han var jag så kung av itaka så vi går inte bara att han var han var kring en kung men det här är inget kungar som smäller det är glitet kungar men ändå absolut han har också det han också som kommer på det här med hästen som har ju länge till och ja som inte homologisk tradition utan som tillkommer senare det är möjligt men det är typiskt att det är tänkt att han är listig och slug och vad kiles är i muskelparkietet och det har vi liksom står i en där han är med redan i liaden men sen kommer den andra uppföljande som många tror att jag skriver en 20 30 år efter i liaden för det är exakt det är ju följt möjligt att i liaden skriver den men den unga homeros och det ser en av en äldre homeros men det är inte så för man tänker då att berättelsen ska börja särit dag ett på väg hem från Trojan ska kriget men egentligen börjar den i slutet och när Gudarna tycker att det börjar nu är dags för att du sövs att få återvänder hem från sin långa exil och så skickar man här meds för att hjälpa honom men på vägen tillbaka till iittaka hindran emellitid med ännu ett skäpsbrott där han hittas av prinsässan nåsika och man bjuder den här sjepsbrutande förämmlingen från storslagen fast under kvällen börjar den blind skald berätta homeros skrivit in sig själv här den här skalden börjar berätta om det tror jag ska kriget och hur den slugig och dissels fick murarna att falla och då kan vad hälte inte hålla sig vad som gjorde det och så avslöranden vämnar och så bör han berätta om sina veder mötor de senaste tioåren så berättes den börjar inte med tror jag as fall den börjar inte med besök till cyklopens grott eller att man ska sägna förbis i rener utan den börjar nästan i slutet och så får vi i långt minne som berättas tillbaka innan och dissels äntligen för återvänder med stor deputeten och den kvikteng är en översättning av ord. en äldre svensk återkomande översättningar. Den många förslagna, den som har många förslag vid varje givet ögonblick, en listig, uppfinningsrik, mångsidig person. Det är ju odystsevs i ett nötskal. Det är också anledningen till att han imit tycke är den mest intressanta av de grekiska hjälterna. Jag kommer alltid föredra den skärmiga kanaljen. Som dansar, obehindret på moralens gräns framför. Den liksom stora starka killestypen. Odystsevs är ju, om man ska sätta här i något stagvårdsperspektiv, han är ju Hens Solo. Hens Solo är alltid mer intressant än Luke Skywalker. Jag kan plocka upp det där bokmärket. Jag tror att det är orsaken till att Odystsevs idag är en mer intressant. Hur har du kallat den här killes? På den tiden är det en stor röjderoent. Då är jag killes killen som kungen apar efter starkast mest berömd. Hur har du kallat den i det mer allvarliga av de två homomeriska eposen? Ileaden är ju mindre rolig, mindre sådär små episoder, små äventyr, men den odisén mer har glimten i ögat. Men Odystsevs karaktär den här snabb tänkande, um som strategiska, um som helt improviserande, förhandlande, falsk spelande småkonger från ett pyttelidigt örike. Han är ju en mer modern och mer intressant personlighet. Jag tror att hanset att lösa problem ligger mer i linje med vårt sätt att tänka. Att han är enklare att känna jänse i, även om killes kanske egentligen är mer att beundra. Hur så? Akiles är ju den stora jälten. Han är ju, som du sa, hymen, han är ju en sånär på som sin hel, en perfekt krigare man. Absolut, jag tror att du underskatar, vad som man säger, ja, kraften är där. Du tycker inte att gymhysteri in och muskelbyggande ligger i samtiden eller? Absolut, det gör det. Det kanske är killes fel. Det är ju ett ideol som har för stor modellfar, allt jämt. Och dysters är påminimera om jag går i hotello. Lue, jag är välva som håller på blåse folk till högre vänster. Och man är på ljejöger. Den stora killesfiguren i modern popgultur är stålmannen. Och stålmannen är ju inte en speciellthet, jältetyp. Det är ju mer de här med moraliska gråsoner och de som juger och de som är de grand sin egen värsta fien. Du tänker mycket på, man skulle kunna bolla upp en massa fokar förutom. Ja, man bör ha vymna. Du tänker mycket på film nu, jag tänker på den världen vi lever i också i skanajalt. Och där ser ju inte ju att intellectualism står jättehökt i kurs. Det är inte det som tendar högre än hälso, ideal och genväg. Men jag får den delen av olika piller, det är ett för att få ytterighetsfixering och möjligt. Där håller jag mer. Jag pratar rent om berättelser, film, framgångsrika, bokseror och liknande. Jag vill ha en jävle fall som jag vinner på år 100. Efter homero så bidrar flera författare till den här sagosykerna och det tror jag ska kriga. Och ganska många of dystsevs berättelser kommer till under senare år 100. Där skiftlar man att den här historien kan dra för att det är ett ganska bra exempel på hur dystsevs är som person. Då tillskrivs och dystsevs en roll i början av kriget också. Det tror jag ska kriga påstås. Då har uppstått eftersom vackra hela den här grejer. Vackra hela. Ja, sköna hela den här. Jag tror inte jag. Jo, men vackra och skönt skulle du visa sig sin onymer. Hon rövas bort av den tröjanska prinsen Paris eller Paris i blandst och förförsion och följer av egen vilja med honom. Och så kraftsamlar grejerna för att hämta tillbaka här nu och då fick man den här långa utdragna kriget. När man då skulle få en origin story till helenas ektenskap, då började man tänka på dystsevs. För helenas pappa var den Spartanska kungen Tyndareos. Det här är mytologi inte historia. Ska vi komma ihåg. Vilket blir tygligt när man nämner att den vanlig berättelser att hans drottning leda. Hon är kvinnan som biför förslärs våldtagena av sevs när han är förvandlad till en svarn. Och att helena är en hel del berättelser förd's ur ett egg då som mamman la efter att svarnsevs. Hur hade umgänge med henne? I alla fall helena är hela den grekiska världens darling. Alla kungar, alla högdare vill gifta sig med i henne. Och de åker till Tyndareos för att presentera sitt case. De erbjuder påkosta det går vår jynsamman förslag. Det är bara en kung som åker dit helt tomhent och han heter odyssevs. Vad händer mot har är ett förslag. Om alla friare sverigen är en helig edd, på att de kommer att respektera valet som görs, då kommer ingen blod spillan att ske. Då kan man välja en friare utan att alla andra tar illa vid sig. Sakt och gjort, alla sverig är heligt att respektera maken vem det än blir. Odyssevs i chanslös. Det visste han redan. Men när menelä oss blir helenas make och alla andra friare respekterar gifte målet, då blir den Spartanska pappa kungen så glad att han tillåter odyssevs att istället gifta sig med chöna helenas vackra och intelligenta kusin, penelope. Vilket givet vis var odyssevsplan redan från början. Han kommer med ett falskt fri till en kvinna han vet att han inte har någon chans att få. Och så löser han kungen stora problem och får ett väldigt bra gifte mål istället. Och han och hustrun blir den grekiska mytologins tänkare superkappel. Under de tio år när odyssevs är chefsbruten, så han tar sig upp en elope vara enka och det flockas friare runt henne. Men hon kan inte göra sitt val för en honavärd färdigt, det här textilprojektet, honav påbörjat. Så varjevia dag spenderar framför värvstolen. Sen fransorna upp sitt arbete igen på kvällen. De är sluga de här två. Odyssevs är ju dessutom skrupellfri, skulle jag säga. Grekern har kunde berätta om hur odyssevslät döda den trojan ska hjälta en hektors ny födda son. Och det är inte snyckt såklart. Men det motiveras på något sätt att man kanske kan brita den här cykeln av våld genom att inte lämna någon hemnare kvar från trågiga. Våld som födder nytt våld är ett av odyssen som är intressant an tema. Kan man stoppa en sådan cykel genom ett kallsinitmord på ett barn? Sannolik inte. Men när odyssevs vill någonting så lägger han inte fingrarna emellan. Han bryscher om att komma hem, han bryscher om sin hustru och sin soon. Det är allt annat till lite "by-the-by". Han har den tänkandets superkraft, inte för inte att ena är den godina som alltid kämpar för odyssevsvishetens godina. Hon som hjälper honom i varje situation eftersom det är game recognition game. Hon gillar att odyssevs drar valser och kör med falkspel. Det är mitt försök att ringa in vem den mångförslagna odyssevsär. Skal vi ta någon episode där detta synes kanske? Jag är mest trenda, är jag väl när han hamnar i Gjatanhås cyklopen på Lefimos. En storum har förtiväg odyssevsär. De är lite viljsevam och så kommer honom till. Man tror att det är syssel igen och. -hetna. -Den här grotton ligger i etna, vulkanen. Där innebår upp polifirmås. Han är då en cyklop som är barn till på sidon och de är jättar som går runt med ett avgag. Lufthar runt där på olika år medelavet. De lever utan lagar eller åkerbruk. De lever väldigt primitivt tilltänkigt. Hon mer är väldigt noga. Jag har nog en mål på en t-därare, det är så bördigt, men de brukar inte jorden. -Nej, de får tatta ner de här bildarna, hur de var det på. -Just på lofemål säger då "get härde", har ett fullt moster i sin gråta. När du säsde kommer det an, så går han in åt land med sina män, och hittar de här jätterna och den har gråttan mosterna. Så går man in där och tänker "oh det här är gott, gott". Men då så att vi tillfällelser kommer ju på lofemonstigbaka och upptäcker man inkrekt. -Sälsam var han, vi dunder lite stor, och liknade inte de som när sig på bröd. Utan mer än världskedjas högsta skogsbekransade topp, som reser sig över de andra. -Oso börjar han smaska. -Får de. -En efter. -Ja. -Inget av inhälvo, kött eller mörfilda ben, blev döver. -Han är ett monster, såklart politfemås och, är det politfemås och som en antik lyssnare eller läsare hade förstått det här, så hade de då, de hade skockerat över hunnats cykloppen inte respekterar jästfrigheten senia, att här kommer det människor in i ditt hem, då ska du bjuda dem på mat och du ska ta emot dem på ett positivt sätt. -Själv kan man ju blivit såhär, man kommer hem och man hittar i tillgen skömen som smaskar i sig sin os. -Ja. -Vilken gör riskadömma än, för att man hemerna så äter upp dem. Men det är inte så grekerna upplevde den här cykloppen sagerande. -När de är lite av ingreakt, då är det. -Ja, men jästfrigheten Daniel. -Du kommer hem från jobbet och det sitter ett helt jänskömen vid ditt bord och äter upp din joggöt och dina mackor. -Mmm, då ska du visa dem, öppen fem, vill ni ha vin? -Ystellt är de som ska bör bjuda på vin, för det är odyssers jag, han kommer både att han har ett skin med vin och märser och väl har det tar i polifiermåser, den är tyckan till 3-4 stycken av de här skramären. Men det här vinet är ju satt och gatt och polifiermås blir väldigt försöst och hinkar i sig där och undrar vad dyrsters heter och så. Han presenterar sig som jag hittar vingen. -Hå, polifiermås är ju väldigt nöjde överallt det här och lovar var jag att dyrsters är en sista som ska äta sig upp min sann där han skovar till dyrsters. Men det har jag inte hade tänkt på eftersom man inte var så insatt i sån här typ av dyke, eftersom han var en osybliggörad barbar. Som i förshedet lär jag ostömen inte vin då, så blir han full och samnar. Och jag minns den här staden från som följer här från höglästningen under gymnasiet. Jag hade en ganska unkilde som svenskliga rö, som aldrig hade tänkt på de sexuella undertoner som man kan läsa in i texter. När gladande pålar stöts in och ut med full kraft. Men tjejerna är klassen uppfattar ju det här och började snissa och hejdat. Vår på en stakaren tappar helt och inte kunde sluta ska äta och sen ska äta sig förtvivlad igenom den här texten. Jag försökte ta så sammaning när han försökte fullfölja med menorna. Det kom en håg och det var mycket tyckte stämningen i klassömen till det här. Det här utdraget finns ju i typ alla litteratur, antalogier som nånstigna tryckts för svensk skola. Det är väldigt mycket sån här höglästning som olika elever. Till exempel en ungdon i Lermansson har fått höra. Bläddar man två sidor som man på nyhalssaga. Men du då som jag sännsklare och har gått genom det här mål gånger har du. Eller har det ena elever någon gång uppfattat de här polar som stöter in och ut? Jag vill kanske sätta en fas på våldet att det är en glödgad poler som trycks in i ett monster som öga. Om det är det som en fasen hamnar på så är det ju mycket våldet man tar med sig. Ja, för det är det jag handlar om att de tycker det är en öga på polifemor som bara har ett öga. Ja, jag vill ha. Vaknar till där och skriker till sina böder. Ingen är här och söker med listor och våldsloj gör mig. Och listigt var vi ju. Det här är nog ena världs litteraturens älsta ordvitsar. Ja. Det är en tre tusen år gammal ordvits som fortfarande är ganska stark. Ja, för böden har de fått inte vara problemet där och ingen är där att göra något. Och sen kommer och dysses och hans med att smita ut urgrottan men när jag polifemor så köker ju stoppa. De får nu göra det men han har ju sånna jättedin och de måste ut och käka någon gång. Och då blir det så att dysses år och man det hänger sig fast under magarna på jätterna och polifemor. Den här står jätten och han styrker ju klappan på byggen och märka att det är ingen där som är någonstans då släppar han nu utom. Ja, exakt. Och då passar de på oss så. Ja, för att setera vår vän Boerikson han skriver. Det var en våld samhandling med stor symbolisk innebörd. Kulturen säkert över naturen. Det vill det tyglade som manligt våld och list. Men han skriker ju framför han är lite nöjd över det här och dysses. Så han violer ju på behörut avstånd han på väg där i foran att han misnann inte har sätter ingen utan han är och dysses. Och den här hybrisen är det är ju skulle han kanske ha sparat in lite på för att vän vara nu igen som vår pappa till polifemor. Det var ju på sidon och med som bestämmer på havet är ju på sidon. Och nu på sidon för barnad, både någon som heter och dysses som man kan identifiera med på helanet och komma och ställa tillit för och dysses och hans fartyg som mycket om man åker. Det är en intressant aspekt av och dysseskarektären att trots att han är den smartaste av de grekiska hjälparna sen också den dumaste. Han är ju den typen som vill inget hälaren att sätta köpare i sitt eget jul. Att liksom ge honom några pinnar och grejer så bygger han en cykel i regn med gaveranda och sen när den rollar snabbare någon annan cykel så kan han inte låta bli att bara köra in en pinn i julet. För vems fel är det att han då blir chefsbruten och aldrig hittar hem, men han hittar hem, men efter den lång, lång om väg. Det är inte ingens fel, utan det är och dysseskong av itakas fel. Ja, det är lite som live förbilliga här. Han har en högfärdighet när det är eventuellt gå lite bra är det alldeles för storslagen. Han är ju för nu själv god helt enkelt och då sätter han sig skiten. Lite av ITEGO, stället. Det är samma sak där vi fajakerna och så har varit liksom. Du är på väg hem, du skulle bara kunna vara tiszt, men nu har han smickrad den här hjälpen. Du kan vara inte, du kan vara tiszt och vara det ju ja. Men värsta är väl de här sjukåren som fångeslärs älskare och hos nymphen Carlypso. Hon bor i då på en som du nämnde innan. Hon bor på en paradisisk övr. Det har vi fågelsång och brubblande bekar. Stora fält av violer och andra blommor. Mycket mysigt ställe. Och man har försökt identifiera den här och andra och hitta vad det kan vara som minas. Då visar jag att det är en gros och stök sig utav för Malta. Carlypso vill ju ha och dyse såse. Hon ger bjuda de om odördlighet och ge vjungdom. Och jag vet inte hon är ju en nymph som hon har väl någon. Hon får man vara törluka oft. Han är allfald helt för törlade av hennes kvar i motionhet. Och så får de med två barn också. Och allt det beå är tag. Men sedan det är den ju rastlös och depen gör jag. Och saknar penäla på. Han får djupp hem längtan och sitter på klippern och styrar dystertut mot havet. Och då har han ju när han är färdig där på en sådana i varje dag. Det är sjuk år som sagt det ganska länge. Och han kommer inte därför och nutan att själva det sävst ytterin och skickar här. Mösfyrt vingnar Carlypso att släppa och dyse. Det är gudarna haft ett rådslag och bestämmer att nu har det och dysevs varit borta länge nog. Men jag vet inte om de på sig de skolkar funderar. Oodslag eller hur var man med han är fortfarande sör. Är det fortfarande i luvan på och dyse så det han förstår ju och dyse slått det. Och så blir han skjepsbuten igen och det är då han hamnar och så de här fajaken. Ja, men ett steg närmare iittaka i alla fall. Och sen kommer han begese i hem. Jag vet inte, vi kanske inte ska prata om den dramatiska hemkomsten. Det har vi gjort i tidigare avsnitt. Ja, jag tänkte också att vi kan ska avstå där. Och man kan ju påpekad att förutom peneloppedar och så är ju sonen till markos. En framtid av den förgivare Tom Holland spelar honom som sagt. Och han har ju vissa intäsen, va? Är att det är odyssigt lever och kommer hem till iittaka här. Det alldeles mest intressanta är väl att den här berättelsen som. Varför innehåll är ännu äldre, men som fixin form på 700 talet för vår tidigare äkning. Att den fortfarande talar till oss idag. Det är ju väldigt mycket som är populärt för 3000 år sedan som har tappat. Sedan dess. Och det sen. Vad ska man säga? Både i form av Epo som en också hela den här idén med den stora resan. Det blir ju den berättelsen som sen återkommer under varje historisk era, men anpassat för de föråger som dominerade då. Klassikerna brukar vara Virgilius, då för de rummer skerar. Han skriver ju ett Epo, så vilket trorjanen, agendas överlevedet trorjan ska kriget, irrar runt i sin egen. Och du ser innan han slår sig ner på den plats nära där Rom och Remos ska grunda Rom, så han blir en slags anfader till Rom. Och Dyssevs hade lite blandat ryckte i Rom eftersom de ansåg sig vara ätlingar till trorjanerna. Sedan vidare till medeltiden, Dante Sgedomliga kommit i från medeltiden, vilket Dante på ett Odyssevsliknande sätt genomför en lång resa genom helvetet då. In på tidig modärntid och miltons, det förlorade paradiset, som ett ebisk återberättande av de kristna syndafallet, men de också har flera tydliga paralleller till Odysseen. Om jag håller med kvar på tidig modärntid, homeroos Epoz återvins i bland de första texterna, som trycktes när de olika boktryckarna började sätta igång sina första tryckpressar. En helt jäng av de tidig modärna, humanisterna tyckte att det här var väldigt viktiga berättelser för Européerna att få ta till sig på sina folksbråk. Nina Börtenon skriver så här i sin skärmiga byggrafi över Erasmus Avrott-Damm. Erasmus är då i england och har. Han har fått att beslutat, "Jag måste lär mig klassiskt grekiska för att verkligen kunna göra bra översättningar både bebiska texter och antika verk." Språkformas av sina användare och kan skvalde om sin historia. Med den latinet hade termer för inperiebyggande, hade grekiska många ord för litteratur, estetik och filosofi, Erasmus övade sig genom att översätta homeroos och platon. Det här var det som förväntades från den renexanserans intellektuella, att de skulle kunna och skulle tillgängliggöra sina grekiska epos för människor. Ryd gjorde till exempel Erasmus. Det var kanske inte så att det är nåt de livägna bunderna, men de intellektuella, i alla europeiska länder, blev det här mycket spritt. Men se skilt har ju betsen fått expussionsartat uppsving under 90-attalet. Och forskare menar ju att diktarna har haft fler läsare under 90-attalet, ännu en totalt under alla 2700 år tidigare. Och då menar vi också omskrivningar och vad vi anterar av det hela. Jag är exakt och det är ju allt från. Alltså, vad var det? Jag tänkte nämna nån här. Ja, jag kör. Till exempel, "Odysses av James Lewis 1922". En tusen seder Kockumman som utspillar sitt Ablin 16 juni 1904, med Leo Puldblom, som en synlig en vanlig vardagsmänniskare, som bordeka se ett blivn hjälte. Han har en spennel på Fun Molli som dock hejdelast otogen. Och läsa en få fulla mer och i stödma och små detalj och tankar genom Hans dag här 16 juni, bland annat på den här sita potoletten, men filosofierar. Och "Odysses" är. Jag är ju sju, jag är ju ute på sin erfärd på "Dablin Skrata", och det är det jag som är Hans Hav. Och i slutet som öter ändå "Sonen" "Dedalus", som jag till och markas, och Molli. Det är flera återkommande i rådiska passningar till den viktiga odelserna. Precis en av de mest inflytelserika verken från sin era. Vi har ju också såklart den svenska Nobelpris tagaren och bodansaren "Avignon som sklassiker Stränderas Sval", utgiven 1946, som följer "Odysses" en hemvändare från Krieget, vilket 1945 när "Avignon som satt och knackade på sin tanjänd borde" Inte kändes som mytologi när man pratar om att återvända från Krieget. Nej, alltså Gunstavin som det handlar om utgår från det mest klassiska av alla Krieg, Tio Janska Krieget. Men i boken så anspelas det förstås på historien största Krieg också som håller på avslutas. Exact. "Avignon som har ju den nya liteära knepet som absolut inte homeroos hade att tillgå, nämligen att han kan gå in i sina karaktärer och psykologisera". Det är en höjdpunkt i svensk litteratur. Och apropå svensklärare, det här kanske också sagt i podden, men en av mina bästa kolleger, jag kommer ihåg det verkligen inte pågörande, jag kommer till mig när han kommer ner i lärareomhet, sjunker ner i fotoljen och bara titta upp i i taket, jag frågar denna eller hur det läget, man ska ha på huvudet och säga det går inte läsa stränderna sval, men naturlig lever längre. Det var någonting som hade gått söndel lite grann i honom. Vad ordent försodar jag eller något? Det vill orden och bara på den sätt anslaget, det är inte lätt tuggat avignon som, utan det kräver ju ganska vanliga läsare och inte ens kodnas naturlig lever, klarade 20-21 eller var här nu var. Jag är inte lätt tuggat, verkligen så. Ennes vårare. Jag har jättemy på julisys flera gånger, men jag har aldrig läst ut den. Stränderna sval, jag skulle om ni ska plocka upp en klassiker, en klassisk Odysseus berbetning skulle jag köra stränderna sval istället. Men förbaka lite att nån är ute på en vindland och farlig resa med ett tydligt mål, nämligen att komma hem till en tjärlek, det är ju ett vinnande koncept uppe val igen. Fann ju en av landas i den här i nånstags mixe där man kör uns, ägs sedan, rysar i äventy och ut till vilja Odysseian. Den har ju allt. Det går att lägga tyngden på vad man vill, i olika sammanhang, som positivisk humor i den här filmen "Obrada och Arthro" från 2000. Men i nolandsfilm går vi tillbaka till U-10-mat. Här har vi själva stå i en, här har vi, och dyssees på sin Odysseian. Och den har vi nu alla bokat biljett till. Verkligen. Jag innan vi satt igång mickan än upprade prata så så här idag ni latt Jag tycker att det är så mäktigt att det idag finns en filmare som har mandat att göra vad han själv drömmer om. Jag läser inte med med "Math Damon" i vilket han sa att det här är inte ett projekt man kan tacka "Nate" till eftersom den här typen av filmande görs inte längre. Det var så här man spelade in film på typ "Ben Hur" tiden eller "Loren of Arabia". Man åker till storslagna miljöer och man försöker filma det så snickt så möjligt. Sen blir det ändå så att man får stå på någon medelhavstrand och blir sandblästrad i tio timmar för att få några snyggarsjorts. Men det är värt för att sluta resultater blir magiskt. Jag var dum i alla andra filmar och det på mig och in och sånt där. Ja, men. Så klart för det är ju en bildigare och allt vad det nu är. Men jag började tänka på Stanley Kubrick som är den stora filmaren och den personen man framförallt tänker på som var trogen sin egen vision. Den här öppningsenen i 2001 Space Odyssey i vilket en penna flyger genom ett rymdskap för att lyckas med den kjottan där flera saker ska vara i fokus samtidigt så fick Kubrick bygga en ny typ av kamera med den här pennan på något sätt inbäda det i någon glas skiva framför kameran och slutresultatet blev ju helt så här häpnadsveckan det är ju fortfarande en otroligt storslagen film och det är ju samma typ av lösningar alltså praktiska lösningar som Nolan har fått göra för att filmen allting i i Max de här hög judakamerorna att bygga in dem i The Blimp den här ljuddämpande hög teknologiska lösningen det är inget litet företag den här typen av satsningar kräver jag har verkligen men kommer det höf till jag grejer och vi behöver inte säga det här att det här är en film som måste ses på bio och då är det den 17-juli som de Odyssey har biopremier när jag lyssnat på ett special avsnitt av historiepåden som presenteras av UEP, Sweden och universitpikturs och filmen The Odyssey vi hörs igen, vi ser några tillfälle det gör vi och det ska bli autistisk hej vi hej