Sosiopodden - Det samfunnsskapte utenforskapet - Del 1

[Musik] Sosjebonden er en studant av politkass som sepper samfunksaktuale tema på forskning med et sociologisk blik. Ne først av to episodeer skal vi få et inblikken helt nye bok. Den samfunkskapte utenforskap. I dag har vi meg gode skaper nes som er professor ved via. -Vær kommet deg i går. -Tusen takk for det. Hva er muligheten på presenteret? -Ja, men tyer du det er bune snakket på en bok. -Ja. -Ør du sånn er forståttet? Så du jobber her, VUB, som har vi spille inn på politkassen nå. Så du er jo litt på, nu kan vi tale litt om deg kjøl og kanskje tiden her VUB. Og for tale litt om kanskje din interesse inn på sociologi. Det kan jeg gjøre. Jeg tog første ekstiljeoslo og så flyttet hittet til bergen i 1990. Som jo er litt antid, så jeg tog studert samfunksakonomie og studert og som at partikk og statistikk. Jeg tog oss litt av tv-viten skap og en gangene talte og togget utspecifisette telefongisosologi. Og så blev det sociologi etterverten. Det var en litt annen tid, og jeg tygper det mange ganger å salle noe etter at annas Johansen, som skal den lang tekst og krono om hvordan det var å være student, i 10-1.4. Det var en treere tid. Man har hann med på et seminar der, man liker på noen forläsning og på noen månbrefrag, så det var en litt frere mæslek, som også jeg har på noen til å tjejeje i denne boka. Skal jeg ha en bokkala om kunnskapetsosologi eller utom en sosologi? Det gjorde jeg på min dr. Ab, der studertet reformer og fra en nere år i skole i omgången. Det er en gang en kalt med dystris samfunnet i kunnskapet samfunnet, og det kan se på noen andre begreper noen, men har vinst og seksittal til 1990-talle, hvordan på noen å endringer vi. Reformen var fag, var legdimeret og var legdimeringen på noen til samfunnens endringen i samme perioder. Den avanningen tog jeg her i Bergen, var en gang kjert som prostet at jeg er på et projekt med min klasen etterpå, og jeg har egentlig vært oppe av utdannning, klasse og kultur, men også kunnskapet som sologi og kjennom, og så vil jeg se en del theoretisk tingene. Det skal jeg ut litt om. Jeg var veldig enn hansankt med noen snakke, og jeg var en veien og de tingene å gjøre på veien og helt pas student, og det som du håll på med i dag, så det var en skuteil, når jeg dester deg og lester en boken, hvis jeg snakker med deg i den samfunnskapet utenforskap, så er det veldig mange nye temaene som kommer inn i en boken. Kanskje du kan fortelle litt kaser inspiration bak den en boken, og liksom kaser en litt som hove tema i boken? God spørsmål, fordi dette startet egentlig med en bekymmeri over måten utenforskap blir forstått og diskutert på i politik, og i offentligheten, og så vil jeg se vilke projektet som forstøter til studere utenforskap, så det startet med en fælles forståelse, at det var et problem med måten utenforskap, problemet ble forstått og etterhlet, og jeg kan godt si litt mer om det er i for seg. Ofta vil jeg også så låge med retten, tenke som så at utenforskap, sin åsaker, det må vi tilbake til økonomiske forskjellene, sociala, kulturelle, forskjellene forstå. Altså utenforskap har often slags materiala eller kulturelle bakside, men i stenn for å gjøre noe med dem til på åsaker, så får ståes utenforskapsprobleme som nå skal løses på effektivet. Man skal gjøre noe i individene eller familien som har havnet utenfor i stenn for å gjøre noe åsakerne. Og man kunne ha tenkt seg i samtatt vi hadde politik, og så satte jeg ned utvavk, og så satte jeg noe, skrev vi en nøy som heter nyskaterpolitik, bort utenforskap eller nivolipolitik, mot utenforskap. Men i stenn for å gjøre noe med det, så setter man inn forskning utenfor å kune skap, og så utviklet å tilte på med individene for ældre eller noe kalsamfundsnivå, så skal ordne effektivet den å gjøre noe åsakerne. Og den noen av noen er det, og så en kunstk, og så det er jo at forstå utenforskapsprobleme, og den måten kreve en kunstkaps, så låge stillen emeng at vi forstå på noe der har skjaks kunstkap er det som utvikles, og såks tiltat er det som settes ikke om som følg av den typen kunstkap, og vårt på enga er i denne bok av den kunstkapen, og så har en selv oppfyllende, kan er en selv oppfyllende på fyrt i eller at den kunstkapen har det i kalleren performativ kraft. Men en ting jeg låt på er, at det med, jeg kan ligge veldig veldig veldig på at strukturen er måte mer påveldig henge individene, og det er det som måtte definere som uten å skapa. Er det veldig viktig på enga oppfyllende i boken og gass? Det er måtte et kanskje blik som politiker har en del av samfunnikkiet har lenge på en god måte. Absolut. Og der finner styr med forskningen og egisant, det mange er veldig flinke forskelsens se på, de klasser og ulikeheten, de måtte boksere ena gre, egisant av såt, økonomiske forskjellere, stikere, sosiale forskjellere, nellen, bideller, reosloen, vesteere, så her finner struktenskap som politiker men kan bruke til denne et setter den typen utvalg. Men når eg likke gjør det, og i stedet får veldig godt fokusere på, eller indiverele se, eg kollektive problem og lag og løsning på individen i vår, så har eg gitt opptatt av de se, var eg konsekvensene, han har nåt man gjør på denne måten. Så jeg ser så bestig, så den kunskapen som vi besitt av med de instruktjoner, det blir ikke brukt på i de insteditioner der uten noe skap i diskuterter oppen av matten. Det var veldig senneste forrykker, statistisk sendradbevare, konfremt til at unlikeheten i naget, cirka like store nå som det var for 113 årsynn, og så at den reikeste procenten er så mye nå som ligner som det var for å få hundra årsynnisant, så dette kunskapen når eg til engle. Og han kan noen bruke denken skapen for å så søtte jeg utviklig politik i samt. Hemsom analogiserne i bruke her er en gamle forskningsartikel som så på folk med lav, at folk med lav, solsøkonomisk status, de fränser som dålere umsakspersoner en folk med høy, solsøkonomisk status i den store deparationstil nye sa. Men det var ikke fordi de med lav, solsøkonomisatsen hadde dålere umsaks evne, de med høyens solsøkonomisatsen, det er fordi at deres liv var så stressene, fordi de måtte ellet inn tegge på de skulle få pegmer nok til å føre sin familie, så vi trengte ikke psykolog eller for ellere veldig lennig, de trengte bedre råd, valg måte. Men i vår tid ser det så at fokuset legger på psykologen eller for ellere veldig lenningen og bare er på måte konsekvensene av det, i barnaggen, i skolen, i kriminalumsøg, i sosialt avdeg, måte det det som er overråden av t-men i boka. Ja, kjempeintelse. Vi måtte at det er med opptattet under å söke stresset, de forallene opplever så kanskje elevar med lavere kårer, solsøkonomisk kå, må kålese at det måne til steg i barnag, ender det til at den fokuset mest på i dag. Må den lag tiltak for nåt de skal mestre stresseset i stedet for å være fjernet stresset som er norsakser. Det kan være en måte for på nåt er noe av det i boka. En ting jeg har er veldig begge jeg er stå på. Det er det teoretiske du kan bruke i boka. Det er en veldig god innrammning av en pse-exemplan hvis jeg kommer med noe etter på dem. Men jeg kan fortelle litt mer om kofolokker, hva har vært det til å etter skremmere? Kan det gå ut på? Ja. Og så er jeg med at det er opptattet er jeg på måte at det står vilke konsekvenser problem for stolsen. Så ble den naturlig med kunnskapselsologisk til dem. I kunnskapselsologin eller i kultursasologin ser jo av ikon normalitet, så følg jeg centraler. Spørsmål er det med at børst studenten her også får en del slære om hun beker sin marklapstø og i ja goffmanns en stigmatiseringstører. Vi starte jo litt der, men jeg har såt opp mot av noe folk ikke bare stempløle marklapstører. sätta denna och få ut viklar klassifikationer eller kategorier. Så oss har liksom ett oervår av den här åren. Oervår, åren av nivåer, statistik eller forskning i samt av vil. Den typ är klassifikationer som får i sämre eller en gittetap eller en jämtendens cykisk linser eller en drop-out som man har kallat personer, du blir kvinnor, en svilfråga. Så vill den typ av kategorier eller klassifikationer. Det vill påverka de professionerna som har med de cykretben och göra. Det vill testera deras professionell blick. Det vill de sin konsekvenser och så beteget att kategorierna eller klassifikationer påverkar de nensken som blir klasspecett. Det vill påverka deras förståelsas och sällor, så vidare. Och man kan också tänka sig att det finns en kategorier som nästan blir. Ett system så vi kan fler oss så sökesamot den typen kategorier. Jag ägger igen som jämtande cykisk lilser eller jag är koncentrientipisk drop-out. Eller så på den måten så vill också aktören, en hamlinga fungera som en feedback-lubb eller som tillbaka föringsläter som bekräfter. Det är klassifikationsystemet som utgångspotor, en klassificerter i sås. Så så är den slags japsäletfyllende profe-tid i det systemet som vi pekar på. Det är ju lika bit, men vad de är fråga är ju lika i situationen. Och så är vi oss uppdata att se eller pröva. Och utgicklen förståelsa, vad de är det, detta ser kränt konkret i praxisituationer. Det är sånt här. Vi är sen person. Det brukar det exempel i bokas och normar, liksom visse jag i ser jag när jag kommer på jobb och ser gåmåren till min kollega. Så träckar jag på en alla reda detta blärt norm. Här på jobben ser vi gåmåren till vanligare när de är kommer. När jag är då och ser gåmåren i praxisituationen så lägger så smitt gåmåren till fälldes referonsen på morgon och styrt på mot den normen. Så en sätt blir man i praxis utöver av en process får man både som både är selvvan med därarnas och på sterkene och selv referensel. Och som jag ville vara, för exempel, visst en kategorisiv rejnyklasoma, detta är en guttertap på grund av DOD och DOD. Så vi läste personen till stinen som är lära, tänk att du kan utifrån de kriterade som kommer för en land, ett landplatsvikation system. Så jag kanske är Pierre, det är väl kalmen en guttertap. Och så vill detta och så kunna ha potential för det är en selvförstärkning och selvvalidering process. Ja. Och det är så det bra med det till sparskyddloka har i boken. Det är ju att det går att bruke överfaktiga till någon gode exemplar. En av de exemplen att ta upp, eller hela kan uppleva kysspress i uttanningssystemet, kan du utifrån kolla i startet hänga sammen med utenforskab. Ja, det är kapitlet som Karim mätte valman hittar, och jag ska öt. Och det är sånt som jag har vart upptatta i ett av sig ganska länge. Vi startade kapitlet med refereratvillenden en besoda i Black Mirror. Så var ett besodneter "Nosedive", och då följer man en dammen som äter lese. Och lese lever i en världen, vår alla introduktioner, men jag är middelbar. Blir karatetsat än att räta på en spala för intersex eller inte till skrikerhet. Så är det en att vonget till att vara retentisk bypass och sälja, där det blir och glad i annes sociala introduktioner för den skåren man får på den som är som som på att räta det på telefonens innebär att det på. Det har konsekvenser för vilke skor man kommer in på vilka kartnader man har känspare, och vår. när du kan få boliga lån i oss vidare. Vilket boliga område man får låta i den. Och gå på visning. Det är på att det är att visa på nensinden, man har två med till att vara så sälj till den på en andre siden, så ska man. så ska man ha ett heltid mål, ettor och ettabler till standardar. Vi var ju på det som detta får på skolen, var vi visar att det är ett litet 2 processer som frågar skolan på alla. Det är en folk får individualisering som vårdaren äragogisk sida, och som har en innehåll som är sida. Den peragogiska siden har med om att man har lagt veckit på sälj, förvar bärden till sista reformen åt. Man ska utgick lär ju som cellkontroller, medta kognitiva elever, men så att elever får med sig, lär dig eller plama igen, vad de ska talas av med detta cell, och de får oss som typ i cell-evaleringar, vad de ska gira sig, smil, fiasis, och arbeta godt med matematikfagare, som middels, vi siker du har, alltså hela tiden ska man pröva och lära dig, en folk får säljkontroller. Och mitt poäng här är att den typ är aktivitet att håka, skulle lära spännande maten, och här refererar jag till om en älsta som ser att det är vissa tillsthanar som kan uppnås som bid produkter. Som essensélig bid produkter har handling med andra formen, och så man kan inte vilja vare, naturliga, mogen kan ge biärer, braver, han och biärer, jag kan inte planlägga att de ska värra sig, om man tar en tan på det, tanke på värare, eller med en av möjlighet att vi realisera det, alltså som tror alltså det är med cell-kontroll som peragogisk väckning, lätt ho hellre på att visste på tre läxer du ska prövget dig av i näte, på ferra sig, då läser historier och boka, så vill du kanske, ja, 28-9-10 har utvikladde en typa peragogiska cell-kontrollerande färdighet. Det är en en sin annars i en annan innehållsmässigt, som också har blitt med individualiser, som fölga av kompetonksmålkarn element, att vare får glänga oss i det ganska komplex systemen i läppan marken. Och nån och pröver man ju också ut digitala lägs- -platformer, att klicka dig in på ting, kompetonksmål som lyser, som ser intressant, och så kan du hette värt, tänker att det kan bli augurvet bestyrta, typen du som jobbar med, det är engelsklyckad, så har vi ledat det, alltså som vi känner från enskläxa. Så det är en analysering på något som tidig, som det står i oplärg, bland att alldeles vi tog till att vare, åktida till det, till det var. Och så är det en del av skolen, verkligen att den är ett universitantiserad hinn att det har kommit. Ja, många fler typet prövar, det som måste visa standardiserade prövar, och det är helt urvann att öra lärare som ser att en värt situation kan vare en potentiell budärg situation, och där kommer elever ni att strax krustprä, sådant på den ensiden ska vi bli på så säll, varje helt attempt ska äkta oss om, bland ens så ska det testes och pröves och målös, och kartläges, är ju sant, utifrån att ofta standardiserade prövar, ju sant, bara är det dag som testes, är det det som åktikenskap, eller är det hela det res personlighet, eller småd och värv och telsutenticitet, sådär. Så där tror jag många är länge havnor i ett krustpräss, och det är bara det, men det kan vara ena drönene till, att det är psykiska plagor, att folk är i trevist där, att vi får bekymringsfullfraver, nordige situationen, den krustprässar, så kan såville många välja av dem, och så stämmer ju sant som omdata, omdata datorna, visar så är det ju, oftast 90 % som hade helprat i skolen, men det är alltså många som är trevist länge, och det är också när lökenden vilken exföljfrävela, och så till och med droppat, så någon vill löja allt till passas, någon vill resistemen av klagor, protester och psyk eller, får det agnose vad det är, i examen, men så någon vill slutta, och så, som miskläva, men som marken i ordal, och lyakom att man går ända med en på i sitt kapitbuh, var är konsekvensna det på matta, jo, och så kvensna av de som liksom exit eller liksom, sluttade det kan vara, en något försök om är skolor, rätta, tilltag, som psyk och educativ utdannning, eller nidig livsmäst, med strumpotiv med planen, eller man naga exponeringsträning, visar inte konstigera om man samman med team här, hette gog, psykolog, kontakt, därvar, och så man ska lägeta rätta för ända flera skoletivtrag, för de som missträns där, men liksom det kan säkert att mer skola är lösningen, för de som är inte trins på skolen, så här har vi nog alltid tråda, och det ska törja i eleverna i en situation, och vad det är, dämligt, du är en dämlig fördon, så ser, så har jag ansett vad det gör, ändå det är lite sånt, eller försök, trukte bak, till skolan med mer skola, så blev på matet deras handlingar, det blir en konstruktion, en förstärkning av distrukturerna, som är utgångspunktet skapet ut på skapet, så på en matet så blir det ju en sätt, vad det gör, konstrukturerasit, eget avikstryckning, Det är ju inte så att säga. Det är ju inte så att säga. Den får få terrorpaktisk individualismasal. Lära dem året för att söka dig hjälp i den eleven. Så se alla bäden kan du köra dem. Målet för att söka hjälp i rus. Den rusavhängiga är det som att. Sociala bäden kan uppfinna ni socialpolitik. Det är lika så att lära dem. Där kan uppfinna ni skor politik eller skapa infoskap i skolan som är större. Men det betyr i det. Att vi som samfunsidera inte ska påpeka. Det är sammanhangarna för till och tillära den sociala bäden. Den som över kriminal och en barnhagen. Här är den baken för legnistrukturer som gör att det har en räddens situation. Det mänrar ju alltså sociala eller samfunsidenskapen så att gå över. Det är samt sällan. Och så gör vi professionen och maksam på att det billiga med dig. Det är väldigt intressant. Jag bara nu är snabbt om att det är så jag bara får mig ett exempel. Sitta i så vidare kommer vi att få ett individualisert upplägg. Och så mål blir det att det kanske vi måliderar på de tingerna. Det är individualisert upplägg. Och så tänker jag om det är två av det. Alla tre av det. Kolde stett, man tar det knusmägg. Och det är så tillpassad med expresson. Så när du snabbt kommer att ta det, så det blir ju nästan sånt som tänker du bak på vidare och går nu. Kog ryser eller blir det på insyn. Och det är så spesligt mig som har fått en två av tre av. Det är en simmering. Ja, kämpa och gå på engelska. Jag tänker att det är. Så det därför du liksom ser att det är stämt att fokusera som alltför myt på det utenförskapet så heller försöker gå göra in för skapet, mig i beräre och heller. Så heller så bekymrar jag helt enn gör det med daget, när jag släck. Alltså vi ska tjäta mig att jag anfraver i kolden här vår egen. Jag kollega här på hur sörm vår egen, skoleverdag. Vi var ju inte så bekymrar att fåka till en på hvervårna. Så han visike du skriver med det sin eller no-line på inte hos. Så jag kan vara. Så kunde jag dig intresserat i dig i fagarvisens var jag inte vad jag samar med det. Men det gjorde vi ja. Man sade att det var en sån kurskapskläder i stället för att kartera jag. Så jag får det att många fler ting var åbna på den måta. Och det är också ett viktig tema i den bokart. Vi må ju sälj med fråkliggång. Jag har några eller inte följlar, destriglar, reggider, löpe. Jag färger det med mastergraden sin eller det är fem och juva. Jag har inte jobb att det är fem och juva talt så många vilka vare som bekymrar. Man må laga ett samfunn som tillater, ett livslöpp som är mindre. Stremlin i former, som också anländer med att minst utdär man ska ha skövit med hon. Nej, väldigt uthollig intressant. Det här är vad jag tänkte bak i livmet, så djuvet är att det är min mening. Och så tror jag kanske utviklar sig ändå med att det blir en individuellisett. Indom att det är som att det är stammar i särskilt om man krav, mål och sånt. Och ändå regg på virerån. Några jobb på att vi har ett siss i språkula. Och det är bara att vi är väldigt inspirerat av den här boken. Så jag har ju någonting ex att denna läser boken och är som socialistiden. Så de teoretiska så är det så att det är stämma med det var jag. Vi har annorlunda ingenting som är inspirerande. Men är det egentligen påkad du önsket av folkstudien med när de har läst av den här boken? Ja, då vill jag säga att det är vi ser som är ovanar. I samt endnu är det i barnhagen eller i skolan eller i krummelnsågen eller i järve. Liksom som isep, tilltag, förflyktningen barn. Och så är det så. Så är det liksom hela tiden individar och familjer som ska repareras. Och det sättes in liksom. Jag har en liste här. Jag ska läsa den upp. Men eftersom det är stabliga, liksom, någon av de tingna upp och varandra här är går. Man ska få både de inte det så fårdagar. Man har stering svärktiga modeller för att få få en upp potentiell risiko barn. Man får kvällmodeller som standa. Det är kartling av barnskommit i den sociala övna. Det är kontinuerande värderingen skolan. Några är det också höjre, rop om strängre staff. Det har också uppåt på vår agenda. Man ska stänga innebarn. Kunde stänga innebarn i barn och annonsinstitutioner. Det är medie渗ussisering med disenering. Man ska kontrollera flykning och man ska fölsa. Det är det som går tilltap till skor. Har lysts med sin par timmeplan. Det påbland på vår programma får gütte på lämma. Det aktivitetsplikt omnomskantier är ett besatsing från nyttare. Så vidare och så vidare. Stänkningen är helt innehär att vi ska leta detta. Fangen kontrollera och reparera i nivil som har trott ut på. Men brott på engager på att den är problem för stålsen. Som följde av detta kamp och måte för stärka distrukturen. Jag vill att folk ska. Det vill ha så påverka till professionelle som är aktiva i olika fälterna. Som sagt att det påverkar också vem forskningsrådgiv. Vi är pengar till för att det är väl evaluera i tilltapen. Som verkar på många annat. Det är väl så långsperspektiva att man ska snull lite om att man tänker om att det är på heller. Heller fokuserar på båda. De bakenförliggande. Eller inser att man gör en politisk med bakenförliggande strukturerna. För viss man fortsätter med den titta tilltap och se på den. Den får problem för stålsen som är nå. Så kommer det vid att det förstärka. Jag måste välja att man ska tänka dem om den infoskap i centralen. Institutioner i vanliga månglarna och växelsen kan göra det som att färgelskivs utenfall. Det var ett långsvar. Det var ett bra svabb. Det är ett vändlig svabb. Det är en två-episode om den i mogen. Det är en första epson. Det är nån litt där boken fokuserar på. Problematisera och tematisera. Det är fin ånor där. Vi tror att spännande får höp ditt perspektiv som är på fattande boken. Jag vill helt älka att träffa och kanske träffa en viktig brücke av kraskarna. Många är samförst i dag. Anförallt alla läsar och höra på epson. Det är en del tora med angestin som måget för att ha boken. Jag kan säga en till en del. Jag har mjukat med mitt perspektiv. Det är en allforskning. Det är ett kollektiv projekt. Det är fantastiskt tyckte att flink kapitel får fåttare. Sen boka och läses i sin helhet. Det är många åinkligt kapitlar. Alla kapitel är god. Sen är det nytt. Det är fantastiskt bidragsitning. Det är det jag gör. Det är det. Tusen tack för att du var med. Ja, tack för inhållation.