Säkerhetsskyddslagen – Hur gick det sen?

-Är det bra? -Ja. -Är det bra? -Ja. -Är det bra? -Ja. -Ja, det är en ganska knepig fråga att svara på. -Är det bra? -Ja. -Är det bra? -Ja. -Är det bra? -Ja. -Änder det till något mer modernt begäpp, Sverige är säkerhet. Men också att kanske göra en pedagogisk förflyttning, att vi pratar om Sverige, att vi pratar om nationen. Och det som då skulle vara viktigaste för Sverige, egentligen för att Sverige ska bestå. Det är väldigt allvarliga och viktiga frågor som ska skyddas. Det här brukar ju delas upp lite grann i antigen i säkert skidsklassfjädet uppgifter, precis som du nämnde. Är det säkert känslig verksamhet överhet? Men vad är då Sverige säkert? Ja, det är inte helt rätt att svara på. Och det konstaterade vi också i utredningen att det här begreppet behöver fylla spå. Och vi hade väl ett tanke där att vi skulle hjälpa så åt med det. Vi föreslåg att det skulle finnas myndigheter som var säkert skidsstödjande. Och då skulle vi hjälpa verksamhet och döva att komma till rätt med vad som var säkert och vad som inte var det. Den stags delog att man skulle utveckla det här området gemensamt. Men de här säkrisdöjande myndigheterna, de kommer aldrig till skott. Nej, regeringen valde att beholla nämnande tillsynsmyndigheter. Här får man titta lite grann på kronologin, för det ändrade sju lite grann senare. De här tillsynsmyndigheterna skulle bedriva lite och precis brukar säga för mjuktillsyn. Man skulle naturligtvis se till att verksamhet överföljde regelverket. Men också ha möjlighet att ge verklighetning och stöder. Och förra diskussionen om vad som har lämplåt gör det, vad som har ordämpliga. Och som vi förslåg då, har en diskussionen om vad som verkligen omfattades av den här lagstiftningen och vad som förutomför. Men det känns ju lite prövande, hela området. Det går lite emot den intuitiva uppfattning man har att det här måste ha funnits en urminister. Det här är en uråldrig sak med säkert skit. Men så är det ju faktiskt inte utan det en ganska ny del i alla fall i form av lagstiftning. Vi har läst på lite grann här att initialt får ett stort smakt det mest intresserade och håller reda på misshagliga personer av olika sorter. Inte minst vundrat värstkriget förstås. Och 1969 på förkommernandetet av vännerströma affären som skedde i en hämde några år tidigare personalkontrollkund gör. Det kan ju gå framför allt startliga med det rätt att det är personkontroller av medarbetare med uppgifter inom totalförsvarut. Och sedan kan vi snabbssvola lite grann över en period för där framförallt var personalkontroller som gjorde. Och så kommer den första utredning om säkert skjydde i vidare bemärkestet som kom 1994. Jag såg ju 1994 kolan 1949. Och det ledde fram till den första säkert skjydslaget som klubbades 1996. Och självföljde som en säkert skjydslaget för ordning. Så säkert skjyddet har en ganska kort historia där man gått från indikning på personalkontroll. Det är ju en slags sammanslagning av OSL, det är säkert hässlagen och personalkontroll. Man kan också se utveckling från mer renorlade för svarsintressen där säkert skjydde idag tillampas på allt fler verksamheter i det civila sammödet. Vad är det här en nogål under korrekt historisk grivning Martin? Jag skulle vilja säga att säkert skjydde som begrepp har ju förekom ett ganska länge. Den sammanslagning som skedde till 1996 så säkert skjydslag kan man säga bestånstidande personalkontroll kan göra som precis som den ämde. Men också en statlig en frådom om säkert skjydde i statliga myndigheter från 1980. Och även tidigare så förans begreppet säkert skjydde i olika publikationer och i olika regelverk. Så att begreppet är nog inte så ungt igenligen. Men innehåller precis som du säger har det kommit att ändra lite gannat. Det var en tydlig försvarskoppling från början som man ser spår av det tycker jag i 94 års utredning och i 96 års lag som sen följer på den utredningen. Man ser också att det här är inte enbart någonting för försvaret utan det är också andra sammansintressen som är arbetyda för säkert. Vilken sen väcklade sig i nuande lagsryftning. Ja för att vårt 2000 talat så var det ju dags för en revidering men utredning som lämnar betänkandet 2015-25. En ny säkert skjydslag och det är väl det som är egentligen för en målet för dagens diskussion den nu varande bilder med vissa förändringar också på 2020-talet. Vad var det som gjorde att behöva det sen uppdatering? Ja man kan väl säga att 96 års lag där var egentligen lite förrådrad redan när den tredje kraft. Den hade den hade sitt ursprung och lite gann av sina förra beten med ena foten i kalla kriget. Vi hade inte samma internationale seering som vi har idag och som började väldigt tid på 19-talet så den blev ganska tidigt obsoliet. Den hanterade inte heller det förhållande att vi hade privatiserat den hel del verksamhet. Kungliga tillverket var inte längre, var en kungligt eller verk. Och mycket av den infrastruktur vi har idag samletsiktig infrastruktur har privatiserats. Det var inte heller lagsryftningen starka sida. Det behövde en revidering, det var de flesta överens om att den lagsryfting klarade inte av samtiden helt enkelt. För oss som då har jobbat på MSB har ju en samhällsviktig verksamhet som de slags inpräglat i ryggmärgen. På den här systemnivån så blir det lite svårt att göra de gränsdragningar och de säker skid och samhällscykter. Det verksamhet. Nu känns det som sammarsviktig verksamhet. Det ligt har kommit i bakgrunden på många sätt. Omvärldsläget. Hur ser du på det? Hur tänkte ni utredningen? Hur drar man gränsen mellan sammarsviktig verksamhet och säkerhetsskydd? Ja, sammarsviktig verksamhet var inte så lätt att bli. Det finns en förvirkning. Förhållande mellan säkerhetskänslevägsamhet och sammarsviktig verksamhet. Det har förändrats från det att lagtiffet inte är det kraft fram till nu. Lagtiffet är mest så vi ska skärpa gränser. Den nya cybesäkerhetslagstiftningen ser ju den. Det är säkerhetskänslevägsamhet och det är inte sammarsviktig. Det är en skärp lagstiftningsgräns som måste förhålla sig. Det är för att man ska välja i det regelverk jag tänkte att man ska hamna rätt. Men det är ju svara att inte på frågan vad är det vad? Här tycker vi att vi har glidigt lite. Det har blivit lite inflation i tillämnting av säkerhetsskyddslagstiftningen. Om jag drar med ett minus våra diskussioner under utredningen, så försökte vi hela tiden hålla oss på det som var absolut mest viktigt för att Sverige skulle överleva som nationen. Det vi ser ändå sacks beståndstanken, att vi skulle identifiera det som var absolut viktigast och ger det skydd som det förtjänade. Vi pratade lite grann om kommuner, väldigt översiktigt och konstaterat. Jag kanske de stora kommunerna skulle omfatta av det här, stortås kommunerna. Men att det här egentligen inte skulle tränga ner så mycket i kommunal verksamhet. Om vi tittar idag på rätt tillämtningen, så ser vi att det här har trängt ut väldigt långt till även till mindre kommuner. När vi ser på sanktionsärenden och sanktionsfall här nu i närtid, så ser vi ett ganska små kommuner, och har råkat ut för sanktionsadgifter och saker som kanske inte är ursprungligen av tänkt att omfatta sådana här lagstiftningen. Ett nyttid avgörande kring linjköpingskonjun, ger ju svaret att avloppssverksamheten i linjköping skulle då vara betydelsefutstvärgesäkret. Det kanske inte var den ursprungliga tanken. Nu har vi, och det kanske man får se i det perspektivet också, vi har cybesäkrets lagstiftningen i kraft. Vi har lagdomostånskraft för samhällspiktiga tjänster på vägen. Det är den typen av lagstiftningen som ska reglera den verksamheten. Och kanske det är så att i brist på sådana lagstiftningen har vi använt säkert ett skitslagstiftningen lite för långt ut i kanterna helt enkelt. Och det här kanske är svårt att backa från nu. Nu har vi ju, när linjköpingskonjun har fått väldigt svart på vittat deras avloppssverksamhet är betydelsefutstvärgesäkret. Hur backar man från det? Hur går man tillbaka? Ja, för det var lite det jag har kastat fram ett förslag att jag tycker att alla kommuner under 75 000 invånare inte av Sveriges obetillsförsverksamhet, eftersom jag själv kommer från en kommun med 100 000 invånare. Jag skulle kunna sträcka mig till 100 000. Om kasta utplånare så spelar vi knappast några roll för den centrala funktionen och det demokratiska statsskicket i Sverige. Vi får bli om jag har skick till kastar om, men jag håller med. Det finns några skitsobjekt där sitt, men det är övrigt. Då blir det konstigt att man ska sätta till helt precis avloppsystemen. Men hela Arstånd är inte viktig. Det finns också en annan frågeställning eftersom säker tjudet bygger på skydmott antagonistiska hårt och skydmott för samma sikt i verksamhet i ett allhär södperspektiv där det kan vara som helst egentligen. Då kan man få väldigt konstigt åthjältshantering om man väljer det ena eller andra. För att det kan bli svårt med mix om den ena lagen tränger under en annan fråga. Men jag tänker på som du beskriver att man då följer en reglering istället för båda. Det kan du kanske vara. Jag förstår mig att man landar i då att man blir besäker käntlig verksamhet. Så helt plötsligt så är risken för brand, det är inte lika allvarligt som där när det är samhällsviktig. Jag tror inte att man ska kanske överdriva den risken. Jag tror att det är. Är man i säker käntlig verksamhet så tittar man även på de risker som inte lagstiftningen primärt har siktit på. Och sedan kan det vara på det sättet också att säker tjudt sådga är där som precis som du säger har ett syft att skydda mot antagonistiska hårt. Det kan man även kunna skydda planer att avriska hårt. Det kan göra, men det behöver inte göra. Om man har klimat påverkandeåt och så vidare. Klimateffekter och naturkattastrof. Det tycker jag själv en svår fråga hur man ska prioritera olika risker. Nu över till dig då Kim som har följt en praktiska tillämplingarna dagen på mycket när det håller i övenskripp ökare om den. Först kanske vi ska fråga om förändringarna som kom 2021. Var det en stor förändring? Jag fört med en ursprung. Ja, det måste man säga. Med de förändringarna som då 3D-kasten, 1.01.2021, blev det ett nytt fjärde kapitel i säker tschuttslag. De här kraven på säker tschuttsavtal utdökades till fler företel som behöver de fattas av säker tschuttsavtal. Även samarbet och samverkan. Det ser de åtgärder som man som verksamhetsutöverar. Det behöver det vita innan man kunde ingå ett säker tschuttsavtal utdökades. Det är en krav på den här säker tschuttsbedömningen att göra en bedömning av lämpligheten i vissa fall samråda. Men tillsynsmyndighet som till och med kunde förbjuda för barnet. Det har du inte funnits tidigare. Det är bra att det är kall samhälls påverkan också. Man måste regleras samverkan i en termorna norrinsationer. Ja, och någonting som faktiskt har kritiserats där är det som att det är verksamhetsutöver som redan bedriver känsle verksamhet. När de samarbetar med varandra skulle de också ha behov av ingår de här säker tschuttsavtal. Men om du bara är som en inledning förutom dörr, vad skulle du säga? Bästa musäketskyddet som det fungerar idag och vad är det sämsta? Oj, det är lite frästa. Det var jag inte riktigt berätt på. Jag har jättebra på att hitta dåliga saker och säker tschuttskyd. Men det bästa musäketskyddet skulle väl kunna vara jag? Och se vad som det skulle kunna bästa vara med säketskyddet. Däremot har vi flera företälsor som kanske behöver bli bättre. Ja, personal säkert som rådet med säkertsparvningarna har varit ganska kritiserad utifrån att alla verksamhetsutöver ska göra de komplicerade bedömdingarna. Man får oss på litlighet och lämplighet och deltar i säker tjänsliv verksamhet. Det kanske de egentligen inte riktigt skickade att göra. Det är en förändring som vi skönjer med den nya utredning som ska se över ett eventuellt klareringssystem. Det kommer förmåligen att bli att göra det området blir bättre. Min farhaga när det handlar om säker tschuttskyd och minst stora oro är informationsystem. För informationsystem är väldigt komplicerade. Det är lätt att man inte vill se sådär sabarheter, informationsystem, genom mjukvar och hörvar och hur man nu sätter samman detta på olika sätt. Och det är ju ett globalt fenomen med informationsystem som kontinuerligt utsätts för olika att tacka. Det finns också klart på det här området. Det regleringen som vi idag har för information säkerhet för informationsystem i säker tjänsliv verksamhet. Den är ju ganska maga. Till exempel om man jämför med cybossäkerhetsregleringen. Där finns ett förändförbättningspotential. Jag hoppas att säker tschuttsregleringen kommer i kapp. Vi kommer till det lite senare. Jag tänkte förlyssna det kanske bara snabbt beskriva var ett klartgärningsysteeme för att det kanske inte vi har kommit in på tidigare. Ett klartgärningsysteeme som finns i. Som jag förstått det så är jag resten av Västeräden. Så har man ju då ett system där man godkänner personer. De ska kunna ta del av säkerhetsfysklar sig uppgifter upp till och med en viss nivå. Sen kan det då en sån här person som har blivit säkerhetsklaregad deltar i olika verksamhet. Och ta del av såna här uppgifter upp till och med den där nivån. Det är då inte det systemet som vi har i Sverige. Då man har säkerhetspövning. –av förvärje befattning som en person har. Bitar på en person befattning, så behöver man säkerst på hvas på nytt. En person kan ha flera befattningar, parallellt. Vi har då liksom multipla arbete inom säkerstprövningen. Man kan fundera på vilken nyta det är, vilken effekt som gör utifrån säkerstvittumt. Det är mer krång eller nyta kanske mer krång eller säkerhet. Vi tog upp det en tidigare podd när vi diskuterar en ny person, personal-kontroll-lagstiftningen. Men då hade det inte den utredningen 40 utredningen uppdrag utredda. Och har inga medsamt klarering. De bara nämnde att de tyckte att det hade kanske varit bra om de hade fått utdrag. Så det är bra att det kommer en ny utredning. En stor förändring av tid med säkerhetssjutslagen är väl att det har kommit att gällda för allt fler privataktörer. Även om ursprunget till lagstiftningen var tidigare med riktad mot offentliga verksamhet. Och säkerhetens är en liten offentlighet så säkerhetenslagen. En uppfattning som bland de som vi har pratat med är ganska svårt för privataktörer till en pålagen. Vad har du nån uppfattning om det? Det har måste korrera det lite gammal för att den gamla säkerhetssvagande från 1996. Den gällde även för enskilda. Men den regleringen var väldigt otydlig och svara tillämpare praktiken. Det har sett en definition av hemliga uppgifter som utlyckte att det var uppgifter som rade riketsäklighet. Det hette på den tiden också om att säkerhetssäkratässelnit dåvarade säkerhetsslagen. Då kunde det privataktörer och det fanns privataktörer på den tiden. Vi kan inte ha sådana uppgifter oss för vi omfattas inte av säkerhetsslagen. Vilket om då har du de på engelskönning. Men så är det då inte idag, utan den nya säkerhetssvjutslagen är väldigt tydlig på det sättet. Att verksamheten var finns så klart inte bara inom det allmänas verksamhet utan även oss privataförretag. Och det börjar också på att det privatet har i större utsträckning. Uppgifter levererar vara årsjänster som kanske staten är större utsträckning av en svare för företid. Kopplingen till offräntlig slagsdiftning och offentlighet, sekretäsologen, tidiga sekretäsologen är lite svår. Det finns ett ursprung här som vi var inne på tidigare att sekretäsologen ersattet ett konglomerat och personal kontroll förhåringen och sekretäsologen är egentligen. Det har ju hängt i lite grann och problemet överlåt sekretäsologen OSL är en reglerare bara utlämndet av allmänna handlingar. Det är en ändå den pratar om. Det gör det lite svårt för många myndigheter tillämpare här och därför att de blandar ihop utlämndande. Vi har varit med om att se på ganska många ställen till exempel att man försöker lägga totalt för svarsäckligtös på handlingar för man vill inte lämna ut dem. Men man förstår inte att det blir väl bäckt läsat och måste man ju försvara dem internt också. Har säkert skit på dem internt också? Är det något jag stött på eller? Ja, men jag måste för att kommentera att offentlighet så sekretäsologen handlar ju faktiskt inte enbart om allmänhetens insyn och hos idofentliga om allmänna handlingar och så. Utan det är så att säkertäs innebär ju faktiskt dysten av sprikt och handling. Ja, just det. Men det är inte enbart offentlig sin syn. Men det är ju ingen reglerare. Jag har medan det är att det reglerar ju inte säkert så att det gör det internt hur man ska. Det är bara hur man ska förfålla sig. Ja, det är ju det här digitala på något sätt just om det är säkertäs för en uppgivställer inte. Och det är ju det som reglerar sig i. Den kan man ju kanske säga att den bestämmer sig i USA som handlar om märkningssektesmarkering. Kan få också skulle kunna vara en liten skyddsåtgärde för att på något sätt upplysa personalen på myndighet som en vanlig sinnala typ just den faktiskt ska nån fattas av säkertäs. Så det kan vara en liten skyddsåtgärde. Men det är nog den enda som kan finnas i USA. Och där nu lite du bjöser som man måste ändå pröva i varje gång? Absolut. Så det kan ju gå fel också att man inte länder uthandlingar. Det är ju problematiskt tycker jag. Att stundtalser är det så att man använder säkertäs bestämmer sig. Och kanske i synen heter för svarsäkertässen. 15 kan vi bildligen tända på agrafen. På det sättet att man tar till den upplever jag för att vergrat lämna ut allmänna handlingar. Precis. Och när det uppenbart är företälsor som svårligen. Jag uppgifter som svårligen kan omfattas av den säkertäs bestämnas. Och det är ju på något sättet kanske ytterst någon typ av demokrati-problem också. Om medborgare och inte riktigt kan få insynhos i myndigheterna och svärksamhet. Därför att myndigheter är mellanåt. Det här är ju en sattig system på något sätt. Men det mellanåt så ser det ut som att man kanske tar till den säkertäs bestämmelsen- -för att dölja olika förhållanden som kanske egentligen inte omfattas av den här bestämmen. Nej, det som man bara osäker på, så att man fäller en friar och så- -säker att det är säkert det här spelakt. Och överklagar man sen så kommer man att få ut informationen. Det tycker jag har varit ganska mycket på scenarheten. Men med den nya säkert skitslagen flyttar det så ansvaret att göra bedömningar- -om säkert känslig verksamhet. Alltså följade över till de enskilda organisationerna i höjgradien. För att man tidigare. tidigare var en inriktning med att starten pekade ut vad som var säkert känsligt. Nu förväntas borde offentliga privat organisationer jag säkert skits analyser- -och själva kunna fastställa sitt behov och säkertskydd. Men också någon slags analys av en fjärdilseffekt. Man ska inte bara se hur påverkade oss, utan hur skulle du kunna påverka långt bort sammantaget? Ja, hur säkert så åtgärder eller brist på sådana kan påverka- -den andra fungerar det här bra. Säkertskyddssanalyse. Ja, det kan ju vara så här att säkertskyddssanalyse som det här instrumentet- -för att klarlägga om man själv, betyver säkert känslig verksamhet- -och vad det nu ska skydda. Det är väl. Y försäget bra instrument som finns. Det finns ett krav på ett sådana instrument. Jag skulle på oss att det kan brista i tillämpning- -och det brista är mellan de timetod stöd för hur. Stödet från tillsynsmyndigheterna till verksamhetsutöver- -en om hur en sån här praktisk mening går till. Det kanske är ett fenomen kanske att de här tillsynsmyndigheterna är lite mer- -teretet orienterade en praktiskt orienterade många gånger. Medan verksamhet utöverna sitter där i sin verksamhet och nu ska jag öra det här. Arbete handgipligen sitter vid datorn och ska få mullera någonting. Då kan det vara lite svårt att tänka sig orsaksamband mellan antagonistisk handling- -som riktas med den här förmordat säkerstänsliga verksamheten- -och vilka effekter det kan få på nationellen. Om det inte är tydligt uppenbart för verksamhet utöver- -då de som jobbar med säkerhetsskyttarbetet och denna- -att det vilka nationella skadorkonstokränser det blir. Det inne på också det är de här beroenden som kan finnas mellan- -en verksamhet utövera eller förmordat än verksamhet utövera. Man hosäker på om man självediver säkerstänsliga verksamhet. Om jag inte kan leverera vad vi gör för någonting- -varför det här för effekta för andra aktörer som har beroende av min leverans. Det finns inga i del i regleringen- -som skildighet att kommunicera mellan varandra. Det innebär att någon som är beroende av vad det är för nån timme leverera- -ska tala om det för den som levererar. Jag har när det handlar om explaneringen säkerstänsliga verksamhet- -och vi har det överdäver med säkerhetsskyttarbetal. Det är en sak. Men att förstå beroenden av det man själv ansvarar- -och avsett om man blir en myndigheten kommun eller regionen. Vilket beroende som andra har till en själv. Det finns inga inbyggda mekanismar i det här. Man ska tro att verksamhet utöver på något sätt- -fri vilket utbygts den här informationen med varandra. Så blir det en exponering av säkerstänsliga verksamhet- -som skulle kunna kräva säkerhetsskyttarvetal. Vi har inte byggt ett lätt system för verksamhetsutöverna- -att prata med sin semellan om såna här beroenden. Det kan ju påverka de här inledande momentet- -verksamhetsbeskrivning i en säkerhetsskyttsanalys. Ja, för det tänker du är väldigt svårt om det här- -i en sällan uppgift för de flesta verksamheter- -och gör säkerhetsskyttsanalyser. -om man är en kommun eller mindre myndighet eller ett mindre företag. Det är väldigt svårt att ha rätt ingång i de här frågorna. Så jag tänker på totalen så kan du bli väldigt dåligt. För att man inte fångar upp i verkliga hot. Skilnad mellan säkerhetskyddet och när man arbetar med information- -säkerhet i övrigt är att man i säkerhetskyddsammanhang inte ska ta hänsyn till- -sannolikheten för att hott realiseras. Det blir lite av en halvbliska lysen när man inte bedömer denna spektien. Det är inte så exakt skrivet. Kanske i lagen om en praxis har väl i princip festetet. Samtidigt finns det också organisationer som i sina vägledningar- -än då använder råd som rimligt förvissa hothina har. Det blir lite av en mix av både hur ser du på det här? De antagonistiska hot handlar om att svara för en verksamhet- -att kunna avgöra någon typ av sannolikhet för att det skulle på något sätt riktas- -måste den äggna verksamhet. Man har säkerhetsklassificerade uppgifter och hos- -var är det den häternu sötbläckomyn? Så är det så att vi har i de här statsaktararna de mönkända. Skulle de vilja inhemta de här uppgifterna hos lilla kommunen? Det kan man kanske lätt bedöma som sannolikheten, kanske osannolik. Då skulle den typen utta reserna mangledar till svagare skydd för de uppgifterna. Det är ju så praxiskt på säkerhetsfittromar. Snarare än att man ska ta hänsyn till sannolikhet- -och att det är olika antagonistiska hotkommar. Men det blir svårt att prioritera. Du får ett riskvärde som bara att bestå de konsekvens. Jämtidigt är det inte hur sannolikhet inträffar. Ja, Ryssland har kärnvapen ska vi ta in det i vår- -medelömeningar i Ryssöplekomöun. Det är ett hot. Men det har ju fruktansvärda konsekvens ska vi utveckla vårt skydd. Måste det där man har störst konsekvenser? Ja, det är ett kraftfullt hot när det handlar om tillgänglighet. Det kan man säga att säkerhetsskyttrygglering- -kan ha om händ och taget detta genom att man har beskrivningen- -demonströdera antagonistiska förmaga- -som främst handlar om den fysiska säkerheten. Det har svårt att ställa med att kärnvapen ingår i daffen. Men det blir lite om man ska ta med alla hot- -dimensionerar och dimensioner. Antingen som om en sannolikhet beskrivning- -av hur sannolikter att det är hotet realiseras- -eller så ser man bara hotet i sig. Man kan säga så här att vi vet att det finns hotaktar- -att antakonister som bedriver under hettis- -inhämtning på lite olika sätt. Där kan man säga att det är en sannolikhet än det är väldigt hög. Så kan man fundera på vad de just är intresserade av. Och bara för att vi har säkerhetsfisklassificerat uppgifter- -så betyder du kanske inte att en annan stat- -promt ha det i sin inhämtningsplan. Då ska vi gå tillbaka och en fråga som är- -i en modern värld är ju att det är väldigt stora problem- -av gränsar, den säkert känsliga verksamheten. Och därmed säkertskyddet har allting som integrerat. Och det är ju en ny normal läget. Hur tänker du på det här att när du ser dagens verklighet till lämning- -för säkertskyddet förstår att spridningsaffekter integrerade miljöer- -är det bara svårt då? -Han tänker du på förtyp av integrerade miljöer? -Ja, till exempel om du har väldigt stora verksamhetsmiljöer. Till exempel din sjukvården. Just information system eller just him. Ja, men då är det ju så. Då får man ju faktiskt göra ett granlaga arbete. Vad är det för någonting i de här miljöerna som är- -som är, ska man säga, är ett skitsvärde av betydelse för svärgesäkerhet? Det kan ju vara så att även om man har en miljöer skulle kunna vara delar i den här miljön. Bara därför är det hela informationsystemet eller det vissa delar. Så att jag tänker nu också här att den systematiken som finns i säkertskyddsregleringen- -att identifiera säkerstenslig verksamhet och sedan där efter- -vilka skitsvärden som då finns i den säkerstensliga verksamheten. Den måste hålla därför att konsekvenserna har varit den inte hålla den systematiken. Det blir ju då att väldigt mycket mer skulle kunna behöva omfattas- -utan av säkerstskyddsfråttjära. Men det kanske var så att informationsystemen- -att man behöver liksom se dem som att det finns delar, klosar, moduler- -och vad det är så fall är det hela systemet eller delar av det. När det handlar om den typen av system- -som är sådana skitsvärden. Men tycker du att säkerstskyddet används på ett tillräckligt restriktivt sett i dag? Eller skulle det vara möjligt att ge tydligare stöd? Ringa in när det verkligen rör nationens suberinitet eller demokratisk- -att stappskicket och de har höga värdena? Ja, när det gäller de höga värdena så tror jag att Martin- -betar på pata om dem. Men jag tänker så här att det stödet som i dag. Det tog en stund, det tog några år innan säkerspelisen- -kom ut med lite mer handgripligare stöd till verksamhet utav honom- -om vad som är säker tjänstlig verksamhet. Inan det så fanns det inte så mycket att gå. Frutom där man själv kan läsa sig fram till olika förarbete. Den säker spelisen Speliem, som de släppte för några år sedan. Jag tror att den har gjort väldigt stor nytta. Jag tror att den hade varit viver och ett bekänt av mycket mycket tidigare. Man kan se ett lite tökande här under finaste åren. Absolut. Man måste förstå den kontexten att vi hade transportstyrelser- -färren ganska först i minnet. Det är klart att det är allvarligt att riskera Sveriges ökighet. Förverksamhetsutav, för olika myndigheter och företag- -kan vara lite mer på torna. När de kommer att säga säkerhetsskydd så säger man mer i den ramsan- -och säga att det är viktigt. Men uttidligheterna är att vilka verksamheter- -som då är säker tjänstliga- -kan kanske då ha bidaget till en initiala övertoll kring- -utan om den ägna betydelsen av verksamheten. Man kan se lite spå av nu- -att man ska uppstatera sin särkligt skytan av det. Vissa har sett över det här och blivit klockare. Men det här som vi tidigare har bedömt- -och har så för Sveriges ökighet är ju inte det. Då kan det sköra detta. Det är sunt. Men om man ser på. Det gillar du inte rummen- -när man säger att det är ett slags undantagstillstånd. Därför är det ju inte vanliga principisar. Som individförlor har friättor och rättigheter- -som annars har de insyn ytterande frihet, integritet- -och möjligheten att ta vissa jobb- -om man kommer på en helt annanson. Inte när det är säkerhetsskydd. Då riskerar man ju att det insker enka väldigt viktiga- -demokratiska rättigheter och mytrandefrihet. Det här fallet med en kvinna som på sin fritid- -deltog givet Bällmammona en grupp kvinnor som- -med fredliga demonstrationer som stikning och sång försökt- -t få uppmärksamhet för klimatfrågorna. Hon blir från tagend och en provanslällning avslutades. Det är ju dragit vidare. Nu vet jag inte jag. Alla delar gire. Men det känns ju som att om det inskränker- -än möjligheten att göra vad man gör på sin fritid på det sättet- -så är man ju lite illa ute för då är man ju i ett område- -där man spolar ut det som man säger sig vill ha skyddda. Hur ska vi undvika det? Att man gör det. Det kanske inte är en medbål i rättigheter- -att vara anställd eller deltog en verksamhet som är säkerhetssäckligt. Det kan nog finnas åt de andra arbetstillfällen också. Och jag tycker inte om beskrivningen- -att säker skydda undan var stilstånd. -Vad är det för att producera lite? -Det känns inte alls bra. Men det är mot. Ja, vi ska ha på liteliga personer som arbetar- -i den säkerhetssäckliga verksamheten. Vad är innebär för den enskilde? Kan verksamheten utöva till sin spindigheterna- -dån tråstmedsmyndigheter med säkerhetskompetensbånbrad- -att det är för så smak den som must och säkerhetspoliserar? Den kanske behöver vara lite tydligare. med åt medborgarna, så de förstår att den visst typ av beteende kanske då inte lämpliga i om man ska vara anställd hos en myndighet och inbefattning som är placerad i särkisk klass till exempel. Det antransparansen från myndighetan har mot medborgarna tycker jag borde vara tydligare. Sen om den inkludera hur den är sastickning och sång, det låter jag vara osaktig. Vi var inne på det med klareringssystem. Det är också lättare att kommunicera. Om man har en centraliserad hantering av de här frågorna, man kan tydliga vilka typer av föreningar. Man får inte få göra med vilka ytterhanden man inte får göra. Det var lite grann som det här att ta foton av skyddsobjekt. Det är också en diskussion att det är svårt för den ingen skillar avgöra. Vad är rätt? Vad är fel om jag tar ett kort på ett polishus när jag är utöjning på en res-tristresa? Det är väldigt svårt att förstå att jag gör fel. Det behövs kanske någon kommunikationsförbättring. Stå av skyldta. En fråga som vi har diskuterat tidigare, vi ska väl få ett transparentsen. Vi känner varans tidigare och haft vilka diskussioner under utredningskedet. En fråga som är svår för den som jobbar med informationsäkerhet är förhållandet till janglighet och riktighet. Som föres in i den nya säkerhetsskyddslagen på ett sätt som är lite komplext tycker jag. Förutstår säkerhetsskyddslagen vårt inriktar på skida mot obahörjåtkomst. Säker testaspekten eller konfinencialitetaspekten. I den nya drog man in av man även skulle se till riktighet och tilljanglighet. Men man har inga verktyg. Man kan sapa en fyrgrad i konsekvenskala. Men man har inga verktyg i återhjärde på samma sätt som när det gäller obahörjåtkomst. Hur såg ni på det när ni tänkte hälpa om det här i utredningsfasen? Ja, innehållandet konstaterar vi att informationsäkerhetaspekten konfinencialitet var inte tillräcklig. Om vi nu skulle utsydga Sveriges säkerhet och den säkerställa verksamheten till att avse. Som omfattade infrastrukturen i skit till kommunikationer. Så var det inte i enbart värdet konfinencialitet som vi behövde skydda. Utan även riktighet och tilljanglighetsaspekter i sådana verksamheter. En slags funktionalitet behövde skydda. Hur gör man då det? De som har arbetat med informationsäkerhet har en hel verktygslåda. Det finns olika redundanskapande och det finns tekniska möjligheter för att kontrollera riktighet. Det vi såg framför oss var det tillgannat det här skulle genom tillämpningsförorskrifter regleras på ett litet tydligare sätt. Vi hade ju arvet och tittade i Baksbergen så såg vi att det var ganska omfattande reglering kring konfinencialitet. Hur handlingar ska förvara oss, hur de ska förstöra så så vidare. Detta ger en ganska detaljerad reglsamling för hur konfinencialiteten ska skydda oss. Vi såg framför oss att på något sätt så behöver de här två aspekten tillgänget och riktighet också regleras lite tidigare. För att ge en verksamhetsutövare en bild över hur skyddsåtgärden ska vi ta oss. Det har inte riktigt blivit så. Jag tycker att tillämpningsförorskrifterna på tillgänglighet och riktighet har blivit mer meta förorskrifter. Att en verksamhetsutövare ska själv bedöma vilka tillgängligst aspekter, vilka riktighetsaspekter som behövs i verksamheten och utforma skyddet där efter. Det kan ju vara ganska knepigt. Det blir ganska asymetriskt och man har ju alltid detaljerat på genom sidan och verksamhet har helt fluffit spann. Ja, det är väldigt kombinatseratets tungt och när man tittar framför allt tillämpningsförorskrifterna från säkerstpolisen och förvarsmakten så det är väldigt såvikt vid kombinatserat fortfarande. Vi bara frågar Kim, håller du med om det? Absolut. Det efterfrågor som har verksamhet utövare och det är många som jag träffar olika sammanhang som just trycker på det. Jag har kombinatserat en sallitet. Det är en sak. Det har vi kanske hyfsat koll. Men vad 17 gör vi med tillgängligheten i sin åhet? Tillgänglighetskrav kanske lite mer utmanande också genom att de kan vara så väsentligt olika. Det kan vi kan prata om tillgänglighetskrapp och miljesekunder för en viss informationstyp. Medan andra informationstyp är kanske klar med oss utan vecka. Men det är lite intressant för att se ett super säkerhetslagen eller särskilt nissdirektiven. Det är egentligen tillgänglighetsdirektiv. De är helt inriktare på tillgänglighet. Om man ska vara härlig från ursprungningen och uppratt hålla verksamheten. En tjänstverksamhet, vi större störningar. Så på något så att det tjänste så att det blir en obal. Även i det är att det har man väldigt väl inriktat åt just tillgänglighet med oss blir det sämre. Möjligtvis skulle kanske tillsyns mindreheterna som faktiskt har förövskift. Srett inom sina områden. Kunde komplettera säkerhetsblidsens förövskrifter i sin här tån. Med förövskrifter som är lite mer branschorienterade. Och gär sig på den här materien. Då skulle de kunna göra någon nytta i det här säkerhetsfittsregelverket i stället för att genom sina nyvarande förövskrifter som ofta handlar om att de ska använda den och tillsyns mindreheten anvisa det blankheten för att använda säkerhetsblidsens ljuexamhet. Ja, men det finns ju ett lärande också att om man utvecklar mycket tillgänglighetsmetodik i både organisatoriskt och tekniskt inom cybersäkerhet som råd. Det finns mycket att hämta och lära sig inom säkerhetsskyddsområdet. Då är hur man ska göra. Borde ju vara imlit. Jag håller helt med Kim. Det här skulle tillsyns mindreheten kunna göra verklighet. Det är nästan lite ansträngande att läsa de här tillämmningsföröskrifterna som Kim säger anger vilka webbplatser man ska besöka och vilka blankheter man ska fylla i och hur de ska skickas in till det orkar dräster. Så tillämmningsföröskrifterna ger inte så mycket vägledning i hur säkerhetsskyddsalbetet ska bedrivas. Det glädde mig att ni säger det här, och man mer tillfälligt, dopartorn i det här. Så tycker man ju att det är nästan ojenomträngligt. Men vad är det vi faktiskt ska göra? Man får inga riktiga svaret på de frågorna, så det är ju bra att ni också uppfattar den så. Men då Martin, jag tänker så här om vi då ser hela den här processen från utredning till lag, till lämptning. Hur ser du summa sumaden på det när du ser er betänkande? Blivit bra på det något ni missade? Blivit någonting som ni skulle ha kunnat skäpa upp och hur blev tillämpningen enligt dig? Man kan ju bara positivt då och säga att vi har en lagstiftning idag som väsentligen skiljer sig från 96 årslag. Det är det positiva då, att vi har en mer fungerande säkerhetsreglering. Sen kan man alltid ha synpunkter på innehållet och på tillämpningen. Jag tycker väl att vi har hamnat i en liten inflationsbubbla här. Det kanske så småningom 92 ser direktivens implementering i svensk rätt kommer att rätta till. Men vi har en tendens att alla ska in i en implacerat sig säkerhetsklass. Då blir det de här akonseriga resultaten att en person som egentligen inte borde vara placerad i säkerhetsklass. För befattningen, vad det inte har bedöms om det blir helt plötsligt. Helt plötsligt inte möjlighet att arbeta på den befattningen för att man har gjort felaktig bedömning helt enkelt kring Utydelsing i Sverige säkerhet. Det är ju massa fall att hantera. Jag tycker att det är en ganska tydlig indikator när försvarsmakten drar ner på antal ett åtgöder i säkerhetsprödingen i säkerhetsklass 3. Det skäder att man orkar inte med att säkerhetspröva alla. I stället för att då gå tillbaka till befattningsanalysen och säga "Behör alla de här, morna med." Så väljer man att göra säkerhetsskyddssottgörderna, lindrigar eller att dronna ner på åtgörderna och i vissa fall underviken säkerhetsprömmelsintervju. Det är lite ganska automatiskt för säkerhetsskyddslagstiftningens tillämtning. Den tillämpas på befattningar som kanske inte ska vara. Det säkerhetsklass den tillämpas på verksamheter som inte borde omfattas av lagstiftningen. Här behövs en tillnycktering att snäva åt det här igen. Det här är inte säkerhetskäntlig verksamhet där emot det är samhällsviktig. Låt oss tillämpa den lagstiftningen som vi just riktade mot det. Ja, det tycker. Jag måste hålla med för att tänka. Jag tog upp det tidigare. Jag lämmer sjukvården när det är en region politiker på ståg. Vill jag att tillälla sjukvården, skulle lägga sig säkert känslig verksamhet. Det är ett idiotiskt förslag ur alla synpunkter. Då kan man lägga en äga ner sjukvården, hälso sjukvården. Man smås ut säkert ett skydd som ska ha rittor. Det är största, väldigt stora, ytter, måtverkar och siffft. -Han mängar kraft. -Jivet att resurserna är ändliga. -Men man tycker att verksamhet ska fungera. -Ja, precis. Vad säger du, Kim? Utfallet. Nu var den en lagstiftning. Tänk om korrigskeringar eller förbättringar. Utvecklingsbemöjlighet. Just nu är det lite lappande och lagande. Där både låg mindreheten och reringen hittar. Det här lagstiftningen måste tippas till. Ibland kan det vara på förekomen anledning. Vi ser att det är en del propositioner som lägs om att utöka korreferar. Vi har den här propositionen som nu alldeles nyligen har klubbades av riksdagen. Det tillsyns med det att den skulle inga i bära pågående förfarande. Det är bland annat en anmäntningsskildighet för de äldre. Det är pågående förfarande som inte omfattas av det nivående kravet på. säkertsfyttsavtal i fjärde kapitid, första paragrafen i särskiltvislången. Och som då kanske kan bli ganska betungande minst en initialt för en mängde olika verksamhet. Det tror jag vi kommer se lite framöver att det blir en lappande lagande i detta. Det kommer kanske försvara förståelse. Det blir speciell regleringar och särskilda paragrafer. Det kan vara försvara läsningen, faktiskt, utav de här bestämenden. Sedan hoppas jag att mindigheterna förra skrifta utvecklas på det här området. Det är fortfarande konferensalitet stund. Det blir lite märkigt, men tillgängligt. Jag har skrivit den nånstans att man har byggt ett system utan bromsar. Om en verksamhet själv gör en säkerhetsskildsanalyse, som säger. om Söplukomöj och en säkerhetsskildsanalyse, säger vi att säkerhetskänslig verksamhet. båd väldigt stort område tar det till länsstyrelsen. Det kommer inte att länsstyrelsen att säga emot dem. Det måste också vara möjligt att korrigera åt andra hållet. Det ser inte bara uppåt utan även neråt. Den korrigeringen skulle kunna ske genom att man samtala. Vågar säger det? Ja, men det är ju så att länsstyrelsen kanske inte kan styra kommunen. Men man kan väl ha samtal om kring vad som är, som är, som är räksamhet. Titta på vad som står i säkerhetsskildsanalyse och resonera kring saalerna vegep. I det som har samtal skulle man kunna låta säkerhetsskildschef för nån har första året. Den här verksamheten kanske inte av savelan betyder så. Men jag tror att man måste våga över för en just nu så tjänster som man ska vara safe. Så säger man, ja, det här är säkert tjänstligt snörrar. Nej, det är det inte. Det finns tillsynsmyndigheter som har en ganska utåtlyckte verksamhet och som kanske mer besöka. Och inte ta in tillsynsinstrumenten hela tiden. Vad tycker ni om tillsynsinstrumenten som har finns nu är de bra eller dåliga? Ja, det här är lite grann för ansluta till det här lappalaga som kan ju sa. Det är ju ett lapthäcke och jag tycker att vi återkopplat till det här som just pratade om. Så har ju utveckling gått precis förtom att de verksamheten stövare som gör om sin annan liv så kostar till att den. Men vi ska inte omfattas den här lagstiftningen, få ju på fingrarna. Och en tillsysmyndighet säger, "Jod är ju vist." Och det här kommer ju nog att pröva sig ett antal fall framöver här. Hur långt tillsysmyndigheterna befolkenhet går i det här avseandet. Och det här är ju så här lapthäcket en väldigt tydligt att det är en självskattningslag. Men helt precis har det blivit kompletterat med ganska hårda sensioner och med hård till syn. Och det här rimmar inte riktigt. Nej, det är ju en paradok som jag själv säger att jag får ju uppgift att jag ska analysera här med det här. Det är inte så säga när det gör det. Ännu en av det blir det en väldigt konstig kommunikation. Men då skulle vi vilja fråga. Ni har redan varit inne lite grann på i Forsej. Hur framtiden ser ut för säkert skiddet? Går det fortsätta i samma spår som nu? Eller borde vi försöka tänka om och hitta nya lösningar nya tankar? Ja, nu har vi klartingsutredningen som precis har startat. Det är ju en aspekt i det här att gå från ett klassiska säkert spröjningen till ett klartingssystem. Om man läser ut tillinstruktiven så är det ju styrning en ganska tydlig där att det är den riktningen som är utstakad. Risken, precis som jag tog också Kim, tycker jag, med lapand och så lagandet, är att vi tar en lagstiftning som var någonting från början. Så en så klistan vi på olika delar på det här utan att kanske se hur de här delarna fungerar med varandra. Ett radikalt förslag skulle egentligen vara att börja på det utan ett. Och göra en ny lagstiftning helt enkelt. Det är ju inte helt från början utan ta. Det har bra delar av det som finns. Men att försöka få ihop det här till en helhet. För risken är nu att nu fortsätter vi det här att lapa laga. Det kommer bli en helhetillämtidigt problem tror jag på det. Man skulle kunna tänka sig en ny spännande utredning som tar in både samhällsviktig verksamhet och säkert känslig verksamhet. Och se det här på en systemnivån. Jag tror i alla fall om man är lite lukterad på hur stadsförallt det är. Det är ett ganska slid fungerar så tror jag inte att man vågar ta en sådan en sådan stor grepp. Man kan i alla fall fundera kring om man tittar på en ny säkert skruvslagstiftning. Så säkert också är för tidigt att göra. Men om man på sikt gör det så behöver man se på en gränsland lagstiftning och försöka få det här att koppla ihop. Så på något sätt så i direktiven skulle man kunna skriva att utreda enska att ta hänsyn till kringligande lagstiftning. Det brukar vara såna skrivningar ibland i direktiven. Hur ställ upp som skruterar igen dem? Det får man ju se då. Det skulle vara kul att få starta om igen dem. Men som sagt jag tror att risk är ganska liten att det blir en helt ny översyn utan nu kommer man att läppa laga tyvärr då under överskådighet. Vad tror du, Rakim? Den skimalforn var och från växamhet, utan var en enligt av tillsynsmyndigheterna. Det är att vi på något sätt skulle kunna ha ett grundskydd för olika föruthälsa. Och det säkerhetsskyddet bara är ett säkskydd som läggs avvampar det för vissa föruthälsa. Det är väldigt tydligt att det handlar om information, system till exempel. Ett grundskydd som gör det nästa säkertskydd som lägger toppen på, något extra syskydd på detta. Och det skulle kunna underlätta borde för växamhet, utavvana och tillsynsmyndigheterna. Det tror jag också att man inte förhärbröma sig också med olika begrepp och man rör sig med olika metoder inom olika nära legande lagstiftningsområden. Och man kan få ihop det här konceptuellt att det bara är nivå skillnader snarare. En art skillnader så är det mycket unget. Där kan man väl också om man ska vara lite negativ då att det går kanske i färg riktning. Man resonerar mycket kring funktionsbaserad säkerhetssäkerhets. Man ska ha ett säkerthet som är ett iräckligt bra. Man ska gå ifrån de här normativa regleringarna. Om vi tar exempel, det behöver inte idag så ska man förvara vissa nivåer i ett säkert skopan med vissklass. I en framtida reglering ska det vara att man ska ha en tillräcklig säkerhet för oss. Då lägger man över att ansvara på växamhet, utavvaren att själv komma fram till att väga hårt och riske mot en skyddsnivå och hitta en lämplig nivå. Det här framstäs som något bra att till flexibelta att det är nånting så. Det är inte så man vill ha det. Jag fattade också att ge oss en beteckning på ett säkert skopan så köper vi det för då det underlättade. Men det är också att trycka ut alla frågor. För analys bland en lägre kompetens. Från när man själv som tillsyns med en del börpi sitter en höger kompetensen. Det är väldigt ordetvis. Tittresurserna inte finns för analys. Men när kompetensen beror på att man inte har det som sin huvubiv då inte har resurs. Så jag råd till helvetspev, det är ett väldigt bra exempel här på det. Jag skulle också önska att man kunde ha mer standardiserade lösningar. Jag tror att det har pratat som i 10-20 år. Att man skulle ha ett standard informationsystem som kan hantera nivån hemligt. Ta fram allting. Och låt växa med att sätta av det anfälls. Anskaffa ett sådant system som redan är godstjämt som är klart. Så nån har tittat på. Jag har respekt för kärnverksamheten. Det är inte kärnverksamheten. Jag är säker att inte kärnverksamheten från flesta verksamheten. Det var annat att göra. Har du nåt tillfärre Kim som vi inte har tagit upp? Hur tycker vi att vi har glömt bort? Det skulle återigen vara informationsystem. Informationsökades en informationsystem där vi har rostad av kille. Vi har skett lite för stort fokus just nu på personalsökets fråga. Där ser jag en utveckling på nån givning som radet. Vi behöver inte bara regl upp med höga abstationsnivar. I vissa delar kan vi även behöva på en lägre abstationsnivar. Om man klarar förvaltar om tillstjens myndigheter. Är det nåt du vill till för jag som vill inte ha? Jag kan väl säga att jag skulle gärna se att man tog bort sanktionssystemet igen. Återgick till ett mjuk tillstjens och säkerhetsskyddsstödjadebyndigheter. Jag tror att om vi tittar på den här perioden nu från lagstykningsikraftträdan till idag. Om vi hade haft säkerhetsskyddsstödjande myndigheter som hade tagit i allåg. Då hade Sverige säkerhet haft ett betydligt bättre skydde dag än just en räddslan för att göra fel. Det är många som tar upp och är gläddiga med att du säger det. Jag delar den uppfattningen att man har överdelen till trott i sanktionsmöjligheter som styrning. Jag pratade med också så att jag inte vill ta kontakt med tillsynsmyndigheten för man är rädd avslöja sina brister. Man får bara jassosvart tillbaka och säga att det kan inte svara på för vi kommer att göra tillsyns. Då kommer vi att säga om det är rättade fel. Med en prislopp. Precis. Det är inte bra för att säga. Det är inte direkt utveckla. Det kanske är att vi behöver både och. Det är min erfarenheter från tillsyn tidigare. Det är ju faktiskt att det finns verksamhetsutavare som inte vill följa reglerna. Det är jättebesvärligt att någon kommer att säga att man inte följer bestämma. Då behöver tillsynsmyndigheterna skapa i sin verktygslada för att för att efterlevna de här bestämmer. För att faktiskt syfta till att skydda svöj. Men jag tror att det är som det är väl en privat verksamhet. Har du en affärsmässig bedömning? Du kanske berät ett anssaktionssvift om det är lönsamt på ett annat. Det har inte slåret inte så direkt. Det tycker jag såg rätt mycket när jag var operativ ledare för större insidant. När jag bara på hemensperat. Ja, man kan tänka så tönsmäll. Om det är lönsamt. Hur du förslag och höjiga sänkionssvift har jag kallat. Det blir det hela höjningar här med världs. 2 % av år som sänkningen. Men jag skulle säga att de insitar med en tätt för en myndighet när det är det sänkoner. Det är ståkostingsrätt från en sänkionssvift. Det går bara in i systemet. Det blir inte så att man avsätter lagman. Det blir att man får dra ner på budgeten för ge. Eller ha sämre kaffe i kaffebasinerna. Det blir ingen effekt av det. Det är ett ganska. Ikkeprisist verktyg kan man väl säga. Men man kan behöva sig vissa för att vara diplomatiskt avslut. Vi brukar stötta med frågor om du har nån favoritutredning som du vill lyfta fram. Kim får börja vilken idéen favorit bland alla utredningar. Nu kommer jag till hög numret. Men det är en SOE som handlar om avlyssningen av Sveriges anvassade muskval. Interessant. Den ska vi kolla upp vilken nummer det kan vi lägga ut det i poddexna. Jag tycker att 1994 års utredning av säkerhetsslagen faktiskt hade av vissa kvaliterar. Det var en ganska bra genomgång av den lagstiftning som fan. Hur man ville utveckla säkerhetsskyddet då. Den tittade vi väldigt mycket i vårt arbete. Det var de lite gann. Jag har en hel del regelverk till ett gemensamt regelverk. Den har ganska bra kvaliterar i sännsäkerhetsslagstiftning. Det blev så lång livade. Det var ganska omodellen redan tidigt då. Men det arbetet är ganska bra lästning och bra kvaliterar i det arbetet. Då tackar vi väldigt mycket för att ni vill komma. Vi har fortfarande längre med det här. Det är lite synd att inte finns många forum för spännande diskussioner. Säkerhetsskyddet som vad jag kan se. Det är någonting som både diskuteras mer för att många frågor som har betydelse för. Inte bara Sveriges säkerhet utanför verksamheterna, funktion. Tack så mycket. Kim Makareinen. Martin Verd för att ni vill komma. Tack för att tacka. Deborah Salis