S4.A18 Turkiet med Aras Lindh

40-år av konflikt, år tionarna politiska spännningar och nu ett historiskt beslut, PKK meddelat att organisationen ska upplösa sig, vad betyder det för kurderna i tryckiet? Är väpnad kampa över eller bara på väg att ta en ny form? Och i påverkas allt av är det ganz allt mer aktierutär i tryckiet, så rappe situationen och medierna sätts under ökad press. Du listar på geopodden med mig, MLkander och Andreas van det hejde. Välkommen till en utavsnitt av geopodden. I dag har vi det stora nöjdatörmeras Arras Lins, som vi analyte. Vi tar ett forskningsinstitut, FOI, specialiserat på turkisk inrikes- och utrikespolitik. Välkommen. I dag har vi ett väldigt spännande och intressant ämne som också fått väldigt mycket uppmärksamhet. Och turkiet har bort sig av många svenskar och många vi har lyst när jag säkert har en personrelation till turkiet i ett land som många besökt. Så är det också ett den som har kommit att bli högstaktuellt efter Sveriges nottoansökan och den processen som satt turkiet på verkligen den svenska kartan. Och innan vi kommer in i det här mitten skulle du börja säga några ord om det är själv och hur du får dagarna att gå vid FOI, vad är det som ditt fokus område? Ja, jag är huvudsöklingen verksamg i ett olika projekt vid FOI, ett som då heter mellan Östemprojektet där jag har blandat bevakat turkiet. Och ett som är mer intressant mot nott och frågor där jag ibland också kan vidgöra turkiet i det perspektivet, så att jag angripper frågor från olika sätt helt enkelt. Och i dag så kommer vi prata väldigt mycket om politiska partier och inte minst olika typer av kurdisk organisationer i turkiet. Och i alla fall är min generation så har man ju växt upp med PKK och det som någon form av begrepp och någonting som är diskuterats i Sverige. Så om vi kanske börjar därifrån och börjar med att prata om PKK, vad är det för typ av organisation och varför det kommer att prata som mycket om PKK i Sverige? Ja, men PKK bilderas 1978 som en av en rad olika vänsterrörelser, kurdiska vänsterrörelser i turkiet. Det här var en tid när turkiet var präglatt av en rad i respeningar, motsättningar mellan antonalister och islamister och även en del andra turkiska vänstergrupper och landet höll på oss lite samman. Vilket då fick det följd att militären ingripp genom en militärkupp och tog över kontrollen med landet. När så småningom ett civilt styrer återrättades så intensifierade PKK sin ansträngare för ett självständig kurdistan som var deras mål. Då 1984 genom att ta till vapen mot en turkiska staten. Det har varit en huvusakliga metoden, men under de tidiga åren så tillämpande man också en hel del. Man bygger teradod mot ibland i civilt området också, vilket snabbt gjorde ett PKK blev kanske den dimensionerande säkerhetshotet för turkiet. Instrvens kontext kom PKK tidigare på folksläppare efter att en avhoppare till PKK blev mördade i Uppsala mitt enbådetalet, vilket då fick det följd att rörelsen ställer stämpa dess även i Sverige. Men PKK är en organisation som har genomgott ett antal försökt tillförändringar, redan på 90-talet så övergav man det här målet om en nationals staten. Men att nationals staten var en återvänsgren, man behöver stället fokusera på att vara en kraft för förändring för någon form av decentralisering eller lokala autonomi i turkiet. Och när så småningom PKK leder en grundarena bulagelan, greps och fängslades så har han, alltså det här nu vi började av någon oltalet, så har han försökt utveckla PKKs idé och inriktning i vart fall i teorin. Det är intressant eftersom att det här ligger sent i grunden för mycket som utspelar sig i bland annat syren dag. Kortfattat kan man säga att det han nu mera förespråkar är någon form av den kallar för demokratisk confederalism. Det blir ganska teoretiskt, men det handlar om att man ska sträva efter att utveckla samarbete på väldigt lokalt nivå, uppluckra, betydelsen av statsgränser, kunna samarbeta över statsgränser. Då menar till och med att det här skulle kunna vara modell för hela en österna, att nationals staten inte är en gångbör, är det framkomlig väg för många med löstenstatus. PKK har nyligen medel att att organisationen ska upplösa sig. Vad ligger bakom det här beslutet? Ja, tittar man först bara på vad PKK leder en själv sa så säger han att den väpnande kampen har nåt vägs ända, att det primäramålet var någonstans att sätta kurdfrågan på den politiska dagordningen. I den bemöker sen så kan man väl säga att han har lyckats i ett klimat som rådden när PKK bildades och vad det kurdiska förbjudet och den kurdiska identiteten i princip för nekades. Så i den bemöker sen så finns det välvis sannoligen i det, men om man tittar på lite mer faktiska omständigheter så tror jag att det finns en råd olika förklaringar. Tittar man från PKK sida så tycker det är så klart att PKK under ganska lång tid har varit militärt underläxtna turkiet och dessutom skulle jag säga att turkiet har utvecklat sin försvarsch industri väldigt mycket så att det renglade att PKK har handlat i ett tyd underläge. Sen att PKK har haft svårt med återväxten att fylla på det, tror jag att det finns inga riktiga undersökningar på det här, men du före faller som att stödet PKK och tillströmningen av ny rekryter har avtagit med tiden de senaste åren. Det är några faktorer, ytterligare än sån är att PKK inte heller vill stå i vägen för det här självstyret som en systerorganisation till PKK har i Nordöstra Assyrian. Sen från turkiet sida för den här processen är egentligen enbart möjlig för att turkiet också vill ha den just nu i alla fall. Och från turkiet sida så skulle jag säga att det finns kanske både inrikes och utrikes politiska omständigheter som ligger till grund för det här. Tittar man inrikes politiskt så har serieringen ett behov av en konstitution reform på något sätt eftersom att nuvarande konstitutionen bara tillåter President Erdogan 2 mandatperioder. Erdogan har sagt att det finns ett behov av en ny demokratisk konstitution och för att kunna skriva om den krävs tillräcklig majoritet i det turkiska parlamentet. Genom det här processen så hoppas man också knyta tills i stöd från det pro-kurdiska partiet, dem som nog heter för att kunna förändra konstitutionen i önskad riktning samtidigt genom att göra det. Så lyckas också akoppiereringen slå i en skil i samarbete mellan den lite bredare turkiska Oppositionen. Det här pro-kurdiska dem som är nämnde samarbete med det primär Oppositionspartiet COP i ett lokalvad för ett par år sedan. Och visade att man kan bli väldigt framgåsrika och på allvar utmana är du anom med makten. Men det finns också en väldigt intressant utrikisk politisk i och politiska aspektiv i det här skulle jag säga. Och det är att efter sjundeoktubber hannas angre på isräll och isrälls efterföljende krig mot hannas på gasaremsan. Och även mot Hesbåller i Libanon och mot Iran i stort, så håller så ser man i ankara att den politiska kartan i mellanösten håller på att rita såm. Isräll är mycket mer handlingskraftigt, proaktivt och drar sig inte för att agera även med våld. Och irans inflitendet på ett tillbaka gång uppenbarligen. Turkiet, det finns en rädsla turkiet att man står näst på tur, att turen kan komma till turkiet. Och den här analysen gör intressant nog även PKK-lederande lödjalan. Så här kan man säga att PKK och Turkiet's analys av varje som pågår i och politiskt överlappar. För att även om det här självstyret i rastrasyrien får utryckligen stöd från isräll och tillkommande kanske som ett sätt för isrälls delat. Att påvisera den slags turkisk dubbelmoral, att man drar hammas, men den har ett litende problem på sin bakgård. Så finns den väldigt stark sköpsis inom PKK mot isräll i stort. Man ser att det här är en väldigt riskabel väg, ett riskabel aktör, att luta sig emot, för det kan ge på till nya konflikter framöver. Superspännande. Just när man sammanfallar intressen över mellan den turksköregeringen och PKK, att man gör en likartad analys och helt precis har tilldelar från sammanfallaren intressen på ett höger i uppenligt plan. Superintressant. Om vi ska säga någonting då, du nämnde IPG i syren och där självstyret är i syren. Hur kan då PKK sysstroorganisation IPG i syren påverka så den här upplösningen på PKK? Ja, det är en jättebra och alldeles centralfråga, även om det här processen som vi tar vid mellan turkyt och PKK på pappret inte handlar om någon aktör i syren. Så kan man någonstans säga att allting handlar om vad som sker i syren. IPG är huvud element av det som kallas för syrensdemokratiska styrkor eller SDF på engelska, syren och demokratikforces, som då kontrollerar ungefär en 3 del av syrens territorium. Per har de sen en 10-12-13 mål tillbaka kontrollerat en rätt stor del av territoriet, utvecklat ett eget självstyret och kunnat leva hufsats i fred. Man har alltid haft ett överhängende hotemot sig för en först från IS i Slamiska staten, men genom samarbete med USA, intressant nog, så har man lyckats avvärja det hotet. Och i stället så har turkeyet sett, eller i alla fall frammålat IPG och SDF som det dimensionerande hotet, mot turkisk säkerhet och territoriell integritet, de senaste åren. Sen är en intressant faktor som jag tror att man kanske inte tog höjd för när man inlade den här processen med en turkeypegokå. Det är assadre skimmens fall som kommer att kasta om kull alla förutsättningar i grunden, och det har blivit en helt ny spelplan som både turkeyet och pkk och i förlängningen IPG och andra har att förhålla sig till. Nu pågår en rad diskussioner om hur det här självstyret ska integreras i den vidare syriska staten under HTS-ledning. Det går väldigt långsamt, en process som är präglad av mistro. Händelser som i sweden med att tacka mot rus är den även tidigare under våran att tacka mot alloiter. Ta oss i det här självstyret som intekt för att man behöver bevara någon form av autonomi eller kontroll över magnetoriatorerna för att annars finns en risk att vi kommer se liknande händelser även där. För turkeyets del så har man de senaste tio åren som sagt betraktat det här självstyret som det dimensionerande säkerhets hotet. Jag säger valt eftersom jag tror att det finns andra vägar som är möjliga för turkisk del. Det som hände i turkeyet som spelar in det här 2013 var en annan fredsprocess som man då initierade mellan turkey i pkk. Det var 2013, den kollapsade 2015 framförallt efter två omständigheter. Den fredsprocessen berade vägen starkt i enkligen det prokurdiska partiet som då hette hdp. Det var inte riktigt vad och AKP hade räknat med. Det andra var att man såg det här självstyret successivt växa fram med amerikansd understöd i syren. Det fiktig följde att AKP allerade sig med på inrikesnivåset sig med ett ultranat digitalistiskt partiet mhp. De här två partierna har allt efter det för turkeyet i en mycket mer nationalistisk riktning än vad fallet var tidigare. Innan den alliansen inledes så skulle jag säga dynamiken mellan pk då i nostrasurien och turkeyet varan helt annan. Då kunde politiska företrädare för den här rörelsen flyga tillankar för konsultationer för möten. När IE-strog fram så samverkade IPG med den turkiska militären för att möjliggöra turkisk operationer inne på syrelsteritorium för att skydda. Men helg av smanska platser så att säga för turkiskt del, för att motverka IE skulle förstöra dem. Så det här synsättet att IPG är ett väldigt stort hot moturkeyet. Det är till stor utsträckning en produkt av samarbetet mellan AKP och mhp de senaste tio åren. Nu som sagt när man läser landskapet annorlunda och kanske inte längser att militära konflationer är en framkomlig väg, det kanske har ett för högt pris. Så verkar man helt enkelt ändra ett kallkyld. Spännande, vad kan man förväntas nu då när PKK-upplöses kommer andra nya gruppen ta vid den väpande kampen eller gå in i nyfas? Det PKK själva säger att vi går in i nyfas. Det här är en slags postkonfliktfas när de politiska samtalen ska ta vid. Sen för PKKs del så är ju den väpande kampen har ju varit definierande för vad PKK är och för de målsättningar de säger sig ha. Och många frågar sig förstås hur de ska kunna vara framgångsrika i någon process med turkeyet. När vill kold från turkeyet är att organisationen ska först av väpnas innan några förhandlingar uttaget kan engledas, då har man inte satserat någon leverage kvar. Så det är ju frågan utturkesperspektiv så ansemen att det här beslutet från PKK att upplössas, att lägga ner vapen upplössas, det ska omfatta både PKK men också alla anknutna organisationer. Allt från IPG-syrien till PG-AK i Iran och andra, de här två som är nämnde i syren i Iran, PKK nära grupper. De säger själva sig inte omfattas av det här beslutet, så IPG är en process för sig, det pratar vi precis om hur den integration i musiken kan komma att ske i Iran. Så är det inte otenkbart att det här PG-AK som man kan förändra sig är en Iran sig grejena PKK, att de kommer få en del tillströmning både av vapen och manskap för att beroende på vad som händer i Iran, som är hårt ansatta från olika hållekanter så vill de i alla fall ha en berätskap kan man utänka sig. Vi är glad att annonsera vår första samarbetspartner och ska Jakobsson. Och ska Jakobssona äta Sveriges mest prestig filla klädmarken, känd för sin tidlösa design, exceptionella kvalitet och hållbarhet. Vem många kanske inte vet att jag ska Jakobsson erbjuda kaste mid, där man kan få sin kostium, kavai, byggselväst, uppsyd efter sin egna mått och önskat stil. Dette erbjuds både i butik och online och ger en perfekt passform samt ett uniktplag. Priset är rimligt och styrs främst av valet av tyg, där de ska Jakobsson samarbeta med några världens främst attygurier. Någon så kanske inte många vet att det även kvinn och köra kaste mid. Jag själva testat och blev väldigt nyd. Och ska Jakobsson sträver att göra medvetna val för att skapa kläder av högstakvalitet som håller länge. Genom att kontinua er ett utveckling sedan metoder ville jag minska miljö på verkan och främre mer hållbar produktion. Besök att Jakobsson.se för att upptäcka deras fantastiska sortiment eller gå in närnande deras frysiska butiker. Stort tack till att jag ska Jakobsson för att ni stäckar ge upp honom. Du nämnde ju det här partiet DM eller dem, vad innebär den här upplösningen för prokurreskapartier då till exempel för dem? Ja, de har hamnat in väldigt märtlig position på ett sätt eftersom att de. Man kan se att de har en våga mesta rolig turkisk politik och de ställs i under den här processen inför ett val. Att ska man samverka med den turkiska regeringen för att få det stond de slags varaktig lastning på konflikten mellan PKK och turkiet. Och i förlängningen kanske kanske den mer övergripande kurfrågan som det blandkallas. I sträven efter en form av politiska och kulturella garantier i konstruktionen som är en huvudsaklig målsättning för Dems välja bas. I och ena sidan och andra sidan så ser vi tecken på hur turkiet kontinuerligt går i en väldigt autorytär riktning även om den huvudsakliga legitimiteten som AKP häntar sker i samband med val fortfarande. Så valen är väldigt viktiga, den typen av legitimitet är viktig för regeringen, för AKP regeringen vilket gör att dem då hamnar i den här våga mesta positionen. De har i tidigare samverkat med positionen vilket visar att de kan också besägra AKP. Och nu står man att ha ställning till mellan och ena sidan vill man samverka med AKP med risk för att kanske inskränka demokratin ytterligare om man hjälper äldre att befästa sin makt än mer i en uppraterad fungerad konstitution. Eller ska man ställa sig på positionens sida i förhoppningen om att kunna bryta den här tendensen som vi har sett i turkisk politik. Men de har ju fattats i beslut och försöker för den här processen framåt. Det är en process som präglas av väldigt begränsad insyn. Det är knappt något transparans över huvudtaget. Alla beslut som har tagits i en ram av processen har alltid kommunicat sig efterhand. Det finns ingen som har insyn, det finns inga internationella uppsavtörer, inga andra aktörer som medlar och så vidare. Ja, det är en liten rövsäcks, men här har de valt sin väg och vi får väl se hälden till hur du faller ut. Vilken roll spelar du av kurfrågan i turkisk inrikespolitik i dag? Jag tror att det är viktigt att man bland särskiljer frågan om PKK från den liten mer allmänna bredare kurfrågan. Kurfrågan handlar ju om det kurdiska folket, politiska kultureller rättigheter i konstigionen. Det innebär ju samtidigt att man genom att lyfta de aspekterna, så utmaningar man samtidigt i någon mening vad turkiet är och ska vara för land. Turkiet är ju en nationalstat som bygger mycket på idénom ett folk och ett språk och ett land. Sen är vi börskapet inom min inkluderande att alla kan bli turkar så länge man liksom akcepterar de grundläggande premisserna för en turkiska staten. I den kontexten har ju språkliga rättigheter och annat som skulle garanteras i en konstruktion, skulle kurdiska, till exempel, skrivas insom ett officiellt språk-konstruktionen. Så skulle ganska stora delar av den turkiska välja basen, tror jag uppfattar det som ett hot mot turkiet, terutuela, integritet och nationella enhet. Kulfrågan är att ha alltid det verkligen varit en känslig fråga som nu går in i ett väldigt intressant skede. Den sista stora processen var ju fredsprässende PKK mellan 2013 och 2015 som kollapsade. Sen har vi haft tio år av konflikt och infekterat tonläge på politiska förträder av fängslats. Inte minst talat in demitage och fick ju också ett dag tidigare språkver för Dems föregångare. Nu går vi in i en ny intressant fas där vi helt enkelt får vänta oss igen. Superspännande, Emma har måste man bara rekommendera speciell och snittet om. Jag tror att det är ett nation, stat, land, eller om det var stat, nation, land, som vi gjorde för något år sedan. Om säsong två tre, om just värret, folk, värren, stat, och så vidare. Det är otroligt spännande för det här blir en otroligt bra. Reflekons ytta av det lite turet ska snittet kan en stat och två folk och två folk lever i ett land. Här har vi både en nationalstad som innehåller flera nationer. Den turkiska och kurdiska, men vi är också ett kurdisk nation som du pekar på finns i Iran och i Turkije och i Cyroen. Vi rekommenderar det till alla våra lyssnar för att sätta det här lite i de bredare stat, för att den skapel är kontext också. Men det är ju spännande det du nämner om då hur du kan oerna sig den samarbetare höger ut och andra sidan. Och så försöker du använda kurdiska aktörer för att förändra konstitutionen så att hänka för mer makt. Och kanske också vi tog åtgärder som inte långsiktigt ligger i till exempel kurdena sin tressen om man skulle vara någon annan typ av kurd. Men hur spelar det här spelet och hur använder han? Hur ska man säga att han använder den kurdfrågan om vi får kallera för kurdfrågan i sin egen politiska strategi? Ja, jag skulle vilja bara ta ett steg tillbaka för att se hur han trimmer övergripande om är det vara politiska strategi, inte bara kopplat till kurd där. Jag har en kollegor att titta dig i en få i studie för rörvid på turkighets politiska strategi i det fallet visningen i relation till natom. Men det går att pressera även här. Hur turkighet helt enkelt har haft en huvudsaklig strategisk linje och vilken mål man kan röka på den här. Att historiskt sett så har det varit svårt för politiska företag att avvika från någon övergripande, kanalistisk indikning. Men under världens tid så har han för turkighet i ett land där han egen skapa av att vara en skicklig politiker som kan påverka opinioner och attityder. Jag har utvecklat att det betydligt med pragmatiskt förhållningssätt och har förmåga att spela på olika stränga för att få sin vilja igenom. Jag är inte säker på att det finns en underliggande ideologiskt trivkraft och min utöver att makten kanske skulle kunna vara en sån att han agera på det sätt som stärker hans makt. Kopplat till kudfrågan eller kurderna i stort turkighet. Man ska ju påminna sig också om att turkighet är ett roligent land. Olkanationsminnande men också mellan sekulära och konservativa i den kurdiska befolkningen så finns ju samma uppdelning även där. Det finns en stor del kurder som är djupt troende, konservativa eller skösa. Inte minst på landsbygden i största turkighet. Och här har AKP en ett väldigt starkt stöd. Jag vet inte om det finns några siffror på det, men jag ser uppskattningar ibland på runt 30 % av den kurdiska befolkningen röstar det självverket på AKP. För AKP var det partier som för första gången appelerade till konservativa väljer i stort turkighet och inte enbart såna som identifierar sig som turkar. Så det ska man väl ha med sig, men tittar man på är det man som nyttjande av kurdfrågan strategiskt i innebär för sitt politiska utavande. Så har han ju i omgångar ibland pratat om att det finns en kurdfråga, det är ju det han tidigt under sina år vilket betraktas som ett erskännande av att det finns en problematik som finns att adressera. Sen har han tagit tillbaka det, och så kan han liksom beroende på vad han liksom har för ambitioner och det ser framför sig så kan han liksom som sagt spelar polit olika strängar. Han har en förmåga att som kunna över tid inte ha diametralt motsatta positioner och ändå bevara stora delar liksom av det stöd som man har. Och eftersom då ett kurdfrågan som inne på liksom någonstans kan uppvatta som ett hot mot var turkighet här och ska vara för land, och finns det förstås väldigt mycket liksom sprängkraft i den här frågan, och det gäller ju att adressera den liksom varsamt och strategiskt. Det man kan säga också, apropå den nuvarande processen mellan PKK och turkighet, är att den tidigare frättsprocessen, där var du en självsom person väldigt starkt investerad. Han var en aktiv del av förhandlingarna, han var väldigt publik och fändlig i vad som hade hände nu i den här processen, så har du en väldigt tydlig som tagit armlingsavstånd från den här processen. Den drivs snarare av Hans Allianns kollegor, det heller Bacheliff, för det här ultra lationalistiska MOP, som är den person som leder och driver den här processen framåt och som på något sätt har ägaskap över det. Skulle processen fallera, för det kan det mycket väl göra, det finns absolut en fog för att känna oro för att den skulle kunna uttats på sabotage både från del av PKK, men också kanske i ljup till den turkiska staten. Så skulle er du inte behöva vara så personligt förknippade med i misslyckendet som man kanske ville överföra gången. Ser du några förändringar i hur den turkiska regeringen vill hantera kurderna framöver eller skulle säga att lingen är lite den samma? Ja, jag skulle nästan vilja hänvisa till mitt föregåndesvar i meningen att förändringen består i vad kalkylen, vi var ju en tidpunkt är. Där den turkiska regeringen i allt väsentligt har ett ganska pragmatiskt förhållningssätt. Från att ha, som tar fallet i syren, har samverkat, delvis eller fall med PKK-syriska förgrenningar till att se hur det dimensionerade säkert såtet till att återigen kanske tona ner hotbilden därifrån. Nu vet vi inte riktigt vad som händer, men jag skulle säga att hur den turkiska regeringen ser på frågan framöver i allt väsentligt avhänget hur den här processen fortsätter. Du har ju varit inne på det här med USA-stöd till kurderna i syren och det får man väl läsa mot bakgrund och att Ryssland stötta det asadregimen för kurden och varma åt. Turkiet verkar också att använta en del kurderiska grupper i USA-syrien för sina intressen och så vidare. Och nu är den kurdiska pusselbiten där vi turkförpustelet lite igen ser annorlunda ut. Hur påverkar det då USA-relation och EU-relation till Turkiet? Tiktar man på relationerna till EU, exempelvis så har ju frågan om mänsliga rättigheter och minutighetsrättigheter och liknande varit en kyl i processen för turkust i en bilonskap. Den processen ligger ju nu långt ner i frisboksen och det vill snara syns samtitta på bilatera-relationer mellan olika medlemsländer och turkiet. Ibland ser vi en del utspel från EU-nivå fortfarande. Mikritik på turkiet är hanterning av sin kurdiska befolkning. Sen är vi också läget till det syriska perspektivet med IPG framförallt och SDF. Så blir det hela gärna så lite mer intressant. Här har turkiet haft ett starkt argument där man har anklagat en radwestländer framförallt USA för att tillämpa någon form av dubbelmoral för att de enan sidan militärt stötta IPG då i kampen mot islamiska staten. Samtidigt som man i en rame för turkiet betraktar PKK som en terrororganisation. Där har turkiet haft ett starkt kort på hand och det har ju någonstans tvingat USA och andra aktörer att lite grann bekänna färg i hur de verkligen ser på PKK var det för rörelse. I den månader relevant kan vi påminna se om USA under PKKs tidiga året valde att inte terrorstämplar PKK, inte för att man inte ansåg att de bygte här och då. Utan kanske framförallt för att man hade ett taktiskt förhållningssätt, snarlig strategiskt och vill hålla sig borta från det man ansåg var turkiska, energisk politisk anjälagen heter. Nu frågan vad USA har långsiktiga strategi i relation till en del spekokomen och turkiet och mellan Öster i stort är USA har ju olika tillfällen försökt avveckla sig delvis alla fall från mellan Öster, men dras kontinuerligt tillbaka. Inom USA så verkar det också finnas en sprycka mellan olika institutioner departement kring hur man ska agera i syren. Det finns en del som är att USA starka stödgrupper, deras departmental offens och försvarsmakta har utvecklat väldigt god av fungerationen med ITG. Det här sättet är ju samtidigt köpande i julet för de amerikanska turkiska relationerna där det här alltid har varit nånting som har skapat konflikt mellan turkiet och USA. Nu ska ju Erdogan träffa Trump i vita huset i morgon när vi spelar in det här. Och det är mellt att vi kommer få se några steg som tas även i den här processen även om en hel del verkar handla om med F35 och S400 annat. Men en tänkbar drivkraft också från turkiet sida att inledda processen med PKK kan ju ha göra med att man vill få till nån slags lösning på den turkiska konflikten med det här självstyrt i Nordöst. För att inte det ska bli en faktor som står i vägen för de turkiska amerikanska relationerna. Det finns många bottenar och än behöver inte vara den som avgör allt men det kan absolut spela in helt enkelt. Det börjar bli dags och runt av men om du får om du blickar framåt tio år, vad tror du är det mest sannolika scenario för kunderna i turkiet? Jag skulle säga att tio år framåt vad som sker är direkt avhängigt hur den här processen mellan turkiet och PKK läpper ut. Det är alltid vanskeligt att ge sig på framtiden men om man ska utförsök så brukar en engan en. En förändkad modell kan väl vara att vi kommer se att bli lite bättre lite senare eller mer av samma. Om man tittar på var och ett och de tre utfallen så tänker man förutsättningen för att det blir lite senare kan ha göra med att det här processen inte faller väl ut. Vi ser förnyede konflikter och egentligen inga förutsättningar för starkta politiska rättigheter för en kurdiska befolkningen i ett mer intensivt konfliktlägen. Vad som talar för att det är bättre, det hänger ihop med förutsättningar förtukhiet skulle gå i mer demokratisk riktning. Även om det möjligt att vi får tillstånd en konstruktionsreform som säkerställer att sånt skrivs in i konstruktion då. Det skulle jag säga ändå inte säkert att det behöver bli till det bättre om den turkiska rättstaten inte kommer på rätt sida. Även där finns det uttryck och rapporter som talar för att det är ganska illa ställt med den. Det är svårt att säga att vi befinner oss om tio år från idag men jag skulle säga att mycket talar för att vi kommer se mer av samma. Tusen tack, det är otroligt spännande av oss nytt. Massa nya tankar om många olika saker. Men tack för att du kom hit och delar mer av din kunskap och fick oss att tänka nytt. - Tack såhär. - Tack. Då har vi haft Aras Hossas på besök. Vad tar du med det från samtidigt omtryckiet? Det är första att ta med mig. Det handlar kanske mer om kurdena än omtryckiet på ett sätt som jag tar med mig. Det är en otroligt spännande fråga. Vi har haft en uppe i nåt tillfälle. Jag tror bland annat att det är speciellt att vi inte hade om islam så kommer vi in på att tala dem om mellan nästan olika typer av minoriteter. Och kurden är så spännande för man och ena sedan säger man att man är etnisk kurde. Men man kan också vara skija muslim som kurd feliskt, man rötten är gammal passion, man kan vara sunn i muslim. Det vill säga en stor del av de andra kunder, men det finns också kristna kurder. Man kan vara kurder och olika regioner, man kan också vara kurder och tala olika språker med kurd felor från passion i passion i ktalande. Det finns arabisktalande kurder, det finns kurdistalande kurder. Men sedan kan man också vara, så det finns olika typer av politiska skatterningar här alltifrån mycket marksism och vänster till olika typer av andra politiska spektran också. Så det här med att vara kurd kan betyda så mycket, man kan vara olika regioner, man kan prata olika språk. Men man kan också komma från väldigt olika stater, syren, Iran, Turkiet och Irak, otroligt spännande. Så det är väldigt första som den här idéen då om vad är en kurd. Men en gris som jag tar med mig är just när man pratar om Turkiet och kurderna så finns det ju, jag tycker det är väldigt tydlig ekonomisk dimension. Många av de områdena i Turkiet där många kurdeborgar är ju väldigt rika på naturusurser. Och det gör att Turkiet inte bara ser kurdisk självständighet som är säkert svårt, utan också ett ekonomiskt hårt. Vi ser att de här regionerna skulle få med självstyra eller kanske i förlängningen, blivit sig loss så skulle Turkiet förlora, eller riskant förlora tillgånga till viktiga natur i gånger. Ja, men vi sidan med ekonomiska faktorerna så är det intressant att jag också på de geopolitiska aspekterna av det här. Därför att kurden har ju kommit att sätta utnyttja sig eller användas av andra geopoliska aktörer historiskt. Så jättemynt till exempel använda olika typer av maksistiska kurdiska grupper för att underminera så att det är NATO och Turkiet. Därför att man, det var NATO och Turkiet upprät höll ju säkerheten i NATO-sydost-flank under kallakriget och hade NATO näst största år med då efter USA. Då blev det enkelt för så jättion att använda kurdiska grupper som prox för att så där underminera. Och på samma sätt ser vi då hur andra aktörer. Till exempel i USA använder kurdiska grupper i första gulfkriget för att underminera irakiska sadam och irakshimbavpartiet. Genom då kurdisk separatism så blev helt plötsligt så var det amerikanerna som använder kurder. Och på samma sätt så har vi sett hur hur kurden har blivit en brickenspelet i syren, i kampen och ias, i kampen mot asadri skiven och syd. Där har vi byggt också extra med nära relation eller visst stöd i alla fall från USA till vissa kurdiska grupper. Så det här är också intressant att det handlar om de ekonomiska frågor att de handlar också om hur kurder av olika geopoliska större aktörer globalt har handeln som brickgård i ett spel i mellanosten. Och det tycker jag är otroligt spännande. Annan med spännande är super intressant. Jag medelstänker också på att det är också intressant att se då hur hela mellanosten har det lapteket av väldigt många olika relationer. Och hur isra är ibland att stötta kurder, hur katar och turkiet är på samma sida för att stötta bröda skapet och sydra. Och de här etnisk grupperna och minoriteterna blir ju som jag så tidigare också brickar i det här spelet. Och det är också intressant att se hur det är luggan och så att säga det stadsbärande partiet i turkieter då behöver kurderna. Som tidigare var så att säga separatister och utmanade dem för att skapa legitimitet och form av konstitutionsförändringar och sydra. Så det är också intressant att se hur turkiet förändras. Det här är kurderna blir viktiga för de som tidiga förtryckt kurderna för att se att se att behålla och förstärka maktan. Så det tycker jag också jättespännande. Jag tycker också att det var roligt att Arras på ett sånt bra sätt kunde hjälpas att sortera den här väldigt, väldigt svåra frågan. Väckligen. Vi får tacka Arras så mycket för han kommer gästare att ge på den och tack till alla ni som lyssnar. Tack! [Musik]