558. Roshan Pursharifi: Enzym för negativa utsläpp (FINALIST I STARTUP 4 CLIMATE)

[MUSIK] Du ryser på "Heja Framtiden" podcastet- -attform för framtidsfrågor med mig, Christian Farnessen. Nu sitter jag i studion processkatan med Rochand Porsarifi. Tack så mycket. Heja Framtiden är samarbete med "Tävningen Startup for Climate" - av goddel och elevio. Och "Tävlingen pågor just nu" och finalen håller sig ståk av 14 november. Och det är åtta finalister som slås om totalt en pris av på 2 miljoner. Därför går jag genom alla åtta franister här på den. Nu ska vi prata om Rochand Spolag som heter "Eir Sim" med en sätta. - Men en sätta är med stort sätta. - "Sign". Det kanske är bolag som jag har lite svårast att förstå. Det är en bra utmaning till dig nu. Att lyckas pitsa för mig att jag förstår. Och sen för att få ett "Maiser of Land" pitsen till Jorin. Absolut. Vad är grundprisiken bakom i bolaget? Ni har på i två år. Vi har på i två år. Exakt grundprisiken är att leveriga biologin för att förbättra industriella processer inom carbon capture. Det biologin är väldigt bra. Vi vill kunna replikera och sen applicera. Och just två tvokus idag är carbon capture processer. Och när det kommer till "Points Wars" som imbex eller i Direct Air Capture. Men för att kanske berätta hur tekniken funkar kan man ta ett stek tillbaka och titta hur kroppen fungerar. För kroppen är ju som ett levande carbon capture facility. Våra röda blodkroppar äter upp socker och då producerar de koldioxid. Och vår kropp måste kunna skicka ut den koldioxiden. Och om någon inte lyckas med det så blir vi som en champagneflaska och till slut seksplodera vi. Det finns en förnudigt ensym som heter carbonanydross eller carbonic inhydrase. Som har under miljon tals år utvecklats till att förbättra en väldigt specifiksak. Det är ett omvallna koldioxid till bikarabonat. Koldioxid är flyttande för väldigt snabbt. Den används av nästan alla levernorganismer för att balansera P-hållivåer och för att balansera koldioxidflöden. Och då kan koldioxid omvallas till bikarabonat för flyttas till lungorna. Där samma en syn omvallar bikarabonatet till koldioxid som vi då kan andas ut. Och allt det här görs ju konstant. Och varje en syn kan göra här Mnjongongen på sekund. Så då i tanke om man kan plocka en syn med att applicera det för att kunna förbättra existera carbon capture-lösningar. För de funkar nästan på samma sätt. Det är en påbäcksanläggning som ska byggas nu i Mestocon X-y. De använder sevetäckning som ett HPC som är hott på TSM carbonate. Det är många här men upp. Men de har som konceptat de använder vetska som absorbera koldioxiden. Precis som att blodet absorberiga koldioxiden som går att röda blodkroppar. Den absorberar koldioxiden i den här vetskan. Som sedan pumpas vidare till ett nytt system som sen så verms upp och då frislepper ren koldioxid. Det här sker i konstant i den anläggningen som ska byggas. Den processen då är inte alltid så effektiv. Som du kan lägga till någonting i detta fall vårt ensyn som jobbar som katilisator. Så kan du förbättra effekten på just den här carbon capture-läggningen. Ja det där ni kommer in och blir. Det där vi kommer in är så vi är som en biopromoder och biopromoder där inkreases de capture it av carbon capture system. Okej. Och Bex. Bex är då bioenergy CCS. Så det är ju biocCS som har blivit då det största fokapsrådet som vi har nu i Sverige när det kommer till net ser och utsläpp. Och CCS har carbon capture storage, koldioxiden, fångning och lagung. Tack. Och det här är fortfarande då väldigt dyrt. Och man gör ofta på till exempel industri, korstenare och så. Att man fångar upp det som släpps ut omvannade till någon annan form, vetskat exempel. Och lagade det. Exakt. Under i marken. Tusen meter under marken. Ser du att den teknologi, norrörelsen utvecklas och kommer att bli stor? Eller det är fortfarande en utmaning att komma ner i kostnad och någon akzeptans? Det är en extrem stor utmaning och all fokus, alla start-ups, alla heter pengar som går till intressant. Det är en kurs som går till intressanta grörna investeringar, har framtids nu bara fokuserat på capture sidan. Den är enkelt att förstå. Man kan komma ganska långt, men visso om att pengar för att utveckla är intressanta tekniker. Men det känns som att världen är bort alla infrastruktur som kommer att ske där bakom. Det är några intressanta projekt som är på gång. Jag vet att ekonomi har startat igång sin första plot-site nu för att ta emot överenser. Jag vet att Stockholm stad, med några aktörer, håller på att titta på hur man kan göra om. Verta hamnen till den kolokside hamn för att sen kunna använda skäpp för att gratta att sportera. Det finns pipeline-projektet, etc. Det har man nog att replikera boverna i hela sammanhanget, just oljindersyn, som har den i erfarenheten och sen kunna koppa i pesta. Var de gjort? Till och med haringen för att sköta den, maskinerna och reggarna för att trycka ner. Exakt att få dra upp. Vilka blir era kunder? Våra kunder idag låg häng infot nu är Bex-operatörer, som använder sig av solventer som passar med vårdensyn som vill förbättra kapaciteten. Sen är EPC-bolag och Karben Kodoxid infånglings-technik-leverantörer som vill kunna applicera vårt teknologi i deras processer. I dag har vi skrivit ett samarvitsavtal L.O.I och Mestokom XG för att kunna testa våra promotorer med dem. Sen har vi skrivit två avtal med två internationella globala energibolag, som också vill titta närmare på vårt teknik. Sen tittar vi på hela Karl Morumov och Karl Morum kapacitet-landskapet, som man använder sig någon form av vetska för att få en Kodoxid, som många direkt "air capture" lösningar-avvänder, och även närmare kommer till "accelerate withering"- när man använder olika typer av stenar för att få en kodoxid i naturen, så kan vårt en syn appliceras. Nu har vi gått just på Bex-sidan för det finns superfickor, större företag med stöd. Men vi samarbetar också med många innovativa direkt-air capturebolag i Europa, som är intresserad av att använda vårt teknik med sin nälösningar. Nästa. Kan man säga att Bex-senget är befinnt utsläpp från skorspenare, direkt-air capture med sig sugen från luften direkt. Men en stor skillnad är att Bex-senget jobbar med förbrenning av biomassa, när man fångar Kodoxid som kommer från Bex-anläggningar, så får det negativt sig åt fullt släpp. Det är det som fått väldigt mycket stöd nu i Sverige, och energinmedheten har ju nu gjort en utlysning med omvändaktion för de här utsläppsrättigheterna. Just det. Det har jag gjort för lite. Stort kom exigir i en del av. Ja, men utlysningen som regeringen, la på energinmedigheten, nu har det en så mycket bättre koll än jag på det här. Men där energinmedheten skulle utlysa en omvändaktion på just negativa kodox-släpps- uträtter genom biocensis Bex och det fick ett godkännande från EU-kommissionen då i somras. Och tanken är då att nästan alla våra fjärver med kraftverk som brenner biomassa, om de då fångar den här kodoxiden, så blir det klasset som negativt släpp. Så det är en extremståssassning nu. Många nya start-ups som vill jobba inom att tillhandålla teknik och infrastruktur. Nästa. Bex innebär att det blir inte bara ett plöster på ett ålbart svår, så att säga, utan det blir skilampar riktigt för det är ett dubbel minst. Ja, och varför det är viktigt att alla säger att för att kunna nå våra nettomål 2050 så läcker det inte att reducera kolloxid. Vi måste även plocka bort kolloxid för luften och siffran man slänger fram ett 10-ga ton per år år 2050. Vilket är mycket. Det är hela kinas ståttala utsläpp varje år. Hur ser er produkt ut? Är det liksom hårdvara eller är det en biologisk. Ett pulver eller vad är det liksom? Absolut, så det blir till slut ett pulver. En cymbet som vi utvecklar finns ju nästan alla levande organismer, men det är väldigt instabils. När en cymbet jobbade vår kropp så gillar han att hantera en temperatur av 37 grader, men det är inte hållbart i en stor bexande ägning. Så det vi har gjort är att vi har hittat specifika bakterier som kan producera en cymbet som tolv väldigt hög att temperatur är. Sen tar vi just de här baktererna och genom protein-engineering gör de ännu mer stabila. Så tanken är att cymbets har klarat högre temperatur som bexande ägningar då de temperaturer som uppråser de processerna. Sen så när vi ska producera det här en cymbet så är det som när man nästan gör all. Så det är stora fermenteringstanker där det finns bakterier som producera det här specifiken cymbet som vi har utvecklat. Och därifrån renar vi den rösningen och slutar den blir en fristalkad produkt som man kan då blandar i solventen som används i bexanläggningen. Så det är en hårdvara som är väldigt mjuk. Ja och en omtallet kommer ett process ändå. Så vi är nu börjar skala från labb till plot så vi vill ta den här. Vi testar vår ansecken generation prototype som vi håller på gör nu stabilitetstest på. Och tanken är att den nästa generationen som vi kommer upp i början av nästa år ska man stoppa i pilotester. Då är pilotesten en mini beksanläggning. Så det är målet finnas stor. Och när kan ni sälja faktiskt på marknaden? Om allt går så om det ska. Om allt går så om det ska så är vi kanske fem år ifrån att den använder skontinuerligt i. Det är så peksan. Ja, en beksanläggning. Det kanske är en tid jag har för att den här branschen ska utvecklas. Exakt så. Ståk om ekstriesanläggning till exempel ska börja bygga 2526. Så vi ligger i jämfas med hur den här infestyn har på byggsuppglobalt. Ja just det. Men ni har ju beroende av att den går framåt. Väldigt klön. Väldigt beroende. Vi är en underleverantör till marknaden. Som inte marknade får det stödigt som krävs. Och att marknaden i stort inte annar med det här så kommer vi inte ha en vettig kund. Nej, just det. Krast sagt. Upsäs. Och hur kändre kring starta på climate? Var det liksom självklart att säkla till den här igen? Det var självklart. Det var kul att se att det finns en stor tävling som har fått internationella uppmärksamhet med stor prispot. Det snackar även när man röser sammanhang i utdannans. Så det är ett väldigt kul initiativ extremt och det jag vinnare tidigare år. Så vi extremt heter det att få vara en av vottas som ska få pitcha. Ta dig in kapital nu eller är det senare? Så vi har varit. Så vi har väldigt tur med både statliga stöd från Vinnova och energi-minderheten. Sen har vi fått finansiering från två hålländska stiftelser. Upplägget ungefär som ett räntefrittglån. Det ränte annan det sticker igång för en stuvisar positiva siffror. Så det är ett stift som det carbon fix som jobbar bara med munshot, carbon- -capture carbon immobil teknologis och remove som är en stor accelerator i Europa. Så jag har varit det en tacksam sitt att kunna plocka de här stöden som finns till Jängliga och sedan har mycket vårt eget kapital gått in. Så vi hittills nu 100 % ägda av mer grundarna och tanken är att vi ska ta in kapital nästa år. Vi har alltid sagt snart, men vi har alltid skjutit på det och det gör bara positiv anledningar. Vad är det för ett timme av var sluten i? Vi sitter i Karolinska just nu. Vi vet kvar timma av fyra personer. Vi ska få in två nya nu snart. Jag är den som kan minst. Vi har den kommitjella personen. Sen har vi en väldigt skärping- -genjör som är vår CTO och en väldigt skärp biotäkning. Som är vår CSO, kan man kalla det. Sen är vi en extremt och kutig material scientist som är väldigt utfyckliga nya material. Vi är tre extremt skärpa huven och jag som försöker kring det hoppsäcken. Hur kommer det att färja det? Jag och timmet har jobbat samman sedan 2019 och då utvecklade vi miljölösningar i mellanösten. Olj och tervinningsanläggning som är byggde från scratch. Sen soldade vi det för det var inte geografiskt och inte det optimala stället att jobba på. För oss och 2022 så började vi tänka på vad nästa projekt skulle vara. Då tänkte jag hur jag kan maximera kunnuskapen som timet besitter. Och specifikt just då inom en syn teknologi och hur man kan maximera en syn med de bakterier i olika typer av klimatlösningar. Då efter att det läste många avhandlingar och sen på kvällen har duktat en del vin så fastande vi just på. Vi kommer på en ikke en hi-jice och vi blir ganska snabbt kärer i en syn med då som vi jobbar med. Och sen dess har vi bara tytat att du kört. Men är det en innovation som kan ni patentera en bar produkt? En syn med det har vi vet att de väldigt länge. Och forskning har vi dvs väldigt mycket om hur man kan använda en syn med just inom carbon-caps teknologi. Vi inte den som först har upptäckt att det är en syn med det kan använda som man processerna. Det finns extremt skärpa universitet som forskar på det här. Problematiken alltid är vart hur man kan göra en syn med ett mer stabilt, mer skalbart för att kunna använda industrielle processer. Vi såg ett gap för det fanns inget bolag som är redo att fokusera det bara på det här. Så vi har kanske tacksamt att det har funnits extremt mycket research som har gjort av duktiga universitet. Och så har vi tagit den staffet pinnen och försöker du kommer kärlig se det produkten. Och det som då kan bli patentertbart är vår mutant variant av det synet som vi håller på utveckla. Okej. Så finns en potentialer. Exakt. Nu brukar fråga vad det bästa tips för att göra världen bättre i det fram till det. Alla kan göra någonting och för att kunna göra världen bättre så måste man göra uppoffring. Man kan göra lite nöjlig stor uppoffring och ju mer möjligheter man har desto styr uppoffringen kan man göra. Så man vill göra världen bättre eller tänka vad kan jag själv göra. Det behöver inte vara stort, bara man gör någonting. Och staten i kapitalet har väl du slutsstansvar ut, funkar mest och sen är det de som är mer världeställda och bor i västvärlden och sen så tryckliga mer det efter. Så om man tänker så blir bättre som måste uppoffringa och sen får man väl själv fundera på vad den uppoffringen kan vara. Hmm. Kanske lite socialistiskt, tack, sätt, alla snäggar förmåga. Ja men det är rätt vi ser tänkt av det. Hon har en bra läns tips eller på det tips. Jag har väldigt tråkigt tips som jag läser själv just nu som jag som när in till det i AS Energiautluck för 24 som kommer ut förra veckan som bland att nämnde att PIC-OLIA kan nås 2030. Ja, från en demandperspektiv. Men det är bra som när in till. Men måste inte vara så betrigt tänkt det gör att det är mycket som händer. Det är ett prognos, du vill mer och mer radicaler, då är det pse. Absolut. Ja, från de lär sig att de har haft fel i försiktiga problemen så att det är. Värkligen, det är en väldigt bra produkt, alltså just vem paketeringen och visual är väldigt lätt att be arbeta. Okej, det här är PDF-formen. Ja. Bra. IAA. Precis. Vem tycker att det ska inte vara i här framtiden? Du ska inte ju vara erikt eller jämt på Stockholm X-JG som är deras R&D-chef som leder i snurutvecklingen. Han är en extremt rolig och kundinskynjör. Och så vet jag att han också gör improvisationsstiater, så det är en rolig mix. Så hon har nog skulle nog ha kul med och. Han skulle kunna förklara veckas mycket bättre om jag. Jag kunna göra det idag. Jag ska utmana med improvisationsstiater, verktyg, då på något sätt. Du tycker verkligen ska. Ja, och. Ska vi se? Precis. Jag och. Vilket kaffe det var med idag. Ja, och det är från Pulver. Näska Fee, det ska man inte skåjända. Tack så mycket. Tack så mycket. Nu kan jag till på Startup for Climate finalen 14 november i Stockholm GT30. Nu ska jag få pitcha för en tung jury. Så vi ser om du kan kämma hem rinstpotten. Vi håller tillbaka. Startupforclimate.com för allt om de finalisterna. Och vi rullar vidare med samtal i podden. Med de åtta finalbolagen i Startup for Climate. Hej fram till den punkt jag ser för information om tidigare poddja, min öppskäkt för lästning och så vidare. Ett kyssha för läsen. Tack för att du snarare.