Retail 26: Jacob Wall, Axel Johnson – 2026 blir det bästa året på tio år

Det här har hämspånitsponseras av Workshop och Next-gen Retail Hub. Stockholms allra bästa kototlaskap är mitt på marietoriet. Känner ni att ni vill sitta med likasinnande in a retail, e-handel eller marknadsföring? Kom hit. Fantasit ställa till att jobba på. Hej och välkomna. Det här är han på dem. Retail 26 fortsätter att vi börjar i mål. I dag är det jag, Jonas Amelberg och Magnus Olsson. Tack så mycket. Magnus, du sänder du om jag sist så har du hänt nånting. Du är fri och tillänglig för jobb, konsultatuppdrag och henne? Ja, jag är inte fri. Jag har en uppsynningstid att förhålla mig till. Men jag har valt ett karriärbeslut, nämligen att lämna det uppdragat som jag har på mestig gruppen. Man svarar för fajfakhandel. Jag bara lite med dig, t.ex. vara aktiv som rådgivare och ombörtsbanare. Så du kommer med mer i både nu? Det hoppas jag om jag får i. Det ser vi fram väldigt mycket mot. Vi har en superkärna som gäst. Jag tror det är detaljarnens tyngstanalitier. Men den bakom uttrycket inflexion point ofta en mörkvärdsbild. Vi får se hur går idag. Skulle jag vilja säga detaljarnens prins-of-darkness som vi tittar på? Det var kapal om tidigare avsnittet. Det var inte välkommen, jag kommer att välja färsutvecklingsdirektörer på aktion. Tack snälla. Välkommen till Balka, du har faktiskt varit med ett av de första avsnitten av sin nr. 6, 2020. Då pratar vi om Amazon så det var sjön om det för du var ju över kanske fortfarande. Men då är det väldigt syren på stor Amazon och det var ju bara nåt halvår innan de klerin blev det som dörde tänkte. Det blev aldrig som man tänkte säga, men det här är fem år sedan, och med den kristall kula jag hade där och då så trodde jag att Amazon skulle ha en betydligt större när varje säga än vad de faktiskt har idag. Tre miljarder, typ. Ja, och det gick ju inte försombart och det bara på nätet, men Amazon är ett stort bolag. Jag hade nog trott att de skulle vara händer mer på tagliga i vårt land. Vad svensk eller är svensk ihandel motsånskraft? Är den i världsklass eller har de underpesterade vi varför? Svenskt, det är ihandel är bra. Vi finns ihandel i alla typer av kategorier och fannsredan där och då och dom har också vässat sina erbjudanden och prispunkter. Det kan vara jag förklarat. Det är det du bidrog till då, och jag har aldrig hög sig av lox på hår i vad jag pratade väldigt mycket om Amazon. Vi kanske hjälpte till att förbereda detaljerna i Sverige. Ja, så kan det mycket tända förlåt. Nej, men jag kan faktiskt hålla mer och göra det där. Ni var ju verkligen neroppare efter värring ganska tidigt och ganska länge. Och jag trodde att om man inte hade gjort det, om man inte hade gjort den av de här insatserna, då hade man varit i ett annat läge. Jag trodde att det var bra för det förhandeln att vara rädda. Och nånting, acceleronsen har gjort. Du måste berätta vad acceleronsen är, men om jag började för fem år sedan, då var ni ägde nu halva detaljerna i Sverige. Nu ägde ni bara mat. Precis, men vi har gjort det en väldigt stor transformation utav hela gruppen. Så som du säger, för fem seks år sedan så var vi i den absolut största detaljhandels- -grupperingen i Sverige med varje husomolén, så jag är kix, så jag är lagrar här. Det design tar ju ett axfud. Idag har vi bara kvar axfud. Allt annan Sela Köpsandel har ju faktiskt sålt. Sista pusselbiten, det var flippakå som är sålde i apriljår. Så nu är vi väldigt stor på mat. Sverige med axfud, Martin och Sävera, och så har vi en stor teknikhandelsverksamhet som heter accelerons och internationell. Så vi ser 30 skivländer, och sedan så är vi största äger i daste. Och sen så har vi också noa vaks som är vårt investeringsbolag för små och medelstora tillväxtbolag. Så så gruppen ute idag. Vi kommer idag prata om lite nu lägre hur du ser på ekonomin i Sverige med en förutsättningarna för konsumtion. Nu 26 och framfält på sikt. Men en till kort fråga innan vi kommer igång bara också, för återigen tillbaka till 2020. Axfud hade då ungefär liga stodmarknaden som del som kopp, någonstans med han 18-19 procent. Och nu fem års regnare så ligger kopp. Man koppar backat i en knapp 17 axfud på 25 procent. Och det här är en marknad som inte brukar röra sig så mycket. Det har hänt oerhört mycket på daglig varje sidan och senaste åren, precis som du noterar. Först kommer också pandemin som förändrar det rätt mycket. Man gick inte på restaurang, rest inte utom man stannade hemma och man lagade mat hemma. Sedan så kommer ju kriget du krena som gjorde att inflationen sköt i höjden inte minst på mat sidan. Så det är liksom markroförjtsättningarna som är gjort att ha ett väldigt stora att värra kast inom daglig varhanden. Det som har varit väldigt tydligt är att Axfud med format som villis, hem kör, tempo och snabb grås. Alla de olika formaten har tagit ganska tydliga marknadsandelar under de här senaste fem åren. Och på toppen av det så köpte vi också Barryendals och sen en november förråret så köpte vi sitter grås. Så att allt det är sammanhanget gör att vi har förflyttat fram våra marknadsandelar ganska rejält. Och senaste daglig varhandel är nu väldigt koncentrerad till ett fåtal och stora ägar. Är det konsekvens av en marknad som pressas av en konsument som jag och låg pris? Det är en väldigt svår bransch. Dagevar är ungefär hälften av det totala detaljhandeln, men det behöver vara väldigt stor för att kunna leverera mat runt om hela landet. Det måste vara extremt effektiv och dessutom så har ju en väldigt kraftig priskonkurrens. Så det är väldigt svårt att tjäna pengar på ett daglig var. I Sverige är det Ika Axfudd som känner pengar. Den här podden har under flera och nu ältat hur jobbet har varit med hushållen och ekonomin och kostarna ökat. Det var ju krig och elande och trump och medmera. Och vi hoppas ju någon gång att sista kan pröva prata om att vi ser Juset gör i solten. Vad säger du om du läggs? Jag ser att vi ser Juset har i solten. 2025 är det faktiskt ett vänningsår för konsumtionen. Det är efter fyra år med negativ, minst den har den för inflation, negativ konsumtionen. 25 vänningsår blickar vi fram och till nästa år och jag brukar alltid ha en lite mer kanske. Försiktig syn har varit ganska återhållsam, vad gäller förväntningar i kring konsumtionen. Men 2016 är fäst väldigt bra ut och det är ju drivet av skatte-sänkningar. Hur få full effekt av ränte-sänkningar som alla känner till. Vi har också från att vi slåga el och bränsle kostnader. Och på topparna är en halvering av matmomsen. 2016 tror jag nu att sitta och räkna på det, har förutsättningar och fäst blir kanske det bästa konsumtionen på 10 år. Att räcka från väldigt låga siffror är inte så svårt, men mycket tror det är en valårs effekt av det här och mycket organiskt. Väldigt stor del är förstås de här stimulanserna, säger hälften av det, potentiella konsumtionen. Jag tror det rilstartar i Sverige sen att driva upp oss i en högre konjunktiv. Är det mer kysebyxande effekt och att det är en långsiktiga effekt än uttubil? Det skulle kunna göra det som att drivas svensk BMP, även om den har varit låg, men som har varit motorn, det är ju exporten. Och nästa år så kommer det vara konsumtionen, tror jag. Den skulle definitivt också kunna fullfölja oss över ytterligare något år. Finns det nåt de här åren som hänger kvar för att det var ett väldigt mycket fokus på kostnader? Det riksbanken och konjunkturen stivt utpatar om att det finns en risk för ärebildning i synen på pengar och synen på sin egen ekonomi i stort. Finns det någonting som du tror är beständigt i konsumtionen att knacka? Förutsättningarna ser ju väldigt bra ut. Sen vet vi ju inte slutändan hur konsumenterna kommer att agera. Om det fortfarande är oerom för sin anställning, geopolitis vet vi inte ruset ut och så vidare. Det skulle kunna hålla tillbaka, men husalen har ju också sparat mycket mer än vad man har gjort i stor sätt. Även om de sparar i samma relation nästa år som de senaste åren så finns ett jättesdort konsumtionsutrymme. Vad skulle man befinna sig i handen för att under Panneben så var ju fysiskt generellt mindre bra, digitalt för jättebra. Vi har sett lågprisanden och tagit fart på riktigt. Finns det någonting man kan gissa om där? Alla delar av detaljhandel kommer att gynnas. Husolen har ju de senaste åren lärts på ett nytt sätt att handla i lågprisandel. Den trenden tror att definitivt kommer att kvarstå. Det ser vi nu tittar i andra länder som när du har haft stora makrohock folk flyttar över sin konsumtion till lågpriskanaler. Man får mer pengar plåmåker än inte att man byter sätt och beteende. Den trenden tror jag kommer fortsätta hålla i sig. Den kommer nog utglassa mer full priskategori framåt. De brukar prata om hur dansk eller utvecklas efter finanskrisen. Jag har inte omöjt det där snotter om det. Men det var ju det enda som växte var lågprishandel. Och har väl i princip varit så sen dess. Danska konsumenten drabbades ju hårt av finanskrisen 2020. Det är pärmanentade ett lågpris beteende som vi inte riktigt har sett i Sverige. Vi har verkligen sett de sista åren. Men om man tar svensk dagligåra handel så är den ju fortfarande ganska mycket att man handlar nära där man bor i en allihosbutik. Men mer och mer har man hoppat i bilen och åker till en del i graf Maxi och sådana koncept som har tagit magna. Kommer det fortsätta eller liksom allihosbutiken tillbaka? Det vi ser är ju tydligt att kunderna handlar på fler ställen. Sen snitt korgarna i Volvo går ner något om man tittar brett i dagligåra handel. Och ända slutsatserna måste vara att man handlar på fler ställen. Medbron utav kampanjer helt enkelt och pris. Det är även efter den här kostnadsjocken för att från i början där så pratar jag mig några i dagligåra handeln som pratar om. Men man kanske köper 6 tomatoes eller 8, men den trenden går utöver det kort siktiga sparandet. Den kan nog definitivt vara där, men sen kanske du väl kan pamp på kaffe i nånstans. Så handlar man det skickling i nån annan stans och sen handlar man anvälvare. Jag har tre ställen gått upp, eller är det bara att snittköpen går ner? Då på vilka format, lågpis och gå i besöken upp i allt. Vi vet att det inte du får berätta för mycket nu. Men det är ändå intressant för att din annan eller lyssar när snittköp går ner i dagligåra handeln. Det är jobbet. Vad är det som är en annan typ 3% så att snittköp av 500 är liksom 15 kronor i vinst. Tavar det att asken nästan blir det kassans som är liksom vinsten och om snittköpen går ner så kan det bli en jobbresa ganska snabbt. Det beror på vilket format man har. Jag tror att det är rent allmänt så handlar det väldigt mycket om att hela tiden trimma för fina sortiment, prisbild, konstant. Finns det liksom inga andra gärna genomvägar för att hela tiden attrahera konsumenten? Det är ju akab, det har varit en hel del diskussion om att prisen är höga. Såklart rivet av att människor jagar i lågpriser, vilket kostnadskocken. Nu ser vi också från politisk håll i man framför allt från vänsterkina. Den vet du att det vill begränsa företagen sättet, hur man sätter priser och så där. Första frågan, tyck, tyck, är fänska matpriser höga? Genellt sätt tycker jag inte det. Jag tycker snarare är att det är så att vi har nog för låga matpriser, att matpriserna. Sannolikt kommer att stiga och det är liksom min täs. Den bygger jag på att om vi ska få ner utsläppen klimatavtrycken. Då måste vi också ändra sättet vi producerar mat på. Vi transporterar mat och vad vi konsumerar. Det är inte hur kommer kosta pengar, vilket gör att vi måste höja priserna. Jag ska säga att vi. Det är samma linje som Karl Ekkertal höll som gästade på den för några veckor senare. Man ser i det fall från leverantärsro och producentol kostnadsök. Ja, det ser utom kopplat även till säkerhetspolitiska överväganden att vi behöver mer svenskbarn. Vi behöver öka år. Men jag producerar att gästen. Allt det här driver kostnader helt enkelt. Vi ska inte glömma att vi har haft en lång period där mat. Kostnaden av sysolen i relation till övre konsumtion har gått ner kraftigt. Den vänder nu. Jag har bara somerat nu läget och jag förstår att det är väldigt fortsatt fokus på pris. Trots att en positiv 2020-2006 så säger du fortsatt låg pris. Ja, jag tror att det kommer fortsätta vara det som det som utklassar full prisaktörer. Bra, men vad sitter ni och funderar på nu då? Vi vet hur det har varit av senaste åren. Vi vet att konsumenten har agerat i stort världen som ni sitter och grottar i just nu. Det tittar vi alltid på att försöka förstå konsumtionsbeteenden, konsumtionsförändringar. Så det har upptallt mycket tid, men det som framför allt är mycket tid. Det är demografiska förändringarna som vi står inför. Det tar det upptallt väldigt mycket tid. Vad betyder det här? Vi står ju för en helt ny världsåning för hela befolkningsutvecklingen. Många länder så har det befolkningen pikat eller är nära. Tittar vi på Sverige specifikt. Och utvakas in med länniskiftet så har svenska befolkningen ökat med 20 procent. Tittar man framåt 10 år i tiden. Då kommer vi växa befolkningen med ungefär 3 procent från där vi är idag. Du blir en ytterligare 15 år och då är vi på 20-50. Då är vi kanske 6 procent fler imånare här landet än vad jag är nu. Så det är en väsentlig skillnad i form av befolkningsutveckling. Det kommer att växa med kanske en tredjedel av det vi har upplärt av senaste 10-15-20 åren. Det är otroligt. Nu närmsta år blir det lite sjuss tackvaror. Det är väl en disniskt pratar de. Men snart kommer fler företag behöva att sa på frågan hur växiga på en marknad som inte växer. Det finns ju en väldigt tydlig kollation mellan befolkningsutveckling och detaljhandeln. Det vi inte vet här är ju inflationen. Det skulle ju kunna göra att även om det har låg befolkningsutveckling så kan du med en höga inflation. Det blir att visa en ganska fina tillväxttal. Men det är inte allmänt som handlar ju det här om att ta marknadsandelar. Det är det du måste göra. Vad är din teck då för att nånstans så blir det här en din långsam utveckling? Den har ju liksom inga tydliga trappsteg. Hur märker man vad som är vart om du frågade med det här? För att befolkningsutvecklingen är en makiotrend. Vi pratar om perspektiv på 10-15-25 åren. När vi pratar om de här faktorerna. Hur ska man förhålla sig till den här utmaningen? Att marknaden inte växer lika snabbt är ju en sak. Men finns det någonting som man säger att marknadsandelar är en viktig faktor. Men hur tänker man när man ska konstatera att så här ser du världen ut? Och just nu i Sverige så växer vi nånstans kanske 0,4. Och utbaka bara fem år i tiden så växer vi 0,8. Vi ser det här redan här och nu idag. Det handlar om att hela tiden förfinna en sortiment förfinna lite erbjudande. Och ta marknadsandelar, du får inte samma gratis hjälp helt enkelt av volym. Som när du har en period när du har en hög, som befolkningstillväxt. Och du ser man på förmögenhetsskapandet i befolkningen. För att den befolkningstillväxten drev ju ut till exempel en nybyggnation. Det är tre bostadsmarkter som gjorde alla rikar och missade inbildade rikaren. Men alla delar påverkas av det. Nybyggnationplater om bilförsäljning, klädförsäljning och svidare och svidare. Jag koppt den nämnde att detaljhandeln kan delvis reddas av inflation. Och det har vet vi vad det innebär efter de senaste åren. Det finns både bra, mindre bra saker med inflation med stigande räntor och så vidare. Men vad ser du för riske eller chans beroende på att finnas sig att inflationen faktiskt är något högre än det som vi har sett historiskt? Vi nämnde det för avsnittet och vi pratar om att globaliseringen hade drivit deflation. Men nu ser du på lägre idag. Man kan ju börja med att titta på alla så kallade experter och vad de har för framtidsespannningar ser ju 2 % inflation framåt år för år. Och så var det också innan vi hade kriget i Ukraina så var på nåt så två procent. Det är väldigt svårt att förutsära dem här, men det finns ett antal parametare som kommer att vara stor påverkan. Denna som vi har inne på tidigare nu samtalet är matpriserna. Vi behöver ställa om sättet vi äter, producerar, transporterar, ner mer, så har vi mer när producerat och så vidare. I det så kommer det kostnad och det tror jag kommer driva upp matpriserna. Och matpriserna är så stor del av vårt totala konsumtion, så då får det effekter på att totala inflationen i denna parameten. Så nu har vi ju en ny teknik som är sin tur kommer att göra oss mer effektiva som kanske har en emande effekt på inflationen. Och så har vi den geopolitiska kartan med, liksom det tullar, restriktioner, hinder och så vidare och alla sidan. Så allt det här sammantaget, men när jag tittar framåt så skulle jag gissa att det är två procent inflation framöver, det är optimistiskt. Då snör jag att det blir högre, framförallt innan vissa detaljande skattkorier. Om vi pressar lite igen och ser, men är det ett pratvitt från halv eller pratviv fyra? Låst anställda är mitt emellan säkert. Det var läckeralslinje var ju en liknande rapport som inte minns vilken nu var, men en procent enhets högre inflation på mat. Tack var eller på grund av olika hållbarhetslagstiftningar. Det var egentligen kopplat till förpackningar framförallt och nu jag skattar på den. Så det var bara på det området som såg man en kostnadshälstning och det går ju ganska lätt att komma på några till sådana. Men AI är en intressant del för det. Det är ju vår nya gralle och den förväntas ju i fantastiska produktivtighetsvinster. Men du tror att de impressionsdrivande delarna i det här väcker är högre. Det är nog för tidigt att säga, men AI är fortfarande i sin linda. Vi ser ju inte riktigt effekterna än. Men det vi ser och alla fall var ju min enkla analys, så är det primärter i besparingar. Exakt hur det här kommer balasera, det är för svårt att säga idag. Okej, tillbaka till frågan om marknadsandelar och fokus på att vinna i en på en marknad som inte är nämligen tis växer. Utan vi kan konstatera då att att befolkningen kommer inte att. Det kommer inte att finnas till de många människor för att driva utvecklingen. Och vi ser härligen ju ingen ny galen trend som gör att vi får en konsultionsbo med även om 26 kommer det bli bra. Men hur ska man då förhålla sig till en marknad som inte växer? Att ha marknadsdelar kan man säga, men hur gör man då? Jag tycker det är ganska uppenbart när man tittar på detaljhandel i Sverige idag. Vi ser en tendens till, en tydlig tendens till branschglidning. Vi har klassiska apothekt till exempel som vi då till stor del har gått och blivit särskönhetsbolag eller. Vi har bjudit liksom ett mycket bredare sortiment lågpris handen i stort. Det som är inte på matsidan ger sig ju in i nya kategorier för kategorier. Normale är väl liksom ett lyssande sånt exempel som säljer produkter från alla andra olika typer av detaljhandelskategorier. Det är liksom ett sätt som detaljhandeln hanterar en minska tillväxt i sin kategorier. Och det är nog sannolikt att vi ser mer av den varan framöver. Om marknaden i Sverige börjar liksom bli mättade och jag kan växa genom att ta marknaden sån del. Hur ser du på internationella expation och har svensk detaljhandel något att hämta i utlandet? Det finns ju några fler konsumenter. Det är klart att göra det inom vissa kategorier men. Men det är ju en utmaning när det finns så många bra koncept i alla länder. Det var ju skillnad när en burenfölj och alla som hade någon form av koncept som HM och alla de andra man gick ut i Europa och på skörtan har marknaden som inte fanns. Nu är vi ju liksom i nivå där. Det var måste kriga mot dem som faktiskt redan är rättablerad och har en position. Det måste ju vara nånting nytt som inte längre finns. Från av viss nyföretel ser det ju de fysiska lågprisaktörerna i Sverige som också har jätte sig utanför svenska gränsen och framförallt de nordiska länderna. Men också delvis i Polen. Du säger vi har ju en historik i Sverige av att du lär ut våra detaljhandelserbjudanden är internationellt. Men just nu är det nog starkaste trenden i något på inom lågpris. Du är ju mannen bakom inflexion point som ni började tala om för snart tio år sedan. Och innebörden är ju att när e-handeln har nån stans när det är 15 % av den här branschens försäljning då standard betygs tillväxten. Ja, vad är man detta? Beleger dig i en butikhandel så handlar det snarare om att stänga butiker och satsa online. Det var väl en av andeln jag till att ni fattar beslutet att lämna sällansköpstvara handeln. I dag ligger e-handeln på. Det är ju inte en super 20 % då på lite mer räknet att man bort mat är vi över 20 % men inklusive maten så ligger e-handelspensionen nånstans på 15 % alltså precis på en inflexion point. Är det så att efter pandemins resten stängde pandemin och det blev kursläpp att alla skulle ut och handla butiken? Har vi liksom glömt bort den? Frågan är nu är inflexion point relevant nu igen. Är kommer vi fått mer e-handel och färre kvadratmeter och butiksvita? När vi gjorde hela det, att tanka arbetet och gick tillbaka var det som. Vi, vi, vilken punkt, blir det liksom brutpunkt och näknex, den fysiska handeln är vi ska gå det så. Så är det som vi säger nånstans 10-15 sen. Idag när vi tittar på det, så är alla detaljhandelskategorier att passera den som magiska nivån undantaget mat. Och följdeffekterna har ju blivit att vi har ju väldigt mycket tomma, fysiska lokaler i våra statskärnor, i våra köpcentrum och tvistel också i delarut av eksternetableringen. Det vi trode då, eller fallde jag trode, det var att bara man gjorde den liksom förflyttningen så skulle man kunna liksom bara förflyttakunden, men kanske mer eller mindre behåller konsumenten. Men fallset i hand socker om vi har konstaterat när man gick berätt med sitt digitala, liksom, eller sitt fysiska erbjudande i den digitala världen, sutsattes det för en helt annan konkurrensborde, liksom av lokala svenska aktörer med också utländska aktörer. Det sin tur har gjort att liksom marginalen har liksom gått ner mer betyder mer vad jag själv trodde. Men i alla kategorier har redan ju liksom passerat den och många har ju också börjat någon typ av mognadsgrad som jag ser dig liksom också i det digitala försäljningen. Maten ligger kvar på någonstans senaste siffrorna, så här fyra kanske fem procent, och där tror jag inte att den kommer liksom når den här tolv femton procenten. Inte i alla fall i modern tid, som skulle liksom kunna disrupta den fysiska daglig varandra. Och baklunter är att det är så annorlunda att sälja mat på nätet, kontra att sälja, som parfym eller böcker eller hemelektronik. För här är det kassar på 40-50 produkter, det är skylda varje, det frista varje, det ska plockas, det ska packas och sen ska det levereras hem. Och det innebär en ganska hög kostnad och någon gång någonstans ska i den kostnadens tas ut. Men jag tycker att infleksreport fortfarande är relevant, och det beviset är att det var då det händer någonstans där, det var också så saknades ju då kunskapen om det finns det kommer att finnas så att truskla längre fram. Det finns det någon liksom mättansgrad var händer, därför att det händer en slog ut en stor del av den fysiska handeln, då blev det en fannsta anledning att sänka hyrorna, så att kostnaderna för att driva fysisk butik funksamtid som att kostnaderna för att köpa ny kund på nätet ökade. Så där fick man inom form av balans, så att jag brukar hävda att kostnaderna för att den kanal där är billigast att få ny kund, det är den som vinner just då, och sen kan det penna framåt fram tillbaka. Under en period pratar man om att en kast med aquisation kost städer nya hyran, efter en år språter man att ha en hyran där nya kast med aquisation kost, för att då hade vi plöts där alla gott i samma kanaler och investerat sig till den nivån där man haft. Men alltid genom att köpa kunden på ett annat sätt. Jag tror att det handlar om att det är beroende på vilken kategorid och finns så finns det alltid en balans, vad det är billigast 6 är just då. Och det vi ser nu tidigare tomallokaler i stadskärnor, ja, varför det aktörs flyttor in där, det är väldigt mycket matavolkansklag, reströnger och café, men det är också låg pris. Annars man har låg klassol som. Som har en affärsmodell med väldigt låga marginaler som inte hade råd att vara i stadsnära miljöer tidigare, så det är ett nytt inslag i stadskärna. Utifrån det du säger nu, tror du att det finns en framtid för sittikär, för känslan av det som vi har pratat om är att det är en handel som är en av fortsatta tillväxtområdet för den fysiskanen. Vad ser det för köpcentrum sittikärne? Sittikärne kan få nytt liv med nya typer av aktörer som etablera sig där, och en viktig faktor är faktiskt mat. Mat är en otrolig trafikdrivare. Hiruna i svenska städer gick upp alldeles för mycket, vilket gjorde att dagligvara handen flyttade upp och på tatisåkrarna. Nu så tömts städerna på detaljhandel vilket öppnar upp för kanske ny våg av dagligvara handel, men också lågprisaktörer som gör att du kan få en ny vitalitet även i städerna. På ett sätt som vi kanske inte har sett på tio, femton år. Vi har pratat om trend där och du tyckte att AI var lite överskattat, men vad är det som är underskattat? Förutom då möletvis demografi som vi har pratat om och demografifrågan är ju inte så jättemånga som går på konferenser om. Det finns inte så mycket som är intresserad av AI och dess, men när det får vi gå på konferenser om demografi. Jag vill börja med att säga att jag säger inte att AI är överskattat. Det är lika överskattas som det är underskattat. Det är ju som alltid de här nya stora trenderna kommer, så underskattar man ofta de långsiktiga effekten. Men det är kanske överskattas kortskiktigt framför allt om att titta i värderingarna. Jag tror den här demografiden kommer bli allt mer uppenbar. Vi är inte långt fram i tiden innan vi pratar demografi, högre utsträckning på detaljandets konferenser. Jag tror inte det. Det finns något annat som du tror att handeln missar det som händer just nu. En trend som vi verkligen är det för att göra som har överskattat. Det kanske är ett konsument att de skulle vara vägledande och drivande i hållbarhet som ställningen. En sak är vad folk säger, men en annan sak ser vad folk också handlar. Så det är ju en trend som har varit klart överskattat. Jag tror att det kommer att. Nu lägger vi ju alltid hållbarhet arbete på företagen. Jag tror att det kommer att bli en lagstiftning eller regleringar mot det konsumenter. Nu får ni inte köpa mer på skillnader. Nu finns det något som. Skulle du kunna ske hem? Vi som grupp har varit väldigt drivande i matmomsfrågan där vi framförallt tyckte att man skulle sänka matmomsen på hållbara produkter. Nu blev det stället brett. Nu blev det samtliga matprodukter. Men regleringar är svårt att se. Det börjar nästan alltid komma från företagen och från konsumenterna i slutan därför att få full effekten. Har konsumenten också uppminsen accepterat betalar det relativt ett högelpiset? Ja, och i klart konsumenterna har jag haft ett antal ganska tuffa år bakom sig. Då väljer man kanske det mer billiga alternativet. Då är det på bekostnad av mer hållbarproducerade tyvärr. Om vi tittar framåt då, du har redan sagt att 2006 blir ett fantastiskt år. Men vad kan du ändå genera råd till det här i annell Sverige som går in i ett fantastiskt konsumtionsår medan vi på sikt? Ja, men det är väl som alltid. Man ska vara skyptly hörd för beteende förändringar. Man ska aldrig sluta vara nyfiken. Man ska våga testa nya saker, nya färsmodeller, förkällningskanaler, och även så var det sortimentet. Det är väl bredda allmänna rådetyps där man blickar framåt. Och sedan så 2016 blir det bra år. Det är ganska spara. Förutsättningarna är alla fall extremt god därför häntligen. Jakob Val, du har ju varit med i princip det första av stittnummer 80 och nu 160. Du har att snitt på vårt 80 om det är avsnitt. Det länkt där redan till nästa gång. Det är en otroligt spännande värder. De insikter du och ditt jäng sitter på är så otroligt, jag vill att du delar med oss. Alla ni som lyssnar, vi hörs snak igen. Jakob Val, en färsjutvecklingstrikt här på axelion sån. Jättesort, tack att du var med i på det. Tack snälla förträffiga nu. Hej då, hejdå.