Om kärleken och äktenskapet

[Musik] Vad du kärlek. Det är ett ol, som är alltid kommit kontakt med vart vi är här i våra liv. Vi hörde i tv, vi läser om det. Vi ser ju en på kator och tar ihop. Och äktenskap. Det är många som gifter sig, många går in inom form av äktenskap med varandra, som bygger på olika värderingen och vad i äktenskap är kärlek då. Jag heter Erik Shudin, välkom till Svenenborgspådan och idag har jag med mig en gäst, Gustav Fornander. Hej, du har roligt att få inbjuden hit. Nej, det är helt på våran sida. Kan du berätta lite om dig själv, vem är du? Jag är en äldermann som har varit med i Swedenborgs sammanhang sen jag föddes, min mamma och pappa gick regelbundet till Swedenborgs kyrkan. Och jag hängde bara med till att börja med. Jag var inte speciellt intresserad av kyrkan typen. Jag växt upp igen om man ska välja. Interessant, men här sitter du idag, en äldermann som du säger. Hur hamnar du här då? Jag träffade en kvinna som var sökande och hade, hon hade aldrig talat som svedemborg när vi träffades. Men hon följde med till kyrkan sedan bör hon ställa frågor till mig och fråga var vad jag trodde på i egentligen. Så den här kvinnan, vad hette hon? Hon hette gitan, hon var min fru, vi gifte oss 1970. Hon var din fru, sa du, han gott bort. Ja, hon tyvärr så har gick hon över till den andra världen 2007 och levnade med ensam. Men är det lyttligt likt tillsammans? Det blev faktiskt jättelyckligt hon som jag sa, hon kände till svedemborg men hon sökte någonting och tro på. Hon bär ställa frågor om min tro, som var lite svårt till börja med för mig att svara på. Men hur svara är du? Jag började och citera svedemborg. Jag ville att du ska berätta vad känner du för svedemborg, inte bara komma med citat som du har lärt dig utan till. Då måste det vara ett väldigt ställe mot väggen. Det var ja, och det var jättesvårt för mig till börja med att lära mig och prata om mina innerekänsler. Vilket satt om, vad var det som det svårt? Det var svårt att sätta ord på känslen. Kan du beskriva din kärlek för kyrkan och så vidare? Sätta ord på det hon vill ha egna ord kommer inte med några tillför så hon till med flera gånger. Och hur löser du det här då? Jag fick ju bär läsa svedemborg som jag inte hade gjort tidigare. Jag hade lyssnat på svedemborg, men jag hade inte läst och reflekterat. Och sen försökte jag berätta vad jag då har läst för henne. Och sen började vi samtala om det, så här uppfattade jag det här och så kom hon med repliker och så blev det ett samtal mellan henne och mig. Och ni båda växt i det samtalet? Precis. Och vi gick ofta till mina föräldrar om min pappa älskar du prata om svedemborg. Och där fick hon plötsligt en fråga som ställde henne lite igen på vägen. Hon fråg där pappa frågade hur länge ska du vara jäst i våran kyrka? Vad svarade hon då? Hon sa att det är ingenting med en gång, men när vi kom hem så sa hon det var jättebra fråga din pappa ställde. Jag har ju försökt att få dig och förklara vad du tror på, och nu måste jag kanske själv ta ställning till vad jag tror på. En jäst är någon som har stämnat annanstans när blir kyrkan eller svedemborg mitt andliga hem. Det är jätteöftigt. Så egentligen du och gittan växter och disammans i tron i ett ektenskap. Hur kan du sätta ord på den här ektenskaplas särdlig och som växter framöra? Ja, det är svårt att sätta exakt, beskrivande ord på det hela. Det är nåt fysiskt också i det hela. Men i att vi lytade på här en, vi fick en gemensam bild på vem är våran gud, våran fader. Han skapat oss människor, pratade vi flera gånger om. Han skapade en människan till sin avbild. För oss blev den här skapelsen, det blev liksom en förebild, att vi ska försöka bli lika honom. Och då kom din, vad henne är vår härre? Han nu, då kom det fram med svedemborgsförklaring att det är en kärliksfull härre. Det är ingen gud fader som sitter på en hög tron och Jesusen håller på och förblicka fadens vrede. Svedem har ju en helt annar bild på den gudomliga. Där är en kärliksfull förfader som vill att vi alla ska komma, bli lyckliga och få ta emot hans kärlek. Och hans kärlek som strömer det in i ett ektenskap. Hur tog det sig i form? Vilka uttryck blev det? Det blev ju det här att man ska försöka göra den andra så lycklig som möjligt. Svedem var ju en ganska tydlig att kärlek är någonting som du måste dela med dig. Du kärlek kan ju inte, du kan visa kärlek om du sitter ensam på en öde ö. Du måste ha någon och dela den med, och där växte våra ektenskap. Hur kan jag dela min kärlek med gittan min hustru? Så att hon blir lyckligare och då stutsar det ju tillbaka på mig indirekt, fast det är ju inte min huvudmål att göra mig själv lycklig, för i goism är som jag uppfattade motsatsen till ektenskap i kärlek. Ja, det vill jag älska sig själv, man delar inte, utan det är ingått allra utåt. Precis, det är ju en i goism, vill jag ta så mycket som möjligt och gi så lite som möjlighet. Och ektenskap blir kärlek för mig, det är att gi så mycket som möjligt och vara tacksam med det man får tillbaka. Det är jätteintressant, Gustav. Men du nämnde där att du fick dintråden här föräldrar att du på något sätt är det dintrå. Men sen genom att, ja, genom gittan så började det bli en egentrå. Vad tror du om det är att varje hon som fick det finnat Ron eller var du själv som fanns när du väl läste? Nej, det var nog ett ämssideet. Nu när jag tittade tillbaka så ser jag ju att min tro från början där jag fick från mina mamma och pappa. Det var en lånart tro, det var inte min tro. Men man gittans hjälp och ställa frågor. Den hon ville liksom prata om kärlek och känslor. Så ett fungeren, eller inte ett fungeren, men det växte fram tillsammans med henne. Vi byggde upp en ektenskap till kärlek genom att vi samtalade om andliga saker. Vad tror du på? Vad är ditt innästa? Vad vill du? Och det här samtalet växter ju hela tiden. Det var som jag sa, det var inget lätt från början. Hon som kvinna kanske hade lättare att prata om känslor. Ja, som man var ovanvider, det var inget som man och pappa visade mig hur man pratar om känslor. Du var född svedenborgare, men sen blev du faktiskt medgittan en san svedenborgare. Ja, det kan man säga, jag var ju fick liksom svedenborg med motusmjölken, så att säga. Men det var ju liksom inte min svedenborgare, utan det var ju mamma och pappa svedenborgare. Som jag bara gledde med utan att göra någon egen ansträngning. Och var en gittanfekt med det var ju att göra en egen ansträngning, och imat hon också gjorde en ansträngning. Så vävdes vi ihop på ett konstigt innelisset. För det här är kärlek för mig, det är ju ett inre tillstånd som växer, det kommer inte plötsligt. Det tog det till, det tog för oss flera och flera år att bli liksom en enhet. Du nämnde kärlekvant inne tillstånd, kan du utveckla det, vad menar du? Att det är fint att köpa blommat i sin fru och så vidare. Men vad har du längst inne i jättat? Det där känslen som gittan ville få fram? Vad har du längst inne i dit jättat? Inte den här ytterhandlingen, klappen eller smäckningen, den är nytt i den är nödvänd i den med, men du måste ha det på flera plan. Har du bara det här ytterhö? Du blir nästan som en sexuell sak, men du måste binda ihop det. Gittan fick mig om binda ihop den här ytterhåsaken. Dågliga handlingar, även med en inre andlit förbund. Det är jättefinsakt, Gustav. Och nu när gittan har gått bort så finns det så när du väntar på i på andra sidan. Svedenbörj är väldigt tydlig med att det finns ett liv efter detta. Som jag har uppfattat svedenbörj så kommer man först till en mellanstation där man kläar av sig alla sina lossaskläder. Och sen så kommer det fram vem man ingest inne är. Och där uppfattar jag att gittan nu är, och som hon tog med sig sina känslor. Och jag försöker hålla mina känslor nu vi liv, även om det är så att säga på distans. Den uppgift för mig att hålla mina känslor vi liv. Jag uppfattar att gittan har du mättare nu i den andra världen att hålla sina känslor vi liv. Och den dagen då jag går över gränsen så kommer vi träffas. Jag har uppfattat svedenbörj ganska tydlig med det. Då träffas man om man vill. Och sen bestämmer man tillsammans om man vill fortsätta att leva tillsammans. Och det ger ju mig väldigt inrekraft att hålla kvar den här känslan som hon går över mig så länge vi var tillsammans här. Det är otroligt finn att kärlekent henne vårt från det är stark och steg. Hur är det du trän eller håller vi det liv? Det varierar, måste jag erkänna. Vissa dagar är hon väldigt långt borta. Men jag är faktiskt för mig själv, det kanske är låt ut. Lite roligt, men jag frågar hur skulle du säga om det här gittan? Hur vill du, hur vill jag göra nu? Hur ska jag uttrycka mig här? Och då får jag ett samtal med henne, även om hon inte fysisk svarar mig. Men mitt minne, hur jag tror att hon skulle svara är ju det som kommer upp i mitt sinne. När man har den här så här egna samtalen hemma i kamaren, som gör det att och då måste jag liksom hålla det här vid liv. Det är jättefinna tankar, du har det gustar. Det var ju också att det pratar om det här ämnet på vad vi har i kyrka som heter Nyfiken och Swedenborg. Och då pratar du om ni inte ektenskapliga kärlek med gitta. Kan du berätta hur motogs det är på publiken? Det är motogs väldigt väl. Jag blev väldigt fick flera brevel i email sedan efteråt. Där folk tackade för att jag liksom beskriv hur jag var så det hela. Och flera, speciellt kommenterade det här med att man måste beskriva sin tro, med sina känsle för sin tro. Det var det flera som hade, de hade fått någonting att tänka på och någonting att reflektera på när de kom hem. Och det var ju att jag hade önskat med det här samtalet på presentationen. Det är helt fantastiskt att du är öppen också personlig med det, för det sätter ju troen i ett nytt ljus. Det blir verkligen att man kan läsa om kärlek, man kan se tera kärlek. Men att få höra det berätt om det, hur du känner, det är väldigt nykt. Ja, jag kan ju säga att vad som kärlek för mig, det är också att jag fick med tack för det här. Ett förtro under på Gudfader. Han gav mig ett förtro under när jag förstod liksom vad är det. Han vill ge mig genom Swedenborg. Och till alla de som lyssnar nu, yngre och äldre som funderar att gifta sig eller att man har gift sig eller ska gifta sig. Har du några tre enka tips till dem för att kunna få den här ektenskapliga kärleken? Ja, jag skulle kunna säga att själva den yttre vixelakten ska man inte niggliggera för att lämna ett löfte inför den här gudomliga eller högre anlägg. Det ger vixelakten en inre anlikraft som man inte kanske ska niggliggera som man får gratis. Om man ger ett löfte att vi ska försöka leva tillsammans i ett lyckligt harmoniskt ektenskap. Sedan skulle jag också välja säga att tveka inte pratar med varandra kommunicerar med varandra om andliga saker. Det är bara vad vi ska åka på sin mest eller vilken bil vi ska köpa utan försöka prata om lite andliga saker så växer ni ihop på ett annorlunda sätt. Och tänk på att som jag sa det, det är en av den viktigaste sakerna i ektenskapet, det är att ha en önskan att göra sin ekt där hälft så lycklig som möjligt. Giv så mycket som möjligt, det är mitt roll till dem som funderar eller är redan gifta, tänk på en ge. Det är helt fantastiskt och de som lyssnar tackar ju nog. Gustav tack så jättemycket för du vill vara med på Svenen-Ballspåldern. Tack det var ett jättetrivet att få vara med här och hoppas att någon kan ta till sig något av det hela. Och tack till alla som har lyssnat idag. Hej då. Hej då. [Musik]