Ness 518 – Kampen mot kjernekraft blir stadig mer desperat

(Anske) Ness, en podcast for er inne i etter. Jeg kliber en til Jonny Hestammer, Grindyr og leder for Norsk kjernekraft. Jeg har vært råd i virkefor Jonny en gang i tiden. Men nå virker det som om en skidebatten virkelig snur til fordel for deg Jonny. Jeg ser arbeidepartiet mennesker som diskuterer med professoren i understreken. Veidepartiet er slitt til å slam sklyter av at de har startet et utredningsbryrland. Det er en av studiaopdatan, det er å få kraft fadlig fort og at det skal se trykter og forsvarlig. Hvordan lese du debatten fra din 70 grad? Ja, så ser det helt herlig. Jeg ser så gjør det morsomt og observere vårdagen kampen mot kjernekraft. Det blir stadig mer desperate. Motargumenten er ikke en av regisen. Det er kjernekraft fadlig. Det er vallig som en førstigheden. Det går med kjernekraft utbalg og skal snedere regeringen og gjøre en jobb. Det kan ikke gjøre noe om konkludere, hvem er ffNU og landet som har gjort studia på dette. Kjernekraft, moderner kjernekraft, er den tryggeste nase i kjelden. Er det jo noen utfordringer med miljø og såne ting? Det er vise seg. Det kommer også kjernekraft utvalgen naturlig nok fram til. Kjernekraft er bærekraftig. Det bruker ekstremt liten naturprogram. En skitthetet har veldig lager med negativet miljøkose kvenser. Det måtte i åske konkludere positivt på. Det var en debatt i noen gå om at kjernekraft passer i den norske kraftsystem. Det er en turvete argument. Men det var noe et argument. Det måtte i kjernekraft utvalgen og søke det. Det måtte i konkludere som sant det. Kjernekraft er en mer kjernekraft i den norske kraftsysteme. Men vi har en noe utfordring med avfall. Det finner noen avfallsløsning av. Kjernekraft utvalgen måtte i åske forhold i det var i par reiser til finnene. Det første dypter på nye som er laget og sættersverige borde igjen med byggingen av et dypter. Det måtte i åske konkludere med. Alldere blev færd vekk. Det var jo et uttoglig komplicerte. Vi har ingen ting for forhold. Vi har ingen kunskap eller noen ting. Så kommer det å råd sæssene med lagene avtalet med akassolursjens. Nå har det noen tol med det eller mange kompetanse knittet til kjernekraft. Det samgår i teknisk grukeblad. Vi har to med det siden åve. Vi har en regulator, vi har veldig mye på plass. Vi skal gjøre det som vi starter. Så ser det lang tid. Det har jo minst tyvår. Det er internaasjonalatom og cybe-rovesen tidslinje. Så la det på fem år. Det har ikke fått medsige nyrre porten. Det er internaasjonalatom og cybe-rover kommet med. Det har jo bare toll å forlande som ikke har noen ting forfører. Nå har vi jo mye forfører. Så det har blas slitt i tyvåren. Det er toll åre kanske kort. Så ser det rett. Det er kjempet dyret med kjernekraft. Så har vi faktisk ikke satse inn i det ene projektet. Byggingen av SMR og Pogo bort i daglig. Så kommer de med helt andre priser. Det er det operatøre, det borte har offentlig. Det er enig debatten. Det blir en litt enklere for dag som går. Så er det som også ikke sånn. Svensk vattenfall har noe valgt rollsroge som leveren dør kjernekraft moduler. Det er kjernekraft verkeska bygges på værfte på ståvord. Litt slitt som forholdet. Det er fantastisk. Alle som lyter på her, på store i Norge, skal bygge moduler til et kjernekraftverk. De skal fraktes til hva det svensk vennelig. Jeg vil si etter at det er svektet å si oppalveen. Hva det svensk er fildig. Men overgränser, det er helt fantastisk. De har de valgt og skimkompetente normen som ikke. Vi vet ikke oppnett på verken betong eller erledninget. -Skal vi ikke tjære kraft utvalget? -Ja, det er helt fascinerende. Det er jo rett. Det er bare sånn, at det er vare, og hva er det i verden rundt oss? Og så ser jeg, at det er dannere et grunnlag for hva som synes, hvis også kommer til å se i Norge. Finland bygges, Sverige bygges, Frankrike bygges, Storbetanier bygges, USA-sats og KNAL-hartkina, og det skal bli verdens størst i kraftproducent på kjernekraft 123-ve, kan der hålla på med bygges. Det er en utvalget i Norge. Det er jo mange i fornybavbranschen, som er vidt i grai, trekkig frent kina, og ser at jeg er lykte utsjønna. Det er gønner i på både med nævnt kraft, sol og batterier. Men de grønner å ta med at man også gøylet på med kjerneføfte. Ja, nå kommer det jo. Akkurat det er nye, den er bledene for så å begynne oss på finansavisen, om at kina, nyele, helt i slutten av jul, gjerne kraft reaktor, og den produktionen der mener jeg ikke på ca. 5-80 tjema årlig kraftproduktion. Målet i kina er å få 110 gigawatt med installert kjernekraftkapasitet i N23. En gigawatt, det er jo det. Det er sånn at de ser datasentprene, så er det en gigawatt, det er som de ser hypaskaladata-sentprene, planleggere, bruke. Men det er enorme mengd av kraftet. Så hvis du tar 110 gigawatt, så tillsvarer det 110 store kjernekraftreaktor som må på plass. Vær de producerer kanske 10 tjema med strøm. Så det er enorme mengd av. Og så er det selvfølgelig oss så slik at kina bygger ut for nybart. Det har jo dominert market i forbatteriproduktion. Det er jo rett og slett eksportene herring for kina. Det producerer veldig mye komponenter til vindtubina og solcellepanelar. Men de bygger også ut veldig mye for nybart i kina. Det som kinaisene sier kjøler at det er offentlig startlig håll, så ser det det at de bygger kjernekraft, fordi at vervevhenge kraft alene ikke er godt nok for den kinaiske kraftmiksen. Så de trenger politelig kraft når sol ikke kina og det ikke blåsas. Det er veldig tydelig på at de vil ha begge del av. Det tror jeg som jængs i engal i alle land. Det handler om det er ene i alle andre. Det handler om en kombination av ting med dem å lage en enn oss gymikselig kraftsystem som fungerer. Det er det svenskene har vært veldig oppdat avnedsas opp i kjernekraft. Det gjør det fordi svenskene skal sove trykt om natten. Det handler om for synningsekeret, det handler om naturen. Det handler om samtryngsøkonomisk perspektivasøysens kjernekraft utvalget, og alt for lett på. Det er at kina bygger det, og det er veldig interessant, fordi det kommer også med kostnader for de store kraftverkerne. Hvis du ser på break even prisen på det, det kommer vi. Så ligger den et sted mellom 40 og 50 urer per kilo på timet. Det er de klare bygges store kraftverk til. Det samme gjør de for såvete oss i Sørkorrea. Så her hjemme så snakker vi om det her er det kjempedyrt. Det er jo dyrt når du bygger prototyper kjernekraftverk og starta før tajningene färdig tajnet, og det skal nye regulativer på plasset og designer med andres underveist. Det blir bygger til en lang finanskostnader, og nu utgjør jo hoveddel av de totale kostnader for et store kjernekraftverk. Vi får klar med det betyr at sin annens kostnader utgjør hoveddel av kostnader. For oss så mycket er så vantlig å tenke i de store rejnerkerne. Hva ser du egen kleda? Det å bygge et stort kjernekraftverk, det kosta veldig mer. Kinetsanen klarer jo for det nedan prisen se din nylig annonseret. Det var på tredvære miljarder kroner per store kraftverk. Det skulle bygger, det skal bygger 80 stekker av det. Men i vesten har vi bygger til store kjernekraftverkene i den siste tiden. Så har kostnaderne vært mye høyere antrettvene miljarder kroner. Och så har det tagit väldigt lång tid. Det som är utfågningen av nån kostar väldigt mer. Det har väldigt lång tid, är att detta ska också finanseras. Det betyder att ränta på det på finanskostenna blev plus väldigt dominerande. I nån av dessa bästsliprototypb kraftverkern så att byggget. Så ser vi att finanskostenna är utgör 70 % av de totala kostnaderna. Så att en del av rejnestika är betongen stål i reaktorne uran. Tonta. Och den andra del är alla pengar du målån för att få rå till designsatsvaktorna. Det är alla diese pengar du målån eller investerat. Det är kostnaderna kommer. För det är det blyts så väldigt vanskelig blanta antigen om regulering och få satsa med nåt spål alla röne. Ja, det är rätt att de brukar så lång tid på det. Finanskostenna som vi nämnte kan utgörre 70 % av de totala kostnaderna. Så lön till arbetarna går in i rejnestiken på kostnaderna betong och stål och allt det här ska gör. Det går in i rejnestiken, men finanskostenna blir väldigt dominerande. Så har det gjort en del analyser på vad kan vi göra för att få bukt med detta. Och en av de klare tingen är att det inte startar byggig förrighet här till huset. Det andra är ju serierproducerare. Det är inte ett verknyttkraftverk som nån nytt, pröver byggig det samme om igenom igen. Det är det görekina, det är det görekoriga. Och det är en lärdom som vi kan ta. Men en anlärdom är ju att hvis du klarar och istället får du byggig det se stor kraftverkande onsit. Och så du står i görmen och där rejnar och ska bygga där. Bist du är i områdena med snö så ska du snö i snö i så bygga. Det är så att du kan bygga det med modulbasert på det de kärte fabrikkar. Så kan du säga att det är gång en serieproduktion av modula. Det är det där råls roiska göres sammen med akassolussiens. Då kan du rättas att höst till läringseffekt och du kan effektivisera byggetiden. Och så är det där och så kunde gå ifra stor kraftverk till små kraftverk. Det är ju hysmålig producerar ju en nomen, det kraft. Men det är ju det vi kallar för små modulär där reaktor. Det betyder rätt så att du ska lära din ned. Det gör ju att det blir mer finansiellt ontébart. Så visst ett västig kärne kraftverk av stort typen kostnaden 90 miljarder. Så kan du kanske få den första smärrant till tredjbåg. Kanske den nästa till femma tybbar den nästa till tybbar. Så om du kan få ner kostnaden, det blir lättare att finansiera en orsikrkostnad som väldigt mer. Och det tar sig väldigt lång tid. Just då får ni ett byggkostnad från 15 år till fem år till 4 år till 3 år. Så vill du det påverka finanskostnaden enormt. Där är det kommet någon klare som är budgettal. Där kommet nån kostoffentlig kostnadssanslag bladde an. För det projektet bort i kandar där utenför tornt och det här tar länkten. Där är igång och byggen av första små modulärreaktoren. Det är ju G för att nå vara hitatskis och bygga den. Då ser vi att det är kostnadssanslag med finansiering och allt. Till ser att det ska bygga 4 sm-rar. Alldeles ska vara i drift i en 2.35. När första ska vara i drift i en 2.3. Snittprisen för de 4.1. När det är förserieproduktioner kommet igång, den ligger på 14.9 kanadiskissant per kilowattimer. I följa en uavhängig instans som heter Jeso. Vi har då 14.9 kanadiskissant tills värde, så ska 100-2 röra per kilowattimer. De 4.1. I följstänkrona för de ser det enklick. De 4.1. Vi kallar stickbilder som är byggt onsidigt. I jor är det en strycke på detta. Vi kan gå i detaljom det. Den första är dyr. Det finns en koststätstädmall och runt 140 röra. Men det kostnaderna som operatörer sig till, men den sista reaktorna fjärreaktoren, kom ner på 8-70 röra. 8-70 röra är den fjärreaktoren, men förserieproduktion kommer igång. Vi förväntar ett ytterligare kostnadsfall på det sittängerna. Vad den faktiska brek-imentrisen vill vara avhängelsat följligt med de av vilken finansieringsordning du får. Vilken diskontering inte lägger du till grunn. Det är en viktig aspekt. Det är lite relevant. Operatörerna har höjde för marginar och finanskosten. Det har gjort väldigt grunde jobbet. Det har fått medgångt i gangbyggningen. Det är uppe i rörelsensnittpris på 102 röra per kilowattiva. Likare är högt så håper du att gå in på innyheter. Det är en att läsa oss värdag, men också teina abonnemang. Det är väl hjälp att denna på ett kasten och det vi pröver att öppna betydlig. Du brukar rabattkoden näst 25 % på års abonnemangene som vi tillbjer. Vi hopper att du kan stötta oss med att snakka på ett kasten. Det är lite till denna på. Extra från nöjd. Vi har en liten slant. 263-211. 263-211. Slagår det vårt där. Vi lovar och inte gör det. Det är inte alldeles som kan se det. Tusen tack för uppmärksamhet. -För fyra stäcker. -Vad var prisen kärnikraft- -avgör med detta? Det brukar vara väldigt typer snart om stor reaktor. Det är lite underliggivigt. Det är inte nån om det. Vi snakar om hur vi ska bygga ut småmodellärreaktor i Norge. Det privata aktörerar så att göra detta. Det skrev om småmodellärreaktor. Det gjorde en egen kalkyla på detta. Det hade en egen modellare. I lavszenarie. Det lavs det vi kan fortsäkta på prisen kunde vara. Hundrade och tratten över per kilowattimer. Prandellelse bilderar en bunt fast havin i Sörl i Norge. Uändlig med bilderar en flygten har vinder på utseran år. Men hundrade tratten över. Och så är det lite ovarraskande för mig. Jag har varit i kontakt med operatören bort i dagligen på projektet. Ontario Power Generation OPEG. Vi har snakket med det om det ser kostnaderna. Det bekräftar offentlig gjort kostnaderna riktigare. Det var tillgänglig och så för kärnkraftutvalga. Då har det inte kontaktmuntrarar på det. Jag har tagit kontaktmediser. Jag har fått tal för det. Det ser att prisen har hundrade två öre. Det får de fyrde första. Så han tar fjärer, ligger på cirka 8,70 euro avhängiga diskuteringsränta. 8,70 euro. Men kärnkraftutvalga ser hur hundrade tratten över som ett absolut billigste. Och det är då främst över mig som här har. En kyrt jobb med sin. Alltså det är valgt och inte vad håller sig till det. Det är ene projektet som faktisk har solider, kostnadsanslag och man kan gripefattig. Det är en riktlig ratskallbord. Det ser nån. Det är en kämpa av håller. Det får kludra debatten. Det blir rättoräckra hundt är att kärnkraft är dyrt. Vi ska tänka på en vinkraft på land i Norge. Även i sistets estimaten är att det ligger på runt 70 euro. Och så är utfordringen att vi spräkverkostnader 70 euro. Så får ju de bara intäkna någon vinn blåsar. Då synkar vi oftast en prisen i Norge. Ta du höjde folkhapacitetsfaktor och det är det kallar för cannabilisering. Att prisen blir lavarar. Det får ju inte fullt utbytta av sprottprisen. Som måde i faktisk ha 80 euro i snitt får gå in nu. 80 euro är då på den fjärre reaktoren i daglänken bort i Kanada. För ser det i produktionen. Jag kommer till gång. Det är ett att få klar. Jag har fulgt ett och till den svart delade batten. Det får klara den och land på en veivur för tonbot. Kärnkraft är väldigt ändret. I fra en väldigt höjj omöjrketer i Åsland som sa kontant. Nej, jag får fyra årsiden till en terje Åsland som då säger att vi är bjockersamt. Nej. Det är en andra sig. Det är nästan möjlig att ta till sig att det finns en kundskap. - som ligger der ute som kan ta sig bruk. Jeg går overvasket om at kjernekraftet valgte og i kjekontakte og en tari på generis. For å få mer faktat på bora, for noen konkrete kostnadsbetrachtninger, så de faktisk kunne bruke i reinenstøkken i siener. Hvorfor gjorde det det annage? -Ike er i kjertet sørg kjelen, gå i storie eller at så når vi styrer igjen på det dag. -Ja, og det blir det fra minnsider, så blir det veldig engelt å adresserere den invendningen, så det kommer med at kjernekraftet er så forfertlig dyrt. For du kan jeg faktisk vise til ikke være ikke sjøl med når om det ser tingene, men hva de som faktisk bygger moduli dag med når om det. Og dette er jo untarri på generation, er jo aid av staten, untarri, så dette er jo en statlig ting, og når de er uttrasieret, så troverde det. Så gi det umening og faktisk legge det til grunn. Men det kan jo også adresserere det en liten viss forståelse i det battene i Norge. Veldig ofte snakker vi om hvor vitt Norgeska bygger kjernekraftet er krever subside. Det battene i Norge per dagstat, du handler og faktisk ikke om det. Det battene i Sverige har landet om det. Det har besluttet at de ser samfunksökonomiske fordella med kjernekraft, kjernekraft utvalget valgte, og ignorere i stor grad i samfunksökonomiske aspekter som økkes for synikseger et bevaringen, natur, mindre kvens og spenningsvariationer, og den typet ting i vart har også noesksøverentitet i noe måden. Alt det er borte vekk i reinen stycken. Men hvis det hadde da sagt at ok, starten Norge ønsker og begge utjernekraft. Det faktisk vi ser at det viktig her er hva du kan skapet med strømmen. Vilken værdier kan du få til det som vi får til en massik kraftutbegging? I dag får vi ikke til noen ting, alt stagnere. Det er jo et nulkomåttet her av at de har med konsession de siste fem åren. Det ser omtrent ingenting. Vi starter noe å sakte. Det må vi faktisk snu på. Vi må sorge for at det blir med kraft, starten går inn og tar en hålle. Vi skal faktisk være med og delfinansere dette. Så kunne du tenkt enkje scenario, da du en sånn statlig finansiering til grunn, hvor avkassingskabe faktisk ville være at vi lager det. Du kunne saktet at vi leggade på 6 % nominelle drenter, så inflation juster etter enten. Som til svara dår 4 % real renten, hvis du alle se å er reine stykke, bruker ofte. De tar ikke med inflationen i utifteren, og så bruker de real renten. Så kunne du brukte det. Hvis du lager det til grunn i det samre reine stykke som Atari Power Generation har, så kunne en ordning bygget utjern kraft til 5-60 urer per kilowatt-tid med for den fjære reaktom som bygges brot i Kanada. Hvis du ser nøy, vi skal bygge tyve eller trev eller fyrt i Norge. Så ville du faktisk komponielt på 50 urer og under 50 urer på dette. Det var, hvis staten virkelig så verdien i at det kan komme mer strøm til lengelig, så kunne bygge bruke i vdiskapning i Norge til industribygging til data som har tret annet å tage. Men den debatten vi har i Norge idag er jo en privataktør som norsk kjern kraft, så ønsker å bygge ut kjern kraft uten statlig involvering. Vi skal bare til å tage rettelægge, så vi må finansiere dette uten stat skaranterte lån eller statlig involvering. Så vår løsning på det er jo å finne betalningsvillig industri, for de første SM-erner skal bygge. Typisk kan det være datasenter så har jo en enorm betalningsvillig forstrøm politlig strøm veldig magge. Så det vi bor om å forrettningsmodelle er å ha lokal produceret kraft til lokal industri. Og se leverer vi direkte til den industrien, og så vil det å være skudet vi har. Det vil gå ind i sportprismaket. Det vil være mindre andre. Det vil bli tærre av at de er også og selv vil gavne det norske kraftsystemet. Men det er vårde, bare det er eg kjempefår som leder for norsk kjern kraft. Men hvis du er et fint at starten, så begynner vi dere litt i samtrykkonomiske perspektiverne og ved dejen av å få mye mer kraft. -Var er det de andre lander gjør? -Ja, det er det. Jeg har litt å hoppe for neste lukket som gir nøyre andre avsjukker. Nå får vi gå om å uten meg. Jeg er bræer å kalde dansen rundt statsbudjette. Men det er en mer likt tryb lukke, hvor alle mulige samfunnskontakter, abokater, PR og Libere, og ulike setskaper og offentlig direkterater, interessor og organisationen, bøtes i en ukarnal og løper rundt på seminariet og så her andre og får helt på forfeiblig mandeljementskif. Så andre som mange har absolut verdig, men til vandet de siste årenene har fornibar brængsen sattet en lund fling på dag. Jeg har førstelig å ha barnet, så kalter med det for batterikost. Arndal er jo gennbind til mørov, dette konkurserammende batteriserskapet. Og noe mitt i sommelferejene gikk en statkraft å morskydre høy på barn og satt mjimå ha mere kraftfurt. Det er jo den samme sangen de synger hele tiden, med av alt i raske ren som en raske i kommersjonen. Resultatet er blitt mulig om å måtte tæra var tiden. Men det er lik i bitmot kjernkraft i hvert fall statkraftsymseverde. Hva tykker om arndaldsjuka? Hva blir budskapet i ten? Det er fantastisk, fordi det er så du sier, at for nye bransens leke stu er politikerne kommer ned her. Det drivs enormt med lobbyismer. Jeg skal være ned og bidra med minettingen for kjernkraft. Jeg skal ha en rekke debatt, og skal ha på hovit scen bladt av en på tilstakt ordet. Det skal i hårsens snak om kjernkraft utvalgets anbefallinger. Norge har ingen kunskap, vi har ingen kompetanse, det er noen kreven og begge opp. Det har veldig lang tid, det er veldig dyrt. Og så skal hon døre hvordan vi lager for socialistisvensepartiet i sin tid. Etter at hun er fære, skal jeg i en duel med både vegasjonel som til jeg var næstleder i socialistisvensepartiet. De snakker jo for såvitt myede samme språket i to. Og då skal vi rett og se at debaterer. Og då ville vi ikke at å gå i en debatt med både vegasjonel, hvor han ser vi kan ingenting, det tar veldig lang tid og er veldig dyrt. Og så kommer jeg til å lage fram noen fakter der. Og etter det, så løper vi rundt i nede av en dag, og snakker om folk og delt av på andre debatt og seminarer. Vi har en sailbottene her, som heter "geaktor", og deres skal vi ha daglig seminarer om kjernkraft. Og så er det mer feste om å gå og veldig bare mange mennesker. Er i god stemning i dette her, eller ekko-kamera, så befinner seg deg. Jeg har jo en del den utkende. Du er også bottmann, Jonny, og du vet som jeg var når du ser en sailbott, når man er ute i bottenden, hva ser du som tid i 2-3 tilfelle vi har si? Ja, det går på en driftstofte. -Jug har en sailbottene. -Sailbottene er en ønskjulning, for jeg kjører tøffe litt sakte, og kanskje de setter opp sailen. Men som vi sommerer, har vært veldig bra sommer her, og så er det lade. Men mye dine. Det er enlig spikkelsommet. Jeg tror ikke det er som omnesom, som klarer oss sail. Men den kan seg la forutene viden. Det er ikke så mange som kan seg la med viden, heller. Det er ikke på søl av det lenge. Jeg har jo motobåter og veldig å sake av vi skal frem. Men jeg må si at et rive sjuvældig godt de bor i en sailbott, specielt, og det er vinstillere, og jeg kan åpne en øl og se til den merypen og kosemegi sol. Når det blås, så blir det litt med anspent. Jeg har motobåter som bruker på fin vassdagar, kino merende. Det er bort, bikkje og blom dine. -Va er livet bra, gondre? -Det er helt herlig. Men jeg gleder meg til det. Jeg skal jo pakke saken og mine i allereret i Kvell, og så skal jeg ikke ha dange av det besøker jeg med modarvinne. Og så skal jeg kjøre videre over hvordan vi den kjempe i teltet. Det er jo min åle kjempe enn tur rasser, og jeg får leve frilusliver og kosemegget utenfor et telt med glasrøvig noe kværlig, en fin stor kjempe enn stol. Og så kan jeg gjøre det fra mandagen, alle sundas kveld, og jeg kjer inn i tus i arndal, og så er det fulle ule fra mandag til tostag, og så er det rett i bil, og jeg skal ha avslutte tostagen, men det batt med høyres Alexander Stockbøsers i denne sikomitien på stort tingene. Han kommer til borten reakt, og å klokke tre på tostagen, så er det må folk som har mulighet å kopp. Og så er det rett i bil, kjører videre finner. - og så reise hjemme. - Hvis du kommer til å dumpe innom, eller innlig, - hver slann er det en skjimelistan? Hva er det du sitter, hamda? - Jeg har på en måte. Det er ikke et oppdæder å prøve å ta en sånn rask rationell debatt. Det funker ikke. Og det skal jo se, at arbeider på ti har andre hållning, - vessentlig fra de i 2022 så kjernekraften uaktual problemstilling, - i Norge til at de faktisk satte ned i kjernekraftudvalg, - til at de faktisk utdabetet at konsekvens utredningsprogram for øverheim kommuner, - til at de har hjett oss en tidsris på to år til de gjenneførre konsekvens utredning, - så deres jævvendig mye erbeider på ti. Samtidig så er jo, jeg sitte, åfte med den følelsen, - at vi kommer å sticka litt kjepperjule for en del andre akturer. Så det kan se litt sånn. Jeg tror mange kunne tenksigere at den kjernekraften kommer fem år i okkoget nå. - Jeg tar en så alle forhøldet, - at vi ser at det er rådlig hverne i Norge, - så har jeg gitt det etteråd om den store jobb i saken, - som jeg tror vi kunne forele mange. Det er å kreve at alle datasenteret, - de må ha en som skal etableres, de må vise til en plan, - forbåde de skal sikre seg selv nok kraft. Det betyr ikke som at de skal ha stabil kraft 24, 7, 3, 6, 5, - - og så skal de byggelig minne møller herover. De må komme med en plan om ordnlig stabil vankraft, - eller kjernekraft eller baskraft. Det vil i alle tegten sige kjernekraft. Det har vært ennlig sånn, for det kommer det kommet et så sin sykt på ordnlig data center. Vi kan bygge det, det er mislikter, men det er ene eneste må man får det i det forhøfte i ramme på. Det er også i at de skal bruke stømme, men må så tansvare for å få kjøpen. - Ja, og jeg skal jo være med bare venner med datasenterakturen, - så skal jeg ikke blande med opp i denne debatten, men jeg merker jo, at den debatten kommer også noe i Andreland. Det er ofte slik at det så skjer i Andreland, og så kommer til Norge på et land, til Spunkt. Det er jo sånn. Det er jo sikkert fornuftig, til spørsmål ved en ordning, vi har i dag, - - hvor du kan bare melle det i ingen kø, og så står det i den kø, og så får du prøve om ordnet framprojekten et av hvert. Om den bør Andres, bort i USA har det vært akkurat i samme bekymringene rundt i datasenteret. De presser oppstrøm, prisen i regionen, så gjør at in bygrenner får de røstrøm. Og der har det vært tilgang til takvor i datasenter, bli tvonger til å skaffe sin egen kraft. Og jeg tror jo, på sikt så er det jo fornuftig, at man prøver at lagen plan, som gjør at. Nå hvis du ønsker å forbygget ut den industrien, så må man også legge til rette for at kraften finnes. Så eg seg frem til at det kan bli en sund debatt, og den kommer seg at det kommer under å arrere en lille suka definitivt. Datasenteraktørene er veldig på høyget i Norge, vi ser jo det. Vi har jo riktlig metildgant i kjølebanlonk, så en 3000 kilometer lang kjøstlinger. Vi har et kalt klima, så gjør at strøm behov, og jeg kan se 30 % mindre, en del i varumare land. Vi har et laskale, et relativt stabilt demokrati, så gjør at. Jeg ser relativt for det at forholdsigbare var med betingelse. Det er ikke alt det vi opplever i den privat industrien. Datasenter ønsker jo å komme ind til Norge, men de mangler den kraften for en stor stilt datasenter utbygging. Og så ser vi at det er veldig bondeskelig å få til med havin, der er masse usikkerheter. Landvin er fremdeles på ned der gårene kurvene i alle popularitet i befolkningen. Vann kraften har veldig begrænset med muligheter for videre utbygging, så det er vaskalt vi gjørre. Det gjør jo gjennig botten med länkel for meg, for jeg sitter med løsning. Så kommer jeg å se, så vil jeg jo det se, at jeg er menn, det har jo veldig lang tid i følgelig kjernekraftetvalg, så tar det tyve år å få kjernekraft på plass i Norge. Alla 19, eller 19, er 25, så 19 år fra nå, det er det tidligste vi kan se for oss. Det står jo veldig klart i kjernekraftetvalgets rapport, og det er jo også noe de trekkere form i sina anbefalingene, og det ser at for de har det ta veldig lang tid, så anbefaler vi at det viser at det er alt på vent, og i hyrene noen ting, interviseer hva så kjer i land og runter. Det er jo en exterhjempt passiv holdning, som både FFP og Høyre og Chryslerfon kuppatterer, at ut og sagt at det kan vi faktisk ikke forholde oss til. Det ser til en lang tid som vi sett i gang. Men da må jeg også påpeke, er det tingene som jeg kommer til trekkert fra underaralen, er at kjernekraftetvalgene har ignorert, utelatt glæmt, ikke vet jeg ikke hva så åsakken, men det er utelatt en ekstremt viktig rapport som kommer ut i 2025. Kjernekraftetvalgene bruker jo det intervise noen av atomene, enn er sige beroen, når de snakker om tidslinjer. Og så har det rett seg det ikke fått med seg, at det kommer en rapport i 2025 som handler om accelerert utbygging av små modulærreaktor. Det har jo det atomene sige beroen kommer på en tidslinjer, men den ser jo at for land som ikke har noen ting for før, så er det noe kommer countries, så tar det tollor og få smr på plass. De første årenen skal bruke til å få på plass en atomene sige låb, og det har jo noe. Vi må få på plass et strole vensdirekt, og at det har jo alle redder noe. Vi må få på plass en ordning for avfall som tering, veldig vi har jo det, noe regg, vi har 17-20-radier i dag, veldig vi må få holde og stil for det i 4 forskningsreaktorne vi har til drift i noe. Vi må settinggang med site selections og konsekvenserutredning, veldig har vi settinggang her i noe regg. Vi er jo alle redder langt forbi, det du kan kalle en newcoma countries. Men atomene ser borgsier altså tollor for newcoma countries, kjerne kraftet er bare ganset i tyvår, det hengar retteset i hengar i sammen. Og det lurer jeg på at jeg har det bare, ikke fått det med seg, har jeg ikke vi snakket med det internationale atomene ser borg om disse tingene. Her er jo helt konkrete tidslinjer, helt konkrete akjonspunkter for vassersker til, for for kjerne kraft på plass i et land som ikke har noen ting på to år. Skal jeg prøve meg på en oppslutning, helt på slutten, Jonne? De sa at bare dyrt vel ikke så dyrt som det hævder og billige, enn det de vil ha, de sa at det skulle par lang tid, nei. Ikke så lang tid som dere hævder og korte det, enn det drivert fall går du har vist. Det sa at vi ikke har kompetanse, og da viser dere først og fremstatt dere kan ikke ha så mye kompetanse selv, for det finnes kompetanse. Det er en. ja, det er tokfeil om pengen, det er tokfeil om tid, det er tokfeil om kompetanse. Ja, jeg synes jo, det var jo direkt at forstålet med en atomsekre, det var jo ut i en konikk, i teknisk ukeblad, hvor de. at å se harta nettopp disse tingene her, om hva noe alle redde har på plasset. Så vi må ikke glenn med det, at vi har hatt fyr forstensraktorie drift, vi har hatt kjernekartverksomhet i Nabolanene våre. Vi har måtte etableret, stålevansdirektor, at vi har måtte etableret, norsk nukkleret, dekommissionering, etableret, institutfraenerstik teknik, som tilhett, institutfraenerstik, så vi har jo brukt veldig mange tier på å tretteleggen. Og så det er ingenting til om at det er mye som må gjøres. Vi er ikke klar i dag for å kunne bygge smr, men den jobben er ikke nøvenn, det vi så vanskelig, som det utvalger leggere opp til, når de ser vi anbefaler bare vente. Og så sitter vi og den orger igjen, og så vi er med opp i samme med Europa, den største energi-krisen vi er opplevs innom brøværendskrig, der kraftproduktion i Europa før å tilhøere stålen priser, at det er vært så du kommer med for nybart inn, vi etablerer uten av skabla, vi får priser med til internaurge, vi klarer ikke å bygge et uten og kraft. Så i lyset var det disse tingene her, så tenker jeg, logisett så kan jeg lene meg tilbake og se at faktav inn og frem, at den rationale holdningen til nabo-lane kommer og så til noe reger, men jeg har en jobb, jeg har en jobb for å prøve å accelerere dette, og den jobben tar jo på absolutstørste alvor, som min jobb er å synligere det, -Jeg har en kjøn. -Jeg har en kjøn. - og kjernekraftet trykt, bærekraftet, finnes gode avfallstående til å tilgjøres, - - inn i den norske kraftsysteme. Det tar ikke den tiden kjernekraftet utvalget påstående vi tar. Det koster ikke det kjernekraftet utvalget påstående vi koster. Vi har ikke all den mangele kunstkapende kommentansen kjernekraftet utvalget påstå vi har. Det er den jobben jeg må gjøre for frem med disse tingene. Verden rundt oss vil bringe dette, dette var tattere på oss. Kraftsituation i Norge vil gjøre at dette kommer bare mer og mer frem. I dag er jeg en sånn ha i andre hållninger til hvor vitt kjernekraftskommala ikke til å se at i hvordan kjernekraftet kommer. Spørsmål er hvor lang tid vi velger og bruker på, og la det kommer. Skal vi bruker lang tid, skal vi bruker kort tid? Så tror vi å sate politiske regime og den utfordringen vi står om får ikke minns med den av revolutionsen oppå går, så vil dette bare måtte tvinges fra. Min jobber har så riggefartet til at fortere heller en senere. I en ting jeg er mektere en idévis tid har kommet som Victoria går engang skremp. Da ser vi i arndal jådneri. Litt takk for at du har stikket det. Ja, tusen takk for det. Vi ser seg her. Har du godt? Hvis du liker din av bordgasten, så kan du gi stattet i ingetter enten ved en viksoverføring eller til bankkonto. Du ser noen mer av å være på kjermene nå. Jeg tror gløn med å abonner på YouTube-kornalen vår og følge oss på eks, Facebook og andre sociala medier.