Når én knapp kan slå av Norge: Jakten på digital suverenitet

Det var ju det ju, men det hade nog så starkt indrybrytning. Indrybrytning. Nån asnackt samman, jag heter Hilde Nagel och i dag ska vi snacka om det digitala. Vi ska göra det och gå ett skritt tillbaka bak sociala medie, plattformen och allteviritär. Och så är det alltid desinformationen och allt där vi ser, kommer behovervårt för att ha tryggat runt i digitala tjänsten. Förbaka där, så ligger det en hel, ja, kallade gärna infrastruktur eller ett byggverk. Som det går att tänka lite nytt runt, så det begreppet digital serverenitet är ett lite åt buzzword. Och därför ska jag inventera Mikael Riggler. Du ska få låt presentera. Sel Mikael, men jag ser att du har titeln "Head of AI". Det är ju aldrig att det är en grundla inventera hitt. Är det ett slättent som har ansvar för kunstig intelligens vä, simula, förstningscenter? Ja. Vad är du? Ja, så är Mikael Riggler och jag är jobbigt som chefforska på simula. Och så är jag samtidigt också den "Head of AI" ansvar. Och jag har bygg inte farske, jag använder att följa det väldigt långt, men det var sen runt 2013 när jag kommer till Norge. Jag upprängde förstriker. Och så tog jag min PD på simula. Och det var kunstig intelligens. Och på starten jobbar jag mest med hälsa där. Det är en lagt modell, vad man kan finna kräft i tiktar med dig ting. Och så i försälje äter på så bygg inte jobba med andra försäljhälsa tema. Och så hade vi en projekt som var om lagen slags interviewsystem för Barnovern och politi. Och där bygg inte jobba med stor språkmodeller och generativikui. Och då hade jag redan nönt flera området, hvor kunstig intelligens är väldigt, väldigt nyttida. Som för exempel det är att finna kräft där. Man har egentligen också kommit ganska långt. Jag intryckar på både fondet behandlings tid, tidn radiologer, för exempel bruk på sig på bilder. Och så ville jag tippa att man finner flere tillfälle den för efter att man har byggt att brukka kåa modeller. Ja, det är där man kommer ett ganska langt. Men speciellt är det en område kolonisk kopio, vad jag har jobbat med. Och med att tänka på vad viste vi för tiden och vad vi nå. Vi får att jag inte är väldigt langt. Vi har mer åpen data, vi har mer modeller och folk har blivit bättre, deler och modellerna och sånt. Men problemen är kulöst. Och så kommer jag upp nya språksmallhäletiden som bara betyder för lägen. Om de brukar ett kåa system heller till en, det finns någon som heter "diskilling", så det blir dålig i din oppgave. När det brukar kåa i fullös och så vidare. Ja, för det har jag sett oss att man ser att man blir. Det är alltså nollatskap inne i bilder där. Att det är lite lätt att stol på att. Ja, man är lite lade, men märker det att det är så. Och vist det där kan ni tänka, nej, jag får skickret grejsvar. Så kommer man ingen grunden och inne och säker att ta den kontrollen som man borde kanske. Det är helt sant och jag tror att alla som brukar kolla för nån och kahver blir dåliga på det och kahverna. Det kommer på vad man brukar till så du kan ju bruka chat-tippetier och vara raskare på nån och kahver. Men du kan också somformål och göra en bära jobb. Det är två försäljning och det har fått oss såhär nån ant ut till slut. Och då andra exempel är du inte där och det är glömt. Vad var det? Det är mer än vad jag har jobbat med. Jag har jobbat som är mentalhälsa, data som. Men det andra är där jag bygger inte jobba med de stora språkmen eller var en projekt som hette barnar av att ta. Så vi prövde en lagen slags künstlig barn som du kan snacka med och träna det upp för att du ska snacka med barn. Vad som du brukade i en visning sammaning är det att du släppa. Ja, som träning på nåt det. Och det är den som ute i produktion, allta ser den i gang. Ja det var när jag var med var det farskingsprojekt och det gick väldigt bra speciellt till den GPT-3 kommuta när vi begintade det. Så det hade vi lite lätt att starta det. Och nå hade vi en start-up som någon som var med farskingsprojekt jobbade vilare med nå. Så jag tror det kommer bli ganska nyttig. Ja, spännande. Kan du fortellerligt om simulaser och varslagsstäd är farskning drivligt med? Ja, simulagen, farskingsinstitut, så vi driver med farskellefarskning innan för EQT. Så vi har med i scientific computing modellering av fjärte och sånt. Men också software engineering. Ja, vad en lager du, software. Vad en styr du softwareprojekt är öffntliga och så vidare. Och så jobbar vi ganska mer med kunstintliggäns. Och då har vi farskellegrupper som jobbar med, för exempel. Ja, hälser eller tärtspersomer, vi har nån som jobbar med sport. Vi har nån som jobbar med med social samfundsutföring och så vidare. Många försäljer området, men alltid tillknyter, till EQT och data. Någon siss simulat i mig så tänker jag i primärt på ett programmeringspråk. Lagtag Kristnygor och oljandal, som blev det som har väl det förutförsintider, som blev grundlagt för andra programmeringspråk senare. Har du nå en av det därför? Ja, det är namnavvalt därför. Men det var lite för min titt. Men jag har bergt namnar för att den programmerspråk är. Och den är att du är leder på kunstintliggäns är det också ett mål att laga. Du nämt inte någon exempel på därför, utan är det lagelösningar för både offentliga och privatsektor? Eller är du mest rättet in mot offentligsektor? Jag är sällj och benom mest med offentligsektor. För det är sen. Jag följde lite som farska nån och koj blev med. En del av samfunn och blev bruktig samfunn, så jag följte att nå det kanske på tiden. Och hjälpte lite till att det går grejt. Det är ganska mycket man måste tänka på om man implementerar en kojsystem. Så jag jobbade mest med offentliga projektar. Men jag jobbade också inna för i i safety. Så var det en mål att du nöjde systemen är att det krägider en skrivelse. Vad du nu lager bambörsen, men också enklare ting som att det kan bli någon vegare som mellan kvinnor och män. För exempel. Och så jobbar jag med sikkert, så var han gör du det i systemen med sikkert. För det är uppnåp nya sikkert syl, så du kan angrupper en koj, generativ kojmedeller. För exempel, tynger den fram att den ge i datafra säger. Och där kommer du med att väldigt viktig sikkert, till det vi ska snakka om senare som är digitalt. Så var den i tätt, men varför är det viktigt att tätta sådana sikres? Och vad de ser, alltså kan du ge med lite bilder, liksom på den mangle sikretten kanske. Våra digitalt systemer har idag. Så om du, när du snackar mest för kojeperspektiv, om du brukar ett koj system som chatgivetif, för exempel, det manger knappe in i detta system. Man måste ju stära basärt på en många försäljliga ting man måste tänka på där. För exempel, du har den modellen i sig selv som är byn av din chatgivetif. Och allredde där har du en valka, vad den är en modelltränt, vilken data har blivit brukt och tränade en modell. Var slags Persumen skall den modellen svare på? Var ska det icke svare på? Vad mer försäljsbråk, har man byggit in i den modellen? Och där ser jag ju att det har kommit någonjeter om att russis propaganda blandta antar hvert in och på vilket språkmodeller. Ja, det har också en problem, så de historiskt general purpose AI språkmodeller, som vi har nåt, chatgivetier och så vidare. Det här har jag på en mod att starta ett google-sök, så att folk brukar mesti och söka ett information. Och det är väldigt lätt att påvika vars slags information de brukar i sitt svare. Så du kan lägga ut, för exempel, med fel webbsider eller lagen en blockpost, med någon felig information, och det kan vara den koisystem där ta information för din blockpost och brukade icke svare. Och det är ganska enklige ting man kan göra där. Du må bara ha väldigt strukturat, enkelt språk, du må ha referenser in i den texten som du har någon citat det kanske, så blir det en text när det är mycket med attraktiv för ett koisystem, och det är ett stort problem att man faktisk kan göra det. Det kan man brukar till en positiv ting, för det du kan göra brukar det, för exempel, göra napsin, data eller information, så blir det utöffnade eller hälsa i sitt information, med attraktiv till koisystemerna, så att de faktiskt händer information för där, når det ger hälsesfare, för exempel till männske. Men så har vi som leverar information allte på sig, måste jag tänka längre när det gäller Google, för det här måten säger att det kommer att höja ett Google sök, för den bedrifter den virksomhet har varit väldigt viktig, så man kan göra det som gjordat på måttemannepollärt litta och så att vi skriver på den här måten, så vill vi komma höjta på Google söker. Men då är det relativt lätt att se. Men i större språkmodellerna är vejen tillbaka till information. Mymer yklar är det ett problem? Ja, det är mycket mer komplex, när du gör en Google sök, så får den liste av möjliga webbsider, så väljer du att du ska klicka till, alltså har de flesta för att se lagt kanskett. Okej, det är i första siden, det jag kan skicka i, jag vill klicka på, för det är betalt för värda. Så går man lite ned, alltså går man aldrig på sidor två, men om koisystem, som du tänker om du brukar Google nå, och du får den koisva som du tycker har fått, så går den på grafen du får i den texten, är den manipulärt information, för exempel. Vad är det, du försäljade dela för informationen, koisystem, har brukt lagern i samme drag. Vad bete dig om den information kommer på starten av texten eller till sluten? Det är mycket mer komplex än vad en simple Google sök. Ja, och vi står brukar betalta versioner, så är det kanske så lite lättare för det är större grad att du får pitt silt. Jag brukar upp i ett mer silt när jag kan gå tillbaka och se, vad det är. Det är olika delen av informationen kommer fram, men det är väldigt komplextet här. Och vi snakar om det är stort språkmodellen, men sikret, digitalt, rär sig, och sådant som andra ting, rär sig, för exempel om hur man vill lagre data. Ja, det är väldigt viktig. Om man ser på vad den koisystemen idag har utvecklat, så har jag data väldigt viktig. Enda mer viktig än för, som du vill ha spurt med för 5 år sedan, så vill jag sagt att jag har data viktig. Men då så viktig att vi jobbar med modellerna. Men då ser vi en trend att modellerna, vilket som de kan lare fortsöt ganska bra. Men det man tränger är god data och väldigt strukturade data, så vidare. Så data är väldigt viktig, och därför är det enda mer viktig, så jag tänker över vad den blir och vårt data brukt. Så om du brukar chatchybytis har du en släcksbox, så du kan se ickebruk data min. Du brukar en tropik klart, för exempel. De har också som box. Det som är intressant med en tropik är de hake laget data för, men de har begint nå i år med det. För det är det så helt sikre och så att de tränger med data. Och så har de godkänning till det, må du på att se äta på att icke ville. Så det är på, både folk, så äta på, må du säga, "Nej, jag vilka där brukar data". Det är helt sika många brukar så mycket vet att data blir brukt och vad den diskar och se, "Nej", och så vidare. Och når du har delt data, det är en ting än att du har delt data, så det är spørgsmål vara kemeden data. Ett du har delt den. Och där är det vanskelig vite vad de faktiskt ska göma den data. Det man antar är att de lager flera förtjelliga data sett, för det är med försäljande mål, så betyder oss att din data, som kan skicka relativt till någon väldigt on, är plötslig bli brukt och lager militärmodell. Det vet du ikke. Det kan man göra. För det du kan ju ikke välja din data delings godkänning, min data ska icke bli brukt till detta, detta, detta. Det blir brukt till vad det kan bli brukt till. Och det andre är att. Efter man har delt data, så når du har delt data på din och den blir brukt, kommer in någon data sett och du ser plötslig, "Nej, jag vill lika datamin blir brukt länge." Så kommer ingen att ta din data ut, för att de i datasett är det här laget. Och det i datasettet blir oss så delt mellanvänder. Så det är så. Jag vill nästan se när jag kan antar, eller jag vill tänka mig, det finns en kiggermarknit place. Vad data har varit blir solt ganska mycket här. Och så är det detta med lagering, datasenter. Det har varit med jobb i en diskussion i Norge, det sista speciellt knyter till Norgevik, hvor Microsoftplantan ska få plass och öppna i är inne och få lagrigt data på norskur. Hvordan du är det för att sikret perspektiv är att vi får datasenter på norskur. Så jag tror det är också väldigt komplex, för det i grundenbunden ser det bra ut att data varit blir laget i Norge. Så det är det positivt. Men den andra är att det är inte så viktig längre vår data ligga, där med vem har kontroll. För det är kontrollen och värdeen ligger i koden och inte i hartvern vår data ligga. För det är jag vill inte se att någon vill göra det, men det kan vara. Man bara säger "Okej, nå ska derkor bruka vara modeller, våra datasenter eller vara infrastrukturlänge." Och så trycker man på en röknappen, plus vi har med mycket tillgång till datasindlänge. Sen om den data ligger i Norge, kan den vara dör på något, urbrutlig. Och vad den är med oss för det är att du flesta har klarat att det är någon få väldigt stora leverandörer av det tjänsten vi bruker. Vårdan ser en genomsnittlig normans digitala liv ut med tanke på att vara avingar av stora aktörer. Så det är jag gott spörsmål. Det är en enklig ting som. om jag bara tänker på mig selv, jag har barn och de är med försäljiga grupper och försäljiga fritidsaktiviteter. Och där man nästan tvungar att du brukar Facebook, för det är mässentja en slags kommunikationsplattform där. Så jag kommer mig ute, så de Facebook kan vara bestämta att vi ska bruka mässentja din emeldningar i mässentja för att rena på modellen. Så kommer man inte ut för det plötsliga men inte delar av den samfynliga eller den. den kommunity man har lagat. Så det blir lite tungt in där, så jag tror att jag ser annorne att utveckla en anviktig infrastruktur. Men man må kanske lagas i sitt egen, selvom det höras lite raktigt. Men det här blir ett enviktig infrastruktur, men man måste tänka vad det är. Man har ju. i barnen kontext har man ju ja spont, för exempel, man kan bruka till det. Men det här kan det samhälle som en enkelt mässentja, man kan ju bruka det. Men vi ska komma tillbaka till vad som kan göra, men också sådana tänkte på jobben när jag är helt avingar. Alltså min dag blir det rävda dåligvis Microsoft, har några problemer i sin systemer. Jag brukar ju att det är ett systemer absolut allt det gör. Alla leverandöre pröver jag det samhälle så att man. man tydligt knyter sig en slags ökosystem och det sker industriedelen. Men det kör så mer med privata, som du tänker på någon år sedan om du hade en Windows PC, så kunde du låga dig in och göra ting där ut, att du mådde ha en tydknyckning till nett och sånt. Nån mådde har en bruk på fil på Microsoft, du ska alltså synchronisera som ett försäljit ting, du ska ha Teams. På datamashinningen du kan nesnika välger länge att ha det bort, som man blir på något att få inget in i ett ökosystem som är ett privata person. I tillägg till det kommer alla de systemen vi är med nu. Koj in, som är integrärt ting, så du brukar ju vart nu, så hade koj där. Så selv om du ska inte bruke koj för att skriva ting så har du plötsligt koj i vart som helper det här skrivet. Du har koj i din operativsystem. Du räcker så långt tröja till du har koj i appr, så det är oralt. Och för att förmännska så mycket brukar mityt på koj och till och med mig, som kunde, för exempel, bruke Linux som en alternativsystem. Jag har kunnat lyst att bruke som mityt på att sätta på en Linux datamashin och göra alldär det ting du må göra där selv. Så det är lite om man ser så att viss man har lyst att välja ett alternativ så är det. Det är ju ganska sån, tångvänt och både tidkrävdne och resurskrävd. Och det kanske inte är lika gott hänster heller. Har du kanske sånna känner du sig att det vart är att man inte kan bygga allt selv. Det här är ju en grundlåt nån av de säljskaperna. Det har blivit så stor att jag är väldigt god på det att göra. Och det jag skulle göra är det Arlene, Lille Norge. Kan kanske vara lite krevna. Och lika väl, så är det väldigt mycket snakom nå ett begrepp som. Jag vet att du och så syns jag är viktigt när man blir digital serverenitet. Vad lägger du i digital serverenitet? För mig betyder att man har. Jag vet för lite kontroll över vad som kör med datavark. Och vad den där blir håndtätta och vad slags. Vem som tjänar pengar med våra data, våra intaktion med försäljtssystemen. Och det är. Jag tror att man skiljer lite mer om. Okej, du har sån. Det som vanlig mänske brukar som Gmail och serverer. Det är enting där. Det kan skicka så mycket sensetiva data in i det. Men kan det vara ganska mer sensetiva data. Och det andra är att allt som går runt hälsa, för exempel, eller det intaktion du har med det öffendliga så vidare. Så det är två försäljtssystemen i serverenitetspiten. Men jag tror att det är väldigt viktig. Men jag har lagen av en egen lösning för den med en öffendlig del. Hälsa data sådant. Det kan vi kanske klare. Det är så vanskelig, men det betyckat vilket kall gör det för det börfade jag vanskelig. Men nu gör det för alldeles, så du plötslig lagen Gmail, för alldeles och lagen. Jag vet inte kan jag ex-föralldeles och vire. Det är lite vanskelig började som lagen. Där måste man kanske jobba med andra i Europa så vidare. Men hvis vi går till att de har öffendliga data och tjärn och uppgavna till det öffendliga, du sa att det är möjlig att få till en större grada digital serverenitet där. Vår dana? Vad är det som tränk så? Vår står det en utveckling i Norge? Jag tror det är det första man måste ha kontroll av. Jag har data i sässel. Det är en data om vi tänker på hälsa data. Jag vill tänka att det är ljust det hade på en cloud service, som mycket har full kontroll. Där vill jag tänka att vi har en cloud service som är i Norge. Det är det man jobbar med andra. Digital G? Ja, men jag tror man kan jobba med med det. Jag tror att det är vad man kanske kan styra det bäst. Jag har någon gå i Policis så att man ser att vi bestämmer oss selvom det är vanskelig. Alla de datorna här ska ligga på norsk skidtjänster, ikke på nån ansthet. Där kan man tänka att det är norsk industriebeginne och lager faktiskt gå i tjänster. Det är en gode exempel här, till när jag är effektor i. Det är en gode exempel på vad man kan göra i QE-kontext. Jag får klälla lite. Det här har jag laget en QE-fokuserte, cloud eller datacenter. Man kan bruke henne och träna upp. För exempel helstrelaterter information för idag vet man att den datogå är inte utfannade. Det ligger i norrger och så allt modellen blir tränt på. Den hardware ligger så här, så det här GPU som kan låna och så vidare. Men man har betalat för det, så det kostar i pengar. Men det är en väldigt positiv utveckling och jag tror att vi tränger flera efter det. Så är det möjligt att köpa sig till digital serverinitet? Det kan man tänka att man är inikavtalor med det stora om att se att serveren till SS service. Typer tankegång att man får en tajnegon och kontraktor med de stora leverandörerna som då vill vara. EPS, de största. Men har det möjligt? Har det möjligt att kontraktväste sig till en digital serverinitet? Eller blir man egentligen likvid avingar de samme leverandörerna på ståret? Ja, jag tror inte det är möjligt. Jag har inte varit på 100 % som man tänker att man kan köpa serveren till SS service. Först låser man sig till leverandörer. Och så har man Fartjött det samme problem att man vet inte vad jag kör fram till. Men plötsligt kan man sig okej. Når sluter vi för det serveren i SS service är vi tänikerna och pengar med det. Då kan ni se det sluter det. Och där blir det vant att sköra och byta. Jag tänker det är speciellt viktig med QE för det. Vi bygger Fartjött upp QE infrastruktur. Så om vi nå beginner låses in till leverandörer så har vi det samme problem som vi har med andre ting. Och vad är det alternativa kall där det är vi gärna fram till? Vad kan vi göra i steden? Ja, jag vill ju. Man må bygga sig själv, det är viktigt för det där lägger man också kompetenser. Så man må ha datacent av vad man kör i ting här, vad folk har kompetenser att köra det i workload som man tränger. Men också egen modelle, och det gör man gör national bibetek och det är kämpa bra. Men man må göra enda mer. Börta det lite om vad de gör i national bibetek. Så en national bibetek där trener det ju norske modelle. Som har viktig för oss. För det är handlas som serveräninterat, för det är en K-modelle fram till. Det vill vara en viktig infrastruktur som man kanske brukar i. jag vet inte. Försälja öffendliga tattet, men också kanske styre energi-system eller. Många förtjänlig ting man kan bygga upp på K-systemet. Och det har tre energi-data med norsk språk, är det där sma pengar? Norsk data är norsk språk. Man vet faktiskt vad gör den modell, vad gör den ikke. Då kan man bygga mycket tryggare på en istället för man har en modell som ligger en städ i svejtsela och vad som helst. Man börjar göra en API-kols, vad du sender någon dit. Du vet inte vad som sker där, vad du får tillbaka. Man har mycket mer kontroll over kvaliteten och vad den kan det kan. Att man kan faktiskt göra det, det fungerar bara att säga att man gör i försälj land till. För exempel Schweiz. Det har laget en engen språk kundellda. Det fungerar väldigt bra för det, och där hela land sammen är en slags dugnat och byggjobbade. Ja. För det är en ting jag gör att man laget modell, men det andra är att man tar det i bruk som samfunn. För de nationale bibliotek lagar sin modell. Ingen brukar det, för de aldrig har fått sig att de är köbrik. skitt hennes koy modeller. Där blir det inte bra. Nej. Net topp, så vi må laga det, och så har vi brukade. Vad med EU-da, för det är att det är ganska länge sidan. Jag tror det var det 2020, första gång, hört det digitalt serverentitet som ett sånt ori EU-samling. Det var viktigt att få kontrollpäggn. Datajikt, jag tyckte jag ägne industri. Men också lagen infrastruktur som man hade kontroll på. Man gjorde att man inte blev så sorgbar mot det. Du ser som en enkel leverandöer, pludselis och schlokoliser. Vad får du problemet på en eller en måte? Att man inte blir så sorgbar för det. Och så har det gått nån år. Och så var det nå ett stort möte i november. Vår man uppsumerte lite vad som hade skädd väl. Och så lade han om planen framöver. Men det kommer fram lite att allt som hade gått helt i planen med digital serverentitet är EU. Han kan ju bara ge oss lite om baktäppe. Vad är EU-da? Vad är din sativnestorna? Ja, det är en väldigt komplex ting. Jag kan expecta dem. Men som jag kände där begintade i 2019-2020 och snacka om det. Där kommer klart egt i USA. Som beteat om en bedrift melt i USA. Så kan regering där spöret är i och i data. Selv om data ligger i utland. Det vill bete på exempel att de kunde spöra Microsoft. Ge oss data för hand i några grejer. Och det kommer med mycket problemen. Men för exempel att du som ickebo i USA är vanskelig för oss. Och kämpen åt det. För det vet jag vi är bukade. Och så må man där stål på ett exempel Microsoft eller någon andra efterstår. Det väljer att ta den juridiska campus. Som nån oss säkert vet. Det finns en god exempel för internationale domstull. Vad de stopper, för exempel, mailkonto till en av de där. Men det är helt klart att de vill prova sitt bästa och förhindra datav att gå till en anstädd. Där blir det inte att snacka om det och pröva att göra nån med det. En ting det vi startade där var det en gejex-projekt. Som är i bunngrunn väldigt god projekt. Väl go filosofi. Vad de vill göra med det. Vad det fortell var där. Ja, de vill på något lag i sin egen infrastruktur. Specielt klart i infrastruktur i Europa. Men det ska inte vara centralisakt en stor klart. Men det ska vara fler som kan jobba sammen. Och det hört det väldigt bra. Det är vokste ganska rask. Men så kommer jag att plötsle oss alla de stora bidriften in igen. Vilka bra vilken det? Väldigt påvikten. Ja. Och till slut blir det bara sen stora. Möjreglerar sånt. Och de små bidriften som kunde faktiskt ha lagt någon innovativ nytt- -att bygga infrastruktur i Europa. Det följte sig på något lurt. Och lite som dyre pratikrubb fick egentligen bra. Att vara mycket mötor och prating och lite snäckring. Och bygging hade att de skulle laga. Och politiker hade en genomgag nå som var ganska drätten- -på hela initiativa. Det svare. Men lika väl så var det lite optimism. Med att det möte i november. Det vet inte på hur tätt du fultade. Men sälje, tiskland och fränkrika har jag tattet initiativ- -nån på vidrför eller som tänker runt detta med digitalt serverentät- -och det är och för det problemen har ökat bli ett no mindre. Ja, det är, jag tror det är väldigt viktigt med krigi- -upp på detta, säljande är vanskelig. Och nån bara provigen. Men kanske lare för att de- -utfordring man hade nå i första stek. Och så har jag introducerat nåd i kallet digital wallet- -som är en digital lommebok som ska ge en möjlighet till- -och ge införsverificerade på nån- -lån, liksom tränk och varsån. Heller, vad ska vi se? Fötzöjelsnummeredit. Men kanske för exempel, nationalitet och alldär- -vis du ska in på en tjänest. Detta är en mått och digitalt- -gidetitätning. Och det kan brugs till väldigt mycket- -märksan ekonomiska transaktioner- -men det kan också brugs till att- -kommit in på det som vi i dag brukar banka i det- -till som, för exempel, hälsnorgar eller disting. Och så vet jag att det är en samkasse som man kallar det där- -förgången och urgenöj digitalt- -sägs direktorater. Det var måligt test ut möjligheten för att- -bruka en digital wallet. Vad tänker du om det? Jag tror det är väldigt viktig. Jag kan inte tänka med att liv ut en bank i det. Som man kan ha en lignet- -koncept på. Och bank i det är en rarting, för att bank i det är- -änkligt din privata bank- -som då ska man bruke studentvisera det- -att det är allt med andra tjänster. Det är sant, det är kanske lite omgammelt namn- -att det heter bank i det. Det har en historiska prindelse- -i att det var banken som har tidlig ytter med identifikationen. Jag tror det är väldigt positiv. Jag kommer att uppränga över östrik- -och vi har nån antar som heter A-Sign. Det är det samme som bank i det på något. Så har det kanske en europeisk ide- -som då gör det enklare för det- -interfiserade andra europeiska land. Det kunde vara väldigt positiv. Men samtidigt så vet jag- -så att några gick delar för att hoppa på den måte som andra land. Det kan nå sig i nån utfordning. Jag har tänkt speciellt på det. Europa pröver pyscher ganska mycket på koi- -och infrastruktur och det i ting. Någon vi ser på de sista kring- -är runt 12 och så vidare. Så är det lite som mitt spörsmål- -vad gör det med något roll i det hele? Har vi fattat det samme provvikningseffekt- -och har vi kanske enda viktigst spörsmål? Har vi fattat det samme motivation? Vad är det med på det i ting? Jag syns det är väldigt viktig att vi är med på det. Det är vi klarade Kalene. Men jag har ganska många ge- -och politiska utfordringar. Och vad med cykretta? Det är en helt annan ting. Det är så viktig. Det är det man måste jobba med i Europa. Det är ett stor problem- -att man må jobba i sammen flere land. Det är en cykletsaspekt speciellt i koi- -kontext har jag många försäljare utfordringar. Det går att du kommer det enklare inne i ett system- -till du brukar koi- -och andra existerande systemer- -till manipulationer för informationen och missinformationen. Så det är en väldigt stor uppgavigt. Det är speciellt det med manipulationer för informationen och nyheter. Jag tror inte att vi helt känner vad det faktiskt vill bete i framtiden för oss. Det är ett stor problem. Vi snackar mycket om det. Men det äckte problem med mycket större än vi tänker kanske. Just typ det är lite. Jag hade såntank experiment, vad jag tänkte. Vad är det du klarar att få och bara ma att säga någonting för dig? Mika är en dyktig koi-farska. Jag stöttar vad han gör. Selvm han vill göra det på eckte. Det är helt omöjligt att någon vill tog på det idag. För det du kunde ha en video. Det flesta vi tänker det är koi-generat-video. Du kunde ha Skype som talar med han eller timsel eller vad som helst. Det flesta vi tänker det är du kan också manipulera det. Det är enst du kunde faktiskt göra att han kom med dit- -så snackar vi för en andra männske om det. Där kan du göra att den medling kommer ut till alla. Där kan du ta en video. Men det hade du sämre på dem igen. Vi kan inte stå på informationlänge i det hela tatt som har online. Det är en stort problem. För vad du har sett bilder eller en video var nästan nåt bevisigt. Eller nå är det verkligen det om den är såra appen som har kommit på- -som har koi-generat-video. Då är det extremt, där du kan få ting till både linjende- -och lagmanipulärerna- -videoer som har helst ständig fäkta. Så helt klart. Vanskelig att verifressera informationen tänker oss på- -sikrätten. Vi gör ett helraven. Jag har några delen på lätt med digital-lommobok. Det blir det extremt sårbart. Det är ett slant som har ganska tidlig ut med- -digitalisering. Det är digitalisert. Det har köpt ett färgt ungt rland. Så i 1991 var det allra det fullt ganger. Vi gör en del ting som vi senare brukar berätta lång tid på- -där att tänka på det byggt infra strukturen sin frabundna. Men samtidigt det största häckerangrepp är över. Mot en stat var jag ästan. Vårdan klarar vi och fått det nå ett. Du snabbt om samarbejda i Europa. Varsast tidigt har vi trängit för att sikra den digitala tillvälsen- -som vi lägger upp det att vi ska ha. Jag tror att vi måste tänka helt annorlunda det- -att sikra att komma in tydlig i någon av den nya projektet. Det var den nya uppleverna. Jag sikrar att alla är det samma. Men det är oftast så att sikrar att komma till slut. Nu ska vi implementera detta till hans det här. Vi ska bruke färdsekor i och så vidare. Helt till slut kommer en eller annorlunda att säga- "Had jag tänkt på den utfrodding som kommer med det?" Nej, vi har ju de sikratsfalken som ordnade. Men de har oftast mer helt för starten. Så jag tror att det är en viktigaste ting man kan göra- -att man har en helt annorlunda kultur på- -nån startet man tänker över sikrat. Det må man göra väldigt tidlig. Och det andra är att man tränger mer kompetenser i det. Vi har väldigt flink sikratsfalk i Norge- -men kog speciellt kommer med ganska många nya utfroddingar- -in i sikrat som ordet. Där må man förstå vad de utfroddingar, varsleksrisikor- -vad man gör att man kan faktiskt jobba med det. Vad kan man inte göra? Det är ganska många ting som hänger sig samme med kompetenser. Du snackar ut om detta med alternativ- -till det socialde medieplattformen när vi brukar- -att vi har varit lite in på det som oran vi kan göra- -på offentlig data, så vidare. Nu har det jag tror väldigt många är slit- -men det är att det är socialde medieplattformen när det är- -på att vi inte fäst bygga. Vi kan snakka, vi kan nämna tiktok och andra. Så sa du att det kan vara vanskeliga och laget alternativt i det. Men det finnes ju att du har bland annat norske hädd. Du har också ett initiativ som önsker och sämt på- -dann du kan laget helt norske tjänster för- -exempel en demokratisk samtal. Så man tänker att det kanske bara är- -divetrikt nyttning inte i landet som vi ska diskutera runt ett- -stortingsvalg eller förmäningsmåling eller så vidare. Ett sted hvor du icke har botter av manipulärna- -pojtningsagenter, men vad man kan snakka om. Norske förel på en civilisert måter- -woven visar du att det är reglene. Vad tänker du med ett sånt initiativ? Det kanske kan specifisera lite när du ser det vanskeliga. Men det är en teknisk udel, det är en utföring, men det är lösbar. Men du må ju laget någonting som är attraktiv- -och folk har lyst att vara det. -Var folk har lyst att vara som är underhållende? Och det är det vanskeliga. Du vill ju laga om du tänker på Facebook som exempel. Det är det du vill faktiskt. Det som är viktig inför struktur är ju den mässentjördelen- -och kan tillit som grupper man kan laga där. Men allt runt är ju det som håller folk inne. Så det kan säga på reals och det i ting. Så där må man också tänka lite från vad den kan vi laga- -sen kritisk införstruktur som man också gör. -En bluska här får du tillitardke där. Det har ju hört på en ridde så vitt jag har käntan. Protokolle-bonnen, det man har på det andra plattformen- -och har en politik, hvor det önskar att det ska vara- -i som mindre algoritmer styrt. Och jag är god som jag på bluska. Det finns väldigt god alternativa, men det är ju fläschter som brukar det. Och kanske ganska många är vetik om det. Ja, men jag tänker på min egen far. Och jag vet om Facebook kan Instagram, men det är sitt- -som du snackar med hann en bluska här och alldär det är ting. Det är klar, han kan inte kvar hålla sig till det. Ja, det är där man måste kanske tänka om det- -tränga lite sån upplaring av förfölkning och tillbi alternativa. Men hvis du ska peka på att sälja- -nå att forskar du på detta område- -så ser jag så mycket forskökt på att pröva att göra med digital serverenitet. Hvis du skulle se om de är någon som är exemplet på att det är möjlig- -och som kan ge ett inspiration, vad vill det vara? Du männer det som vi aldrig gjorde. Tänker du på att bygga digital serverenitet? Det kan vara Europa eller det kan vara andra steder. Jag tror att det är en national bibliotek. Ja, det är en väldigt god exempel. Men jag är kunde önska med att man fokuserar in dem med på det. Ja, det stöder projekt. Jag stöder projekt och har mer samarbeit mellan försäljaktörer- -och också. Det är lagern av detta modell. Men samtidigt är det väldigt viktigt att man får överre det industrie- -och det är öffentlig för exempel att det är detta modellen. Det här skallbruk är faktisk. Jag har sett flera som är chatbot exemplet- -som blir skallblesert i det öffentliga nöget. Ingen av det har tänkt att det skallbruk är national biblioteksin modell. Nej. Jag följer det lite fejligbyn, för det måste vara sen slags. Vi har ett stor ambition, att vi ska bruke 100 % k i det öffentliga till 2030. De 100 % ska vara minst 90 % nationals biblioteksin modell, för exempel. Där har man lite mer som man mått ha tagit- -och det inte bara väljer en enkel lösning som man brukar skit igen. Jag tror att man kan göra med det. Ja, det ser man. Jag nämner igen en svite som en god exempel. Det har jag lagt sin modell, och så är det samtidigt lagt en chatbot- -förallde, vad du kan medle på och bruktara i bruk med en gång. Jag tror att man måtänker lite med en praktisk, när man tar i bruk. Ja, det hänger det här tillsammans. Jag har sett en omt raskt, att vi har tatt i brukt i-. språkmodellen som är ängelig för oss, så på Arbetsplatser runt och kring samman. Jag har gått väl i en chatbot i gång och började bruke. I sten för att kanske tänka vad slöks. Varsågstbidningen är där man bygger upp till i sällskapen som stod. Ja, men väljer det som fungerar det bäst och enkelst. Jag vet, man har för exempel ko-palet på Jubensin. Men de har en billig ko-palet version som är dålig. Man ska bruke sin egen ko-assistent, det betalar för extra. Där får man slags kygg i bruk, så säljer man ha nånting på plass. Man tänker att folk ska bruke. Det betyder inte det för en dålig service. Så det har bruke hela chatbot 10 eller klåt eller vad du liker bäst. Eller till och med Arbetsdata. Vi ska bli närmrås avslutning. Här är det första sluten att gi dig en utfordring. Det är beskriva worst case. Vår värden kan se ut om glas i 15 år. Vi har gjort det. Vi började göra och ändrar upp. Det var ju ickeallist en upp. Det är en bäst case när vi har gjort byggut, laget och egneting och gjort. Det kan ge oss mer digitalsurenhet. Ja, så worst case vill det vara ett fortsätt allt. Allt det är klart. Nån bara kunde slå det av. Det har jag ingenting fungerar i länge. Det är så om jag kuserar längre sig i den och klart. Det fungerar faktiskt många ting. Men jag tänker att i de folk som höra på dig kan det kanske göra lite en experiment. Jag tänkte att det kunde vara intressant om en ickebruk i K-assistent. En heluk. Det blir lite bevisst att vara med när man redan avfänger av det. Nån kanske brukar det inte heller. Men jag tror att många brukar det ganska med. Där ville det vara intressant och reflektera lite om vad någon kutslig slå det är. Hur det avfänger är vi blitt av det? Case vill det vara ett laget för ett egne modeller och ett inget infrastruktur. Jag vet det är vanskeligt åt ska vara lokalt här. Men att det vet för att det är tjeneste som vi ser inte så väldigt viktig. Att det är lokalt, att den data lokalt är att vi har gott kontroll over den data. Det kan gå nån sted och vi kan veta dem. Och det har hänt ut värdena av den data selv. Så att vi lager norske modeller, för exempel som har väldigt gott på hälses. Som vi kanske där kan tillbyta i andre land som är en tjeneste. Så vi har faktiskt gott hänt ut värden av det data när vi har selv med lager egen infrastruktur. För det tog det en stor chanser och stor möjlighet in i det. Ja, men då har du sparket upp och inviterat till att vi måste pröva så gott vi kan. Och kommer under någon av de barierna som är där idag och faktiskt pröver lager till selv. Tjusen tack. Vi kan lyckas för en väldigt fin samtale tack. Tack. Denne podcasten är laget av tankism i en agenda och utgis av agenda och dagsavisen. Ansvall redaktör är Lars Västijonsen, chefredaktör i dagsavisen. [Musik]