”Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig” SOU 2024:65

-Helsa, vi hej, välkomna till Sveriges tråkeste podd med mig, Fjevald. -Meg, Körn Lydgers. -Ja, nu är vi väl på slutsbörten av den här valperioden. Hälskalämna till inserna lagförslag för beslut, sitta ner i en kanina genomföras mycket som är utlåade politik. Det är en utredningstornad som är mycket vara ett fokuserad på brott och straff, samtidig med en relaterade frågor. Nu går det till sin slutpunkt. Många principiellt intressanta frågor har växt under den här perioden och utredningsväsen. Då har rörande hög i missinstanserna synpunkter. Innan våra fall har regeringen varit och går vidare med lagförslag i princip en helit, har tagits emot av negativa remissinstanser. Vi tog upp dig i redan i podd med jönsundström i vår asotändens, har sedan dess faktiskt nores stäckt. Tx en på lika av de utredningen av de sängsta straffbarhetsålder och utredningen om en nationell kulturkorn. Om man är i missvarskonussör har det varit en närmaste mutning och läsa vissa av missvar på utredningen av kulturkorn. För att de är så välskrivna, jag rekommenderar särskilt Uppsala universitetsvar, så prängnant och trots skärpan inte ett onödigt ord. Det är en imponerande insats. Det tycker jag är många kan lära sig av hur man skriver i missvar. Idag ska vi prata om ett annat ämne som blivit mer aktuellt i nyhetsflödet. Berätskap inför kris och krig. Förutom att vara aktuellt är det också ett ganska komplicerat område där det är lätt att trampa fel. Vi som själva har en bra bakgrund på MSB som det bör skeves för transparansen skulle. Det är därför mycket glada att få hälsa kallfrädig graf välkommen. Tack så mycket. Du är då utredare en bakom SO-24-Kolan 65. Kommuners och regioners grundläggande beränskap inför krigs och krig. Och har en bakgrund som lämplig för uppdraget får man säga. Från försvars området, ledamåterickstagen, kommunstyrelse- och ordförande och även landshövningen. Det vill säga är från ett från i princip alla delar som berörs uttryndningen. Det kan korrekt beskrivning av. Ja, men det får man säga. Utredning kommer ju för ett tag sen. Det tog några ettrykt år sedan när man färdig. Men den känns ju mer aktuella än nån syn. Fördelen med en utredning som inte längre ryker om det färskiga att vi har hundit att delar i missvaren. Enligt propositionsförtäckningen verkar det också som att förslaget efterdelningsbedeningsbredning ska behandlas i riksdagen i juni. Men hur ser du själv på utvecklingsan utredningen lämnar du? Har du gått så snabbt att förutsättningar för utredningens förslag har gjort dem obsoletat? Nej, men det tycker jag inte kan väl säga det jag har uppfattat i så att regeringen avser och presenterar en proposition i juni. Men riksdags behandlingen kommer att vara i höst. Och vi förslår ju ut i krafträdande förslag den första januari 2017. Och så visst passar det bra. När jag har utredningens förslag är det fortfarande väldigt aktuella. Det är för snarare så att kravet på kommuner och regionet kopplar till de frågorna som jag hade med utredningen har ju accentuerats. När det är rätt och sammanfattat huvud på engene utredning är att ersätta L.E.H. lag om kommuners region så åtgärder inför och vid ekstrorenär det händes i frätsstid och höjdbredskap. Men ny lag är det lag om kommuner och regioner grundläggande beredskap inför frätsstida krisituationen och höjdbredskap. Ja, vi gjorde ju den bedömningen att den gamla lag som kom till 2006 att den behövde man kunna göra valet att antingen modifierade den gamla lagern. Men vi gjorde bedömningen att det var lämpligt att föreslå en ny lagstiftning som tar hänsyn till de ytteromständigheter som råder för närvarand. Det blev att skapa bättre förutsättningen att skriva en ny lagern att fila på den gamla. Som ändå tillkom under den perioden då det civila försvaret är precis vara vecklat i Sverige och vi hade en helt annan och betydligt mer optimistisk syn på världsutvecklingen. Vad skulle du säga om största förändringar mellan gamla och en nya lagern? En sådan förändring är väl att den nya lagern på ett betydlig tydligare sätt tar höjd för situationen höjdbredskap eller krig. Det omnöjnus gillar inte alls på samma sätt i den gamla lagern. Sen innehåller det här lagförslaget också en ett antal rätt så tydliga generella verksamhetskrav och särskilda verksamhetskrav som kommunerna ska leva upp till. Så det blir på något sätt lättare att lättare ska inte säga det är fel ordmen. Kommunerna får göra förutsättningar att planera för att skarpare läge bevägledning och den här lagern som blir tydligare än man hade i den gamla situation. Vi kan återkomma lite till förslagen och reaktionerna på utredningen senare. Men vi tänkte börja lite med viktiga begrepp och principer om du kan leda oss lite genom dem. Det är ju en hel del olika termer inom det här området. Det verkar ju vara rätt svårt att hitta en sammanhängande bild av allt det här att det inte ens på myndigheten för sividförsvarshemsidens. Så är det helt konsekvent kanske tycker vi. Men vad är beredskap egentligen? Och är beredskap inför krig och krig samma sak? Och var skillnad mellan sivilbredskap och siviltförsvar? Ja, det är ju flera begreppter. Beredskap, det har jag faktiskt inte tänkt på just definition på beredskap. Men om jag tänker mer än jag pratar så skulle jag nog säga att beredskap är att ha planer, att ha tränat, att ha överat, att klara sig i situationen som avvike kraftfullt från det normala. Och det kan ju då vara som vi har talat om i en höjutredning en fredstidakris situation. Eksempelvis en tankvagn med farligt gott spårarur mitt in i en stad. Då är det en fredstidakris situation som förmodligen får en tidsuträckt inom det här är sanerat och klart på några veckor. Det är liksom en inringad sak. Vi använder ju inte som i den gamla lagom begreppet händelse för det har beskrivit nyss kanske anses våran händelse. Men vi talar ju nu om fredstidakris situationer och det är ju över längre tid och kan ju vara över längre tid och över pandemin är väldigt uttryck för det. Det gäller ju hela landet på ett sätt. Den gamla lagom tar ju mer uttryck för utkonspunkt i händelse som kanske drabbade en enskild kommun. Och det kan ju vara så i framtiden också. Men det viser framför oss nu. Vi gör en de påverkan som kanske påverka flera kommuner eller inte hela landet. Samtidigt. Du därför har vi valt begreppet frirdstidakris situation. Då tar det ett av de här begreppen. Och det här med civilberedskap och civilförsvar är det en finständig distinction eller? Ja det finns ju. Man kan väl säga det militetförsvar är ju lätt att avgränsa. Det är ju förfarsmakten och deras systemindigheter som planerar och överför detta. Med den civilförsvar är det egentligen resten av samhället som ska ha förmåga att vara motståndskraftigt och robust inför en lång rad olika situationer. Men jag tänker bara så här föråtgåmatera de beredskap inför kriser och kriget sammanzakte ju lite olika leveranser. Men i ett frirdstidakris lägger och krigt situation. Man ska ju ha helt en olika output i samhället. Kan beredskapen verkligen vara samma saker om två civilberedskap? Men jag tycker också här att man får en mostonskraftigt samhälle om man förbereder sig för det värsta. För då blir det sannolikt möjligt att också klara av situationer som inte är lika allvarliga som den värsta situationen. Därför tar vi ju höjd i utredningen här för att skriva att man ska ha inte bara planering utan också övningsverksamhet som siktar på krigssituationer. Har man det då har man förmodligen också övat upp en ledningsorganisation i en kommun man har det upp arbetade kontaktvägar och man har klarat ut samma besform med sidånade kommuner eller med andra myndigheter. Det har man ju glädje av förreställiga om mig i en mera avgrensad frirdstidakrisituation också. Jag är lite tröksamöfst med jag att det är lite olika skillnad om man. Eller om man till exempel förbereder krigssjörurgi på inom sjukvården. Man ställer om sjukvården och krigssjörurgi i en krigssituation. Eller om man ska hantera en stor klimatkris. Att det är olika typ. Men här har ni sett det lite som samma sak. Men om vi hänger oss kvar lite i definitioner så är det ju en del av det missvaren som har fört upp en diskussion om att ni har förtidigt en begreppet kvalificerad krigssituationen. Som en nyhet räcker inte begreppet frirdstidakrisituation eller som MSB är så det missvaret och hett majforsånden MSB. -Tvalificera. -Tvalificera. Frätsdida krisituation behövs inte då det inte innebär de förändringen uppgifter. Mandat eller organisering för kommuner jämför att vi är en frätsdida krisituation. Vi finns där risk att det sammankopplats med allvarliga frätsdida kriser som neringen beslutar. Men som inte har en koppling till bedömning kvalificerad frätsdida krisituation. Ja, det är mer ett nån att just den diskussionen och ifrågasats. Vi valde att ha med det här begreppet för att man skulle förbereda sig för allvarliga frätsdida krisituationer. Som skiljer sig från mer vardagliga kriser. Nu ska jag inte förgipa propositionskrivning. Det finns ju en annan lagstiftning som har kommit på plats som talar om allvarliga krisituationer som inspektion är nogat. Vi har förslaget om frätsdida krisituationer. Det finns andra begrepp i andra lagstiftningar som gör att man behöver utrycka sig på ett likartatsätt. Jag tänkte lite så här iallakt att ni har förut in det här begreppet så att man ska kunna sortera mellan vad som är sådant som kommunerna själv ska finansiera. Och vad som kan berättiga till statsbidrag. Vi kommer till finansiering lite längre fram. Men eftersom det gör alltid en diskussion om vem som ska betala för förberedskap och sig vid försvar. Det finns inga sånt, tankar. Men man är inte sånt. Men som att det blir lättare att sortera vad som faller under vilken kategori. Men om vi går vidare till förslagen i betänkande. Vi kan börja lite med principiell fråga även där. Det pratas ju åt dem ansvarsprincipen där det gäller krisantering, bretskap och sig vid försvar. Även om det har funnits med i någon lagstiftning som en bärande princip sen länge i Sverige. En fotoktid i betänkande att skriven är att grundtanken med ansvarsprincipen var inte ny. Långt ifrån ansvarsprincipen tillkomst hade det så kallat ett totalförsvarprincipen till en pats. Försvarskott utskottet hade vi den till en uttal att i den svåra situation skulle uppstå om samhället behövdes ställa sig om inför kris eller krig. Skulle man så långt som möjligt undervika ändringar i ledningsförhållanden, organisation och arbetssätt. Det är en totalförsvarprincipen borde därför att ansvar i fred för viss verksamhet, följelseavet, motsvarande ansvar i krig. Om verksamhet skulle få gå under svådande förhållanden. Inne började förslag en ökundstatlig styrning som påverkar ansvarsprincipen som grundläggande riktmerkig. Svarat om hon får nog delas i två. Förslaget innehåller en ökatsstatlig styrning så tillvida att vi presuserar krav i lagen som ska ligga på kommunerna. Men det är inte påstående att det sker om försjutning själva ansvarsprincipen. Den delen som du refererat till som handlar om att man organiseras i fredskan, man i huvudsock och organiseras i krig. Det finns för övrigt en annan utredning som ni känner till föreskrivsrätten för myndigheter, gällat mot andra myndigheter och kommuner. Det ska vara klar i mars nästa år om jag kommer ihåg rätt. Där kanske den frågan kan aktualiseras, men vi har inte tagit upp föreskrivsrätten i vår utredning. Vi bara tyckte det var intressant. Man har tillfört från som grundläggande element och samtidigt. Man ökar en statlig styrning. Det kan uppfatta som att det går lite emot. Man kan väl säga så här att det är väl en avvägning. Vi hade under utredningsperioden. Det fanns ju dem som hefterade att det var en avvägning mellan hur detaljerad lagstiftningen var och hur övergipande det var. I den delen får man ändå säga att från den nittre kommuner i Sverige har olika förutsättningar. Det finns en naktel, jag vet att några av remissvaren hävdar att man skulle skriva lite mer av det. Det finns en naktel för att det blir väldigt styr. Stockholms kommun har en ganska stor. Och så finns det rad små kommuner som är betydligt mindre. De måste få möjlighet att anpassa sin verksamhet till de förutsättningar som finns. Den här lagen har ju också en enda målsparagraf där det står att åtgärna ska värna miljö, liv och hälsa, grundläggande demokratiska rättigheter. Det gör att man kan ändå kalibrera lite grann ut efter strategisk utsatthet som en kommun har eller förutsättningar på små stora kommuner. Vi har då landade vi att några saker tycker vi ska vara väldigt tydliga. Annat kan man då stå i andra kapitlet och att man ska leva upp till mål som finns när det gäller civilförsvar som riksdagen har beslutat i fyra punkter. Det har också framförsslut lite synpunkter på det att e-med det blir mer övergripande reglering. Att vagheten skulle kunna resultera att det alltid blir olika tolknöra vad det är som ska göra. Man kanske kan ta upp en handlingskraft och man inte riktigt vet vad man ska göra. Det finns det, ser du nån risk med det? Det finns alltid för och naktel av allt. Jag får börja med att säga vad i risken var allt för detaljerad. Då kan man säga att det här var tio stycken. Saker jag ska göra, då gör jag det sen jag klar. Har man där emot en övergripande målsättning med lagstiftningen, då tycker jag att det lämnar utrymme för handlingskraft och proaktivitet i kommunen att göra det som är lämpligt för att man ska kunna medverka till och skydda civilbefolken och lösa sin uppgifter på sånt sätt. Det passar respektive kommun. Men det är en intressant principiell koga. Just den till balanskongen på den sätt. För det blir också ett ansvarstagande, man detaljerar att de har utgivat ansvar föriskbedömningen på den sätt. Det här är de lämpliga åtgärderna. Sen kan jag lägga till att i min värld så är det så här att länstyrelsen har en viktig roll att vägleda kommunerna. Vi föreslår också att länstyrelsen ska få ett tillsynsansvar och det är ju kopplat till finansieringen som vi ska tala om senare. Min erfarenhetsomlandsövding var ju det, jag ser framför mig ett samspel mellan kommunerna och länstyrelsen. Man kan från länstyrelsen sida lämnar vägledning i den delen det behövs. Men också, naturligtvis då tillsynar för att säkerställa lagstiftningen, intressant och uppretals. Det är någonting som jag har diskuterat i sin mällan. För att man sammanfattningsvis kan kommuner och regionen förväntas upprätthålla sin samhällsviktiga verksamhet. Vi kriser samt vid högsta beredskap, höjdberedskap och stäckta och häxter. Då ska man stötta försvarsmaktet som en del av talförsvaret. Då försökte vi visualisera för att skälva en liten Iran. Hur den praktiska styrningen av det servila försvaret ska gå till. Vem jag var praktiken, vad jag försvarsmaktet, vad jag länsstyrelsen har. Vad gör mindre än för samhällskydd och beredskap och de övriga, då mindre heter man kanske för förskiftsträtt. Vad är kommunerna och regionerna? Vilka de här typen har tillfällen? Hur ska man jobba för man kan inte vara jobba med tillsyn, utan måste vara någon typ av planerig där gemensam planerig? Absolut. Nu ställer du en fråga som är betydligt bredare än den utredning som jag har medverkat i. -Märkt för att klotta bli. -Nej, jag förstår ju det. Det är ju en utmaning, naturligtvis att det har statens sedan den första oktober 2022. Tio beredskapssektorer och det andra dess förra året är ju 12 beredskapssektorer och det är 67 beredskapsmyndigheten. Och 6 civiloområdet är sen svara länstyrelsen. Där nånstans kan man ju utkongspunktärifrån, inisera och vägleda. Och ta fram utkongspunkter för planeringen och den civila förfarat inom de olika sektorer. Där kommer ju förlängningen också att kommunerna blir påverkad, utan att se hur jag är som att de civiloområdet sen svara länstyrelsen har möjlighet att i ett geografiskt område medverka till en enda målseende. Planering som involverar de bröda länstyrelsen och kommunerna i det området. Det gör man ju då ut efter att man har haft dialog i det civila beredskapsrådet där de civiloområdet. Då man svarar beredskapsmyndigheten och finns nära varor inte tillsammans med civiloområdena. Skulle du säga att planering och övning är de främsta verktygen för att få det här på rull? Ja, framför allt, övning. Om jag får göra en personlig reflektion som går utanför utredningen så tycker jag det görs väldigt mycket bra runt om i vårt land nu för att öka både medvetenheten och den praktiska förmågan. Men ju mer man går från kunskapshöjande seminarier till lämpade övningar där personalchefer och mer arbetare övas kring olika scenarier. Det finns ju en handbok som försarsmakten då var en MSB-gave ut hösten förra året med sjuk olika scenarier. Och det kan ju utrymme för att skapa en god grund för en relevant öningsverksamhet. Men jag tror också att det görs ju på många kommuner jag läste någon kommun som faktiskt överr till lämpat. Och då var det ett jäng skolskök så konstaterar man att nu har strömmen gått. Ja, vad gör vi? Det kan ju hända i upphållande för fredag att strömmen går. Det räcker att det går strömmen borta ett dygn så övar man det. Då får man att få en betydda. Det betyder att det är bättre förmåg att klara av den här typen och situationen. Vi får inte tro att det bara är det väpnande angreppet. Vi ska träna mot ut, utan vi befinner oss i utlägder. Hur bred aktiviteter är väldigt närvarande i form av cyberattacker. Eller man kan tänka sig strömmen brott eller avbrott i mobilnätsystemet. Då behöver man träna alternativ alledningsformer och ha klart för sig vilka ledningsstrukturer man har. Där får vi i batten på vår kvar nytt. Vi jobbar mycket med kontinuitets antering i vanliga kiser och informationssibersäker, ett skiser och så vidare. Och jag brukar själv säga att en plan som inte övar det är ingen plan. Absolut. Man lägger större fokus på ävenning på en på tillsyn till exemplar. Finns det utkammalt klassiskt som jag lärmer när ge officierar visar instruera öva, pröva? Kan man tillämpa på småt och stort? Lite tillgängande, eller förtfråga kanske på det här med sig vilförsvaren som kanske passar här. Det höjer skrivits lite i remissvaren om detta med kommunerna så uppgift att göra bedömningar kring strategiska betydelsen för totalförsvaret. Frågetecking kring hur ska man klara av det själv som kommuner? Borde det inte komma mer från försvarsmakten och andra statliga myndigheter? Hur man passar in i det stora pustlet? Där har det runnat en del vatten under bråarna som vill lämna dinvåter betänkande. Det görs ju på nationell nivå den typen av brömningar redan nu. Det finns ju underlag för det, men de är ju av naturell själv inte publika. Det finns en det händer annat på flera fronter inom det. Det behöver man ju en vägledning. Sen kan man ju räkna ut i för sig att en kommun som har viktiga hamnanläggningar för försvarsmakter och industrier, logistikcentrumledningstrukturer, de är ju något av det mer strategiskt utsatta än en kommunsom. Ja, jag har sagt att du tar den typen av instastruktur. Men det blir en ganska stor börda på små kommuner. Jag tänker munkfors kommun med 3,300 nivånare som ska göra de här videomningarna vi säkerhet ska utslågs, iftningen. Är det här utan att egentligen ha resurser att kunna göra de? Då kommer jag att såg vad den är av lansövning. Jag tror att jag kan våga på sig att jag vet att det samarbete mellan länstyrsorna och kommunerna har fördjupats just för att man ska fånga upp de mindre kommunerna. Mitt intryck under min tid i Östjöetland var ju denna kommunerna var välvilliga till att få det här understöret av länstyrsorna och jobba ihop med länstyrsorna för att göra länstyrsorna med det som har bedömningar. Vi har inte framför mig 290 säkrets politiska bedömningar runt om landet i norra listisk tanke. Man bara tänker för att när man har lärde de att säkrigsvidslagstiftningen och nya säkrigsvidslagen ser det ju en del kommuner som har råkat ganska illa ut. Den själva gjort en bedömning som man ska ha en säkrigsvidslag med sig att den har överprövat av länstyrsor och har rätt. Det är en ganska svår situation och om man då får ytterligare graf och göra väldigt komplicerade bedömningar när man kalliserar att man inte riktigt ser sig ner en roll, det är ett större pussel så är det en väldigt svår uppgift. Det kan jag förstå, men jobba med en samarbetsriktat ideolog med de myndighet som är berörda så har jag ändå stor tillförsiktet man ska kunna ta den här frågan framåt. Men med det här stora ansvarigt för lyr alltid kostnader finansiering är en förutsättning för att era lagsförslag ska fungera i praktiken, att utvis. Och några remissinstans på pekar att finansieringsförrågan är oerhettret utredningen. Domional experten utredningen skriver också ett särskilt ytterandat om att det är en stor del av kommunala verksamheten, styrs av speciell författningar, som inte omfattar av utredningen och uppdrag. Samtidigare är samensviktig verksamhet där handlar om vilket gör att räkningen av finansieringen är ske och inte räknas in i de här kostnaderna. Kan inte du beskriva lite hur ni har tänkt om finansiering och vilka alternativa möjligheter ni tittar på? För den femård perioden från 2007 och fram oss har vi räknat med att de statliga mer kostnader eller de mer kostnader som staten ska ersätta uppgått 13.5 miljarder. Det är en första steg för att höja motståndskraften i kommunerna. Vi har också sett i den budgetpropsision som regeringen fram att man faktiskt har tattensyn till utredningen och redan om jag har förstått saker rätt innevarande budgetor har lagt vissa mer och man har ambitionen att gå vidare med det. Jag har förståelse för och väntade mig nästan att från den kommunala sidan att man skulle säga att det här är en otillräcklig finansiering. Men redan med den finansiering vi har förutslaget så är det väldigt stora steg framåt. Det är ju ett låg inte ut precis som du påpekar. Det låg inte utredningen så uppdrag att utreda speciala och stiftningen som ligger becidan om den här lite mer generella lagstiftningen. Ni föreslår att det som staten ska finansiera ska ske en annan generella statsbidrag, istället för tidigare riktade sodarna. Hur resonerande inte är? Ja, det finns ju två skolor i landet. Det finns ju de som absolut förordar speciala och stinerade bidrag för att då kanske man upplever att man känner sig trygg med att exaktvisas hake genomförs. Jag har tilltro till kommunerna. Vi valde varie inte med generella statsbidrag och sedan kopplat det också. Kan man väl säga lite jämnt till läst dusn av tillsynsansvar som följer och som trener i kraft två år efter att lagiska trena i kraft till ett vårt förslag? Det ger lite större utrymme för kommunerna att agera i lagens anda på det sätt som passar respektive kommun. Det finns ju naktdelar med de här speciellt stinerade statsbidrag. Det är att det är det att rekvisationsförfarande. Det är en kontrollapparat som är lite mer omfattande. Det kan också inte av begränsa att det vissa åtgärder nu lever vi ju en tid och saker och ting förändras väldigt fort. Det kanske är så att man över tid behöver delvis göra lite andra saker och då ska man ändra reglerna för speciellt stinerade bidrag. Men jag är mycket mer vett än om att inte minst fördträder på statliga sidan gärna hävdar att det är någon fördel. Men den kommunala sidan väljer att förorda generella statsbidrag. Det är också hur det riktningen i utredningens förslag. Det är väl något som förekommer inom andra sektorer också? Ja, överallt. Det är mer mot generella statsbidrag. En invändning som kan görs mot ett direktiv egentligen är att privatverksamhet är en dagentag. En förutredningen med befinnt utreda deras förutsättningar för deltaris vilja försvaret och inte är ett författningsförslag. Det får ju en stor påverkan eftersom det är stor del av samhällsviktig verksamhet i regioner och kommuner i hög grad. Anteras att privata utföra det och blir slagsdiftningen ett slagiluften delvis och vad förväntas egentligen. Allmäga utbildningskevsitter i missvar när staten anslade medel till kommuner regioner, exempelvis genom höjning av de generella statsbidragen. Måste dessa medel komma alla utföra till del oberoende av driftform. Allmäga utbildning vill betona vikterna av att kommuner och regioner fördelar statliga ersättningar för höjdbredskap, likvärdigt mellan kommuner och fristående förskolor skolor. Detta gäller exempelvis fiszt och aktörers kostnader för deltagande planering och utbildning. Men också kostnader för anskafningar och exempelvis livsmedel, utrustning för upprätthålland av måltidstridsverksamheter och lagorhållning av livsmedel och nödvatten. Det stämmer den här utredningen hade som ena mål att ta fram en lag som gäller kommuner och regioner, inte en lag som riktar sig till näringssidigare. Men i en analys i korrekt finns många elever som går i fristående skolor, många äldre som bor i privata borden och så vidare. Det är väl någonting som regeringen får ta vidare på. Vi har ju medelt ett taget höjd i de speciell förskilda vad ska man kalla detaljerade förslag. Vi har lagt till exempel om måltidstridsverksamheterna att den finansieringen via kommunerna ska omfatta alla elever som vi har pekat ut för den här uttaligheten på två veckor. Där har vi tagit hänsyn till det, men det kräver en annan sorts utredning för att lösa de privata nödresidig av situation. Men det hänger ju definitivt ihop. Jag tänker ju att det är deltagövning och planering och sånt till kommunerbörra en hel del kostnader och så välvillighet. Det är faktiskt att man är intresserad av. Men samtidigt kommer de inte krigsrelaterade kriserna att fortsätta intresseras för. Jag ökar med tanke på klimatförändringar. Det är lite minut en för sig bildförsvar. Highsitter i missvar sagt att lagen syfte otydligt och blandar begrepp från krisberäskar på sig bildförsvar och lag om skyld mot olika eller so på ett otydligt sätt vilket ökar otydligheten. Det finns en risk att sig vid ett försvar prioriteras på bekostnader av frädsdida kriser i utrinnning med öven annars. Men jag tycker det är en berättigare fråga. Jag kriger ryslands-imationskrig av ikreina och världsläget i övrigt gör ju att det väpnade angreppet har kommit i fokus. Jag läste en. Jag ska inte säga att jag läste hela rapporten med att titta på en bedömning på vår ekonomik forum där ett antal undersökningsgruppen hade gjort bedömningar av risker. Vi är två årsperspektiv och tio årsperspektiv. För att inte göra rapporten ordetvisar så kan det gå in i detalj. Men man kan säga generellt sett de geopolitiska riskerna och de riskerna för väpnade angrepp i två årsperspektivet låg högt i tio årsperspektivet. Så var det mer av de ekologiska riskerna kopplat till klimatförändningar, biodiversitet och bibliologiskt mångfald. Jag vill nog som en personlig åsigt säga att det är att vad vi har för kriser framför oss när jag är utövd och kanske håller föreläsningar och så. Då kan vi inte prokabort det som är klimatrelaterat och de naturhändelser som kan följa ut av detta. Men den här utredningen hade en fokus att fånga upp läget, höjdbredskab och krig, för det uppfattade vi att direktivet har jätts. Det var det som direktivet handlar om ett höjanivåning för en situation där det värsta inträffar. Så händer skulle du behöva sin utredning som hanterar helheten mer. Ja, som jag säger tidigare, om man lever upp till de krav och det finns ju också med enda målsparagrafen i för sig. Det är ju stod ju med där. Leva man upp till den förmåga som finns här, så har man säkert en god förmåga att hantera klimatrelaterade kriser. Har man en bra ledningsfunktion i en kommun? Det är inträffar en naturolika. Man har upparbetade samverkanskanaler med olika statliga myndigheter. Så är det väldigt använderbart åsett vilken typ av händelser som inträffat. Jag. Det är njuttylliga. Det har varit också en vägledande princip tidigare inom diskussionen kring krishantering och sivitförsvar. Eller arbetet mät för att börja se inför krig. Men det här kanske är så den som återstår och ser eftersom det kommer snarare uttryck i de faktiska konkreta åtgärder som gör. Så i olika fall så får preo för det ena hållet effekt eller mindre resurser för den. För skyddswallar och fler reservlager. Jag har nu pratade om två olika saker. Men skyddswallar handlar ju mer om över svämningar och den typen. Det är ett av klimatanpassningssottgärder. Det har ju klimatanpassningssottgärderna. Kan man säga att det har legat utanför denna utredning. Det finns ju andra som säker titta på det medan det är mot. Uthållighet i form av livsmedel eller annan typen av robustighet. Det finns ju nämt utredningen då som ett exempel. Men sen får man väl ändå säga på ett generellt plan att det tar stora. Det är framåt för att göra vårt samhälle mer robust nu på olika fronter. Det kan ju vara svårt att. Man måste väl se det som en process där man suksetivt skapar sig en bättre förmåga. Alla lösningar kan inte vara på plats. På en gång är det viktigt att medvetenheten om risken är ökar. Man verkligen över och tar steg framåt. Du nämnde det här med att klara sig två veckor. Det vill säga ödrift i två veckor. Vad betyder det? Det betyder när det gäller att man ska kunna förse de elever och äldre som finns i kommunens försorg med mat under 14 dagar. Då måste man ju ha förberett detta och ha en lagrahollning och en förmåg att uppretala driften i köken under den här 14 dagars perioden. Då kommer man fråga sig, vad förlägger man ett sånt det talerat förslag? Det är en signal om att det här är en situation som ska inträffa. Det tänker man säga att väpnat angrepp är det väldigt trots allt. Osan har likat att det sker över hela landet santa tidigt. Det kan vara så att någonsin av landet blir utsatt först. Har man då en uttalighet på 14 dagar i en kommun som bevinner sig ett utsatt område, så kanske man under den perioden kan säkerställa att man efter den perioden kan få hjälp från annat håll. Det var väl därför hur valde den tid suträkten. Sen är det väl också så att om föräldrar känner att område som utsätts. Jag har mina barn får faktiskt den mat som ska få i skolan även under störa förhållanden. Då kanske man som föräldrar också benäggen att självfullgöra sin ordinariear, sammelsbiktiga uppgifter. Det kan ha fokus på det så att insföll flera skälter detta. Ja, det är jag kan inte gick att det är bra att man får satsa på det robusta samhället förstås. Men även om det ska ske successivt och på sikt före en väldigt kraftigt höjdambetionshöjning. Det påpikar jag också är att man har sagt klara sig två veckor i sövd drift. Det har jag aldrig varit utsakt tidigare. Det finns andra väldigt intressant att sak som påverkar förutomåltidskontering. Det är ju ett exempel beroendet i kommuner och regioner till stora amerikanska teckgjättar som är lite snabbt skuldkuna leder till väldigt allvarliga konsekvenser. Och när det gäller en frästida kris och en kicksituation är de så inbäda det i alla lösningar. Det finns ju inte riktigt med det reser omhanget. Vi ger naturligtvis miljöskådare som jobbar med sina frågor. Ja, men det är väldigt uppenbart om man ser på en normal kommun hur beroende man är av digitala lösningar och blir allt beroende. För att kunna upprätta väldigt handfast verksamhet hemtjänst. Det har ju helt rätt. Det gäller inte bara kommuner, det gäller staten, det gäller företag. Vi är ju helt i händerna på ett antal stora leverantörer som tillhandala de här digitala tjänsterna. Det är ju en uppenbart sordbarhet för samhället i stort. Man kan inte låta bli om man ska försöka baka ur lite grann ur det beroende, det kommer att bli en svår och dyrbar process. Danmarka kommer inte till längre där redan. Men jag ser ju det som är väldigt väsentlig del i robusthetsperspektivet. Ja, det är väl viktigt också att man. Jag läste om du kan. Är det inom dig vilken kommun det var? Det var ju någon kommun där det då där liksom journalsystem och inom hemtjänsten var utslagna. Och vad det var för system, du vet ju inte om det var amerikanska eller något annat. Men det var ju ändå spännande att se hur personalen bestora insatser gick över till analogt arbetssätt. Och det orkar man väl med att klara av en tid, men det är klart på sikt krävs ju helt andra lösningar. Ja, men vi har ju en tjärksligt intresse för SQR. Vi åtkommer åt att SQR är för som den så fars ner andra organisation. Kan du beskriva lite vilken roll SQR som intressorganisation har i ett förslag? Vi ge väl inga speciella uppdrag till SQR som organisation om jag kan minnas rätt. Däremot har SQR en otroligt viktig uppgift. Man har ju till och med inrätt organiserats på ett annat sätt. De behövs medlems kommunerna har och medlemsregionerna har när det gäller sig villtförsvar att utbilda och medvetande göra kommunerna och att vara. En organisation som verkligen kan stödja kommuner, känner jag att det gör de efter bästa förmåga. Men de har ingen del i finansiering. Anders brukar ju de vara med att fördelas att bidra. Nej, det har vi förslag till en annan ordning än överenskommelse mellan MSB och SQR. Det är ju riktigt. Ja, men det var ju också en utredning av färre ställdes. Hur ser du på det nu när du har inte läst i missvaren så noggransar du förut? Har du någon lyssplid jag skall ge? Är det någonting du tänker efter att vi inte fick med det här? När man har lämnat nåt bakom sig så kan man ju få tankar. Ja, men det kan du när du ställer frågan så där rakt på så kanske inte kommer på. Men det var nåt jag tänkte på för en tid sedan. Men jag har fått frågan i förväg så har det nån kommit ihåg det där men det finns ju alltid saker som man kan tänka sig att det här bor man skrivit lite mer om. Men man har ett utredningstriktiv och man har tidsförhållanden och sedan måste man bestämma sig för att nu dra vid ett strek. -eftersom man alltid kunde gjort lite mer. -Hur lång tid hade ni på er för er utredning? -Det var ju från mars 2020. Vi fick ju förlänkt. Mars 2020 blev välja tills att mina kanslij och annat var på plats. Sikt utgärder på månader och sedan var det klar till september 24. -Det är inte jättelänge. -Det var 15-17 månader. När det går jåt mycket tid, dels lite tid i början. -Vad kommer igång och sedan på slutet betänkandet ska vara klart. Det rela arbetet är inte klart 30 september, utan då ska det vara korrat och överlämmnad. Då överlämmningstidpunkten bara där går det bort. -Kan jag ändå ena någon halv månad, tryck process och korrektiv process. Det är kortare ännu. Sen är det som vanligt att även utredning. -Nytridningen träffas av sommar och sånt. -Skulle du ta på ett nytt sånt uppdrag om du fick ett erbjudande? -Jag skulle kunna tänka mig att göra. Det tyckte det var otroligt spännande. Det får förmånen förtroendet att leda en statlig utredning. När jag inte längre har något heltid jobb, skulle man gråta ner sig ännu mer i utredningsuppdrag. Det kanske har ännu mer tid att änna mer dialog och olika intressenter. Men det är en avvägning mellan hur man ska fila på saker och ha dialog. Det är leveransen som till slutändroska räknas. Då är ju tidsfallarna viktigt att få ordas. -Jag tror att det är ett förslags fortsatta öde. -Kommer det gå vidare in i propositionen som ni ska eller på vägen? -Det har jag inte möjlighet att ge en motsvar på här. Men redan är det faktum att regeringen ser nånst och buddelspropositionen uppmärks. Propositionen gör det och att man reserar att man ska göra en proposition. Det är inte alla utredningar som leder. Både finansiering är aviserad och utredningen. Det finns på propositionsförtäckningen. Det gör ju ändå att det finns anledning och tro att det är lite det här kommer att gå vidare. Jag har ju möte med ministern och förrartopartementet så har jag ändå uppfattat att man har tagit mot utredningen på ett positiv ordalog. Det här är ju en del. Man gjorde först strukturer från statliga myndigheterna. Sen är det den här delen som handlar om kommuner och regioner. En tre del som man nu jobbar med aktivt också är det näringslivet och privata näringslivets medverkan. Det är ju en annan utredning på en annan utredning som man lagt ett antal förslag som också har ledt till vinstsiativ från veringens sida. Det är svårt att svåra överblickbart område när man tittar på det utifrån. Då har vi gå fram till slut på det här avsnittet och då vill vi ställa vår standardfrågan. Har du en favoritutredning? Jag har nog inte nån speciellt favoritutredning som kärliksfullt har vid natuksportet varje kväll och gå tillbaka till. Men man kan ju ändå bli imponerad av ett allmäntplan. Den enorma kunskapsbas som de statliga utredningen har trots allt utgör. Där har experter och medverkan av olika bakgrund. Jortsit bästa för att ge en bakgrundsbiskrivning och komma fram till konkreta förslag. Det är en ene normerik i dom att ha allt det jag arbetar för nävan och med en annan utredning. För en privat uppdragssivare år har vi haft stor nytta av andra statliga utredningar som har genom förtioner om senaste 15 åren. Vi skulle hämta infaktar bakgrund och sådana saker. Du kan att vi har missat något att du är tilläggiga som att vi har behandlat i nytredning ordatvisst och inte tagit med viktiga saker. Det är ju massa viktiga saker vi inte har pratat om. Vi hoppas att det här på din slag kan känna som inspiration för lyssnan att titta igenom utredning i sin helhet. Då får vi tacka så hemskt mycket för att du vill komma. Vi ska försöka inte ta en halvän i en stagom. Det tror jag är en stor före ännu många halvän i skål. Men då får vi tacka dig i smäckiga och fritikliga för att du vill komma hoppas att det gav dig också någonting. Absolut. Tack ska du ha. [Musik]