5. John Dillinger - Samhällets fiende nr. 1

Podplay En ensam polis sitter vi skriborret inne i hektet. På andra sidan är ett chock gallor väntar en handfull grip när man på rätt det gång. Plandom är en medelång 30 år i man med groögon och mörktår som man dragit bak över huvudet. När en vakt öppnar sällan ropar en groögda mannen på honom. Vakten närmarskaj. Det skulle han inte gjort. Från ingen stans trycker fången en bestolmünning i halsen på honom och knuffar en överumplade vakten till en rost ståldör. På andra sidan sitter en annan vakt, utan en aning och vad som händer i sällan. Han hör bara sin kollega ropa på honom att öppna. När dörren öppnas, skriper fången ett tag i nästa vakt och ta kontroll över honom också. Snabbt och effektivt tar den sig hela vägen till vaktchefen och tvinga honom att öppna vapenskopet. Sen låser han in vakterna igen sen. Efter att han tagit sina tillhörigheter, ett par revolver och en tomigan, blinkar fången åt de minstbärade vakterna. Sen kasta han något till dem innan han försvinner i väg. Fram från snokna polisena ligger fångens vapen. En trapp i stål med lite skokrämpa. Det är allt John Dillinger, husas, farligaste bankronare behöver för att fly. Du lyssnar på historiska brottslingar om John Dillinger med mig med chubatelon. Det är en kallad kallad kallad. Iori John Dillinger har bara in i en väntande bil som kör honom till den lilla staden Morseville. Det här är maj 1933 delstaten i Indiana. En tid och plats som definieras av slitt. De flesta delstatens hederliga medborgare är jordbrukare och många har inte mer till sin hjälp än häst och sina bara händer. Nogra få har haft råd med en traktor, men inte många. Landskapet John reser genom är ett laptecka av åkrar. Vete, havre och råg i oändliga vider. Vissa kanske ser möjligheter här, till och med frihet. Men inte John. Han ser bara tristess. Vägen blir lite breddare i Morseville. Det är det som är spännande med stan. Tyttiga kynner i orger John Dillinger. Det här är Rolf Vrangnet, kiminal historiker. Det finns ingenting här som lockar honom och det har aldrig gjort det. Inte sedan familjen flyttade hit när han var 17. Redan då föredrogan storstaden Indiana Police där han växte upp med sina billiardhallar och lönkrogar och bordänder. Men till och med storstaden förstör Ölser den räckte inte för att stilla John's rasslöshet. Han gick med flottan som 20-gåring. Men han av veck efter bara några månade bara tanken på vad han ompanta och under och fisser sa till honom hela dagen. Tryckta var ren tortur. Så han drog tillbaka till Morseville och pappanslilla gård. Det här nu klever av bilen nästan tio år senor. John vandrar ner för en långa grusvägen förbi hus med flagnande väggar till en äldre man som heter Frank. För snart nya år sen försökte John råna den gamle mannen. I tumultet slog han till gamlingen med ett järnrör. Sen blev det raka vägen till finkan. Nu bier John om ursäkt för det han gjort. Franka inga långsint man. De skaka hand och John kan fortsätta med sitt. Men vad kan man göra i en hållas om Morseville 1933? Vi är mitt i skärskällden som kallas för en stor depressionen. Vad man än tittar ser man arbetslösa människor med uppgivna ansikten och slitna kläder. Folka förlorat allt efter börskrasschen i New York 4 år tidigare. En fjärde del av alla amerikaner är arbetslösa. John sa att fortfarande innen är resmeldig. Men ser nu att världen förändrats. Glönkrogan och jasfesterna byts till soppkökoklagosonger. Och i Morseville. Här finns bara damm, åkrar och oändligt med likadana dagar. Stapla det på varandra. Ett tag försöker en leva som alla andra. Men nio år med yrkesbrottslingar som enda sällskap har utbildat John i livet utanförlagen. Och knappt en månad efter sin fri givning. Visar John, vad han lärt sig. Man kriver in på en enslig bank ut i på vissan med en revolver i högsta hug. Några minuter senare har han bytet i handen och skyndar ner för landsvägen. Han täcker inte levat långrandigt anonympt liv bland åkrarna. Det enda som stillar hans rastlösa närverar puls, spänning och snabbapängar. Livet på rymmen är spännande, det är eventuilligt och händelserig. Han lever hälre med polisen efter sig än att inte ha någonting att se fram emot. Man vill inte göra det ensam. Han vill ha vännerna från fängelsättmässer. Problemet är bara att de fortfarande sitter inne. Så nu funderar John på hur han ska kunna ändra den här lilla detaljen. Och en dag när han svarar detta medfångar sitter i tvetten. Kommer en bal med kläder och laken. Och i den ligger en liten lådan märkt med ett svart x. I lådan finns ju precis den typ av verktyg, men den behöver för att kunna ta sig från tvättstugan och ut i den fria världen. Den ämligen är ett bild med pistoler och kulor, med hälsningar från John tillingar. Det är tur för John att han smugglar in den där lådan i god tid. För medan han svänner har fullt upp att slå sig ut till de fria viderna, råkar John i händerna på Farbroblå, en grips i Ohio och sät sitt liten lant i teckten med en härda gammal skerif som vackt. Men han får inte panik. En räknat kallt med att han skumpaner kommer knacka på så fort de kan och hjälpa honom på samma sätt han just japt om. Och en vacker och tomberd av kliver mycket riktigt ett par härar in genom den sliten att trädören. De har polisoneformer på sig, men John ser direkt att det handlar om ett gäng varjar i fora kläder. De säger till en leder hudade skerifnen att de måste förra John till indiena förbrott han begottar. Men skerifnen ger inte med sig, och John's polar är vet direkt att det är dags för en rakjager. De kastar sig över skerifnen som bjuder på ovan att motstånd. I slags målet går en pistolav, och snart ligger skerifnen och blöder på det kallas cementgolvet. Vännerna låser uppsäljan, och John russar förbi skerifnen, ut till friheten. När John hoppar upp och fortbräder till flygt bilen utanför hektet, är det hans första steg på en lång ljus sjug tunnera. Under veckorna som väntar kommer han och hans liga bli rikskändisar, men de kommer också ha snutarna i ryggen mer än nån sin full. För de inte vet när de försvinner ner för att ha just damma vägar är att den där skerifnen kommer dö av sina skador. Och att tre av John's vänner nu är efterlysta polismörare. Men det är inget som tynger gängets bristfäljas anvete. De har fullt upp med annat. Under vintern 1933 ger de sig på bank efter bank i mellanvästen. De börliga jordbruksstaterna som är amerikas brödbod. John och hans komponer är inga matörer. I fängelset hade de flera år på att lära sig av mer luttrade bankeroner och de kan nu sätta mellanvästen i brandfullständigt. Med kylig effektivitet. De spannar alltid innen bank innan de rånare. Och ibland ringer till. -till och med någon av dem till bankchefen och låtsas representeran om mindighet. I det samtalet tar de reda på så mycket som möjligt om dagsstyrken, skiftbyten- -och hur mycket som finns i kassarvalvet. När de kan öva de på rånen i någon övrigivan lad eller lager i lokal- -i ett slags genrep. När det är väl dags på riktigt vet alla vad deras roll är. Vem som köflyckbilen, vem som ta hand om kunderna, vem som tar kassorna- -och vem som ger sig ner i valvet. Så under de sista månadarna 1933, Ronarom Bank efter bank- -och till och med ett par polistationer där de tar vapen och skottsekra väster. Pressen döper de kort och gott till dillinger Liga. *Varser* *Varser* *Varser* *Varser* *Varser* *Varser* *Varser* *Varser* *Varser* Jan älskar sitt nya liv och sitt otippade kändiskap. Under ett av rånen säger han till bankkundra. Orvar inte, ni blir rånade av dillinger Liga och vi är bäst i branschen. Men det är lätt att saker går över styr när man viftar med kulsprutor. Och i januari 1934 stöter Liga på patrull. Efter ett råning indigena omringar sänget av poliser. Medan Liga tar sig till flykt bilen får en polisk korn på djön. Han siktar och prickar Jan flera gånger i bröstet. Men Jan faller inte till marken. Hysstället vändan sig mot polisen och svarar med sammanlyt. Kulsprutans potar utgen av en snabbaskott och polisen ligger blod i potrotåren. Det som räddat Jan's liv är en skott säkra västen han har dål under åcken. Flera poliser och hyvens medborgare ser Jan sjuta hjälp polisen. Hon har Liga en flyr vet om att det är bäst att gå upp i rök illa kvikt. Nu har de två polisers liv att stå till svarsför. Om de blir fångade kommer det bara sluta på ett sätt. Så Liga anstannar inte i mellanvästen. De sticker till ett helt nytt klimat. Öknen i Arizona. Kulsom är en liten stag med omkring 35 000 invånare. Men tydliga cowboy-vibbar till om i år 1934. Man ser fortfarande hästa på gatorna och män i breda leder brallor med bort så hattar. Det är inte direkt ett modus om Jan och Hans komponer följer. De bränner gärna sina dollar på skräddar, sylda, kostumer, guldklockor och välputsade skor. Skälplat med långa mörkar, råkar och en pridlig fördora hatt. Men det här stort stadsmodet är passar inte alls i tusens cowboy miljö. Folk lägger förstås märke till om det tar inte särskilt lång tid innan arrosona polisen fatta vilka som rör sig bland koförsarna. Det går mindre än en månad eftersom de har kommit till en dammiga ökens staden. Innan polisen haffar hela ligen utan att avfira ett enda skott. Så på en och samma morgon syns Jan och alla Hans komponer in. Nu ska Jan utlämnas till Indiana och gå talas för modet på polisen och sköter under ånet. Han vet att han kan räkna med elektriska stolen. Men medan polisen i Indiana kanske kockar av elska mod Jan och Hans Liga är det inte samma hetska stämning hos den breda allmänheten. För det här är ju mitt under en stor depressionen. Vad man än vänner blicken möts man av människor som förlorat allt. Många amerikaner känner sig svikna av myndigheten av bankerna. När de här urlässar medborgarna läser de Dillinger Liga's bankron eller ser nya etsjonaler på bi om hur Jan löper över en bankdisk och stickar med 10 000 ta stålar är det många som hejar på honom. Så när Jan sats på ett propellerplan mot Indiana är det som en av landet största kändisar. Och kanske mest otippade folkjälte. Väl framme möts Jan av väntande reporter till och med oerklagaren där för att fångas på bild med den berömde bankronaren. Dagen där påstyns den leende och charismatiska Jan i flera tidningar när han kacksit lägger armen över axen på oerklagaren. Efter en lilla presskonferensen är det lås och bomb, vatten och bröd som gäller till strättagången börjar. Det är tanken i alla fall. Men så kommer det inte bli. För det är en nu Jan snickrar till en trapp i stolot fingas i ut genom den hårt bevakade hektet. Den ena ståldörden efter en andra. Eller det är alla fall så det brukar heta. Ingen har riktigt klart för sig hur man lyckas snickrar till en trapp i stol utan att någon märker det. Vissa tror snarare att han mutar sig ut. Men mänson i storia blir mig aldrig folkjälte. Eller depressionens Robin Hood. Oavsett hur en Jan flyr så snor han en bil utanför hektet och beränner ut för de dammiga vägarna väster ut till grannstaten Illinois. I och med det är en efterlystman helt ny skala en tidigare. För när han kör en stullen bil över delstatsgränsen så blir han en federal brottsling. Det innebär att DOI, "The Division of Investigation", den federala polisen och föregångare till FBI, kan ge sig efter honom. Men det vet nog inte John i det här läget för han annat att tänka på. För våren 1934 då är det ingen roligt tid att heta John Dillinger. Tre avhans pollare som också blev haffade i arisona har inte lyckats snida någon tre pistol och fly. Två av dem döms till döden och den tredje till livstid på Kongan. John håller sig gömd och sticker ifrån en stag med en vacker dam han träffat. Mitt i livet på rymmen tar han alltså en liten semester och hälsa till och med på sin pappa hemma i morseville. Efter en lilla ledighet en bjuder verkligheten upp till dans igen. Frikvernen haffas och fortuna återvändet till hämstadens Chicago. Polisen hade hoppas att John skulle vara där med henne, men han hade fortsatt norrut. Hela vägen till nordligaste viscansin och en stugby som heter Little Bohemialage. Här kan turister bokas stugor eller gäström. Sola sig vi en klar blå liten sjö och vandra i den djupas kog som omringar platsen. Perfekt jämställd verkar John tycka. Och inte bara han. På det här lilla hotellet bor också dem som är kvar från hans liga och ett par andra kriminella härjar på flyktundanlagen. Och en av dem är en van med ett mycket pojkaktigt utseende, men med ett jävult temperament. Han är en av landets mest efterlysta män och tvekar inte att skjuta motverkens svilla eller poliser. Han heter Lester Joseph Gillis. Han är en ökänd bankronare som dödat flest poliser en någon annan gangster. Men han är mest känd under sitt smeknam, Babyface Nelson. April 1934, under ett par dagar har John Njuptit av stillheten i Little Bohemia. Men det är ett förädiskt lung. För nu på kvällen en så andra april kryper flera bilar längst om mörka vägar som leder fram till hotellet. Det här är långt innan upplysta vägar och lagar om hel ljus. Gangstrarna har inget aning om vad som händer. För en det plötsligt smäller. Buppvartens matra är tillav Hagel, kulsbruk, och rostatglas. De federala agenterna är här. De har haft ett eld mot en bil. Men det borde om inte gjort. I bilen sitter bara ett jängsivila. Som nu blir de första offren i slaget om Little Bohemia. John Dillinger och Hans Jubs sjugga vänner tar snabbt plats i åt älet's fönster och pepprar polisbilarna fulla med bliv. Blixdar från hivernsmyndiga lyser upp demurka landskapet. I flera minuter mejar både tjuvar och poliser mot varandra med masking i värld och revålrar. I tumultet ser Dillinger liggen sin chans. De flyger genom ett fönster på baksidan och tar sig till en mörka stranden. Babyface Nelson flyger en bil och skjuter tre poliser på vägen. En av dem dör direkt. Medan poliserna fult upp med den modlysnall Nelson smälter John och Hans liga in i mörklet och försvinner. John lyckas fly från ältstriden i Little Bohemia. Värka andrabbas av en släng klarstintet. Polisen kommer närmare varje gång. Nu har han till och med de nya federala DIY-agenterna efter sig och snarare andras hela tiden åt. Allmåste göra något annorlunda kanske han tänker. Eller gör sig själv annorlunda. För några veckor efter ältstriden i maj 1934. Med sitt ansikt på vägen hos varända sker if, oklagar och bankassar. Gord John och en av Hans mest trogna kumpaner hem till en kyrurg i Chicago. Den här kyrugen har kopplingar till kyrkagomaffian och inga problem att hjälpa till utan att rapportera det till myndigheterna. En varm dag när maj solen står högt i himlen. Turas John och Hans Polar om att lägga sig under kniven på kyrurgen soffa. John tar bort ett par fördelsen märken från ansiktet. Lufte kindelor rätta dig ut sin näsa. Och allt görs allt så inhelt vanlig lägenhet, utan någon sjuksyster eller sterilt operationsbord. I en månad ligger de opererade männen kvar i lägenheten och repar sig. Någon enstaka gång vågar hos ut på natten på korta promenader med bandageansiktet. Och kanske är det bra timing av John att just ändra utsendet nu. För i slutet av juni står det i dagstingarna att justitseministern utnämnt honom till allmänhetens största fiend. Fabrik Nm.1. Dagen efter så utlåvar med underheten att dessutom en belöning till den som griper den livsfarliga John Dillinger. Tio tusen dollar är en tydlig värld. Och det är nästan en kvack miljon dollar i dagens spänningvärld. Men John låter inte en sådan liten detalj hindra honom från att livnära sig. I slutet av juni när soren lägt och bandagendråget sa av, stickar liggen återigen till Indiana och rånar en bank på landet. De tar sig därifrån med 30 tusen dollar. Efter året dra John tillbaka till Chicago. Han har träffat en ny sig och ligger lågt hemma och sen bekanth. En rymänsk, bordellmammma. Han odlar en tunn musta så klär sig lite annorlunda medan han gör mig sig i Chicago. Inga prola kostimer och alltinhatt eller ett par gasögon som döljede välkända ansiktet. Men han vet inte att bordellmammans spelar dubbenspel. Hon riskerar nämligen att deporteras hem till Rumänien. Och med landets mest efterlysta man hemma och sig ser hon en gylande billjett utursit problem. Hon kontaktar DIY-agent som leder Jackten på Dillinger i Chicago. I utbyte mot att hon leder John till dem ska han hjälpa henne med deporteringsärendet. Agent en råvar inte ens att han kommer lyckas. En då känner bordellmammarna att hon gör en bra Dill. Hon berättar att dagend är på den 22 juli ska hon på bi och med John och hans flickven. Hon ska ha på sig en oransklänning så att de ser henne de kommer ut ur salongen. Och kommer då veta att man än bervierna är Ussas Public Enemy Number One John Tillinger. Precis som John har lovat demna tar han dem på bi och den kval med sommakrällen en kv. Han berättar bara gasögon och stråhat. Och går glatt och ledigt mellan de vackra kvinnorna till biograf theatre i Chicago. De ser stor filmen Manhattan-Melladrama, med Hollywood-kungen Clar-Gable. John Roas av filmen och kanske också känslan att röra sig i det fria. Men det uppslupna tillståndet varar inte länge till. För utanför biografen ställer sig federala agenter och Chicagopoliser i position. Och längs med gatan och bakom bilar står beväpnade sivirklända poliser och lurpassar. Trokan 20-jälva börjar eftertexterna rulla och publiker reser sig för att lämna salongen. John går bekymerslöst midt i mellandamenen, men så lägger han märket till något. En man i rock, det förvarmt för rock, manen stirrar rakt på John och tänder en cigarr. Nogå till fel. Snabbar fortsteg när man sig bakom honom. John ökar takten och före handen mot fickan, där hans liv försäkring ligger, laddad och redo. Men han hinner inte dra. Femskott oskar genom den kvalmjackvällen. Ett av de träffar ag till bakhuvet, går ut under en ögat. John Dellen Girdor direkt, utanför biografen i Chicago. Han blir bara 31 år gammal. Dellen Gird blir en folkhjälter redan under sin livstid. En svårt prövad befolkning ser hopp i honom hans lika när de rånar banker, slås mot polisen och ger igen mot myndigheterna. På lite mer än bara ett år från det han släps från fängelset till sin snoppna död på trottaren, hinner John Dellen Gird rånar allt från 12 till 24 banker. Källona går i sär. Men hans ligger råffare alla fall åt sig 100 000 talsdollar. Han vet mycket väl hur det kommer sluta. Han säger till och med till en vän kort innan sin död. Att vägen han valt bara har ens lutsputt. Om han grips blir det elektriska stolen och kommer fortsätter är det bara en tidsfråga inman han dörr. Så rätt han har. För alla pengar han själv och våldansbrider köper han om bara en sak, en kalbrits och en enkel biljat till borhuset. Ett av han största arv hade han nog inte gillat. De federala agenterna från DIY är så framgångsrikar när de jagar håller honom och andra gangsters. Alltså får ökat anslag, mer befolken heter och döps om till denna de bär än idag, FBI. Du har lystnat på historiska brottslingar med mig med chubatalav. Månuset skrev som Karl Häger och producent var David Dava Persson. Renaktör var Alex Häger och exekutiv producent var Victoria Rinkos. Historiska brottslingar är en produktion av podplay. [MUSIK] Podplay, en del av Power Media.