10. Johhny Griparic - Slash Snakepit, Nina Hagen, Don Felder (The Eagles), mm.mm
83m 42s
I denna podcastintervju delar en musiker sin livsberättelse med fokus på musik, relationer och missbruk. Under pandemin flyttade han från Los Angeles till Göteborg, där han återupptog kontakten med en barndomsvän. Han berättar om tre äktenskap som misslyckades på grund av resandet och parallella liv, vilket förvärrades av ett djupt missbruk med alkohol, kokain och metamfetamin. Missbruket ledde till hemlöshet och en nära döden-upplevelse. En vän räddade honom genom att ordna rehabilitering, och efter nio år är han nu nykter. Han betonar vikten av att hjälpa andra i samma situation. Samtalet utforskar också bakomliggande trauman från barndomen, känslor av otillräcklighet och separationsångest inför förändringar som turnéer. Han reflekterar över hur mönster från missbrukstiden fortfarande påverkar honom, men arbetar aktivt med att bryta dem. Avsnittet avslutas med en uppmaning att stanna kvar i jobbiga känslor istället för att fly dem.
Bakom varje låt finns en historia. Bakom varje artist, en människa, med drömmar, kvivel och allt där i mellan. För det inte bara musik, vi teräpika och sociala äk. Vi möter artister som vågar prata om livet, bakom scenen. Om krassuna och vägen tillbaka. Vill du komma och kontakt med oss, så finns vi på Instagram där vi heter artisterabäften. Vi har vår hemsida www.artisterabäften.se Och vill du mailas så gör du det på info@artisterabäften.se. Mitt namn är Andy, jag heter Epft, musiken och antre penör. Hej ett email och en ljud tekniker. Kör och antre penör. Du lyssnar på artisterabäften, en pod om människa, bakom musiken. Varmt välkommen till vår podcast. Tack så jättemycket spännande. Ja, eller hur? Ja, väldigt klickligt. Lite uppväntat, hittat meddelande och stäggar på. Pasen är det, det har alltså kollande över det här är jätteintressant. Ja, det finns inte roligt. Jag bara ser att det är så himla tråkigt. Jag fick. Det var en som lyssnar på oss som skickade ett mig. Jag skulle hella säga från det inte "Vald är mig" skoglund. Ja, ja. Jag ska hella säga att det är ju. Nu är det oftsjält val är mig. Nu är det du ska ta på det här. Jag fick en mig kottigå från mässan också. Var det kan mässas? Det är ju en av jättamässar här, Joutabag. Ja, är det nu? Ja. Det är inga i golvas. Ja, jag ägde det här. Det är mässor överallt ju. Ja. Men du är. du är borde, Joutabag? Ja, borde Joutabag nu, sen ett årligt bakar. Ja. Var var trevligt? Hur kommer det sig? Ja, det är ju den gamla vanliga. Men under pandemin. Så stängde sig aldrig med sig kner. Borde jag ju i Las Angeles, fortfarande. Sedan. Har det min mamma spart när det gott bort, för att säga sin början på pandemin. Jag tänkte ha med. då åker jag till Sverige och jag hänger lite med morgon. Det blev bara en av månader, sen öppnade jag dig upp i järn och sönd. Jag var på tunn i dag, så den avslutar det. Det får ju bara åka hem. Men den här pandemin råg ut. Och jag började snacka med en gamla skolkamrat, den vi har. Gick från ettan till ni, inte så. Och det var det, så då läar jag in, när jag läser jag ska händes lägen i ett här i Göteborg. Och nu går jag far. Ja, det går jag här. Så det var lite fram och tillbaka jag tagg efter pandemin, sen. Mm, det blev det att jag äg. Men var säljiga eller? Ja, det var fint. Ja, ja. - Kviv det här lite? - Ja. Så det var min. det första flitte jag jag frågade könsen på i två år, men. - Det flytte knabbel, vettel. - Är det sant? Skammen, skam den som er, så är det 50 år sen annan vettel. Wow! Vad heftit! Så mycket vatten som har flytt under de bråerna sen nästa så. Ja, eller hur? Men hur. har du ni kontakt då eller var. Nej. Jag gjorde en chav som äter "Lady" snart om ni kommer ihåg den. - Njuste? - Ja. Just det. Det var lite speciell chav, och matten sten, mark och plettestorm, all det. Det var att jag gjorde det. Och då. Vad har jag ju här i Sverige? Vi skulle ju spela på skall "Navium" två kvällar då. Och då skickade annan kvar som ongetet med det, eller. Men det var inget som det här. Hon var ju ett förhållande och jag var givet. Att hon. det var vad det är kul att se, så. Det blev inget vi såg, sen inte. Det var lite kontakt, och sen var det vi väldigt sporadiskt. Varann att då år, det vet jag bara kalla läge. "Ingen ting" "Konstitals". Men då var jag stundet pandemin som var jag singel, och hon blev singel också. Och så. det är ena lärde till andra. - Du har fint. - Ja, det är jättejättekul faktiskt. Man har den här formativa åren, du vet. Man har med vissa personer, vi vet lite hålla utanför jönköping. Vi var sex de pärsjåklar. - Man hade inte så mycket. - Nej. Jäkla. Men hade ni varandra på Facebook då? Ja, det måste vi ha haft. Det var en maj-space på det här till och med. - Ja, så. - Oh, maj-space där var det länge. - Ja, det är läggsjell. - Det är det där. - Mirkel er ser. - Mir. - Det är du. - Mirkel er ser. - Ja, Mirkel er ser det några chatpyramen som varna första. - Okej. - Blanna första eller? - Sen kom "messen". - Mm. - Men. - Det där kom jag inte ihåg. - Nej, det var det. - Nej, spils kommer. - Ja, det var. - Oj, vad man letar band och. - Ja, precis. - Det var jätteroligt kommer. - Ja. - Alltså. Jag äter jätter många band. Det är roliga att ett band som jag har jobbat med nu och känner väldigt väl. Jag vet inte om du vet vilka dom är, men det är ett billigt från Jetteborg. - Vad heter dom, så det? - Det är ett billigt billigt. För Jetteborg. När man dom är ett sånt här band som jag hittar på maj-space när jag var. du vet. Vad kan man vart då? 15, 16, 10 år senare nu jobbar man och kompis med dem. Det är så heftigt. - Det var ju liksom. Börja, en bejunnelse, allt det här som folk hade på mig idag. - Ja. - Först så osjuligt sätt. - Mm. - Ja. - Det var verkligen. - Jättenifiken på. du var gift, sådär du? - Tre gånger till och med. - Är det sant? - Oj. - Jävlar, vill du berätta det? - Ja, men det. När det var inget. Det är jättesvårt att hålla förhållanden. När man är ut och reser så mycket som jag gjorde på den tiden. - Ja. - Och liksom. Man träffas och den tre. Ja, för det var ju också musiker. Man tänkte. "Då fattar vi grejen att. " Men man är ju sällan tillsammans. Man lever ju parallelliv. Du är. Man ser som man har gång då och då. Men. Det var samma story. När två sista gånger, den första val. Den behöver inte gå in på. Men. De andra två. Det var jättepra du ingen fel. Så där, utan runt år. Seksju. Så började man märka att fan. Vi har fan ingenting gemensam. Man aldrig hemmar, man aldrig närvarande. Paten skapar ett liv. Så man inte är delaktig. Så. Ingen skuld till dem, med på mig, är så ofta allfakt ut. Den. Det är jättesvårt. Det förstår det. Fann var det tufft. Mm. Valdedom att lämna, då var det du att lämna. Ja, de var väl läven. Okej. Vad hittor du det? Den sista gånger, så började jag ju. Tvärg in djup till alkohol och drag missbrug också. Ja, ja. Okej. Så det gav ju mig. Anledning till att riktigt dra på. Nu är vi. För nu tycker jag ju så himla sunna med själv vårt aftare. Det är gamla vanliga då som missbruggar att göra. Ja, då. Det jag tror det var väl också lite anledning. Kanske att hon kände att det här fungerade aldrig hemmar. Och när han hemmar, liksom. Paten hela tiden, så hur kul det är. Nu har vi haft det. Nu har vi varit för droger. Det var med framför att ta min. Helvet vårt. Ja, nu kom det in på det. Ja, men det. Det var ju med cocaine för mig. Sen var ju med. Typ cocaine gång i tio. Jag tänkte få fannska hålla på med det här med sig för när kända på ord är enligt. Vad säger ni? Men var rätt sätt. Var rätt sätt att. Och rätt attinerar när du börja med cocaine. Eller var det liksom som startade det där? Det var så mycket del av den kultur. Det var inte så det här. Och jag ska dra på utan. Det var vad som testar man angång. Det var inget direkt missbruk med cocaine för att. Alkohol var mig dig. Så det var bara när jag var riktig paken omgång som var det tillgängligt. Jag gjorde det. Jag hade inget direkt. Kokeimisbruk där gick och köpte och ledare.
och vad kan du på månader 5 års ta ha? Det kom du med metanfettamil. Det tog överher. Det är väldigt starkt att du ser ut att dela det här. Tror att du. Ja, men det är ju en del av ganska mycket. Och detta ganska ofta. Det är en del av min story faktiskt. Ja. Det blev nio år, då jag redan är vi agusti. Ja, grattis. Jag är väldigt aktiv i och som är det folk kontakta med mycket. Som är det sparat och vill ändra sig utliggå. Jag hade inte klarat utan hjälp. Det hjälper också mig att hjälpa andra. Det gör jag jätte mycket uppe. Ja, det gör ju det. Vad anledningar? Eller vad som gjorde att när jag nu ska ha fanns sluta? Kommer du åka där? Ja, det är jag. Jag var valent att sluta. Jag var så jukt id. Ja. Om med åren så man sänker sig standad så till sluta var det hemlö. Så liksom kunnat du få jobb hade fått spärraken från sista tonerien. Jag var på liksom jag visste att alla vet så nu kör jag den här bilen in i läggerna. Shit. Shit. Och det var det var väldigt medvetet tänkte det så här det kommer sluta. Men det är okej nu kör jag. Och då var det några vänner. Min mamma hade kontaktat för isolerar mig från alla bara hände med samma som gjorde det jag gjorde. Hon började kontakta hon kunde ingen engelska. De baske rev på Facebook och mässen. Det var det en trummi som hade spelat mycket mer som nu med trummi sig i digsig som hittade mig. Och så att det är gång en process av att kontakta andra vänner som vi hade som han visste kunde få man ingen folk på re här. Både. Alls att här och när jag kom till då för var ju så illa där han så hade han fixat allt allt det behöver du göra vad säga. Ja. Och det är ju som de flesta kanske vet som känner någon som är djupigt. Missbruk det inte så lätt att få en missbruk att säga ja. Liksom våga säga näe till den här konstant där vänner du har vet när du må jätte bra. Ta du en supp när du må jätte dåligt har du en supp att det slut kan du kan inte göra någonting i ett liv utan att ta en supp. Jag var så dess för att jag var så trött jag var det så dåligt. Jag var otroligt överviktig. Min lev var jättesvullen. Men det var början. Då sa jag till slut sa jag ja och inför i här. Vad var det som fick det säga ja. Att från här sata så mycket så alls kan inte säga nej med. Ja, det är så. Ja faktiskt. Vad var för gjorde han det? Jag vet inte. Vi gjorde inte djuvna i det så var här förra samla. Så det är ett bolag som gör en dokumentärer mitt liv så då. Du var han med och vi filmar lite få dagar och liksom. Jag kan mig håga att han. Jag borde fortfarande hade hittet rum och han satte och tittade på mig ett helt dym. Tornstolen varför han gjorde det så gör ju folk haftast inte. Lämna dem är inte själv. På något sätt tagit det beslut att han skulle hjälpa mig där. Vilken jäkla fin ännu själv så. Och sen då hade han ju kontaktat det här rehabit. Den har sådana sådana måste liksom matta honom all kval till sen kom med om han kom. Att han kan dö. Han är så. Jag hade så mycket. Jag är också beror under liksom. Han liksom bra med spelet varje timme lite i taget var det. Kämplar. Nu har det gått rätt långt alltså. Ja, det har du gått långt. Det där. Över det jag. Det många hade vet som hade jätte upp mig. Man hade inte gjort det, men det var nära. Det är del två av dörren av staden. Jag säger aldrig upp. Man vet aldrig när det vänder. Just det. För många år sen och fortfarande idag kan träffa folk när de säger vem som spelar basade. Det är ju om nu. Tanks. Geva. Men då och den på ihead. Tack var det mat som han heter. Kom ut. Fik hade fortfarande hästället kvar och en det fick jag hög fara där rummet. Om vi aldrig med. Sö. Eller någonting. Men vet jag. Egot är jätte stort och man tror mig. Jag är små. Alla andra och jag är lite mer speciell än alla andra. Nu när jag vet vad problemet är. Så kommer jag kunna lösa detta. Då kan jag dricka lite och så vet jag kontrollera detta. Så många mitt misbrukare gör det här. Ewegga försöker kontrollera och balansera. Det ska vara perfekt då det är. Det tog ju inte många dagen. Fands jag blev kastad borde pågatan. Skulle supergäl mig igen. Då kommer han mät och kör och se mig ligga dess pågatan. Stammar. Och jag var tydlig inte med medveten. Fandrar den. Den balanser och vaknar på sjukhuset. Han kan ha hemta det mig. Och så sa han du får komma hem. Duckels mig. Men sen är det över. Det här är sista jag kan inte titta på med. Och då visste jag. Nu har den sista vännen. För sista gången jag men nu har nog så fått man. Det är på något sätt vår vändning. Jävlar. Hur var din. Asså din mentala hälsa? Vad var det för mörker du var i? Att det var ju det var ju jätte mörkt alltså. Hänns så svår att svara på den frågan för att. För att överleva ett sånt här liv så sänker man ju liksom sin standard innan. Och det kommer inte över. När folk tänker ju det. Bukar den här personen på Kmo sov under en bän. Exakt. Men de gick inte från ett hus till underbänken på över en la utan det är ju många år av att sackta. Sänker det man är okej med. Så det var ju jätte mörkt. Jag tycker det var ju det här offer syndromet var ju. På topp alltså tyckte så syndromer själv och ingen fattade min surade dött i kanske. Ett om liksom min fru var lämnat mig i en år jag kan inte få giks och liksom. Var alla andra fel och liksom så himla syndromer själv och. Så det var mörkt alltså. Jag vet inte hur jag ska svara på den frågan för jag kan mätta riktigt ihåg det liksom. När jag tittar till på ax den här mentala delen. Fikret jag mår det men det var ju inte bra liksom hade ju liksom. Det värsta med att hålla på med droget och sånt är att du tolade med folk som har på med droget. Exakt det var inget sum. Umejring jag hade det utan det var ju folk som bara skadade. Vi var ju alla skadade på något sätt. Det är ju en sådanhet i det här beteende då som vi. Kallade för vänskap med det var ju inte. Det är mer trauma banding än en av de. Ja faktiskt är möts vi våra sår och det vi kan göra är att ta drogade tillsammans då må vi bra. Försor mig och gör förstå dig. Precis precis. Och det är inte långt ifrån. Ett beroende behöver inte vara droger. Vi kan vara sex eller vi kan vara spel eller vi kan vara sitt av skrollälen så där. Absolut. Men sin tome och beteende är då toligt likt. Exakt exakt. Och det börjar alltid i i en diskfunktionell utveckst eller ett trauma som har inte har känd då med kenserna. Ja jag är inte värdig det är för måste jag göra mig värdig på något sätt. Ja och det är ju något som har följt mig hela mitt liv liksom jag är alltid inte räktill. Allt det varit sämst så måste jag vara dubbelt så hå. Det är det fortfarande så är det så att jag har hittat andra vägar att nu ser det som något positivt.
att om jag ska lära mig tio återsele med 20 stället och kolla online och så är det så koffer nu. Jag lämnar mig nu med. Så finns det ändå en liten anledning och inte anställda mig. Det är liksom. Det är fortfarande en ligg kvar. Det är en samband om den alltså. Ja, 100 % men den stora frågan i det här stämmer de tankarna. Stämmer de känslorna. Det är en stämme för mig. Ja, det ger en mysukladd. Du tror ju partisant. Ja. Nu har jag tatt det som jag gick att det var en otrolig svaghet och försöker göra det styrka i stället. Mm. Fattar. Jag fattar. Det var så du vet när man. Jag skulle göra en läx eller spela fotboll som gjorde mycket när man var ung. Man måste träna dubbel så håll. Att man andra mycket bättre. Mm. Vad tror du det kommer att göra? Det är inte faktiskt. Min fascha dung är jätte ung. Och mamma jobbar ju jätte mycket för. Min jobb i en sura skulle kunna ha det okej. Hon var ju första generation och invandra där från Romania, Serbia. Mm. Det är ett kundet är svenska, bra. Det var själv lite utanför. Det blev ett skuttig i ett tål i Sverige. Det är en liten hålla. Jag pratar med Anna Karlsson. Men så tyckte vi ju aldrig på dig. Du var handel under luten för mig jag kände mig så. Jag tror det är jätte vanigt för just min generation av invandra föräldrar. Det är ju föddare i Sverige. Man vet vad jag inga barn blir mer med svensk. Men då kände man sig jätte utanför att man måste bevisas i hela tiden. Men jämfört med andra kids som har. Kan sin hel familj eller har. En hel familj och bland tål. Allt det där som inte har låt dig jättefålet. Men det var en annan tid. Mm. Det sjuka är att det programmeras in som barn. Det följer med enda till svensk och tills man läser sig att se genom ämnen. Det var ingen pratar om. Det var inga som sa att din pappa har gått åt dem år. Nej, eller? Det var inga. Det skulle de göra idag. Det är jättebra. Det är ju en såsättare sig hur. Ett ramma hos en umänniska. Det gjorde det som jag. Det var helt uppe handlat som det heter. Det var ju bara hur de lade på. Det vissa var som att det alltid är okej. Det visste jag att det inte var. Men man hade inte ord för och mämskade man prata med. Jag har bara två jobb honom tid med det. Det är så intressant att det är samma saker som barn som gör nu. Det måste jobba dubbel så hårt. Både jag och ämnen som ser det utifrån vet jag att det är det stämmer inte. Du behöver inte göra det. Nej, exakt. Ja, tack. Men det är alltså verkar inte. Det är ju en koppling med mechanism för att du inte vill känna känslan om att du är mindre värde. Håller du upp det sen? Och det går att bli av med. Ja, jag. Det är ju av att jobba med missproduk och sluta superknarkar. Det är ju bara en del av det. Det här mönsträck. Det är ju nån som jag känner att det är jätte och utvecklat. Det är något jag jobbar på hela tiden. Det gör du, eftersom du sitter och pratar om det. Det står med, det står med, liksom landade i din kropp och det står med, liksom så här. Integrerar du det? Det står med, blir du medvetar om det och kommer till slut kunna se dina mönster. Och ändå kommer det få att säga, "Vadför gör det här? Det behöver jag inte göra det?" Det är konstigt för jag kan se mönster, men jag nu är ju med att min gärna är regan. Men att bryta mönster är ju bara för att du ser det inte lika. Nej, det är två helt olika saker. 100%. Jag vägar alltid. Jag ser att detta är ett mönster som jag gjort hela en kliv. Det är kanske inte så bra, men det är okej med det. Jag vill liksom inte ändra alld. Ja, det här kanske inte är jag, men jag kan leva med rätt. Det är det väga hela tiden. Tänk kanske om du frågar min sambokation tycker jag började jobba på det mycket mycket mer. Ja, men det är också en del eller känna sig själv. Att man liksom. En missbrukare vänjer sig, så precis som du gjorde, du vänjer dig, vi vet vara under en parkbänk. Det blir din vada, det är det du och kommer. Samma sak som man ses när mönster, man vet att du kanske borde inom hartecken bryta dem, men du är okej med dem. Ja, för att du är tryggmäre. Ja, det ser så. När du inte. Alltså, alls annat är orsjämt för dig, och när det är orsjämt för gärna, då är det så jävla läskigt. Absolut. Vad händer då? Då vet jag inte vem jag är, liksom. Ja, och jag har det. Är det något som är bensinnigt eller branslinigt liv, så är det omgest, liksom. Är det så? Ja, ja, så fort. Om jag ska på tunnera, då ändras vaden, då blir det skit jag byt alltså. Omg. Omg. Omg, det är möjligt att leva med, du vet, om tre dagar eller innan jag åker ut. Det är samma omgest. Är det så? Omg, omg, omg, omg, omg, omg, omg. Den tunneringen är slut. Ja. Nu ändras den vaden, jag kan ju ställa om mig jättesnab. Ja. På väg till förut, klart sedan, då är jag. Det är jag på tunnera. Mm, då är det alltid okej. Och det säger min samband jämt. Jag har ju sett det här nu så många gånger, det är så jäkla jag blir att leva med innan du. Det spelar ju längre av varförändringen här, så fort det är en förändring, så det är skit jag byt för det. Det låter jag sammen med. Det är allt jag gör. Det låter ju också separationsongest. Ja. Och det kan komma då från barn, då med fastande och massa blir mindre tillgänglig. Ja. Sätt. När det systemet går på så. Nu kommer det ju enskin förändring. Och jag vet inte vad som kommer hända då, liksom. Ja, precis. Och då börjar man agera omgöra ett ställe för att vara närvarande i situationen. Och det är konstigt för vi vet att vi har snart turnerat. Vi kommer att göra 35 år, så det är ju 36. Ja, vi vet ju vad som väntar. Och ändå, det har du sa någon gång. Men vad är liksom. Ongest är ju en känslaid. Det finns några andra, så är bakomliggande känslor idä, så nu kan ni identifiera. Nu blir det typ en stereotypiga session här, men. Nej, men det är förändringen är jättejobbigt för mig. Det är det stora också. Och sen är det ju det här att man hoppas att jag räcker till. Just det. Det är de två av gerägerna som konstant är ett av två. Rändring, och jag kan inte räcker till. När du nästa gång åker ut på turner, och du känner det här ongestkänslan, så stanna kvar i den. Ja. 100 % ja. Okej, förklara. När ongesten kommer upp, så vill man ju ofta fly. Och det säker det du gör, då är det för jävlig med att leva med. Du hittar på 700 saker att göra. Det här måste vara perfekt, och det här måste du hitta så du är ett säkert så. Då ses jag det. Men en känsla bara är 90 sekunder som mest, om man då känner den. Men om man inte gör det så blir det som en tankig och känslolop, som åker cirkus och hiss och bärdarlbana, och det är ena tryggare andra. Då blir det mer och mer och mer och mer. Dessutom så putar man undan känslan för du vägar den. När man vägar den, kommer den tillbaka starkare. Det är vad den nånse har gjort innan. Vaknar du på natten? Ja, ja. Ja, vangelskt. Absolut. För du har lärt din kropp att det är den här känslan som är den dominerande känslan i dag. Ja. Så tipset är då, vad denna gång du börjar kända den någonständen. Känden. Vad du än behöver göra, gå ut i skogen. Funkar jättebra, sitt med dig själv. Det är det bästa, det som. Det är det svåraste. Exakt. Det är det svåraste. Det är konstigt. Ni har lyst att vara så självklart är det du säger. Att jag säger det till alkollister och sånt där. Hon har frågat.
För det andra är sugen. Jo, men det kommer ju en tankig jag är ute på en bar och vad det ska vara gått. Och jag kan inte göra, jag kan aldrig hjälpa när tanken kommer. Jag kan ju bara vara gör jag med tanker. Det kan ju kontrollera. Så när du säger det så är det så klart. Men det är den känsla ritt jag vill faktiskt. Ja! Det är ju som man ska dö. 100 % ja! Det är ju 100 gånger på natten. Du får ta en gick den där låten nu igen. Att de kan räcka med en halv timme sömnare, gå ner över lite istället. Ja, för du har lärt en krop att det är så ranska fungerare. Men man kan också lära om sin krop att allt är lugnt. Så när det är fristemit behöver vi bli lugnt. Men det är också den där balansen. Vad jag gillar är att just det här ongesterna som jag lämmer allting så väl. Är ju när jag väl kommet det är det jag ska. Så det blir ju ett otroligt lugn, för att jag har 100 kall på vad som pågår. Bör ju nu jag har föber rätt med så väl. Du får du prestationsongest och så är innan du går upp på scenen. Nej. Att jag oftast så himla förberar det. Det är ena behöver inte utshutta det andra. Du kan fortfarande vara förberedd utan den här jävla orosmånet innan. Ja, det var en idé. Jag läste. Jag läste en kring mig. Vad sa det? För att se att för de andra undan kring mig. Ja. Jag läste en boknyligen om hur det är. Då förklarar de att tanka det här som målen. Du kan se dem. Men du kan liksom inte göra någonting åt dem. Du kan inte röra dem. Du kan inte göra någonting. Det var ett sätt att kunna styra sina tankar att om det är jobbigt. Jag kan inte göra något åt dem. Det du kan inte flyttor, du kan inte röra. Försäk så är det. Man behöver bara inte agera på dem. Det är det vi som har missbruk av spelningar av det. Vi måste agera på våra känsla och tanken när den händer. Alltså det är så himla kickbaserat att sitta och göra ingenting. Som du sa "Babab av mig det är själv." Vi gjort så lite om. Har du något sånt sätt som du går in och fyller in i er energi? Har du hittat något sånt? Jag går i perioden med meditation. Okej, snäkt. Ja. Det funkar alltid. Och av någon anledning slutar jag med det. Jag börjar område och oljigt och så vet jag vad jag ska göra och säga det ändå himla jobbet att börja. Jag vet vad svarat det här. Och så motar jag vet att det är ändå. Som att jag ska förlänga den här ungaste perioden och mår dåligt. För jag så van att piska mig själv. Det är ju känd för dig. Med meditationen är det också känd för dig, för det ligger lite längre bort. Har du provat anningsneditationen om nån gång? Jag hade en vän som skickade lite behetare. Vegosnärven. Ja. Om ni har andra förslags motag. Vi kan skicka till efter, kan lägga till dig på Facebook eller nåt. Jag har massa bucker och. Vi har båda två har massa vi kan göra i sin tids. Ja, det är en alltså. Det är det jag vill göra. Det är det jag ska göra över mest med nu. Jag ska snacka på tre här. Jag har en smis och. Det här drogaren är att du har alkoholen. Det har jag bejälvetat. Nu är det ju del två måste jag arbeta på. Ja, det blir ju. Precis som du sa för att det blir det som en två delad resa. Första här bronet. Det var så jävla nere. Sen så åter upp byggandet. Och lära kännandet. För det första är det att veta här fysiska. Det ska vara om du måste du bli av med. Ingen du kan arbeta. Det känns som ätiga. Exakt. Men mer om tankar. Vi tänker ju. Man säger så. Vi tänker ungefär 60 000-90 000 tankar varje dag. Det är ju för jävla många tankar. 95 % av tankarna är under medvetna. Så man vet inte att man är om att du tänker. De styr dig till 100 %. 90 % av de tankarna tänkte du också i går. Ok. Man återvinner gamla tankar och gamla mönster. Det är för man är kvar i gamla mönster. För att man är om medveten om tankar och beteende nåt känslor. Ok. Men när man värberar jobba med det som du gör. Om man blir medveten om det så kan man förändra det. Det är inte lätt. Men det går. Det är vet jag. Jag har hjälpt väldigt många med att göra det. Jag har hjälpt mig själv med att göra det. Och det är det här av tid då. Ja men. Som vi jobbar då, det är ju långa mentor. Skap kan man säga på ett halvår eller ett år. Man måste vara väldigt långsiktig. Och med kontakt i varje dag. Kanske inte i sån här samtal som vi sitter i nu. Men man kan skicka sms eller märnger och så här. Vi kom det här upp och nu kände det här. Nu gjorde det kollegande här. Och nu regerar så här. Och så får man alltid tips och tricks. Tänk så här, gör så här. Till slut har man alla nyttade och verkar man behöva för att kunna bli mestare av sig själv. Vilket är det för mig, ultimatamål till livet? Inte lycka. Lycka kommer från inrefrid. Lycka kommer också att gå. Men inrefrid består. Rimmet. Så det är. Jag är jättesfellande. Det är ju precis det här jag behöver. Och jag är jättemotorlig, tror jag. Det verkligen. För det är liksom steg två. Som det är dagsnull. Det är fysiska tung lång tid. Det är konstigt för det. Det sålär folk kontakta mig. Jag har sägs samma till dem. Att jag vill inte ringa mig varje dag. Jag vill säga att det verkligen vill. Att SMS kan vara jättepackad och skicka, så jag vill höra det. Men jag har också att du kan vara ibland hittas konsisten till vetat. Jag kan göra någonting. Vad är det då? Det skjuka är. Det är nästan samma år åt andra. Men det är jättesvårt att göra det till sig själv. Precis, jag kan säga. Jag är lätt att vara i rådran. Jag har en tre avsring i varandra varje dag. Men. Man är aldrig färdig. Det är väl en jävla tur. Det är ju en jävla tur. Ja, det är livet. Jag vill gråta lite mer i hemlösheten. Hur borde du? Ja, det är tre. I LA. Nu har den prövren väldigt kort som tur var. Det var ju bara en liten öven vecka. Men en år fick jag smaka på det. Jag hade en bil, men så blev jag råd. Så det var stålade de nyttklarna. Det hade bilen och öppen. Det blev bara kals på kals på kals. Den bil som var minna grejer i. Det blev utkastad. Så var vi ett annat tre. Men rörelse där och så var det liksom. Det hade lite stålade. Jag tänkte aldrig med att jag ska ha ett helt rum. Det skulle ju inte sjupa för det här. Det kan inte slösa det på mat och ett helt rum. Det låter inte jättekonstint. Den sund-människa säger det. Men det var jättelogiskt. I den. Det är stadigt att jag var idag. Varför är det jättelogiskt?
Jag har ju själv varit mycket USA-sett hemlösheten där det är otroligt när man ser. Man får en helt annan bild. Jag tror inte många i Sverige riktigt kanske har sett hur det kan se ut där. Men jag kommer att veta när jag gick där och man. Jag blev obekvann för jag blev nästan redd. Men du kanske inte var den där du själv var i det. Det är en skidro där det är som värsta var ju inte jag. Nej. Det skulle jag säga. Det var du är där du inte del och det är ett annan bild med jag och idéen av det. Det här var ju. Man håller sig till sitt område så det var ju jätten när det hade bort så det var inga. Jag kände ju många av dem här. Jag hade sett dem innan. Det hade de varit hemlös så var ju precis så åvan för. Man kände ju till var det var det var ju inte en främling till dem. Man hittade varandra, var det några stuggen som ni såg så håller vi i kall. Det blev ju ett samhälle och i samhället. Såklart. Människor har människor. Det är därför det är också jättesvårt att få bort folk från detta. Det är inte nån man ska sluta superdraga gamla sex eller vad du nu är. De här vännerna ska också ta små. Vem är jag och jag är helt själv. Det är jättegabeta. Det här kommunen har en stor litvig tyckte jag. Det är nästan viktigare än programmet själv. Det är att du kan hitta nya vänner, nya samhällor, vad var i. Men folk som fattar, vad du har gått igenom, också gått igenom man kan skrattar åt den här bissarra grejerna. Jag älskar och var det klämt. Det hittade något här i Sverige. I Las Angeles har det nästan 2,500 möten varje vecka. Om du hittar något som passar så finns det säkert ett annat som passar bättre. Jag hittade ett som var fantastiskt. Det var för att jag kan säkse varje morgon. Jag kan inte tänka mig börja ändå att gå på det med öter. Det var så himla bra att om kända mig och del av någonting. Man kom ut stark och allt det jag hade innan. Vad jag ser på lunden och med sär. Var på riktigt. Tror du lite griparna så? Det är ju ett starkt att lämna. Lämna. Lämna alkohol och lämna det kommunetit. Vad du kanske inte fulkmedvetar så hade du ändå någonting i dig som drevligt. Jag hade ju kändit att jag svijade kvänner och familj och drogmunden. Man hade någonstans in i trågraflästa. Om man inte har mentala problem som det blir du ännu svara. Att man är en besviger sig tillfåg. Man vet det. Det gör du ännu jag bjärder. Jag försökte ju sluta. Jag var på tredjén. Jag kan ju ligga och skaka så mycket till. Då skulle jag inte sjupa på en månad. Bara det fysiska och tas över är så innan svårt. Då var man alkohol och kan dö. Jag fick b städer ska på hotellningen med vatten för att inte hålla glas. Jag skakades nu. Så att få någon att gå igenom det är skitsvårt för det är tacks och sånt här. Man behöver medicins hjälp. Sen då det här mentala, man har svikt i folk. Det är skammar. Det kommer tillbaka. Jag ska säga att första natten på det är optim. På några första natten på jätte, jätte länge. Det är så vändslig. Nu visste alla vem jag var. Jag visste att alla visste. Väng i det och ljuger. Jag klar var skönt. Jag kanske gör mig själv mest för jag mera såsom jag såg länge. Så var det väl ingen hemlighet att någon gick på den här löngenden? Så alla är alldga okej. Alldga är bra för var. Precis. Det var en tidsfråga. Jag tror jag också är innan nästa gig eller spenning eller tredje kamer. Det är liksom. Det. Ja. Men. Det har ju själv. Det är ju liksom en lever in. Jag kan vara en värld. Men jag tänker också. Det måste ju vara såhär flestelsen som du som ändå ut och tonerar. När det alltid finns fri tillgång till spritt när du är ute på och tonerar. Att motstå där är det jävligt starkt jobbat också med den bakgrunden du har. Ja, tack. Men det är inte så svårt som du kan man kanske tro. Jag kan helt älgigt säga att jag är jätteklar med den det. Jag har inte sådär fan år var jag önskat att kunde. Jag har levt det i livet. Jag vet vad det är när jag vet att det är sättet jag vill super på. Om jag har en så vill jag dricka alls britt i hela världen. Jag har inget intress av att dricka ett halvklassiv. Det som jag säger till folk ännu för mig lär ett genorggje i Vegas. Ja. Så det med vad jag gillar är så far. För många är ju den situationen jag var innan. Försök är döljade. Det här balansen. Det är ju så far och var ju på toner och visa fan var mycket bättre än det på denna sida. Jag är glad, jag är luklig, jag är på liktlig. Alla de grejer när jag inte var för. Det som ni röj, det stod, jag kan gå in på en barn och jag är full kontroll. Jag går därifrån och jag vill gå därifrån. Jag behöver inte alls berätta för någon vart jag inte vill super. Jag bara ska säga "Nej, tack, jag tar glasvatt den eller vad du nu är." Min stu hur det var att spela första gigget nikk där på länge då? Det måste väl också vara en väldigt annorlunda känsla? Ja, men efter då den här andra gången när min polare mätts så att nu räcker det så åker jag in på det i tacks igen. Den här gången visste jag att jag kan inte gå tillbaka så att göra samma saker jag hade gjort. Det var att hitta ny lägenhet på själv och börja giggas och börja göra allt det här. Så får något sätt. Det var något som klickade när jag var hemma och samt med. Och inte dig, tack, jag är en så saan "Ok, men då kan du sova här så kör jag dig i manorna." Och efter det så flyttade jag in på ett sånt här halfwayhouse som det heter "soberhouse". Jag vet inte vad det heter på svenska faktiskt. Det är folk som alcoholiserar eller folk som kommer ut från fängels. Det är så det är mitt i mellanhållplats på något sätt. Men då är det ju med andra missbrukare och det vet du att testa vad det är då. Och då kände jag att de ska fixa det här för ingenting i mitt liv kommer att bli fixat om jag inte fixar och lagar den här grejen. Och då hade jag en polare som hade ett bygfölj att taga det in, det har någon som jag började göra. Vad har du då e-följninget som byggar att veta när det inte är? Om du behöver någon som städer tog, jag är den snubben. Jag gör vad som hel. Och då sa jag "Ok, det är ändå att sa jag att jag kan inte vara där för att jag inte har den här grejen."
skjupomöra den för jag har mitt möteklokan sex. Då sa han, då är det en av regelen att du ska få det här jobbet. Att det går på möte tar det i målen, så då får du komma lite senare. Den här landet. Så då jag jobbar där ett år och gjorde ingen musik. Bara gick på möten och jobbade och var liksom någon börja en blé en någon som var pålitlig. Vad får jag betyda det då? Vad på möten var det då? Böb försöker på något sätt få kontroll om mitt liv. I det här. Det sista tinen jag var på jag blev hemskickad. Det hänt lite grejer, samlat i ett hotelldare med en barkaret, var pågår det liksom. Det skader som har för betala så kontaktade den här tisten. Och så att jag vill betala tillbaks, det är du betala för mig. Då han var själv. Missbrukare som många år, men han är typ 30 år igen. Men så han det här känner jag igen i mig själv. Nu har något hem. Det är inte allten som alltid sa, men det är lugnt. Du liksom nu är grejer. Det ändå är roliggörande åt det. Om det vill. Vela och tredje igen. Då hörde han det. Då sa jag, men jag ändrar inte på någonting för en ståg av ett år. Det här var sjumånade in. Och då börja leda lite. Bara över liksom. Jag har inte röret en instrument på sjumånade. Kontakter har de så nu var det gattet år. Jag är redo och så. Okej. Så. Man ska göra med den här killen som spela nu, men. Men på månader så gav han med datum, den tonén är du med på. Så jag kände med stark. Men jag var också med nu i ett en med artist. Det är inte bara att det är en av några andra som också var ex misbrukare. Så jag hade ju jätte. När jag kom i omgittit igen i bandet. Vet jag man kunde luta mig mot och liksom. De visste hur det var. Lägg så det var inte så jobbigt faktiskt. Det kanske jobbigare för andra som kanske måste gå tillbaka till ett band. Det alla fotfarad är superlåingen har förståelse för du går igenom. Må kan vi vara jätteoblig kan tänka. Ja, piffan. Det kanske inte ens själv har ändrat sin tanke om det. Nej, för det är jag höj från andra hållar att de får läst en dölja att de är nüktra. Det är så himla jobbigt för dem för fotfarad är superlågan som är nükt. Eller Alhybr. Det var liksom, men du bara att du är rummet får mig att känna mig kuldig och skall. Det här är skitjobbigt att du är med. Just det. Den twisten är. Och nu faktiskt är det ju att minstan är de gräna jag gör är det ju jätte vanligt att nästan alla är rena eller det vet knappt super. Det är ett klassfin till maten. Ni är inte som det var eller för 30 år sedan. Det kan ni säga. För då hade det varit omöjligt kanske fortsatte ibland sedan. Ja, ja. Ja, det är helt och jävla. Fint alltså. Så glöde jag det här nu. Tack. Ja, verkligen helvete. Perfekt för oss. Tänker jag och säker för dig också. Ja, absolut. Det var därför när du skickade och kallade om det här är ju. Nej, precis. Niggare. Ja, det är bra. Det var det att kulerade lika väl som ni, men jag är jättegärna med. Det kan du absolut gärna för fan. Du sätter upp på det skitbra. Ja, jag tänker så allt innan jag gör så det här grej. Om det hjälper en alltså. Du kan sitta i tio timmar och snacka. Det är så fler. Det är en grej under pandemin. Det bolag som heter Unchained Brands. Jag har en kedjade att de gjorde själv som jag. Allt det har på mig och det var den annars snubb. Så så men den kedjan betyder det något vi kan göra något med er. Så om du kallar på Unchained Brands. med s.com så ser ni. Du liksom slasjer de här på sig kedjerna och det är så allt vi säljer. Ge att baks till musik här sätter där i USA. Den del av Grammy. Det var dem som betalade för mig. Och på det här stället går på rehab. Det är för musik eller folk i musikindustrin. Vad har vi inte. Verkligen. Kult. Så ofta snabb man har varit med med resa och gör en inled resa i det. Så vill man betalat tillbaka på något sätt. Oftast inte för att ligga skam med i det utan bara för att man blir hjälp. Och andra. Genuink. Och det är ju det här del av vad är. Och ge. Paid får det till exempel. Får sektorn och säga alla de här termerna är att. Renn där borta är alla termer i engelska för mig. Så det är inte alls för att jag försöker vara en unge. Skaj från Stockholm som ska aldrig snakka engelska helt. Det är helt lugnt. Jag tror alla fallet. Vad vill du ta på det jag tror vad jag sa? Nej men jag vill snacka om en chain. Ja. När vi just det här då. Nu kommer någon annan som måste gå på rej här. Och liksom och kan jag kan bidra och hjälpa dem så liksom kanske dem kommer ut så hjälper dem och så. Så rullade på det så det måste vara man kan liksom inte vara. Ja men nu må jag bra så då tack och hejdå. Det som minst sponsor alltid säger du vet att. Hur går det? Jag gör detta och jag gör detta. Det ser här alltid. Jag klarar mycket till och fat om det själv. Du kan skulle gå på ett möte och snacka med någon nu kamer. Men den vittan säger alltid den ficka styr de här rummen. Han som är därför eller handel hon som är därför första gång. Just det. Verkligen de är de vittas inte de som har 50 år. Nej. Den de som har fem timmar är de vittas. Verkligen. Jag hoppas att jag kommer hjälpa många. Ja och det är därför jag mera jag älskar möten när jag blev inte ett möte. Skän. Jag går ju för att vara exempel från annan. Och samtidigt som det gör det så har du ett möte själv eftersom du pratar om det. Absolut. Men den viktiga är ju visar för folk att. Qualitet problemet är bättre på andra sidan. Förnå ska bli ren och liksom levat jättetråket hämslig. Vad är det förmängning med det? Liksom utan det det ska ju vara positiv att ta det här steg. Verkligen. Hur ser du på livet idag då? Men allt jag har idag. Men jag tänker på för nio år sedan hade jag ju ingenting. Jag ringer en hem. Jag ringer ett förhållande. Jag ringer ett jobb. Jag ringer själv känsla. Här har jag ingenting. Ingen familj. Allt har ju kommit tillbaks. Gång i tio faktiskt mycket mer än jag någonsin kunde. Jag väntat mig. Men det är på grund av. Jag har tatt det här steget. Har du större medit ännu? Och människor är förlåtande och välkommer tillbaks med öppna allmal om de ser att man verkligen gör jobbet. Alla de här dödarna sen att tro du var stända på jobbnads. Sen är ju en del av det. Och det är kanske det som är det tyngst av jobb, jag städd en del förhållande. Den kommer inte tillbaka. De var så förstörda så att de inte är jättebra att det går bra för dig med en intresserad av har i mitt liv. Och det är jättetråkigt. Men 90% kom tillbaks. Och är faktiskt bättre än de var då för nu är det baserat på 30. Det väcker jag grejer. Jag brukar alltid tänka att de förhållande som inte då håller eller de vängder som lämnar. Jag var aldrig med att det var ändå. Så kan vi vara. Jag är alltid minst. Ja. Och det väntes en del av det.
Jag ägade sig, jag blev med ursäkter för det jag har gjort. Men en del, en del som jag gjorde det till, tyckte inte de var utnatfé. Men då är det så, det får man ibland att jag acceptats jätte så. Det är en del vad är så. Men då är det så. Jag kan inte påverka det var. Och då kan jag gå vidare för att ändå gjort mig. Men det du sa där är ju så sjukt stort i hela tiden, är en acceptance. Ja. Ta hand om sin skit, ta ansvar för sitt beteende. Och det man säger, det man gör, det är så jävla jobbigt i början. Ja, det är det fortfarande. Men du vet så. Så vi pratar om fem timmen när jag ska på tunné. Och kan säga jätte, dröga grejer. Ja, jag är den här fasen. Ja. Och det är ju något jag måste akzeptera och gå tillbaka så att bli med ursäkter. Och ändra på att jag kan inte fortsätta göra. Då blir jag med ursäkter varje gang för att beslut betyder det ingenting. Nej, precis. Superviktigt att det sa det. Och då kommer det ner till hur mycket vill du förändra det. Ja, precis. Vad är det berättigt för att göra för att förändra det? Har du bestämt det ens? Så. Det är ju. Och det är ju som jävla ansvarstagare. Och det är så jävla krafttult. Ja, absolut. Alltså det finns nog inget mer krafttulen att ta ansvar för det man gör. Och det man är och vill vara. Och äga det som man inte vill vara också. Det som man kanske säger fel då, eller. Är dum, eller liksom. Så där. Ja, det är ju. Det ligger mycket rädd, slår det där. Absolut. Och så ska jag visa mig svagen nu för att jag ska be ursäkter. Men det är ju inte det. Det är ju renstyrkar. Ja, jag är det inte att. 100 procent. Ja, jävla. Ja, det är svårt det där. Det är den psykologiska. Det vet ni bättre än jag liksom. Jag kan ju se det i ett område så har jag jättesvårt med det i ett annat område. Det är egentligen samma sak. Det är exakt. Och det är så jämnatt tydligt när det handlar om. Ja, och det blir det en av det. Men när det känns som är sitt och det är egentligen exakt samma sak är mycket svårare för det. Ja, det blir identitetsbaserat. Ja, det är ju det här. Ja, har du ju varit en hel del nu? Du fattar grejer när du. Det känns som det där och sen skor det nästa. Då utmanar du på samma sätt igen, fast i en annan situation. Och det blir så här. Nej, så här brukar inte ha gärna. Och så blir det konflikt mellan liksom jättegärna och så vinner jag oftast i gärnan. Och så blir det lite syn om mig själv. Ja, men hur mycket jävla ändring ska jag göra om det räcker det då? Någ snö. Ja, just det. Ja, och för rollen är i storhås. Den koftan vet du. Den. Löft och tung, liksom. Hänger ner till marken när du bara luktar. Lötta vid rit. Men om vi snackar lite bas då? Okej. Du har spelat med släss. Ja, det gör det fortfarande. Precis. Hur har du ändringar samordet? Det har ju varit intressant. Ja, det kan jag tacka mig. Ja, vi har ju nu spelat. Varför. Det textar bara för två dagar sedan att. Det första blåsgiget riktigt bandet, 30 år sedan. Det som heter nere med sist nu, då det var. 30 år sedan i år. Gör det förra gången. Och för den var vi lite polar innan dess. Vi. Vi hittade varandra jättesnappt. Och hade två hållande som var ganska unikt. Vi valde att alltid delar dem på tredje. Alla anvind knedes hårt vad sitt rum. Det var mycket roliga och delar dem. Vi rökte, så vi gjorde allt likare av. Vi var en ägstvillingare tag. Och spelade i massa projekt tillsammans. Vi var ett samtid. Men vi hade ju den här misprodukskriga igen också tillsammans. Sen hade vi ett band, Snäggpitt. Vi var inte med i sidisi. Då var vi då släst blir sjuk. Vi hade en pace, mig och jättat. Det var ju det som vi försökte avbara i Tornén. Då började det hans resa och bli klin. Då blev det en liten klüft där där i mellan oss. Det jag var inte redo. Och han. Det var ju lite framåt tillbaka med han började bli klin. Han var ju ganska läggig nu. Men tyvärr, det var jättebra att han gjorde det. Då bröt det här att vi alltid var tillsammans. Anders brötta upp fysågs mer med sällan. Jag tyckte det var jobbigt att vara packad och de tar om att han tyckte sig. Jag tyckte att jag var packad och de tar om också. Men han var ju en jättedefemat som hittade mig och spelade mig. Det var ju ett summissesnäggbitt med mig och släst. -Vad är det här? -Jag tror. Som mät kontaktar i slasjan går det mig. Då får jag hjälp vem kontaktar jag. För mätto är det enorma som leder. Jag har inte de här problemen. Då började jag det årslässt och kontakt igen. Faktiskt en gång innan dess han har ett annat band med Mayors Kennedy. Då hade han kontaktat mig om man kan spela med dem. Då kom jag till han sju. Då tittade han på mig. Så det gick nästan och så. Jag tror vi testade någon annan. Det är en ny parkourn. Han såg det räkta. Det här kommer jag aldrig från. Men efter jag blev klin sen så började vi pola ganska mycket igen. Sen började jag ju ganska några årslässt spela. Då fick jag ju för sig att vi skulle göra en platta på den här blosgrägen. Vi hade gjort 96. Det var ju det vi gjorde för några år sedan började tredje. Nu var det en cykel, en slutet också. Ja, coolt. Hur kan ni möta efter rått ni bada var nycktre? Det var jättekonstigt. Det var att vi skulle träffa så att vi hade satt på och drake kaffe. Men det är helt fantastiskt. När vi hade ett annat förhållande, när vi hade då. Det är ju mycket mindre kold. Det är ju inte jätternära. Vi var ju jättunga då. När vi har vi familjer, det finns ju inte tid. Då var det ju för ses på målarnen. Vi är på balen, så går vi att räpa. Så går vi till en annan bar och en stripklubb efter. Det var ju för att få det till man byn. Det är ju ses man man har middag. Sen ses man någon annan gång. Det är ju inte alls vad man kan se. Kan ni prata om då tiden? Ja, det har vi jättaffnet. Nu var på tunnen. Oftast var det handlåt jag upp längst. Det är ju det ofta. Du fan kan bruha hem. Nej, det gör jag inte. Det är ju inte alls. Det har oss fucking wasted med. Nu vet det var fängelsen och det var jättekonstiga grejer. Ja, en kut. Grejer kan man inte prata om. Det är ju intressant. Och så är det intressant. Som jag kommer ihåg, vi kommer inte ha en ihåg. Tvågarna har vi någon av oss. Det kanske inte alls. Båda har rätt från sitt perspektiv. Så vad jävla subitivt är det ju? För man sitter i samma rum så har du en helt annan uppfattning. En vad jag har om vad som händer. Framförallt nu när vi spelar så är det på en helt annan nivå. Det är för man är ju närvarande på ett helt annan sätt. Är det roligare? Det är mycket roliga. Ja, jag tänker med. Mm.
Alla de här nyanserna för Swinnun är man påverkar. Man tror att det blir ungefär samma hela tiden. Man kan inte ta in en pool så man kan inte reagera. Det är inte snabbt. Allt blir långsamt. Nu, du är ett. Man behöver vara höra en halvtom så ändrar det direkt någonting man gör. Till det är mycket rolig. Jävla och coolt. Ja, verkligen. Jävla resa där gjort. Du har ju kommit så otroligt långt med dig själv och det ska du verkligen ha. Tint att höra. Det känns inte alltid så. Ja, det är bra för att du kommer att säga dig eftermiddagen när jag säger något ryg. Det är en järnmättare med en du. Här två kilar man har sagt att det var långt. Då har du ryggen frih. Hur ska du ha? Nej, då ska du be musikt direkt för det. Fan, så här kommer jag att säga långt. Jag har tagt tack jättemycket. Ja, det är. Det är som du har gjort det i ett stycken sig. Men att kunna dela med det berätta om den är helt annat kapitel. Och få insitter om den och kunna hjälpa andra. De sitter samma båt. Är det coolt som fan älskar sånt här älskar? Tagt tack. Det är samma. Ni har det här podcasten och hjälpte folk. Det är fantastiskt. Det är ju under det här kommuner. Man behöver inte vara två musiker. Man kan vara bakmanet i samma och hjälpa andra. Det är allt du behöver ju på det. Du kan hjälpa den annan. Även vad du inte har gjort i en resa. Har du gjort resan så har du upplevt resan? Du har upplevt alla känslor och upplevt allt svårt. Det är ju det som ger att det är ide. Därför kan du hjälpa människor lättare i det. Precis som du gör, precis som. Ja, jag har ju också haft en sinneskog kresa. Det blir så mycket roligare då. Man vet vad man pratar om. Jag säger att det är mest kraftiga. Du kan säga till dem som har en jobbigt. Men om jag är så jävla packad, jag kan inte ta möjligt. Jag har också väldigt kvar. Jag är dyr. Men så här gjorde jag. Det går. Det kan inte läka det säga som har lätsallt ing. Men den här känslan av vad sådär sparat och så förlorad. Det kan inte veta om vad du har käntan. Kan läsa om. Ja, precis det jag tänkte. Min treje fru, hennes föräldrar och läkar. Sucologer och kunde allt av allt. De skulle hjälpa mig och hade alla svaren. Men det gick inte landade det. Så som en alkiss sen såg jag också. Ja. Det var mycket starka. För det ena kommer den för en plats av wisdom. Det andra kommer från en plats av kunskap. Och känner dom exakt. Av intelligens. Och alkissen kommer från hjärtat. Precis. Ja, det är så jävla skillnad. Man kan inte. Jag tänkte besöja det precis när du sa det. Man kan inte läsa sig till livet. Och det spelar ingen roll hur många jävla diplomas. Var det nu heter du ha som psykolog eller terapäft? Har du inte varit med annars själv? Du är det tomma ordenten. Det har ju också sin plats. Det är inte det att inte ha det. Och jag läser ju mycket nu. Och det blir bättre på det. Men det här första du är. Det är det därför de här möten är så himla viktiga. Det är att många känner skam och vill inte gå på de här möten. Men jag är inte där än jag är inte som dom. Och liksom. Jag säger alltid. Gå till date och lyssna på det som är olyckte. Jag gillar att den hittade som är likt. Du vet. Man kan alltid hitta olyckhet och det är en anledning inte gå. Men om man går det i. Och verkligen, den lyssna har man mycket gemensamt. Det är det som är det starka. Kommer bort sådana här att jag är så annorlunda om det är speciell. Och så himla syn om jag är ju ingen har det så dåligt som jag. Alla. Ja, om jag tar det lika dåligt. Det finns inget som är där. Nej, jag har ju färgninget att göra. Jag kan ska gå på ett av möten. Alla är därför att den behöver jag. Jag vill ha med det späda. Ja, dig. Och det är inte så att jag dissar människor som har läst sig till sin utbildning. Det är absolut inte. Vad sa du? Det är inte så att jag dissar människor som har läst sig till sin akademiska utbildning. Det kunskap är supervärdefullt som jag har av sig. Det är inget jag heller. Det är ju en. Alls jag säger. är min resa. Jag säger inte att jag vet bäst eller kan ha. Jag kan bara berätta hur det var för mig. Det är mig. Jag har några som sa jag också. Ja, precis. Och det räcker liksom. Ja, ibland när man säger det. Jag har gjort det så många gånger. Det var faller in i en fem, och bara jag gråttade det. Ja, okay. Det var någon fattad liksom. Ja, ja. De kan ha en familj och sån som jättegärna vill hjälpa. Men de vet inte hur. För många familj och medlemmar och vänner och kollega är det. Men bara läggar. Ja, det är inte bara. Nej, det är ju inte det. Som min mamma säger till mig nu. Jag börjar nu fattar hur din fasca var. Jag börjar på hur det körde i er. Ja, det är ju. Han sa allt jag skulle släppa. Vad för gög han? Jag sa att jag lovar med mamma att han menar det där varje gång. Det var alkollismen, men det är mycket stalliga det. Ja. Jag börjar fattar nu. Det kanske inte får så simpel som man bara lägger av. Nej, du behöver förändra ett inre tillstånd. Ja. Starkt. Fifan. Vad starkt. Ja, jag är. Jag är. Bäffelt, kan man säga. Bra. Ja, men ni. Jag har också en ton när det flickar från Stockholm. Ja. Ja, han var fint. Jag nu jävlar. Ja, det är otroligt fint. Ja, så jag bara. Jag är helt här. Jag är lite svårt att sitta ord. Det är en otroligt fint. Asså. Fint att du kommer att säga berätta om det här. Jag är otroligt tacksam. Eller vi är. Tack. Tack för ni hörde av ni om liksom. Ja, det är. Tack, vad det var, faktiskt. Ja. Men var han med programmet också? Nej, han har inte. Hur känner ni valde, vad det var? Jag spiller ett band som är till Winter. Och förra år sedan sökte vi basist, då var han trommit känner valde med. Då frågar vi nog honom om han ville vara med. Men jag tror att han hade haft mycket att göra då. Och han hade den här podcast innan som han lyssnade på. Och han så skrev han inte med i hannan, så att han blev väldigt glad för att han. Jag hade. Stort en ny på det. Och så gav han mig lite tips. Jag känner han har inte egentligen. Vi har jag snakar i det på medlarna bara. Ja. Men han har inte haft en fantastisk men. Jag känner han har inte heller vid. Jag känner igenom. Han har ju sin cool style och liksom spät. Men så var vi. Jag har ett band med Korn i Blom, från Electroise. Och då spelar en elektrointvars här Göteborg. Då får av alldeles med det här och så kommer han upp till mig. Så jag har stitt sen gång. Och sedan byter vi. Kan få någon med och så skickar vi med i elan då. Nästa. Så ja. Men vad har du i hus någonstans? Ja, jag bor i Örebro. Ja. Och ja. Jag fastnade där. Ja, musik, byten också. Men det var liksom som mitt i mellan. Allt in i Sverige. Och sedan föräldrar och så och borde jag. ganska nära och så träffade jag min sambo så jag blev kvar här. Samma Staris Sammack. Du är ju från Göteborg eller Bore Göteborg. Jag bort Göteborg i 2022 år. Åransans. Asså. Okej. Var då? Kviber just nu. Ja. Det är. Vi vet att den är så det. Nej men. Nej. Årt mot utby. Ja. Det är stan. Ja. Det kan bli stan. Ja det vet jag. Det är en gamle stan och så liten längre bort där så finns det. Gänsiga nybygd. Fy område där. Som är super nice när det är liksom. Säver åren och skog och. Ja. Det är gick att som fan. Här bor jag med min sambo och mina två kiddos. Okej. Ja men nu kan man inte stan får du väl höra av det som får ta en fikel. Ja gärna. Jag har ju lite nummer. Du skickar lite nummer så. Det är gär vi jättekul. Jättekul. Ja ska vi avrunda eller? Det är bara ett sms först för att jag har en sådan ägerna är att ocent nummer ringer inte oss med. Okej. Jag fick göra det för det var så himla mycket från nu som man påde in det på nätten och sånt hela hässings. Så här kan jag inte ha det. För jag har en sådan här telefon som har dubbla sin kvinnit. Ja. så den både svensk och amerikan så att jag stänger av det nederna så stängs den andra av också. Ja, okej, fattar. Ja, fattar. Vi har en sista fråga här till dig, Johny. Ja. Om det nu var du då skulle redigera dig i dig, jag är råd vad skulle det vara då? Tror du skulle vara det som ni sa till mig att fan du räcker till? Du behöver inte. Du behöver inte måsordåligt de har gjort hela livet och nu har ju dellivet den varan också med sammöfsträcker av mig. Men just den delen hade förändrat mycket och räddat mig för mycket, domma beslut. Jag var så obekvär min länja varje, att det är en inte räcka till så så fort. Jag hade den första supernäller du ett sniffa bensin. Jag gjorde ju allt som förändrade den jag var, jag skulle bli någon annan. Det hade jag inte varit göra, men jag hade haft en bättre kalltjänst. Så om det var något, då skulle jag säga var du än ju att göra ett nytt. Ja, så innehälvete bra, bra tips. Nu trycker jag på stopp och jag. Tusen tack för att du var med, det här var ett så jävla fintasö. Ja, verkligen. Tack. Kika så delar jag. Will you? Och tack för att du har lyssnat på det här otroliga ansnittet. Tack för att du har lyssnat på artister på efterl. Om dagen samtal väckte något i dig och det vill ta nästa steg så finns vi här. Vi är byder, coaching, therapy, mentorship och föreläsningar. Du hittar all information du behöver i beskrivningen. Vi hörs nästa avsnitt.
Podcast Summary
Key Points:
- Podden "Artisterabäften" utforskar människan bakom musiken, med fokus på livet, drömmar och svårigheter.
- Gästen, en musiker, flyttade från Los Angeles till Göteborg under pandemin och återknöt kontakten med en barndomsvän.
- Han har varit gift tre gånger, där resandet och parallella liv bidrog till relationsproblem.
- Missbruk med alkohol och droger (kokain, metamfetamin) utvecklades, vilket ledde till hemlöshet och en vändpunkt via en väns hjälp.
- Återhämtningen innefattar nio års nykterhet, aktivt arbete med att hjälpa andra och insikt om bakomliggande trauman och mönster.
- Han kämpar med känslor av otillräcklighet och separationsångest, särskilt inför turnéer, men arbetar med att integrera dessa.
Summary:
I denna podcastintervju delar en musiker sin livsberättelse med fokus på musik, relationer och missbruk. Under pandemin flyttade han från Los Angeles till Göteborg, där han återupptog kontakten med en barndomsvän. Han berättar om tre äktenskap som misslyckades på grund av resandet och parallella liv, vilket förvärrades av ett djupt missbruk med alkohol, kokain och metamfetamin.
Missbruket ledde till hemlöshet och en nära döden-upplevelse. En vän räddade honom genom att ordna rehabilitering, och efter nio år är han nu nykter. Han betonar vikten av att hjälpa andra i samma situation.
Samtalet utforskar också bakomliggande trauman från barndomen, känslor av otillräcklighet och separationsångest inför förändringar som turnéer. Han reflekterar över hur mönster från missbrukstiden fortfarande påverkar honom, men arbetar aktivt med att bryta dem. Avsnittet avslutas med en uppmaning att stanna kvar i jobbiga känslor istället för att fly dem.
FAQs
Podcasten handlar om människan bakom musiken, där artister pratar om livet bakom scenen, drömmar, kriser och vägen tillbaka.
Du kan kontakta dem via Instagram under namnet artisterabäften, på deras hemsida www.artisterabäften.se eller via e-post till info@artisterabäften.se.
Missbruket började som en del av kulturen och förvärrades efter skilsmässor och känslor av att inte räcka till, med kokain och senare metamfetamin som centrala droger.
En vän och artistens mamma hjälpte till att kontakta honom och ordnade rehab, vilket blev vändpunkten efter att han nått botten och var redo att ta emot hjälp.
Det var mycket mörkt, med offerkofta och en känsla av att alla andra hade fel, och han umgicks bara med andra skadade personer i ett destruktivt mönster.
Hans mamma var ensamstående invandrare, och han kände sig utanför i Sverige, vilket ledde till en känsla av att alltid behöva bevisa sig och jobba dubbelt så hårt.
Chat with AI
Loading...
Pro features
Go deeper with this episode
Unlock creator-grade tools that turn any transcript into show notes and subtitle files.