Järnkoll - Specialavsnitt

[Motor] Järnkoll, en pot av karnis aeron. Då säger vi varmt välkomna till ett nytt avsnitt av vår podd järnkoll. Och i dagens avsnitt ska vi prata mer om karnis aerons nu läge. För vi har under en senaste tiden mött stora utmaningar när det kommer till marknadsläget. Och under förra veckan bland annat så hade vi ett informationsmöte för allmänheten. Där vi berättade mer om verksamheten, vad som pågår oss just nu. Och vi fick också väldigt mycket bra frågor och återigen såg vi det här engagemanget som finns för vår verksamhet. Men just det här avsnittet kommer vi vara ett special avsnitt där vi svarar på frågor från verksamheten. Frågor som ställts i oss på våra sociala medier, men också frågor vi vet att lokalfolkningen har. Järnkoll. Järnkoll. Järnkoll. Järnkoll. Järnkoll. I dag är jag Ebba Väterhans med programledare och som dagens gäst har vi Claes Dagertun, VD på karnis aeron. Välkommen. Tackar. Du Claes är ju en välbekantress där i podden, men förvåra ny tillkomna lyssnare kanske du kan berätta lite mer om. Men vem är du värd i en roll, varför bakgrund, men också vitsa vad gäller att göra på flytiden? Nej, men jag heter som sagt Claes Dagertun och jag har varit med på karnis resan sedan 277 om planerna på ett återstarta verksamheten föds. Jag halkade väl egentligen in på ett bananskal via dels min yngre bror. Johan som jobbade på Nårtland och också fanns med under konkurs tid. Sen hade jag historiska relationer till både Anders och Perérik. Men jag har förmånen att få vara med, ända sedan beslutat om återuppstarten togs. Jag var ju ekonomischef fram till August 2019 och sen 2019 så hade jag varit vd. Jag följde 1975 så jag är snart 50 år gammal. Jag följde upp och sedan luli och har jobbat väldigt nära basindustrierna både gruv och stålindustri sen Milen i skiftet. 25 år har jobbat när basindustrierna uppe i norra Sverige, men jag har haft en sejor i Göteborg. Jag dann marknade bara några år i slutet på 90-talet och jobbat. Jag gift, jag har två stycken barn, två flicker som är 16 och 19, två hästar, 300. Om man pratar utanför jobbet är personerad jagar. Jag vill framförallt, jag har haft en jakt med ett dåande fågelhund som ligger med barn om hjärtat. Nu har jag inte blivit så mycket av den varan hittentills. Det har varit en turbulent höst på fler enhet. Men jag tillbringar mycket tid i Skogamark. Jag tänkte ju sra vi, det hörde hon i jaggan någonting nu när det här var det. Jag tog mig tid av och var iväg. Premiär veckan delar av den ska väl tillägga. Jag har haft ambitionen om att komma iväg, men det har inte blivit så. Jag har många höstar i bagage förhoppningsvis. Här har många höstar framför mig också, så att det får väl bli mer av den varan längre fram. Vi får hoppas på. Merykterna säger också att du förlorade ett vad här med Anders Shunström som du nämnde. Han är ju kravnisar av en styrelse ord för Ande, men vad är det för vad? Ja, jag vet inte om det var ett vad. Men det var en rolig historia. Under förra veckan hade vi besök av en prinsen och kan sfälla årschip. Han jobbar med unga antre prunörer och de ville komma upp och besöka. Jag var lite osäker på hur man tilltalar våra kungligheter. Fråga det Anders han har koll på det mest. Så sa han att du säger alla fall inte dagen, eller du utan man säger prinsen. Då berättade han en historie när han tillsammans min var Karlsson hade något möte med kungen. Då hade Ingvar sagt det Anders. Du Anders tänkte nu du som är från landet och inte riktigt har koll på saker. Jag tänkte nu på att man säger kungen eller kånungen och inte du. Du blir skilder med 50 kronor för varje gång som du säger fel. Efter det möte så hade Anders blivit skild. Ingvar Karlsson hade 350 kronor som hade bombat 7 tillfällen. Så han sa att det blev samma sak för dig nu. Det han inte går med 10 sekunder i en del av med prinsen. Men det tar du avtal. Det är att han var det klarerat. Då blev det andra 50 kronor. Men det var ändå inte 350. Det var inte 350. Han tog inte tillavid sig. Han gjorde det ett bästa. Ja det gjorde jag. Om många som lyssnar nu kanske underav jag som programledare är. Jag kan berätta lite kort att jag jobbar som kommunikator på Karnissa Iron sen januari. Jag blir inte juad i den här podden tidigare och satte på din stor klass och berättade lite om. Jag var det jag kommer ifrån och var jag gör mitt jobb som kommunikator. Jag har jumbakrund som från Arlist och jag tirsnöend och bäst på den här sidan. Jag har inte ju bordet på den platsen jag sitter i dag. Men om vi ska börja i det här bredare perspektivet och se till marknadsläget. Vad är det som händer i omvärlden som påverkar oss? Man kan säga stål och järnmanseindustrin har ju kämpigt just nu globalt. Det sitter ihop med utvecklingen i kina i stor utsträckning. Kina är en så stor aktör och dominerande aktör. Det som händer i kina påverkar hela världen. Kina har ju, om säga nästa 15-20 år, haft en väldigt kraft tillväxt. Som har kommit på skam, de senaste åren. Kina har ju halverat sin skänerälla tillväxtakt. Men särskilt och finanssektorn, fastighetssektorn, infrastruktursektorn. Har inte liksom kommit tillbaka. Man har ganska kämpigt i kina. Det här påverkar hela gruv och stålindustrin. Stål är ju en väldigt viktig komponent i infrastrukturssatsningar, fastighetssatsningar. Det är klart när det blir inbromsningar där då påverkar hela den globala marknaden. Kina köper ju 75 procent av all järnman som rörts på världraven. Så på kina är tack i formkurven så får det effekter i hela branschen. Kina exporterar en hel del stål i dagsläget på grund av att den inhemska konsumtionen inte har tagit fart. Det här stresstästar så att säga hela den globala stål och järnmanseindustrin. Om man tänker så att allt det här som händer i omvärlden känns ju ganska långt borta. Man kan ju tänka att det är hur mycket påverkar det egentligen oss som grubbollaggipagela i tonedalen. Men vilket läge ska du säga att vi faktiskt är i karnisargon? Men läget är ju väldigt jobbigt just nu och det finns ju en del andra bidragande orsaker. Vi har ju störningar och orolheter i mellanösten också som innebär att suetskanalen är inte öppen egentligen för trafik. Och det innebär ju också att alla våra fartygstransporter till fjärranösten måste gå vägen runt avrika och ta en omväg då runt goda hoppsudden. Det där strattar oss ganska mycket det också. Så att titta man på järnmanpriset så har det fallit med nästan 33 % en årschriftet. Våra frakt kostnader har ökat med princip 50 % sen början av året och det där blir väldigt väldigt kändbart. Och då behöver vi ju videotjärder som vi kan göra för att minska negativa effekter, av det är ett här medutav negativt kastaflöde, svagare, resultat, det blir otroligt viktigt. Och det här är ju också en tid när vi är tvingade till att göra det ganska stora omfattande investeringar, kopplat i vårat nya tillstånd och så vidare. Så det är helt klart ett mycket ett allvarligt läge. Men du nämner också att vi gör åtgärder med vilka typer av åtgärder som vi genomför ju snur. Men Fokus handlar ju väldigt mycket om att minska våra kostnader och att videotjärder för att förbättra kastaflödet. Kastaflödet och kostnader inte riktigt samma sak utan kassaflödet handlar ju liksom om pengar i intresspektive pengar ut. Vi gör ju som jag sa rätt stora investeringar och då funderar vi på kan vi skjuta på de här investeringarna kan vi knuffa dem framåt. När det sen kommer till kostnadsredukon så handlar det mycket om gnetande i vardagen. Men nu har vi också i närtidagen och ser att ganska stora personella driftsinskräntningar som nedragna har utav medarbetare vilket givetvis i tråket. Men en nödvändig åtgärder kan han de konsulter i verksamheten. Vi försöker ha mindset att skapad världen i riktigt riktigt korta perspektivet. Svarar man inte jag på den frågan? Då överväger vi eller skjuter på det helt enkelt. Men kan du säga någonting om hur många som kommer att bli av med jobbet? Jag har ju fått den där frågan några gånger och det är ganska svårt att svara på det innan man har liksom jobbat igen om det här internt. Man ska sedan man behöver fundera på vilka funktioner behöver vi ha kvar vilka klarar vi oss inte utan. Och det där är ett arbete vi har jobbat med under föregående vecka och nu den här veckan inleder vi förhandlingar med våra fakliga samarbetspartners. Och bilden har väl klarnat lite grann med jag vill inte föregripa dem förhandlingarna. Och koppla till det här också så är ju mycket funderingar. Okej, kommer karniserna att gå i konkurs? Kommer vi pausa verksamheten? Vad tänker de det? Nej, jag vill väl inte. konstigt att den typen av tankar bubblar upp. Vi befinner oss i dag ett läge där vi förlorar pengar och har negativa kassaflöden. Men då kan man ju logiskt förstå att om det är så för tid att evet, tar pengarna nånstanses slut och vad händer då. Samtidigt ska man vara medveten om att råvaruindustrier är volatila och cykliska. Det finns liksom inga träd som växer till himlen. Vi har haft sex fantastiska inledande år, vilket har varit väldigt värdefullt för att lägga grunden för en stabil och finansiell starkt verksamhet. Men när tiden är då blir tuffare, då måste man vidtas om att åtgärder man kan vidt ta för att minska negativa kassaflöden, minska kaloperande negativa kostnadsspiraler. Det behöver vi helt enkelt göra. Det betyder inte att vi ska göra det för alltid, men nu är marknadsläget sådant att vi behöver göra det. Och just det här, att kallnisaron är en sån på att stå där arbetsgivare i Paila kommun och det är klart att det blir en snackis om du går till affären, men värmen pratar om det är ju går egentligen för kallnisaron och som bolag. Och en del drar i paralleller då till Någland, för tidigare grubbolaget. Och det pratar sig en del om att kallnisaron är den nya Någland. Varje skillnad är den där i mellan. Den liknäll man kan göra är att båda bolagen har bedrivit verksamhet i kallnisvar och båda bolagen är i Jernmams. Eller var eller är i Jernmams industrie. Men Någland var ju ett grinfildprojekt, en Nordrum satsning som kostade otroligt mycket pengar. En Någland är fortfarande största konkurs genom tiden. Där man investerade upp emot 10 miljarder kronor och det är klart så stora investeringar. Då behöver man ju ha kassaflöden om man behöver marknaden med sig för att klara av det. Kallnisaron startade ju på ett helt annat sätt. Vi startade ju för det första så fick vi ju. Vi fick ju 99 % rabatt på tillgångarna. Vi köpte ju konkurs på ett för hundra miljoner i princip på startad. Det är helt med de egna pengar. Vi är fortfarande i daget helt skuld, fritt bolag, att starkt eget kapital. Någland var beroende av ett marknadsläge på helt andra nivåer än vad vi är och har varit. Jag tycker att den liknelsen. Det kan man inte göra. Om vi återigen kollar utanför oss en bolag och kollar med på samma stort. Hur påverkas våra leverantörer? Vi har ju inte annonserat några driftsinskränkningar i produktionen. En så länge är ju planen att fortsätta producera. Och många av våra leverantörer finns ju nära produktionen. Och då kan vi inte dra ner där. Men vi kommer ju att vi tittar på andra tjänster områden och varu områden på där leverantörer kan komma att bli berörda. När vi försöker minska våra kostnader. Men det finns inga kollektivt breda grepp mot våra leverantörer. Och särskilt inte de leverantörer som en del i vår produktionsapparat. För som planen ser ut nu är ju den fortsätta att producera på fullfalt. Sen vet vi att vi har aldrig varit framtiden i sitt sköte. Kanske kommer en dag när vi tänker annorlunda. Då beroende på hur marknaden utvecklas. Men i dagsläget ser vi ingen stor effekt där. Och du nämner ju också det att det är många av de leverantörerna som finns i närmrådet och även i Paila kommun. Hur ser dialogen ut där med Paila kommun om vårat nu lägen? Men jag tycker ändå sedan starten så har vi haft en väldigt väldigt bra dialog med Paila kommun. Och vi vet ju hur värdefull vår verksamhet är. Det är ett sysselsättningsperspektiv för tornadealen och för Paila. Och vi värnar ju verkligen de arbetstillfällen och den sysselsättning som skapas i kölvatnet utan vår verksamhet. Det är jätteviktigt för en levande byggd och ett tornadealen i utveckling. Men jag upplever att vi har en bra dialog med kommunen och jag upplever också att vi har en bra dialog med de leverantörer som är så otroligt viktiga för oss. Och du pratade ju också om det här med att nu pratar vi ett kort siktigt perspektiv, men hur påverkas våran långsiktiga strategi och om man tänker längre fram? Man kan väl säga så här att just nu är ju fokus precis som du säger att det är korta perspektiv ett säkerställa att vi har en fram tid. Och det handlar om att minska våra kostnader, jobba med kassaflöede. Långsiktigt så vill vi ju vara i tornadealen för generationer. Det är en pratar vi om och vi vet att det finns mineralisering i våra direktarnärområdet som sörer för det. Att tiden måste säkerställa det är att vi är konkurrenskraftiga. Så bara långsiktiga strategi att utveckla ytterligare fintigheter, den är inte förändrad på något sätt. Däremot kommer att komma ihåg att vi har ju ännu inte ett lagakraftvunnet tillstånd för annat en slutbritning av Tappoli. Nu har vi ju en huvudförhandling vecka 45 år och förhoppningsvis en dom i den delen i början av nästa år. Men det är klart om marknadsläget är svagt under lång tid så kan det möjligtvis påverka tidplanen för när vi utvecklar nya fintigheter. Det är klart att att bryta och sälja gärnmal med förlust kan man ju tänka att det kanske man inte behöver stressa in i nya fintigheter. Det kanske är bättre att sälja den råvaran, den dagen marknaden ser ju så ruta. Nu är ju vår plan att 2018 påbörja grubrytning i framför allt så har vi en Tappoli-lide mot sitt slut. Och jag har svårt att tänka med att vi skulle leva ens svag marknad under flera år. Det har jag svårt att tänka med. Och om vi nu ska tänka också lite andra frågor som jag fått kring ämnet nu läget och så är ju manbanan också. Och från komlig att prata om så att en fråga vi har fått just kring Malmbanan är Malmbanan skapasitet och urspråningan också en bidragande faktor till kronisareans nu läge. Man kan nog säga att även om Malmbanan inte hade drabbat av störningar så hade vi nog gjort det vi gör nu. Men det går inte att blunda för att Malmbane effekten kom en del negat i vad konsekvenser. För det första ligger vi efter kassaflödesmässigt. Vi har ju nästan 350 000 ton i PITG iärvi. Det hade vi ju hälgre haft i balansräkningen som likvidar medel. Och det är dessutom så att det här materialet var ju då tänkt att sälja på marknaden i priserna var betydligt bättre. De har ju fallit om nästan 33 procent och det har också ganska stor betydelse. Så tittar man på de totala konsekvenserna av Malmbanan så pratar vi nu 3,400 miljoner kronor i direkta effekter för oss. Men de åtgärder vi nu vid tar. De hade vi ändå vid taget om vi hade haft 3,400 miljoner kronor mer i kassan. Vi hade vid taget de här åtgärgna även om vi hade haft 10 miljarder i kassan. För att förlorar pengar över lång tid, det är ju så klart upp enbart dåligt oavsett vad utgångsläget är. Du har ju tidigare också varje maipodden och pratat om just Malmbanan här i tidigare avsnitt. Malmbanan har ju varit på tapeten och kommer ju fortrat vara på tapeten längre fram också. Och kopplat till just Malmbanan och PITG är det också en ytterligare fråga vi har fått. Just jällande lagret för när lagret i PITG är det tömt och vad händer i fall det blir stopp på Malmbanan igen. Varska vi så fall placeras ligen som produceras. Så det här är ju som en fråga som många funderar kring. Vad tänker du kring den frågan? Jag med planen är att vi ska få ut det här extra lagret under slutet av det här året. När ursborningen inträffades ansökt det vi om och fick bevillighet ett till 3-2-gläget. Han kör en bortjung för hundra tusenton innan vi kom in i den så kallade barnarbetperioden i slutet av april. Frånslutet av april till den skettoktober tror jag är så pågården av den här barnarbetperioden. Det vi inte klarar av att köra bort någonting. Men från och med början av oktober så har vi återigen 3 tåga avgångar som vi kommer försöka nyttja. Så planen är att komma ifas till års skiftet. Och det klart Malmbanan är ju en en svag länk. Jag är väldigt glad att vi hade den finansiella styrka och ställning som vi hade i slutet av förra året. När det här inträffade vi tappade ju kassaflödesmässigt i princip 5-6 hundra miljoner på ett bräde. För. Men. vi säljer ju gärnmaln för dryga 200 miljoner i månaden. Det klart får man inte ut någonting under 3 månader. Men då är det 600 miljoner. Och kombinationen nu med riktigt svagt marknadsläga och en ansträngkassaposition. Det skulle du få förröda om det är konsekvenser om det här inträffade igen. Och kopplat också till produktion så är det också en fråga vi har fått. Vi kunde öka produktionen till 2025. Alltså, vi producerar för fulla muggar hela tiden. Och produktionen varierar ju naturligt. Det är ju så att. Vi kan matavärket munger för 800 ton i timmen. Och det gör vi hela tiden. Beroende på järnhalten i den malm som vi matar verket med så styr det vår produktion av färdig produkt. 25 åren är snitt halten på järn i vår malmär lite lägre än vad det var i tidigare år. Vi kommer bara producera ungefär två miljoner ton. 26. Det ser ut att bli det åren när vi producerar som allra mest en bra bit över 2,3 miljoner ton. Vi har en naturlig variation, men det är viktigt att ha med sig det. Vi producerar för full fart den så länge så mycket det går. Men den är avt på att vi får ut den styrs av järnhalten i malmän i gruban. Vi har en gråbärsproduktion i Tappolis som innebär att vi behöver brita mer för att uppnåssamma järnhalt. Det är ett temat att vara innebär den kritiska perioderna gråbärsproduktion för oss. Man kan väl säga så här att när vi startade kownis ärra om 2018, då var det inte gruplanen med en sjuk år. Tanken var att Tappolis skulle vara slut i januari 25, det vill säga om några månader. Som konsekvenser att marknadsläget har varit så mycket bättre, så har vi lyckats förlänga livslängden i Tappoli. Men det kommer då med en högre gråbärsproduktion under 2023 och 2024. Det är delvis 2025. Man pratar om vi slänger oss i en del begreppbranschbegrepp. Man pratar om pushback i dagbrott sammanhang. Varje dagbrott har en optimal storlek vid ett ivet marknadsläge. Marknadsläget blir sämre, då gör man gruvan mindre och marknadsläget är bättre, så kan man göra gruvan större. Men det innebär att när man gör ett lokalt omtag en pushback, då har man malmen egentligen under gråbärighet. Vi är inne nu i en fas där vi måste grava bort gråbärs som ligger gråvan på den malmen som vi ska kapitalisera på under 2027. Den gråbärsproduktionen går drastisk ner under 3D kv25. Vi bryter idag nästan 18 miljoner ton gråbäri. 26 miljoner ton gråbärj och 27 miljoner ton gråbärj. Varje ton gruvan kostar ungefär 35 kronor. Det är 12 miljoner ton mindre. Det är nästan 400 miljoner kronor på ett år. Det där har jättestor effekturit kassaflödesperspektiv. Vi befinner oss i den fas i Tappolis livslängd när våra kostnader är som högst. Det är också därför vi med krafttag vill tattage det här nu. Vi kan sköda frukterna av den gråbärsproduktion som vi har bedrivet under 23 och 24 26 och 27. Det är bra svar. Det är mycket stora siffror och svårt för en som kanske inte insatt det. Det är ju allt det här och förstå hur stora mängder är. Vi har pratat om tider i de kina och hur det ser ut där med delas marknad. Vi har fått en fråga kring att kina inte kommer att vara man innan 2018. Kina konsumerar ungefär 1,5 miljard ton. Kina har en hälskt produktion på en halv miljard max. Det betyder att kina köper 1 miljard ton gärnmalm. Så därremot tror jag personligen att vi inte kan förväntas en snabb vänning i kina. Jag tror att en vänning är den kinesiska ekonomi inkommertidiga stunder 2025 mer än en första halv. Vi fortsätter lite på att inkomna frågor. En fråga vi har fått är utdelningarna till ägarna. Nej, det är kortaste året. Men det behöver utvecklas lite mer. Om jag sa oavsett kassa position, så man befinner sig ett läge där man förlorar pengar, då vidtar man åtgärder. Så även om vi inte hade delat ut en enda kronat i våra aktiägare så hade ledningen och styrelsen tagit besluten. För att göra en eget i var resultat, det vill man alltid dundvika oavsett hur stark finansiellställning man har. När det kommer till utdelningar så kan man säga att kownis aktiägare har investerat sedan starten 930 miljoner kronor av egna pengar. Nån kronor i lån. Det har de investerat i den här verksamheten. Kownis är de under samma period, så har man tagit utdelningar på 1,4 miljarder kronor. Den delen som har gått till aktiägare som överstyg i aktiägare har investerat. Det är 470 miljoner. Samtidigt har kownis ärron under den här perioden i princip kärnat 3,5 miljarder. Den allra största delen av det man har kärnat har vi faktiskt, har aktiägare valt att återinvestera. Vi har investerat 2,2 miljarder kronor i gruverksamheten. Resterande del finns ju kvar i balansräkningen som är ett kapital. Som aktiägare om man investerar nästan en miljard, så finns det såklart på den förväntan och ett krav på att man ska ha avkastning. Annars investerar man ju inte några pengar, så funkar det i Västvärden. Jag tycker nog egentligen att de har jämför de totala inbetalningar som aktiägare har gjort sina egna pengar i relation till de utdelningar man har gjort de senaste 7 åren. Så tycker jag att den avkastningen är helt rimlig. Tittar man på de senaste två åren så har vi faktiskt aktiägare investerat mer pengar än vad de har fått i utdelningar. Just för att trygga för en långsiktig gruvernäring. Som du var inne på tidigare om investeringar så investerar vi för en långsiktig gruverksamhet i tonedalen och har gjort en del investeringar i närtid. Och kopplat till det speculeras en delkring. Frotationen och investering i frotationsanläggningen i Andrikingsverket funderar om frotationen anledningen till att vi måste varsla. När det finns ju ingen som helst logik, en sådan koppling, alltså vi kör ju produktionen på fullen fart. Utan vad vi gör nu är att vi gör personalnedsdragningar av resurser som inte är nödvändiga för en kortskiktiga produktionen. Frotationsanläggningen är i princip inte nödvändig för slutbritningen av Tappoli. Utan frotationsanläggningen behöver vi framför allt för att kunna gå in och bryta i Sa Ha vara. Det är väldigt värdefullt för oss att kunna göra det som kallas för varmtester av frotationsanläggningen i god tid innan man behöver köra den skarp. Vi startade frotationsanläggningen i början av februari. Vi har sett en tydlig trend att vi rör oss i rätt riktning. Om senaste veckorna har behövt sätta reduktionsnivå på upp emot 85-86 % av frotationsanläggningen. Det ska jag kanske inte att fullständigt genombrott, men i vart fall nästan ett genombrott. Under första delen av varmtesterna så låter vi på 50-60 % reduktion och vi behöver upp till 95 %. Vi är inte där ännu, men vi är på god väg. Frotationsanläggningen är ju en väldigt komplicerad process utrustning. Det är inte ändrat eller två ratta och ratta på utan det snarare är 20-30-40. Den mängde olika kemikalier. Så att det talar lång tid att få en son att fungera det helt normalt så ser det ut i processindustri. Men det finns inte någon som helst koppling till flotationsanläggningen, prestation och de driftsinskränkningar vi gör nu. Vår en annan fråga vi har fått är vad händer med börsnoteringen? Man ska ha att det finns inget beslut om att kallnis-iron ska börsnoteras. Det är ytterst ägarna som bestämmer om det. Jag har fått ett uppdrag av styrelsen att förbereda kallnis-iron för en börsnotering. Det är ett arbete som har pågått den hela 2024 och vi är nästan i mål med det och tanke att fortsätta med det. Vår aktie ägar det, det är en majoritet av våra aktie ägare, tycker att kallnis-iron hör hemma i en noterad miljö. Jag tänker mig att kallnis-iron kommer att börsnoteras. Men att börsnotera ett bolag i en råvarusektor när råvaran är på dekis. Det är ju slänga bort aktieägarnas pengar. Jag tänker mig att den börsnotering tidiga kan bli aktuell när man- marknadsläget har vänt. Jag tror inte att det är under 2025. Vi ser effekterna av en sådanvändning även om jag tror att den kommer då. Så det betyder att mitt mindset är nåt kownis inte går mot en notering för en tidigast 26. Där mot förbereder vi oss för det fullt ut. Om vi fortsätter på den trådde med kolla karttryckligt på verksamheten, så har jag fått en fråga på informöter för allmänheten, varför vi inte söker investeringstöd eller talon för att säkra verksamheten. Det söker vi efter med ljus och lyckta kan man säga. Skulle någon vill jag låna pengar till och ha det gärna lånat det. Men alltså hur dumt det är så finns det inte en enda bank som vill låna ut pengar till oss eller nästan någon annan för den delen i Järnmansbranschen. Men tanken på att gärna Malms gru, vår gärna Malms orienterad verksamhet är så vollatil. Så krävs det i princip att man har eget kapital. Det är jättesvårt att få några lån. Men vi jobbar på det. Vi har olika idéer om det är att allgeras även om samma spartning på kundsidan. Det är ganska vanligt att man jobbar med prepayments för framtida leveranser och så vidare. Vi tittar på det och vi jobbar också med SIK och EQN för att se kandom bidrar med de form av säkerhet. Men svarat på frågan är att det är ingen som vill låna ut pengar till oss. Fasten vet skuld för ett välmående bolag med en fantastisk historia. Det är konstigt, men så är det tyvärr. Nannan frågade om, skulle vi inte kunna sälja till stegra, tidigare hårt för grinstil och SSB-ställor för Kina, Släst Europa. Tyvärr inte i nu läget. Vi tillverkar en pellet feed. Det vill säga en fin maldgärnman som använts för att göra pellets. Både SSB och stegra har behov av pellets. Det saknas den pusselbiten i keden för att vi ska kunna göra det. Vi har en nära dialog med stegra. Vi har också dialog med SSB, vi har haft det. Vi har också funnits i det och tankar om att kanske kunna leverera maln till LKB och LKB. Vi skulle kunna göra pellets av vår åvaras och konsumeras lokalt. Vi har ju inte haft framgång i den typen av diskussioner. Vi tittar också på att andra sätt att förflytta oss i värdekedjan. Att vi självständigt ska investera i pelletsverk. Det är inte realistiskt eller rimligt för ett pelletsverk. Man har minst 6 miljoner ton på hårtbasis. Det är tre gånger mer än vad vi producerar idag. Det finns andra tekniska landvindningar och andra tekniska processer där man kan göra ett direkt reducerat järn av vår produkt. Där skulle vi kunna ha ett samarbete med både SSB och stegra om en sån teknologisk eller vissa fungerar i vår verksamhet. Nu i höst har vi ju en kommande huvudförhandling vecka 45. Och kopplat till den har vi fått en fråga. Hur viktig är en positiv dom i en stundande huvudförhandlingen och vad omfattare den? Det är klart att den är väldigt viktig för långsiktigheten. Våra att nuvarande tillstånd ger oss otvivelaktigt möjlighet att slutbyta tappoli. Men den ger oss inte möjlighet för någonting med. Som man kan säga ställt ut om allt rimligt tvivel så har vi kontroll över den delen. Men för att kunna gå in i både Sahavara och Palotjeva så krävs ju ett nytt tillstånd. Och skulle vi inte få en positiv ett positivt utslag i markomiljö över domstolen. Då skulle vi naturligtvis överklagade det. Men det är inte först vi har tillståndet i handen som vi har grunden för en framtida långsiktig gruv näring i tornetalen. Jag är väldigt positiv till utgången av den kommande huvudförhandlingen i möd. Den förra huvudförhandlingen på i kunde tre veckor. Nu har man ju valt att fokusera på de överklagade delarna och med planerade på att genomföra huvudförhandlingen under en veckas tid. Vi tror att vi kommer få en positiv dom i vår favor i mitten av januari nästa år. Det är min absoluta övertygels. Allt annat vore vansinne på det. Det minst är mycket på vansklass. Vi ser fram emot överhandlingen så får vi hoppas på en bra dom här i början av årslyftet. Absolut. Men vi hörnir i vad av några frågor nu. Det känns som att vi har berörat många olika ämnen. Men det är nånting avslutande som du känner att du vill passa på att säga. Vi har missat. Vi har fått väldigt positiv respons på internt och exterhämt på dom återheter vi gör. Som så klart är jobbiga och tråkiga. Det är inte roligt att medarbetare tvingas luta samarbetspartners för minskade affärer och intäkter. Samtidigt är det att vara ansvarstagande. Det viktigaste för oss är att värna långsiktigheten och värna medarbetare som vi kan ha kvar i sysselssättning. Vi vill ju inte även tyra verksamheten och att passivt sätta sig bara knappa händerna och benstilla början och hoppas att det blir bättre i morgon. Det är inte att vara ansvarstagande. Utan att vara ansvarstagande, det att göra det man kan och det vi gör nu. Så det tycker jag är viktigt att säga. Jag upplever också att det finns ett stort engagemanger i de här frågorna. Både internt och exterhämt. Jag upplever att vi har ett starkt stöd. Det är viktigt att vi är så snart som möjligt landar de organisatoriska frågorna, vem lika har och vilka tvingas luta. Det blir ju som en blödfilter med verksamheten. Jag upplever att det finns ett starkt engagemang. Man kan ändå tillåtas för vara lite positivt, alltrist. Det är även om det är mycket som är jobbigt just nu. Så kan man ju säga ett långsiktigt perspektiv. Så spå man ju ändå att rovar och kommer att vara i en supersykel om vi pratar 10-20 år framåt. Det händer jättemycket spännande. Vi har utvecklingsprojekt som jag beskrev om andra alternativa tekniker i stället för pelletsproduktion. Vi tittar på fluidbedd där man kan göra direkt reducerat. Järn som skulle kunna levereras direkt till den elektrifierade europeiska stålindustrien. Det finns jättemycket intressant där fram om ett antal år, fem, tio år i perspektiv. hela Europas självförsörjning och grad av oberoende är ju också i fokus där vi har möjlighet att vara med som en spelare i det. Europa producerar direkt 150 miljoner tonstål. En minoritet av rovar om att den produktionen kommer ifrån Europa. Vi har klimatfrågan. Man kan säga att vi är i en perfekt stortrum. Vi är helt perfekt positionerad. Det viktigaste är att vi tar oss förbi de små utmåningarna eller små åska. De är bampsen i roaden som vi har framför oss just nu. Men det finns väldigt mycket positivt fram i horizonen. Det tycker jag var jättefint av slut. Vi kan passa på att säga att vi informerar i löpande om de här frågorna. Nästa stället att hålla sig uppdaterad på är att följa oss i sociala medier eller på hemsida kownisarren.se. På Facebook heter vi kownisarren och på Instagram heter vi kownis under cheque iron. Inna följ oss. Ja men jättebra. Så jag tänker att vi avslutar därför idag så tackar vi så mycket klas för att du var med i prod den idag. Tack så mycket. Tack.