Hva er menneskelig yteevne?

[Musik] Vi lever är en tid med ökende spännningar, naturkatastrofer, kriser och rik. I njure tid har berätskap och operativ kapacitet kanske aldrig varit mer viktig. Det handlar ikke bara om teknologi och just styr, det handlar om människen som står i front. Vad krävs egentligen får du utom maximalt under kriser och rik, hvor de byggves ordater, operatörer och berätskapspersonell som tolade belastningen fysisk, mentalt, teknisk och taktisk. Det kommer till operativ utövna en podcast som dycker dypt in i nån virkelig betyren och mänsklig kapacitet och robusthet. Vi ska utforska vad som gör individer, lag och enheter i stant och prestere på sitt bäste, norrdelar som mest. Detta starten på en sere där vi løfter fram kunskap, erfaring och kompetanse i samarbeid med någon av de främsta expertna infagfält med mänsklytövna. Männsklytövna är i denne samling definerat som fysisk, mentalt, utövna, sön och residursion, är näring och totalt belastning som både enkeltvis och samla är helt avgörna för att skapa operativslagkraft. Podcasteren är ett led i ett stort samarbetsprojekt, vår akademia och operativ eviksomheter ska lära varandra och sammen ett avbläre bedre förståelse av fagfältet och identifiera vad som är bäst praktiskt. Detta är bara en podcast för personerlig operativviksmöter, det är också en podcast för värmansten som samfunn, tränningen med en god, totalt beredskap och det inkluderar alla. Männsklytövna är den störste resursen vi har och den kan styrkes både individuellt och kollektivt. Tack för att du lyter till podcasten, operativ, utövna. [Musik] Välkommen till podcasten operativ utövna, podcasten som tar upp relevante tema, innen fagområde, mänsklytövne i en operativ kontext. Podcasten är ett samarbetsprojekt mellan universitetet i inlande, väinstututför, folk i hälsa och idrasvindenskap och försvaret, vi har en show-openskåde, vi är seksjon för mänsklytövne. Dagens tema är introduktion till operativ utövna. Välkommen till studio, chef, seksjon för mänsklytövne, major, Thomas, André, vanes. Tack Erik. Väl hygglig att ha det här. Kan du först säga att det är grejt att kolla Thomas här i tör. Absolut. Vi brukar i väldigt grad idag ettorna om ni får se vad det är. Så Thomas är någon av mitt här fraterlig eveten. Jag fintar en avklart. Men kan du Thomas se lite om bakgrund och din stilling i försvaret? Ja, Thomas heter en sitt som chef för en ganska ny seksjon i här en svoppenskola, seksjon för mänsklytövne. Vi utvecklad en seksjon över någon år för den enkligh, fart fullständig på plats för ett och ett halvt år sedan. Och bakgrund för det är of fordi vi har sett behov att få en faglig styringsänhet för mänsklytövne. Så är det lite styrs att du ska se den här första episode, så önska jag lite lite mer om din bakgrund. Vår startade för Lindel, och jag vet att du har civilutdannning som är relevant för dagens tema. Så jag gärna lite lite mer om vem Thomas är. Jag startade här en för faktiskt kyr år sedan i år, 2004. 19 august, de möttade upp i Porscheangmåen garnison i Finmark. De i kyrerna har gått utrolig fort, jag får ditt lov till att göra ganska många försäljliga spännasteing. Det bynte med ett år befolkskolutdannning, så var ett år lagföror i en avdelning som icke finnes idag, Gegrbattelon. Efter två år på Porscheangmåen i Gegrbattelon så bynte jag på krigskol i Oslo. Där tog jag min första bärslöjgad i militär i studier. Så var ett år trokchef på både fos i norrnorge och två år näst komande här i kompanik. Då kom jag till 2013 och då gjorde jag ett senare skifte, fagligstet. Då tog jag den andra bärslöjgad min på norrgrisidresuskola i ideespiologi. Då har jag så. Jag har bids så intresserat i det att han fagfäljte att ikvidre med en massdegrad som tidig som är fortsatt att jobba i frigaden hursdag och härstaden i här. Mastegraden var också vid norrgrisidresuskola, master i idresidenskap med fördjupning i dagtränningsfysiologi. Det har då ent opp med den jobben jag har idag, som både är en som standard officierssutannning och en tonfagutannning i denna. Inålsrikt, absolut. Och det som är så utroliga är att spännande sig och förloft och kombinera ditt olika fagrättningen operativ utövna i en militärkontext. Tack! Senare första episode är det också grejt att jag är sylitom och är sälj med ett namn är Eirik Grinnaker. Jag har också hatt en kortsmännerratifte innehållsrikt erfaring med Forsvare. Då ska jag tillbaka till 1999-2000. Då är jag utskrev ett befallskurs eller UB-kurs. Det är väl okej. Det är ett kurslängre hört på sådant som det var i en formen. Nej, utskar man beförlek ett begrepp i dagens utdannningssystem, men samme metodiken, om utdannning på en så kort varje ett kommer och tillbaka. Det gör det runt. Då blir det utdannning och tänds ettid igen och fört över 12 måner. Den första perioden, en befallsutdannningen, varje på Arena, i Harn, Ponserbottaljon. Och tänds det gjorde jag på Sättemån, den sista perioden. Då var jag i fjärn uppglarings-sättedivision, under nog världen General och Forsvarschef Eirik i Storforsen. Det har vi tillbaka i 2000. Då var han S-Kaladronerchef för uppglarings-sättemån. Det kan nu henne att Eirik i Storforsen kommer att löra på det här på ett antidspunkt. Då kan jag se till den sista jagen vi diskuterter. Jag gick ut från Hans Kontor och var ganska obiskt, mat och jag hade rätt. Jag kan se nå. Jätterthed att jag omsämt mig. Eirik i Storforsen tog en gode beslutning under Övulsen, Joint Winter 2000, som blev en speciell övrelse. Det var en ganska stor ulycke som uppglaringsbata-leon var i Nolverting. Det var ett tag raster på ett samförsus. Då blev det en del tingknytat till det som i ordet vi hade delt med enning. Men jag måste säga att Eirik i Storforsen tog en Särskog beslutning. Jag har varit för varje tillinspirator med förlåt till Lelsen. För det har jag försuvit att jag har blitt i Nolverting mys än det. Ett det försvaret tog varje i Eirik i Storforsen som är Thomas. Jag har en bachelor och en master för att Eirik i Storforsen startade jag och jobbade på universiteten i Indanen i 2010. Där har jag varit sidan i första elektritor i Hälso- och trendensisluggi. Jag har jobbat med Lelsen. Jag har varit siktionslöde för hälso- och trendensisluggi. Jag har varit institutlöde för institut för folkhälsa och idrasvindenskap. Jag jobbar med att mymma projekt Lelsen. Det som jag jobbar mest på är samarbejda med Forssvaret. Jag är projektlede för det umråde som är grundat i sitta där i studio. Mensk ljuta ämne är en operativ kontext. Det är lite om mig. Nå skal vi snakke litt om målgruppe fokus for den podcastene. Hva er det som er? Nå overøyden av målgruppe her. Målgruppe som vi ønsker nå frem med gode samtaler, faglige diskussioner, etterverk oss og jester i ny episodeer, er ganske bred målgruppe. Det mest åpenbare er jo vårt eget personel i forskjvere. Med alle forskjrener hans, høyden, forskjvere, lufthorsvare, vi har sai for speciallstyrkan og ikke minst heimewerne som utgører reserviskjyrken. De er viktige målgruppe personer, fordi vi ønsker om denne podcasteren og tilfører litt kompetanse på alle som skal være brantfolt om våres i verste fall likkrig. Men i tillegg har vi målgruppe vi mener vil ha stor nytte av å høre på vår samtaler. Det er for eksempel politiet, eller politiet aten. Det kan være par medikere, lager og reddningspersonnel. Alpint reddningspersonnel, og da snakker vi både om skredning og sök i hele Norge sland, inkludert Nordnorge, hvor vi vet at vinter for hålland er ganske anstrængt, som kreve åpenbart ute evne i den konteksten. Brann og reddning er kjempeviktig. Vi kan adde på for eksempel oftsjørt personnel. De har kraft til utavne i den herring av jobbe. Leder i næringslivet og offentlig sektor utover de som skal være reddningspersonnel. Vi lov sa en hverdige av å høre på mye utav det vi kommer til å prate om. Og sist men ikke minst, så snakker vi også om hele Norge's befolkning, verken mer eller mindre, fordi det vi kommer til å ta opp i denne serien både vi vil være relativt til folkhälseaspekter, og hållet seg frisk og fraver av livsstilssyktomer, plantanen. Og ikke minst at vi er tjentmat vår befolkning i Norge, vi er tjentmat alle er så berett som mulig, hvis det blir kriser og i verste fall krig. Og da vil vi veret tjentmat alle gjør litt for å forberede sig selv både mentalt og fysisk, som to eksempler innanfor. Det vi skal snakke mye om i framtidige episoder. Ja, og det er jo veldig sånn rett på å kort, så er jo så forlmårene med podcasten. Det er jo overøydena og diskuterar jobb med det som vi, det mest avtvig jobb med, og det er jo styrke kunnskap som kompetanksutvikling innfagfeltet mensrytene. Og nå har du genopper at de har kontext, og du har tjentmatet det, det er jo veldig og veldig for veldig mange målgrupper. Det byen jeg blir ganske stort og omfattende samarbeidsprojektet, da pågått over flere år. Det starte at vi var for mindel når jeg var institutleder, med at det kom en telefon fra dig i å da veit tilbake i 2021. Og da har jeg skjedd litt sidenne. Det har gått utrolig raskt, se 2021, mye har skjedd, og samtidig så har jo ting, tadd nødvendigvis den tidetar og skapet gode etterblæringspån. Vi starter jo, som du sier er ikke med at vi to satte og sned, og pratar sammen, og vi fanns drask ut vårdann. Vi kan binget til Torgs en samarbeisløsning, som vil gavne både oss i heren og resten av forskjvarer ikke minst, men også universitet i innlana. Og da har vi jo flere konkrete ting, som vi har utveckla, si jeg da så vi skal komme litt innom. Det er et stort fagfelt her. Vi skal komme tilbake veldig konkrete, hvor vi definerer menskryte under så, men det er jo åpentbart, at det er et stort fagfelt. Denne personer blir det veldig overordnere av episodeen, men vi kommer oss til å ha episodeer som er veldig sånn ned i dypdykk i forhold til tematikk. Vem er det som kommer til å dele til å tom oss? Vi skal inviterere inn kalle to ulike profiler, kanskje enda flere, men de to ulike profilerne snakker om dem. Det er jo da fagfolk innne for ulike specialiteter for oss i det sånn. Da har vi både treningspyselogger, vi kan ha de som er god innne for psykologi og mental utevne. Er næring, søvnrestitution, skad, forebygging og seristikofaktorer, forblastningskader. Typisk ulike profiler som man kanskje kjenner jenn fra andre podcastserier og idrætslig fagmiljøer i akademi. Vi skal krydreve med den andre profileringer. Det er jo gjerne både ledere og operativt personel som jobber i ulike etater, ikke bare i forsmøret, men også de andre redningsetatene som skal snakke om ulike tematikk fra demmerståste, og så fra bruker eller dyr perspektive. Det er jo det vi tror med denne podcastserien kommer til å bringe inn noe en ny dimension som kanskje ikke andre podcastserier har ingen podcastserier som finnes i dag i Norgevertfall, som har snakket om nettopp operativ utavne. Da kommer vi å forseult komme litt inn på oss og hva det prosjektet har med et ført fram til. Det er jo ikke tilfellig at vi to sitter forseult i studio her. Det kommer til å være mange andre noll dørt. Jeg kommer til å ha en funksjon som verts primert. Jeg er jo vanligvis en skikkelig pratermakker, men i den podcastserien er så håper at vi ikke blir så veldig mye meningen fra meg, men jeg skal forstå i hvertfall mange episodeer og loose jestne godt igenom. Men hva er det som litt bakteppet har hvertfall? Hva har vært veien så langt i folket til sommerbøsprojektet og hva er veien fra måver? Vi har jo alredet etablert to utavningsløp sammen, hvor vi utavne folk fra heren, for å bli akkurativt fysisk trener og faagleder, menneskleten og oss. I tillegg har vi denne podcastserien. Vi har jo en stund siste håll ordentland av digitaliserten, den del utavningsen håll. Vi har jo en idé om at vi skal etablere et samarbetskluster innanfor forskning og utvikling. Det er kommet nok i Størregrad, og ikke minst at vi ønsker i et samarbeid og nå frem med kunnskap, til olika målgrupper som den har podcastet heren en del av, men også gjennom fagseminarer og fagsamlinger og så vidare. Så samarbeide er nok bare i den spede bynelse som syllvis. Men datomas, nå har vi på tide hva er deftensjon av mensklute øvne, og så er det en kontext med viss nackrum. Vi har set til NATO-nationer, vi ønsker å samarbeide og samling, og så med å da kommer jo gjerne de store vessentlig å lert inn, som USA og Sturbytania, Kanada, Nelland, Tyskland, Australia, som veldig vessentlig er frankerig. De snakker om kjumentperformens, så vi har egentlig bare tatt kjumentperformen, så får norsk av det og der av begreppe mennesklute øvne. Forløb i kanskje er veldig udefinert og veldig utjent. Vi har jo en ambition om at hele Norge's befolkning skal ha et forehold til mennesklute øvne på en sådan måte, at man tjønner at man avhengig av en mennesklige fagsamling. Den mennesklige faktorn får både være frisk og skadefri og ikke minst vilke i en krisse og i verste fall, og så kommer man jo å rask din på åkei mennesklute øvne. Det var faktisk som ligger i det begreppe, nato har ingen enhetlig definition, men vi har vart å legge inn fysisk øvne denne kanskje åpenbar, men tal ut øvne den heng stert samme med fysisk øvne. Annering, søven og restitution, og ikke minst det som gjør den største forskjelen fra oss til for eksempel. - i hvemper i dret suttøvre å andre er at vi gjennom for utdannung trening og øving, - - som alle andre operative etater. Vi må ha et system for å holde kontroll på totalbelastninger. Vi har ikke i dret suttøvre som kan sove og spise mellomvärtrenningssøk. Vi må gjøre masse andre i tillegg til bygge over likkogløytene. De fem store der er det vi så langt har definert som relevante karlekanninhull. Det de som karinhullan vi kommer til å dypdykke ned i framtiden i episoder. Fy sysk, mentalt, er nærning, søvn, resursjon og totalbelastning. Her snakker vi om mange fagområder som er noldvert. Absolut. Vi skal forsøke gjennom jester og alle de ulike tematikkene vi har tenkt å komme innom. Det batterer bygging og likkoglav utdannung i operative kontext. Bord av de kan vi smart, det er sikkert. Bygge over likkogløytene utnå skad oss. Det er en litt annen dimensionen, en bar, traditionelle spore med folkhälse. De fleste nold, men vet at det lønneser og spise sunt. De alle fleste har også fått med seg at man beør være fysisk aktiv. Jeg driv er fysisk trening regelmessen, for å holde seg fri for livssyktommer. Så bringe vi inn en ny dimension at disse anmomentene er også viktig for å være kalle griper i en krisse. Det er jo forsåret å ha det å sakt med om det, men hvorfor er mennesk lytte, men så viktig gjennom operative kontext? Vi skal komme mye innom den diskussjon hvor står vi i dag i en sån militair operative kontext. Men de krigand som vi har i dag og ny teknologi, hvor ser vi framover hvor den hengden menneskelige dimension sammen med alt det har. Men det vi vet så langt er at dagens kriger er fremstår relativt gammerlokts til oss for masse ny teknologi. Vi som er militair-offiserer, vi har læst militair-tøvrig og de alle fleste kjennet til de kløvsevits. Som var en ganske kjent militair kunskapsrik de tøvrediker, som definerte ganske rask, at krigens natur endre ser alt krigens natur vil være konstant. Det har hadde en ganske rett i, for det ser vi også til ukreien og krigen. Vi ser også til det som skjer i gasset. Vi har sett det i olika borgerkrigand som har versert for eksempel i Afrika. Den menneskelig kom teksten i krig er ganske uferandra. Det er frukt og utsikkerhet, det er dø, det lømle stelse og det er ganske häftig murtig faktoriellt stress, også alle de stressvaktoren har blitt utsatt for. Men som tidig så er det ikke så noe at alle krigere lik og det dag krigens karakter kommer inn. Krigere endre ser fra både historisk sette kommer ny teknologi, vi skal komme litt innom dem med både kanonkuler, kulere og krutt. Og nå har vi tilegg masse utvikling innanfor for eksempel drone teknologi. Alle de tingene her gjør at krigere endre karakter, uten at natur endre ser. For det menneske fortsatt være en utrolig väsentlig dimension. Det gjør at vi dag kan oppsumert si at krig er relativt lik, det er kanskje første andre verdenskrig. Det ser vi til ukreien av kyrtigravskrigen. Den har ikke gått av moten. Det ser det. Vi skal komme med inn på det, men vi kan også trekke det litt vekk fra en milit her kontext. Vi skal måtte trekke det litt mer inn mot overrøyende av vård av menneske ute evne, har ute klasse av det. Jeg har vært historisk ennårning på tydningsfull. Vi skal måtte trekke den som korts evolutionslinje da. Det menneske å sette det i kontext med ute evne, så kan det også se at homo sapien, så det moderne menneske, og det oppstå for cirka 300.000 årsiden. Det er helt åpenpart, at vi er som menneske designer for beveggelse. Det som for eksempel kjenertiner oss er jo evne til blandt avn til langvariotholdenhet. Det er veldig godt til passen, jakt-sanken, med gradsjon, og så har vi å utvikla kognitive emner som er helt særre egne. Vi bruker å språk blandt avn til som vært deg. Vi har på måtte også en social organisering som er veldig unik. Hvor vi blod til å antar gjennom tidene, hadt veldig ulike formet for arbeidsfordeling som kombinere både fysisk og mental ute evne. Og sånn speciellt, sånn, tillig, jakt og sanker kulturer. Så var det veldig veldig centralt med den utholdenhetstel, sporing av byttelige langende stankster, sankere veldig mye beveggelse. Og så har man på måtte utvikla seg i veldig stor grad, gjorde bruk samfunnet som startet for kanskje cirka 300 årsiden. Det innebade også veldig mye hatt kysisk arbeid, så veldig mye mannueilt arbeid, pløyings, sorgingshøsting, krevde mye styrk utholdenhet. Det er kommet også inn en av en skjøstore kostolsendringer som fikk av en skjøstort betydning for oss. Det har vi som likget her hele tiden, så tar vi utgangsmunkt i antikken. Så ser vi for eksempel vår tidlig konkurranger utvikla seg. Gladiatorkampere, vår fysisk stykke, ble bruk som ren under holdning. Så vi har på måten en veldig sånn lung og omfattende historieutvikling, hvor mensklig utøvner i såv hele tiden har vært veldig central og hjelene. Så har vi jo på å gått inn i en veldig sånn interessong epoke, med den industrielle revolutions som sagt og sikkert, har med et fyrt at det er helt andre typikrav til i vartfols fysisk utøvne en tillegre. Du kan kanskje sige at mennesker på et vis er litt grunnveggende lata, så er det veldig mye at det er enklig prøv å skabe for oss selv, hvor opphinser henne veldig mye om at ting skal gjøre slettere. Det har vært så med at vi har et arbeidsliv som er mye mindre krevene regent fysisk en tillegre, der mye mer er stilensittene. Men fortsatt så er jo mensklig utøvne veldere eller vant, det er jo ikke borte på noe vis, det er bare endre har litt betydninger for å tilbåde den nesden, altså på et vis er centralt. Hvis du nå måtte trekke det her, da inn i en militærkontext, for det er at måtte det som i vart for den intervøpesoden her, er det mest centrale historiske linjer militart, hvor der har fysisk utøvne endre av seg, oppstått å endre av seg i en militærkontext om oss. Det er et utrolig stort spørsmål, og vi kunne sikre da snakke om den tematiken ganske lenge. Og så ville hållet den litt sånn overrådene, og så dra den tilbakeen til egentlig der du startet for tre og en halv miljard år til ja, så fantes det ikke som i åksigen på å gjøre, og så fik vi etterverrt mit okondren. Etter organismen utvikles til å bli fisk og fisk en vandra til hållet på land, og vi fik mitt okondren, så startede oss om hos klarturn utvikles det. Og alle pattedeer. Det var oppinnelsen til at vi pattedeer kan forflyt oss, og det skapet bevægelser elg grundläggene på landnjora. Så. - og så enkelt sagt. Da sier det selvsjølet at menneske og soldaten har selvsakt - - altså kjørt avhengig av og kunne forflyttelse på landnjora. Det gjelder jo i menneskeheten i dag. Så er forflyttning åpenbart. Men så har vi selvfølgelig andre redskaper - - og drive fysisk arbeid og forflyttning. Som har meferde åpenbart den bedre og sundere folk herlse. Vil ikke likke utslitt og utmatta som det vi ikke hva får 100 årsje. Hvorfor fædre? Men som tidig, så er vi jo avhengig av å ha en ute evne - - som er generert av oss selv. Det er på måte treningst fysologien og alle dyptykan innne for fagfælte. Vil komme inn for å kunne sige noe om denne problemstillingen? Hvor står vi i dag i forhold til muskelbruk og hvordan har det utviklas? Det du sier der med, eller respersjonaløy, - - hvor han har ting utviklasen, så har vi jo godd fra langt hjertebake - - at man ganske raskt fannt en båden interesse av underholdning - - i idrætsaktivitet. Det første glade jeg til konkurrensene og forståltalt tusen årsje. Menst første moderne, OL, ble jo gjennomført på slutten av 1800-talet. I sammenhengig med utvikling av idrætt til der vi kjennende i dag - - så har statet utviklaset med blandt ann av verden av solater. Gå vi tilbake til Rene Sansen, så hadde vi jo historiade føydel samfund. Hvor man hadde med her i lemindre professionelle solater. Det var lønne av sin fyrt eller sin konga for å verne. Det folket de var en del av. Man hadde selvfølgelig som del av solateriet, krav til fysisk og mental. Krig ble på dagene tidspunkt dreve på ganske banale metoder. Også har stat i Europa utviklaset i sammenhengig med ny teknologier - - eller ny mekanik for å se det sånn. Vi har fått krutt. Vi har fått bedre muligheter for å bygge somne bare kører i dæringer. Det kan blant ann av aktsjusfestning, som mange kjenne til - - hvert veldig sånn godt protoexempel, så var bygd i førstundgang på 1200-talet - - og så modernisert på 1500-talet. Som viset hva mennesker i stand til å bygge for å beskytte særskjøl i sånn borger. Man hadde jo veldig lite mekanisk, masjnel, drift da. Så kan man dra det ut over til i dagens kontext, hvor den menneskelig dimension fortsatt - - står velag, men selvfølgelig litt annet for må farge - - den man hadde tidligere. Også ser man det i sammenheng med hvordan militärvæsen drev i dag - - så er ikke det på samme måte som tidligere med føydagelssystemen. Den franske revolution viser jo et veldig godt eksempel på hvordan omverkning - - har skjedd det, hvor man mer eller mindre fik hva starten på etterblæring av demokrati - - og demokratiske starter. Soldaten har jo overlevd som funktion, men soldaten i dag er jo en del av det demokratiske statssysteme. Det er mange ulike for sette av inklinger, man kan diskutere en problemstilling ut fra. I nyrretid har jo også soldat ferdigheter og idret, som vi kjenner i dag - - har jo utviklaser med elmindre hon i Hanske. Det er jo et eget spår vi kan snakke mer. Det er jo litt lätt å tenke at vi har kommet i et teknologi på et vis er ståttere behovet. Men er det ingen person? Det er også et eget spår vi kan prate med jo, og det vil vi sånn, så er vi sjovere på en næste episode - - der vi dypte ykeligt. Vi står nok i en brytningsfase, der vi får mer teknologi som vil være forstærkende - - som har kallet det for hudmennen en handsmunt. Men den kommer for å løbe så ser det ut som at vi ikke får - - vi ikke får teknologi som vil er statte krav til mennesklig ute evne utelokene. Så snakker vi om reine utenom systemer fra Ato og snakker vi om systemer som skal - - vilke uavhengig av en menneske gjerne. Det er et veldig intressant spår og diskuterere. Det er vanskelig for både meg og andre å spå hvor står vi om 50-100 år i den av rivenes - - utvikling av som skjer innne for teknologi. Det som er sallig til det her er at vi står i dag, så er det snakker om at mennesker lever på - - landjora og krig foregår mellom mennesker også på landjora. Så er det snakker om at vi også kriger i andre domene. Men landjora og mennesklig dimension - - har ikke gået av moten og kommer ikke til å gå av moten. Det er vanskelig å si, men nesten 100 år an. Ikke minst skal man relateret til andre beretskapse, yrker og så vidare - - så handle det jo historie av det også om å være berett for å ute, berge andre mennesker. I arkdisk og andre krevene og myevelser. Ikke minst at vi må være om alle systemen våre spå landjora. Det kan både være strømforskjøning, det er matforskjøning, og så alle de grundläggende behov - - til oss mennesker. De vil fortsatt være på landjora. Det vil å kreve at mennesker har behov for å kunne få flyttelse. Ikke minst at vi har en mental ute evne dimension oppi miljøer som kanskje kan være litt usikker - - frukt eller andre som nesdressefaktorer, kulde klima og så vidare. Du starter meg og trekk i linjen fra den mennesklig evlussjon - - og det siste å sjoal at vi snakker om 50 år i den mennesklig historien. Det er så ufattelig kort tid at mennesker vil ikke gjøre en evlussjon på så kort tid. Det er ganske sånn faglig, lattile og sige at det vil meføre veldig stor radicale endringer på hvert fall våre gener. Men det som du sier at den ny teknologien kan i hvert fall påvirke gener denne grad. Men det ser jo mye nå, det ser mye i forstvare. I hvert fall som som jeg oppfattere er mennesklig ute evne noe veldig aktueelt - - og forstået prioritet i forstvare. Men hvis du skal bare hva to lokomter sje innan for det er fagfeltet her framover? Jeg tror utvikling av kommer til å gå den retning av så venglige av saten og at vi blir tvingt på de forstvare - - og andre beretskapselyrker til å tenke smartere og utvikle mer kompotanksabalsert systemer for å bygge over lik og lytte evne. Det er egentlig vi gjør nytte av forskning og utvikling. Det er å sette deg i en dra ut den kunskapen inn i systemer. Det som er veldig utfordrendes for vår del som sikkert kanskje andre beretskapselater også ser. Det er jo sikkert noe vi kommer til å diskutere i en senere episode med dem. Men det vi ser i forstvare i hvert fall er jo at barn og ungdom er jo mindreakt i vidag. Som mye av denne robustheten som damnes i barn og ungdomsåran har færre mesa inn - - når vi tar dem inn i litt krevene oppgave som vi gir om i forstvare. Det må vi å ta inn over oss. Vi kan ikke bare fortsette å gjøre som vi orterligere. Alle hadde den, du for eksempel som kom i etterforstvare i 1999 så vet vi det - - at de alle fleste var mer robustda. Det er også en sandet med modifikationer, for det hadde vi almenværneplikt. Da tok vi inn alle menn, så det var så mulig også en del menn som ikke var veldig robust. Men på enige er at vi tar inn flere i dag som ikke har denne robustheten mesen - - og da er vi nød til å utvikle systemer som gjør at vi bygger og liker å ute av denne uten å skade dem. På samme måte som at den vanliga damer og mann i gata - Jeg er også tient med å forholde seg til kunskapsbaserte regimer, når de skal trene å spise. Det vil både tjenet de selv personler og det vil også svulge tjenet når egne nationen om sparte midler på helsibutsett og ikke minst at de virke bedre kriser kriger. Det er det snakket om å nå er å tilbake til egentlig kjøn til at vi inneheder samarbeide som jeg har gjort, og at vi ønsker på måte å jobbe systematisk med koppetangelse og kunskapsutvikling som gjør at vi både presterer godt. Det er ofte lett å tenke seg mot prestasjon, men det er ikke minst også i en hels kontext, fordi jeg er så nøyende på å forholde til robustet. Jeg skal ikke gå inn på det kommer jeg sikkert å snakke mye om sennere, hvordan dagens soldater er, for eksempel i form til gårdsdagens. Men er for å åpen part, at det er krevene regjent fysisk og mentalt og opprettolle go helser i forhold til de kravene som stilles. Det er en kjensak at det er en problemstilling, at det sverige er det til en vertid alt for mange som skulle være tjenstodviktig som ikke er det, for de ikke håndterer den total belastningen som ligger til grund. Det er jo et spål av en veldig central del, men så er også en av del her, som er det jo et litt mørkt bakteppe her også. Vi er noe inn i en situation, vi har et trussel bildet, vi har en krig føring i samfunnet, som gjør at de tingene er det svære er aktuellt på en av mot det, en der var for å nå skiden. Kan du se litt om det er til oss? Absolut. Det er det som er dystrop i det hele, og det er jo oppgjort at den sikkert politisk utveckling vi har sett i siste 20 år an. Det går mellite her maktbruk til sverre i så måte, ikke har god av mot den, og så enkelt nationer i verden. Det gjør jo også noe med både NATO og Synorgat. Vi har jo langt på vei taget inn av oss, og vi er unød til å forberedde oss, så godt som overhåde mulig. Det er selvom at det vi alltid vil være en litt sånt mental krevene øvelse for alle i den veste i verden og forberedde oss på i hverstenkelige sennal. Vi skal komme utvikles av en krig på landnjorda i Norge, men for vi som jobbe i forskvare, vi er jo mentalt forberett på det. Vi alle bør være for alverede, vi sikkert så har vi noen ikke sjunt vilken sektor man jobber i for å sige sånn. Så må vi gjøre det på en sånn måte, at vi ikke skapet for mye frukt og usikret, og det i særskjøle er jo en vanlig balansengang, for vi er ikke tient med at vi nører opp under det og skapet mere frukt og mere angstvertfallblandt, hvor bar noe de. Så hvordan gjør vi det, hvordan kan vi forberedde oss til hverstenkelige sennal og uten og skremme og skjøle vår egen befolkning. Det er jo et eget spord vi kommer til å diskutere igjen senere i episode. Men vi må være forholdt hadde innover oss, det er liksom det første steg og tade innover oss at vi kan ikke være en nøyve, og vi er nød til å ta innover oss at vi må bygge over likkhold. Vi har vært på en sånn måte at vi er verktfall, soppas robust, at vi med en høy nok troverdighet kan gå inn i en krisse og ha tro på oss selv. Det er jo litt sammelingbart med idresodøverat, hvis du går inn i en idres konkurrense, eller en musiker eller en som skal prestere på en sene innan før oss i kultulige veldig. Hvis du ikke har med deg i saken en som tilfredset og en mestringstropat, det her går bra, så går det jo som regel ikke bra. Det er jo det vi ønske med denne podcasteren og støttopunder og gi oss å folk tro på at det vil gå bedre hvis vi bare tørre forbered oss litt mer ender vi kanskje hadde tenkt at vi måtte gjøre for 20 årsje. Hvis det er gammelning er ikke. Det er gammelning og da er vi egentlig snart veis øne. Det har egentlig bare vært en sånn perik borte og prøve å skapa en forståelse av hva som er forrundmåde med et podcasten, et baktepper rundt hvorfor vi faktisk sitter her i studio. Vem litt om vem vi er, også har vi bynter å si litt om fagfeltet og kommet inn på litt den historiske bakgrund. Takk for i dag, Thomas. Har du noe mer å tilføy? Vi konkluderer med at menneske er å bör være en central del i alle berätskapsetater og vi skal belyse dette an i dyptdykken for de olika tema i denne neste episode. [Musik]