Hur påverkar emojierna vårt språk?

Jag stod utna till Simhallen och små pratade med sådana sin tränare som samtidigt skrollade i sim och bil. Och så plötsligt så konstaterade han. Han är föräldrarna, han är baske med allt i suran, ni messer eller kattar med mig. Jag stann upp i tanken och funderade "Varför upplever hon det så?" Är det för att vi har tagit bort alla hälsningsfraser? Eller är det för att vi så korta i formatet? Och så frågar han "Varför tror du att vi är sura?" Hon skrattar och så svag. Men ni messer hela tiden utan att använda imorgis. Om jag har fået meddelande utan imorgig så läser jag det som att du är sur på mig och så lägger hon till. Ja, jag messer faktiskt aldrig utan att lägga till en imorgig. När blev det så? När blev imorgis och symboler självklara i kommunikationen som sker i digitala tjänster och format. Du lyssnar på digitala lektioner. En fortbildningssatsning för internetstiftelsen, med mig Kristina Alexanderson. Och i det här avsnittet ska vi prata om hur digitaliseringen påverkar vårt språk. Han stora älarna har en svensk lärare t.s. som heter Annika Sjödal. Och när lärare är i svenska och engelska på gröna dalen, skola i bolsta. Välkommen Annika. Tack så jättemycket! När du har min berättelsom här simläraren och hur hon reagerade på att vi inte använder symboler i mig i sig våra SMS kan du känna igenifrån skolan när det är så med dina elever också att de använder i mig i spöjt helt annat sätt än vi gör i vår generation. Det kan absolut känna igen mig. Nu är ju du jag kanske i samma generation och kommunicera kanske inte lika mycket med chat vi är ju oftast mail generationen. Men jag minns till ett exempel och det var en elever som hade varit sjuk. Det var ett framvara en ett par elektioner och var lite orolig för att halka efter sina skolor och pifter. Så hon skrev till mig. Vi har chat som de kan nå oss på. Och Ann fick väl svaren som hon behövde ha då för att känna sig lugn och avsluta hon med att skicka med de här kramarna och munnen hjärta som pusar. Och jag tänkte gud vad det här. Och då dagen efter så tog jag upp mina kollegor i arbetsrummet. Om det var någonting som de hade råkat ut för. Och då berättade en kollega till mig att även han hade fått såna här emojisar. Men betyder det att din elever skickade pus och kram till dig eller betyder det något annat eller hur tolkar man där? Ja men det var ju just tolkning jag var tvungen att fråga vad den betyder. Sen har jag en råttor som är jämgammal med mina elever och hon berättade för mig att man använder de jättofta just hjärtan är jättevalid. Så det betyder inte att de är chär i oss lärare. Utan att det är tecken att de uppskattar återkoppling de är nödså. Det svara är väl att man svara de själv. Det är svara med hjärtat i bak eller bara med tack eller visst. Vi har ju inte det. Hur svara är det då? Jag svara det nog förmält att vi ses på måndag. Trevligt lyckat till att försöka koppla av lite. Så du svara under den här surasättet? Ja jag gjorde något sen världen för mig att. Ja, undervisningen i uppsatsskrivningar är det så att de lever också använder i magis när de skriver förhand eller de skriver uppsats. Rammlar det in även symboler i det? Den texten? Ja men det är vanligare ju ingre eleverna är. Och ja undervisar ju snur, jag ska skru till nya. Och mina återrugnio använder inte emot i särgis sina berättelse. De vet att de inte ska använda det i vissa formåer av text. Med anssjuvuna kanske inte är lika valad. Då kan det hända att de första texten de har för in. De har fullt med gladagubb, andra symboliserade symboliserade de vill ha sagt i stycken. Då får man jobba med återkoppling och försöka utveckla. De ser att det finns olika typ av språkbruk. Skriftspråket och symbolspråket har ju påverkat sig genom det snabbaset som vi kommunicerar på idag. Och sen är det inte alltid förkvämnt. Det finns inte det för att komma inte alltid. Men just i sjuvubruker det var ganska vanligt att de är van att jobba vid det. Och det kan ju vara att de kanske inte har jobbat så mycket med den här sakprosa skrivande. På mellanstadiet, utan att man har jätts till låtets att jobba med med symboler. När uppstår användningen av imorgis? Jag tror att det uppstår för att de inte har koll på hur man förhållas sig till de olika skärngerna. Så det handlar om en skärng och med vetenhet. Den måste man också skilja på när man har bedömningsuppgifter och när man har en informellt skrivande. Jag brukar kallare för in och ut textar. En ut text är någonting som jag har bedömmer där de producerar. Då är det givna norm och regler som gäller skiftspråket med den tanket textar. Där de skriver en logbok till exempel där man inte inne och peter det där språk. Så förkommade det där så får det hanna vara. Man måste vara tydlig i sina återkoppling när det är okej att skilja på det. Det handlar ju till siden och sist om att eleverna ska urskolan för att kunna möta samhällets köp olika form av kommunikationssätt. Sen om det är med bildspråk eller en chat med kompisar eller om man ska skriva en ansökan eller en incendant till intidning. Det tror du att det här är någonting som kommer att växa vart. Eleverna kommer att namma vår traditionella bild av skiftspråk. Eller det är så att när de blir ännu lite äldre och inser att de kan själva bestämma. Så kommer det i majus den ramla in även i sakprosan när de skriver rapportet på jobbet och så. Vi lever i en förändlig tid så vi kan ju inte sia om framtiden. Vi vet ju inte hur vi kommer att kommunicera. Men jag tror också att språket som vi kommunicerar genom emotiserar har med det kan tillvis till påverkas av kön. För att jag har markt själv att det åter är flickor som använder de här. Och samma sak för min dotter som man berättade min sån använder allregg emotis berättare han för mig i år. Vad betrder det beror på? Och hur närmar det i undervisning har det diskuterat dig med dina elever? När jag har faktiskt inte lyfter på det sättet utan att hanlar med om återkopplingen när de inte kan använda de kan använda det. Så du har inte pratat om varför man använder det. Du har inte haft ett meter, ni har inte ett meter samtal om imorgins betydelse för språket. Nej. Varför inte det? Nej, jag tror faktiskt att för det handlar nog om det är att vi inte är inte. vi delar inte samma sin av den. Först eller frågan så före mig att faktiskt inte är för jag gillar möta mig eller möta där eleverna befinner sig för att fånga att intresse och skapa med det vet jag inte. Det kanske ser att det är gång någonting än tanken om hur man skulle kunna jobba med de här metar-reflexionen kring användandet. Jag tror att det är viktigt. Jag tänker att det är en del av det digitala kompetensen att prata om hur digitaliseringen påverkar vårt samhälle och vårt sätt att leva och vårt sätt att vara. På digitala elektionen finns det bland annat elektion som heter hur digitaliseringen påverkar vårt språk. Och den handlar just om att lyfta meda samtalet om betydelsen av de här symbolerna. Hur ska jag förstå om? När uppstod de? Vad har de funktioner och så? Det vi som pedagog kan vinner mycket av varför såna här lektionstips är att vi pratar om det därför att ibland tror jag att man är osäker för att lyfta såna här geor- -för att man inte vet hur man ska nämna sig eleverna och då kanske man häljer undervikare. Därför får man ju faktiskt så tänka på att vi ska jobba med ett arbetsområde nu som handlar om sex och relationer och då tänker man just bildspråk för att hur man kommunicera på nätet. Ibland så kommunicera ju ungdomar i kanalen som inte vi vuxna hänger mig och då kanske de möts av sådana symboler som är förtäkta inför sexuella händelser till exempel. Så jag tror att det är jätteviktigt att vi lyfter det. Nu pratar du i goreter för mig. Vad är det för något vi pratar om är det paschiker och obyginer eller vad är det för något vi pratar om? Det är exakt dem. Assiko och obygno och kattor och lejon manar och så vidare. Den som är helt növiska är också då förklara vad de här symbolerna betyder. Det är en rumpa och en och bygginnaren manlig fall osälla den på spenisk. Ja, jag vet att man kan också använda imorgys för att för att lyfta färg och representativitet. Har du också erfarenheter då? Ja, jag gillar att jag jobbar utifrån kapitel 1 och 2 och utifrån vårt världegångssuppdrag. Det är jättebra att man har en ingång där man utgår ifrån de här olika diskriminengskunderna till exempel. Färg och representation till exempel handlar om att de flesta emotissarna är gubla. De är japanska, faktiskt symbolerna. Det kan tänka sig att det kommer från en sådan tradition. Det kan också tänka sig att man har valt gull där för att det ska vara neutral till jag vet inte. Ja, men de är gubla från börja. Det kan man fundera på, för det är de. Sen kan man ju fundera det här med ögonfärg, höfärg, när jag öda höfärg infans inte heller representerad. Sen kommer det nog uppdatering för ett tag sen och kan man välja själv så att den passar sig själv. Och de här nya, där man kan göra avvattag. Har ni pratat om det? Har du närmare den frågan just kring hur eleverna väljer vilken färg de väljer på i morgon? en deligul, bers, brun, svart. eller vad de väl är för far om det är en representation utav en människa. Just att du lyfter det här exemplet blir jätte tillit mot mitt första exempel. Den här eleven som skickar det till mig är skickade mörk i Morgi till mig. Som en representation utav den här personen då. Som vad är en representation utav i Levan? Så tolkade det du det. Det där är spännande. Jag tänker att i det samtalet om vilka vi är och hur vi ser på andra, blir det här väldigt spännande med symbolspråket. Vad säger eleverna när ni får såna samtal? När vi pratar om representation av elag, de tycker att det är jätteintressant. De önskar att de fick prata om det tidigare. Och att de oftast har. Då blir de en lyssnade på de känna sig att nu får vara tankar blir viktiga. Och vi kan vara med och lyssna in och bredda våra perspektiv, när de kanske inte de begreppen som perspektiv för ditt vuxensbråk. Men att få andra sätt att tänka på och sätta ord på hur de känner och tänker. Hur kan det låta det? Vad kan du inte ge med en bild? Är det mer konkret? Vi får komma in i ditt läst. Ja. Den här kommentaren som vi pratar om nu, att de pratar om som är svårt, var ganska nyligen i ett samtal av vi pratar om funktionsnedsättningar. Och de var 8 år. Och de önskar att de hade fått prata om det var mellanstadiet, för de tyckte att det var så viktigt att sätta ord på det här. Först då säger själv. Och också ökat och ökat för klasskompisar och smidare. Det är ju ändel. Det går ju värven i alla våra perspektivut ifrån diskrimineringens kunderna. Men jag tänker att symbol eller symbolspråk är så nära barnen och barnens kommunikation på nätet. Det blir så central och enkel ingång för att just synliggöra att välja man vem eller vilka som ska bli representerad och synliggjorta. Ja. Absolut. Och jag tror också att ibland har en sett lektion som det är läst där man kan skiva utifrån lärare har lagt upp olika emotissa som start och pift av utifrån skivan. Och det skulle kunna vara en sätt att börja en ingång på en diskussion, vilka symbol och använder vi och ni och vilka tycker ni att vi ska använda denna vi skriver tillsammans. Om man skulle börja skriva en start och pift i sammanst till exempel för att sen skriva på egen hand. En i maj som jag spännade att titta på är pistol i majen. Den var ju ganska realistisk från början och nu är en vattenpistol. Och den frågan skulle jag tänka sedan. Den kan man lyfta, "Vadför har man gott att det hållet?" Ja, en jättebra ingång till det samtalet är att utgå kanske från en artikel, för jag tror att det finns artiklar om det här på digitala lektionen också. Som man ska, där man kan lyfta upp och prata utifrån och reflektera, vad man tror är det som gör att man har valt att byta ut den här symbolen. Precis. Jag vet också att ni jobbar mycket med värdegrundsaspekter, kring just kommunikation på språket. Inte bara just kring symbol och språket är det generellt. Kan du berätta lite mer om hur det arbetet ser? Ja, då tänker jag på det exempel som vi har påbörjat innan jul, men kommer fortsätta med den här tamiller. Det är utgå egentligen från kräntningar på nätet, bild och bildhantering. Det finns jättebra material att använda sig av, för att göra konkret till exempel Instagram-målet. Det finns en liten rädda böcker som utgå från händelserna i Göteborg. Ja, fast det är en viktig den här utspelatsen, den andra, så att ni boken heter fulla sig. Där man kan sätta ord på just där med språkbruk och konsekvenser av var det förra för samhället. Då är inte bara språkbruket i bilderna, utan det som kommentarerna som skrivs, som handlar om fortal och kring kring. Och hur då blir ett samtal om vilka vill vi vara och vilka vi förhållan till varandra genom språkbruk och vilka vi är på nätet. Det är det som blir uppgiftande. Ja, forskning har också visat att många ungdomar delar bilder och de tar bilder från varandra utan att förstå konsekvenserna. Det handlar också om att förstå vad lagern säger om det, så att man inte är som vuxen fortsätter att göra någonting som är straffbart. Att man skriver någonting som är kring en eller nedsättande, utan att man får ta ansvar för sig själv och sin egna handlingar. Vad är det för reflektioner i eleverna för? Vad är det för aha-levelser i eleverfor? Ja, jag gillar att jobba ut i från frågeställningar. Så att frågan ska vara öppna och det ska vara mycket så att de kan känna igen sig om det är någonting som de själv har sett och varit råkat ut för. Vad säger lagern? Så får man inte att forskningssynsätt med på vad det är. Där finns inget argumenterat om för det är svart eller vittialen i dag, texten. Men just att reflektera över vem det är som utsätts vad de trode på man utsätts på. Vad behöver vi tänka på i samhället för att förhindra att vi inte fortsätter med det här? Vad kan vi göra för det börjar ju ofta stås och sen själv? Om jag aldrig har jobbat med de här frågorna i min undervisning, vad behöver jag själv ha för förberedelser och kunskaper som lärare? Förmå mig att ta med andam här stora och ganska komplicerade skjändarna. Vad är ditt din tanke där? Ja, det är ofta stappar man oftast unriker att upp dem för att man inte vet hur man ska bemöta rastistiska kommentarer eller andra förddomskullar utrycksätt. Men man kan ju alltid ställa en öppen fråga tillbaka. Vadför är det att tänka så? Vad skulle hända om vi vänder på perspektivet så att man inte sätter själva problemet i fokus utan man vill rida på det öppna rupte? Vad hittar du materialet? Just det här med kringningar, där jobbar det vi med en bok som handlar om rastism när hunnarna kommer. Och där det var en elev för ett par år sedan som fällde en kommentar. Ja, en rastistisk kommentar. Vad på jag bad eleverna att ta reda på mer och presentera den faktan för mig att göra det tydligt din. Ja, men skriva ner det och lämna in det till mig sen. Och då fanns de källarna som personen anmedelvisar sedan också reflektera över. Hur trover det de här är? Vilken fantastiskt arbete här. Kopplar du ihop hela värdegrundsarbete med svensk ämnesvilja att lära elever förstå hur de hittar information och information sökning och kring källkritisk granskning? Det är liksom drömmen. Om det svenska är ju jättemycket undervisat om för det är så lätt att få ihop värdegrundsuppdragen och ändå göra det bedömningsbater, går skivade, går reflektera, går läsa. Och att använda det skönlittratur är verkligen en jättebra ingång. Det är kanske inte mötet jättemycket emot i sig skönlittratur som man får plocka in det på sidan av. Ja, när du plockar in de här i morjus, pratar du plockar du då från elever texterna i den grupp du jobbar i? Det plockar du från exempel som du ser i sociala medier? Elever exempel när det kommer fram, där vill du ha varit det som har varit det största fokus som gradet. Men bara det här samtollet får mig att reflektera av att jag kanske behöver plocka in det utifrån artiklar som lyfter upp det här till exempel med pistolen eller andra ge. Som sätter det på prämt. Det här med representation av färgos och så vidare. Hur kommer det sig att den första var gull? Och där vill jag verkligen tipsa om att vi på internetstifter som jag har lyfter alltid bara internetstifter sen. Vi har ju ett alldelenseget museum som heter Internet Museum. Och där finns det en tidslinje för imorgens historia som man kan liksom väsa på från symbol på 1700-talet i text enda fram till dem vi har nu. Och hela vägen därifrån och vad som händer rumsbråket. Stort tack för att du kommer anikar och berättade hur du lyfter de här frågorna kring det främtrades bråkbruket och hur digitaliseringen påverkar vårt språk och vårt sätt att leva. Tack så mycket för att jag fick komma och tack för metareflexionen för den fick också upp lite nya ögon för mig hur jag kan ta med anda här. På digitala elektionen.se hittar du mer material för kollegiala samtal om digital kompetens och digitaliseringens påverkan på individ och samhäll. Och du hittar linkar till relevanta elektioner som du kan använda direkt i din undervisning. Och du, dera poddan digitala elektioner med om kollega, så blev vi fler som stärker samtalet om digital kompetens i skolan. Du har lystnat på en pod från Internetstifter sen. Internetstifter sen är en oberoende organisation som verkar för ett starkare och godare internet. Alla.se och punkt nuadresser bidrar till att finansiera våra satsningar för att alla ska vilja, våga och kunna använda internet. Vill du veta mer av oss? Besök Internetstifter sen.se. Digitala elektioner med mig Kristina Alexander Shah produceras av de purple studio på uppdrag av Internetstifter sen. Produce, cellat, sivert och juteknikar tovennorgen.