4. Hur Elin köpte sin drömlägenhet

Hej! Hej, gom man! Välkommen till oss nytt med fyra! Ja! Så jag tackar liksom. Tack, tack! Tack! Vad är din känsla för dagens avsnitt? Men alltså, jag är jätte, jätte, jättemystigant. Ja, så det här avsnitt ska ju handla om Edlinn och Edlinns nya klägenhet. Och alltså det här är, nej, men så här är det, att du har varit så krypt i skrind här. Alltså jag vet ju typ exakt ingenting om det här. Men ingenting? Ingen vet någonting. Nej, det ända jag vet är att du har köpt en lägenhet för så. Vilken såg. Vilken såg. Men pengar som är absolut idag. Nej men alltså, så att idag jag är så nyfiken. Och alltså jag är säkert bara att alla som lyssnar är så nyfiken. Men kommer vi sandra så att du är med, helg att hon bara jag felt alltså på elingssnack och vad har hon köpt lägenheten har inte jag bara väntar på podningen. Jag fick faktiskt fråga att jag ser ni att det är en pic-miknolarsiror och då frågade "lill the kids". Ja, supergullig, så godly. Ja, jag är en skälktok. Men hon är helt underbar, så vi satt och bara och hon var bara så här. Men hallo! Har du den här lägenhet? Ja, liksom har du köptet. Alla har undrat. Ja. Jag har en självvarundra. Den är och hur i så fallet. Och jag skulle berätta allt hur jag har gick till. Men också varför jag har inte riktigt pratat om det. Nej. Det är för att saker har ju inte varit helt klart. Nej. För helt stil. Och så jag har faktiskt inte, jag har inte fått prata om. Okej. Ja. Men Gud, det är ett med mig. Och det är också att säga, det har inte landat själv. Nej. Jag har inte förstått själva som skett och att den är vår. Ja. Så det är därför också. Men nu den är vår. Den är 110 % vår. Vi måste börja med en aplod. En big fucking applause. Woo! Alltså, "Can Grat Smite Queen". Tack, Jälskling. Vi ska grotta ner oss i allt. Jag är så tagga. Men vi måste börja med att säga. Det jag som är sida. Det jag som är lin. Och välkomna till. Rommat! Rommat! Jag kommer in i rommat. Så lätt att bli kvar. Men på man och van. Men vi ska grotta ner oss i det här idag. Kan du börja med lite bakgrundsämt info för alla dag som liksom är. Ni här så kanske inte känner till hela den här resan. Och även liksom lite. För det är inte så så länge sen som du och tättar din pojk med att flytta dig in i er. Nu var den en lagenhet ju. Nej. Vi börjar däller. Ja, liksom. Okay, background story, status. Jag förstår också många kanske ni säger för video därför. Vi köpte ju vår nuvarande lagenhet för vad i det 10 månader sen. Det är bara tunnars. Ja. Att den är intänsa tors. Nej, nej. Baksch. Ja. Vi skulle ju precis börja renovera den nu. Och vi har liksom allt klart. Alla ritningar, allting vi har på jag och på helt galet mycket beslut i materialiskissar samarbeteen allt möjligt. Och nu kommer vi aldrig igång med den här stora den och vi är nytt. Utan den är sold. Och vi är så lätt. Jo. Men det här som visar lite att det här faktiskt var menat. Jag vet inte var i allt det här är också att det är nog därför också det är svårt att smälta det här och hänt. Det är allt det här är så fort och så smidigt. Ja. Så att jag är nästan så här, men när det är rätt så är det lätt. Alltså det här var verkligen menat och det står "s warreline". Så jag är beteigt från det står. Ja, please do. Det börjar faktiskt den här lagenheten för två år sedan, lite mer än två år sedan. Så kom den här lagenheten ut. På hemma. Ja. Och jag skickade den till tätta min pojkven och var så det här är definisersat i hela mitt liv. Det här är min dröm lagenhet. Och hans var det här är min dröm lagenhet. Det här är absolut finiserset. Lite så här kontext är också att vi har så att den här lagenheten ligger på en plats på särdags som heter Stigberget. Och den historisk plats om du frågar mig så är det ett stok om absolut fina stutsikt. Ja, du ser det här ut där vi ljugoan och granna lund. Och det är också ja, det är sade Malm och det berget har så att det är liksom bevarade gamla hus. Så det är väldigt lugnt, ingen nybignationer, det är liksom fjälgatan som är. Ja, det är ju alla kvar på oss. Och för att det är de här historiska gamla husen. Det känns lite som landet. Det är tre gårdar. Ja, så jag tänker typ om när man var lite ny på så stadsvandring i gamla staden. Det är ju stadsvandringar på särdags. Ja, det är det. Men då har jag typ varit här på stadsvandringar, jag är inte upp åtta. Man har någon guide som bara. Och du vet ju att det är ju så att kända konstnärer, kända architecter, kända författare som har bort uppväxt upp där. Och jag som är väldigt så innödad, det liksom. Men historia och architectur och design är ju att så här många av de. Jag har sett upp till ljusvenskt historia, har borta. Så jag har tätt att ha varit väldigt mycket på stilberet. Och vi har tagit väldigt mycket promenad där. Jag serna sig två, den har väl jag promennerat där typ varje dag. Tampy morgonkepp. Och vi båda har sagt i flera år att det är ända vi ska bo här. Ja, wow. Det här är liksom två dröm. Och. Är det liksom nära där ni bor nu? Ja, det är väl typen fem, sju minuters promenad. Alltså, allt vad snälla ändå. Så det är liksom att den dröm är så bara att bo på stilberet och det kommer ut väldigt litsälan och bejektetsåller. Men för två år sedan så kom den halanheten ut. Jag skickade den till tättä och bara så att det här är fina sig aset. Och han svarar att jag anmäler oss förvisning. Och jag var så är det vuh. Och då var han så här bara få drömma. Och jag var så här får man ens göra det. Alltså, är det en slagligt om man inte är en potentiell köper och berätt på stil? För hur kände du att den är förstår och den är. Är det en "reage"? Ja, fördyr förstår. Ja, det här är ju liksom 20 år framåt i samtidigt. Det var verkligen så här. Vi går dit bara för att få ett inspiration. Han var så det här blir motivering att så att vi kan få något som här någon dag är livet. Vi gillar ändå att han var så här, för man har bara ett stort. För det är så typiskt att man blir så ärrskit samman. Vi kommer ändå aldrig att ha råd på jävligt länge. Så att vi går inte alls. Att få drömma. Och det är samhälls. Ja, verkligen. Så vi är en mälor oss och sen så ställts den här visningen in. Och jag var så är jag ha. Den soldes tänkte väl att den soldes underhand eller då ett bud. Försäkte hitta var den soldes förbren. Det hittar inget trutt pris. Och annons ser ingenting som ner och så. Så jag var så är jag ha. Det har ingenting. Nej, så vi bara. Ja, men den soldes väl och vi fick inte veta någonting. Nej. Tiden går, blablablabla. Vi. jag släpper aldrig till tanken bara om den här lägenheten för jag ser. Ja, alltså en enorma prata om så drömlägenheten så är jag bara chare. Den där på struktverk. Ja, wow. Men vi köper lägenheten som vi borde i nu och det är också en drömlägenhet. Och det var så att köpa 60 kvadrat i min mosebakka så är jag så är jag fan. Är det här? Och så är det som som milstolpe och vi skulle ju så att det började den nu. Ja. Jag är också en person som behöver väldigt mycket trygghet. Och i och med att jag är så är ett skil som är så barn och vatt väldigt mycket liksom res väskar mellan hem. Så är det väldigt viktigt för mig i ålden jag är nu att känna att jag har min tryckabass. Såklart. Och därför har det varit det ganska jobbigt för mig med flyttar. Ja. Så att flytten bara till dit vi borde nu vara så här jag har absolut inte tänkt. Nej. Att jag ska flytta på lägen. Nej, Nej. Men så var det att Gud, alltså lång background story. Nej, jag ska köpa om det. Jag behöver precis. Men du behöver alltså att säga. Jag har också gjort lite omställning i min karriär. Ja. Med att säga. Jag har förvaltat pengar i ett bolag som jag har jobbat för i många år. Som jag sedan skulle lägga in i och starta ett nytt bolag. Ja. Och landade väl i att säga. Nej, det är inte det vi. Nej. Jag hade och det var därför jag pluggade också i Milano. Tänker vad jag skulle starta ett klädsmerk. Och började jobba för det under en längre period. Men sedan landade väl jag i med att det här inte är vi. Nö. Och med det sagt så satt jag ju på de här pengarna då som jag har jobbat ihop. Och min kille sa att det är nuliggivare de här på banken. Är skit, dutt. Ska vi inte placera dem? Och där är det så jag änskar att jag kunde sitta här och säga att jag var M.G.a. Som är super investerad och tycker det är jättekul med placeringar i aktier och fonder. Och kolla börsen varje dag. Men det jag jag inte. Jag har försökt och jag tycker är så jättekul. -Jag tror att det är en jävla trånsklyt. -Jag tycker det är. Nej. Jag vill placera dem här. Jag kan spiltan bara för att det inte stagnerar. Det här är så jävla tråkigt. Då var det min kille som var och sagt, "Vad är det alla möjliga investeringar?" "Vart tycker du är kul?" "Du kan placera dem på andra sätt. Det behöver inte bara vara på börsen." Det fick mig att det började tänka sig. "Mikku, vad är det jag tycker är kul?" "Vad höjer ett intresse för?" "Jag älskar bostadsmarknaden." Jag har en hobby att jag sitter och bläddra på hemnet. Jag älskar och kittar en ovenisk projekt. Jag älskar inredningssamt. Ja, men det vet jag. Nu är jag älskar bostäder. Då började jag mose. Jag ska sätta på och hitta nyl. Näx 100%. Jag har aldrig såt ut och scrollat på en tjern. Det är som förlisiga nu min agens. De lättar i ny lagenhet. Jag kickar hela tiden, går förbi. Jag är min viss min. Jag tycker det är så jävla kul. Men så länder det här. Jag kan placera mina pengar i en bostad. Så det började vi kyre på gårdar. Jag vill ha en gård. Jag vill hitta en plats. Jag vill inte resa så mycket i mitt jobb längre. Jag har gjort jättebra idé. Nej, jag vill hitta mer långsammanskapandet. Jag älskar. Jag vill vara med på en och samma plats i skapandet. Jag vill börja måla med. Jag vill visa med det på sociala medier. Jag vill börja göra med sig koncept. Du vet jag älskar och hög hosta. Ja, ex. En dröm är att ha mitt egen ställe där jag kan hosta i jobbet. Vänt, middagar, byder i andra kreatör, kockar. Jag bara bara "wow", det vet jag bara bubblar hela mig. Jag ser det på att det är bara lyss. Och jag skrev. Det är ett kvitt på att säga. Men det är ju det här jag ska göra. Ja, verkligen. Det är också då jag inte känner att jag jobbar. Nej, men är kvitt. Men så jag började titta på massa gårdar. Vi är egentligen titta på beroende så hela senaste året. Vi också besökt massa gårdar runt om Stockholm. Vi är till stor faså. Jag började bjuda på en god ord. Vad var det där? Som du visade bild på. Exakt. Och det har jag hittat och hattat. Det har varit enorma gårdar med 30 rum till små landethus. Ja. Med det jag har jag alltid fått en ångest efter jag åkt från de här disningen. Och det har en ångest. Det var länge sen jag hade sång. Jag vet inte vad jag är. Jag åker på att läsa till norget. Det gör jag på skitoring med min vänälla. Vi stod i en vecka och bara vandrar i bergen och skidor underbart. Mycket tid för reflektion. Jag sitter på en lång resa hem och bara så här skriver jag om i min dagbok. Jag grottar och försöker botten i varför får jag en enorm ångest. När jag känner att det här är nästa steg i mitt liv, det känns rätt. Det här är min karajär. Det är det jag vill göra. Varför får jag så mycket ångest? Och då insåg att det är för det i stans om. Just det. Att det känns som en begränsning. Jag gör ju mycket av det här också. För att jag tycker det är väldigt jobbigt att resa. Jag tycker det är att tillägga idé. Hänga ut med det här. Jag har inte kärkort. Vist inte du det. Jag ser inte det. Nej, jag skämmer sig över det. Nej, det skuld kan man säga. Det vistigt jag. Jag ser inte mig själv så bra ut. Jag har kärkort, men jag har inte kärkort. Jag kan inte be in kärkort. Jag vet, men jag kan inte kärkort. Jag får inte kärkort. Jag har inte ens kärkort. Då var jag såhär vänta. Jag kallar på gårdar 3-4. Jag har inte en ståkort. Nej, det gick jag kärkort. Jag är blias beroende av att tätta måste köra mig eller någon föräldre. Ja, exakt. Varje gång. Jag kring inte såg jag ut dit. Nej. Och så ska jag hosta en mida. Alla ska ta sig dit. Då måste du vara såplatser. Exakt. Det kommer att bli sats. Det vet du fråga, Dredo. Det är guttru, liksom att folk hade verrat och att dit. Och vad där jag var säger, men det är klart. Men det blir inte den spontaniteten som har hosta om det är mer tillgängligt. Nej, ju. Och samma sak för mig att jag ser det här som en plats för mig att koppla av. Ja. Vi får skavta i lugnorå. Ja. Och jag blir så beroende av den platsen när du kommer att dit. Ja, ja. Och det var det som gav mig igång. Ja. Som skav det. Så när jag inser och landar i det här så är jag då på en bus i Norge. Och jag bara skitt, epifning. Och då direkt går din på hemnet och är så låt med söka efter ställen närmöjstocka. Ja. Dit jag kan åka med tåg eller buss. Ja. Jag behöver inte bil. Nej. Det får vara max en halv timme utanför staden för. Så jag sätter liksom den tisaspekten, sätter kvadratmeter, exand för det ska ändå vara ett större ställe. Och börja bara leta. Det första som kommer upp på hemnet och den var publicerat och samma dag. E den här lagenheten som låter ut för två år sedan. Postigbett. Postigbett. Och jag tänker inte en tanker då i att det här kommer vara. Jag får tog blivit russ. Ja. Utan jag får bara så. Oh my god. Ja, det är det här. Det är vad jag har. På skjut så jag direkt skickar den till tatt. Ja. Och så får dröm lagenhet ut det. Ja. Vad sjukt. Ja. Och han är så här och det här är också jag är på väg resa hem. Det är lön. När det är det här, det här är lön. Det här är lön där. Och här är gudna vad jag i Norge. Ja. Min sitta. Är det så två år sedan? En och en månad två månad två månad. Ja. Någon. Börjarna var pril. Just den. Börjarna var pril var det. Då är alla fall skickiga det. Jag är på väg hem och jag kommer landa skitsyn på lördarnat. Det visning där nöfter sönda. Tättesyn. Jag anmäler oss att visning var. Och jag var så här varför då. Och han var så här. Ja, för han var snimmel för då. Nu får vi gå drömma. Ja. Och jag var så. Han bara det blir börjande. Jag blir så lätt för att ni kom inte ditt gång. För den visningen blev vi inte. Jo, men för två år sedan. Nej, vi kommer aldrig ditt. Nej, det är det med den. Exakt. Så han var så här och han var så här också. Bysi sönda saktivitet. Ja, verkligen. Du kommer hem. Det sakt att vi ska land lugn morgon och gå ut och käka frukost. Då visningen var ju typ så älv 30. Att vara här på en söndal. Ja, det var ju stöd. Samma så, du kommer hem. Vi tar så om morgon, vi tänker affär och så går vi på visning och sen går vi att käka url. Vi går på den här visningen. Så får du det. Nej. Nej. Jag har allt rik. Ja. Haft. En sån känsla är helt mitt luta. Jag kände när jag kom in där att jag är hemma. Mäng ut. Det var ju inte så. Och jag vet inte hur fyllig var. Har du gått på visning, Fyll? Nej. Du flyttade väl inne hos honom? Ja. Sammans. Jag men, exakt så. Jag köpte den lagenheten när vi dittade fortfarande. Men nej, precis. Vi flyttade in ett sammans. Vi var faktiskt på en visning för. Kan det ha varit? Men typ 200 sen. Det var verkligen bara för fan. Vi ville köpa någonting ihop för det hans med ägenheten. Men. Ja, det var verkligen bara sig. "Får fan." Men jättemycket. Och hur var han då? Då kanske du då på viss tjejer när det var för fan. Ja. Det blev han lite mer. Ja, när vi gud, alltså. Vi stade linterna och frågade "Vad är det inte bara röttet?" Och jag. Jag kan vara knackelsäg väggarna. Men alltså ingen är bara så jävla. Vi är ju inte jorta och vad är det för? Nej, men alltså, "Gud, vi båda är så föddade med tummen mitt i handel." Och så, "Ingen i hand, det är ingen vet någonting om nåt." "Några bokt i YouTube." Så vi bara säger "Ja, det är syvitt ut." Så var kostar det inte bara "Vad bra." Nej, så det var en damn bruttos. Nej, det där är jag så berödd för att ingen av oss ska ha koll på vad man ska frågan är väl. Bier sig. Jag tror han har bättre koll om jag inte har. Ja, inte helst mycket koll. Nej, men du har ett uppdär. Ja, jag får fråga dig. Men det skulle sitta i alla fallet min kille då. Titta, han den ganska aspik. Alltså han blir så här. Han blir lite miskin och. Nej, alltså han blir stil. Han blir så. Han går igen och sätter sig soppam. Och så tittar han runt. Och han vill inte prata hekt för då kan andra höra. Ja, han vill inte avsluta på man. Ja, jag vill ju bara. Titta, titta, titta, titta. Bålla typ när vi är på visningar och han är så. Nu, och han hyste mig allt innan vi är på visningar så sju. Och heller mycket. Jag är så här, kan du sluppa här? Ja, det kan jag tänka. Ja, jag går ju bara. Ja, heller mycket. Så vi är ju rakomot. Så sätter vi varandra där på just visningar. Men och där är han också väldigt så. Jag kan bli väldigt attached, vi tatsar. Så när vi historiska gott på visningar kan jag också efter oss vatsja. "Hit ska vi flytta." Och han kan vara sig. Han blir inte för samma känslemässiga koppling till platser. Nej. Och han har inte varit lyckad drömig det. Men det är lite klassig, alltså lite särg. Det är ett många lite kvinnigt. Exakt. Hur många vänner som har varit värstliga sak, det där är fästliga. Ja, och de är så. Vad ska jag göra nu? Ja, verkligen. Men med det sagt var det så att. Historiskt när vi gott på andra visningar har jag vatsja. Kan han inte drömmandet er mer? Kan ni ta fram och bara. Wow! Och det är alldeles vatt, så vi inte så länge är att vi bor i nu. Alltså, han var så här. Det känner sig väldigt bra. Ja. Om man är så. Kul. Vad kul. Så positivt. Men, men. Vi går på den här visningen och det är bara inspiration. Det är bara drömande. Ja, det här är en vackhensplats jag har varit på helt enligt liv. Åh, okej. Så när du kom dut och för det här var första gången du så. Ja, det var en ny räffna. Vad som på bilden var en bättre. - Den bilden av annan vad det är. - Kensland också. Enigginet. Och sen är det också så här. Jag älskar ju sånt att det är tektur och design. Och mitt favorit, min favorit i Påk, i svensk designhistoria. Det är Swedish Grace, som är 1920-talet. Och den här lägenheten har. - Gjöns har en favorit på. - Det vet jag ju bara att stort fråga tecken. - Det är så. Det är ju. - Det är ju en sånt intressant person. - Det är ju inte så mycket. - Ja, det är ju. - En liten nöd kanske. - Ja, men det är ganska unikt för dig. - Folk är inte så där. - Tror du inte? - Men jag tror att folk är nödje i sina intressen. - Det här är ju mina intressen. - Ja, det är ju ditt. - Men alla har tillbindas intressen då. - Själv att det är fokert. - Jävla fall den här lägenheten. - Det är ju orginal. - Nej, frånbåde. - I senom hela lägenheten. Bevarade. Det är komotor. Det är liksom platsbygda software. Det är öppen spys. Det är råbärde är spegelskop. - Vad tror jag? - Swedish Grispluck. - Det är mycket. - Det här är min por. - Ja, så. - Jag kommer in det. - Jag kommer in det. - Jag hoppar runt som ett band. - Jag vill inte tänka det. - Den här slämpet är så fokert. - Det är det här. - Han är en brusa med det. - Han hoppsar också. - Jag tror att det är för att det här är första gången vi ska inte köpa. - Nej, just det. - Han är därför inspirerat. - Han bara är en brusa med. - Jag hoppar runt. - Han är därför. - Han har man huggat med när den är. Han står på att skratta och lever. Han pratar med marknaden. Det är min eller lite att han bara. - Det här är det bästa hon vill. - Ja. - Det här är hennes drömlägenhet. - Ja. - Det är ett hamnig lärlute med att han bara muser. - Det är svøt med ett fannar. - Det är en trevlig märklöb. - Ja, Jan. - Ja. - Janske mandal. - Ja. - Historiska hem. - Trävlig lite så. - Ja. - Ja. - Okej, äv. - Men vad. - Vi är kvar med absolut inte. - Jag ska ta en om han lyssnar på det här. - Nej, nej. Det är verkligen så 55-årdersman. - Jag tror det är så bore, en lärkstann, pastemalma och svängelstann. - Den här. - Var ni en måning? - Ja, ja. - Sällongen här. - Ja. - Vi har tänkt att det var så här Björn, tjettisre. - Nej, men Björn är också lite ett poskig, ska du veta. Vi har träffat några gånger nu. - Pohaner. - Jag har hand i ro. - Det här blir ju haft mycket sporadisk kontak. - Ja. - Såklart. - Och han är du vet sån. - Kärna Jarlén och återkopplåsen är påmats. - Du. - Vad är en vett? - Jag är barnen. - Ja. - Så ringer du sig här. - Ja. - Skål. - Han är. - Han är en du fan. - Ja, ja. (Lacka lilla) (Lacka lilla) (Lacka lilla) (Lacka lilla) (Lacka lilla) - Tillbaks i lägenheten. - Vid är massandra speklante i lägenheten. - Mm. - Ruka jävla. - Jag tänkte säga det så att. - Äldreklienter. - Ja. - Mycket äldre också. - Ja. - Och sen faktiskt också en del unga. - Men som är så man märker. - Vad så är det ålder? - Nej. - Nej. - Eller. - Är det min trötter? - Ja, okej. - Alltså, inte många. Det kanske var tre för att stycka. Det var bland annat en kille. Han var typ mellan 25 och 30. Han kom in med åtta kompisare. - My god. - Vi hade en var så fick panik. - Alltså han kom in med hela steg. - Grabbygget. - Nej, men vi var så här. - Du vet min känsla var så. - Vad gör ni med panik? - Du är min kärn. - Jag kände så. Jag visste att jag bara kör alla med ungdomarna här. Detta var du vilka gammal. - Sittit så. - Jag bara kör alla ungdomarna här. - Den kommer krasställda. - Vad var 25? - Varför har du så? - Men. - Vad min spegel sol här till Väster. - Jag tjockste så att jag. - Jag har kappat den i kändt köper här. - Men. - Men. - Men Gud, om var därför köper sig ett kollekt. - Men det var. - Är du nog? - Ja, en kört. - Folk får pengar från någonstans. - Jag är lyckats köpa den här pojern. - Jag ser det för rik. - Jag har inte så att jag tar med en var. - Men var det en slutsomstvittligt. - Vi, i alla fall, vi blir kvar syss på visningen. - För jag kan inte gå. - Det är verkligt. - Och vi sitter i de här två förtöljna. Det öppen är liksom braza. Det är spraclar. Folk går ut. - En lämnar, en efter en. - En efter en. Ja. - Det blir lugnt. - Mm. - Jag bara sitter och känner sig. Jag måste bara ta in det här. - Wow, tetset sig på töljnen blev vi mig. - Mm. - Och jag får en sy. - Nej. - Jag får ju väldigt mycket bilder framförsgenner. - Ja. - Vi kommer ner generellt. - Men så här har jag aldrig sett. Jag ser våra barn. - När man går. - Jag ser våra barn tydligt. - Sitta framför oss på soffan framför öppna. - Och öppna. - Julklappar skerlöftonsmål. - Jag tar. - Jag ser de där. Jag ser att jag tättetitta på varandra. Det lyckte ju hela längeheten. Det sprakar. Jag bara bor bra. Jag har också kreativt tilllagit in de här julklapparna för att jag älskade. - För att ilumru. - Ja. - Jag vet så här idar. Jag bara ser sig det här i vården. - Ja, att du såg din framtid. - Du har ju sett där hans just flyttar in. - Ja. - När han gästade bejanka och kollade in hennes lägenhet. Och då säger hon också det här. När jag visste att den här lägenheten var den jag skulle ha. Det var när jag såg mina barn, springa i den här korridorna. - Ex. - Säkigt. - Så. Gud, exakt så. Och det var då jag kände det här är vår lägenhet. - Ja. - Så nu vi går därifrån. Då gär ju jag som valnetvis brukar vara så plött. - Ja. - Och drömmer. - Jag blev typ lite tömt. - Ja, du bara stupade. - För att jag var så här. - Nej. - Nej. - Vad ska jag göra nu? - Ja, precis. Om inte det här. - Och sätter vi jättävligt. Och han bara det här är finnsevartig. Det här är vår. Och han säger att det är lite papp och är så hallå. Hur ska jag nån ska kunna move on? - Ja. - Hur ska jag kunna bo i vår lägenhet nu? Det här är vår häm. Och han är sen, men äsling, det här är den bästa finnas motivationen. Det här är bara helt jävla underbart. Kan du förstå att vi kan drömma sig tillsammans? Jag vet, vi kommer han här. Men jag kan få det jobba. - Nej. - Du bara inte framåt. - Jag måste ha. - Jag måste ha. - Jag måste ha. - Jag måste ha. - Jag måste ha. - Det är en liten minst. - Nej. - Jag måste ha. Jag måste ha den här lagenheten. - Ja. - Han är så ur. - Och jag kollar på honom och du vet så att vi går hem och. - Eller nivlig går du sjöka frukos, blivorra dagengård. - Ja. - Och jag säger till honom på sönder kvällen. - Mmm. - Den här lagenheten måste bli vård. - Och det är då hanlits om en. - Ja. - Och jag är så här. - Nej. - Gäm i den här veckan och jag kommer göra den här lagenheten blir vård. - Och då blir han lite så här. - Han skrattar. - Ja. - Jag förstår det. - Jag behöver ju sönder jag så att någonting norrje blubla. - Månda morgon då blir jag direkt. - Han kan den bli kvis hapen. - Alltså jag är. - Och jag bestämmer mig sån här. - En sjuk person på det här sättet. - Ja. - Alltså, hon är på liksom. - För jag kommer ihåg, jag pratade med dig i telefon när. - Men några dagar efter det här hände. - Ja. - Och när du sa då. - När är det vara kortare? - Ja, men ja, några dagar kanske var. - Och när du då säger det att det är att det är. - Och där då visste jag att det är jag kommer. - Jag kommer göra allt för att läsa det här liksom. - Och att det sitter där som ett fråga tänker ni så. - Förlåt. - Och så så hur liksom. - Hau. - Och att. - Ja. - Nej, man bara vill återkomma på det för att jag. - Det är. - För jag blir så imponerad också utifrån att. - Så här. - Bara att ha den övertyg, sån om att. - Så här. - Lätts mig. - I alla fall försöka med allt jag har. - På någonting så någon annan hade varit. - Men det här är missioning possibol, det är inte ens värtats. - Alltså det är ju något. - Ja det är något exterdienärt rostit som du har som mer liksom. - Men den sidan kommer bara fram när det är någonting jag är 100-90-pakt med. - Ja, ja. - För det är någonting. - Tättas att det är med att han bara gud är så jävla bra att säga mer det. - Mm. - Sagen är det allt det. - Och då är det så. - Nej. - Alltså jag är inte det. - Nej. - Alltså jag har liksom försökt sälja saker och. - Mm. - Och liksom. - Kampan ner här och det är det så här. - Jag är inte en bra säljare. - Mm. - Om det inte är något jag 100-10% brinner än den här personerat. - Ja. - För då behöver jag inte ens försöka sälja. - Nej precis. - För att jag drömmer så mycket då, är att jag kan. - Och när folk ser det, då blir de övertalade. - Ja. - Och folk älskar att det dröma mer. - Mm. - Så det är liksom. - Det kan vara också jobbet om det är ett projekt eller en kampan eller någonting som jag har 100-10% är personerat för. - Mm. - Där det inte känns som jobbet eller så. - Jag då blir jag världens på så säljare. - Ja. - För att det kommer att tycka att det är bara så. - Ja. - Men jag ser det sig ger du med en produkt som jag inte brinner för eller ett koncept eller ett pushe in i sammanhang. - Mm. - Det det är så här och är så säl på det här nu övertalan om eller förna som det här. - Mm. - Det kommer inte gå liksom. - Det går inte. - Nej, det är fint att svart. - Nej. - Och så är det inte jag. -Nej, så är det lite plån. -Jag har ju varit väggade där. -Nej, har du. -Jag har inte det. -Hör du? -Ja. Ni menar så pågivna att du har jobbat det jag på. Exta jobba det jag på. Det heter konstida, det heter sambleida. Du har säkert hört det klabba. -Samble. -Nej. -Det är en konkurren till det. -Agg. Det är att du riktar det i låna läggning. -Som du riktar lur. -Ja, hur den har till mig i låna. Sen flyttade jag till norrge efter studenten. Det jobbade som gatt du, säljera. Så soldade du ett månadsprogramrand till SOS-barn, Biarplan. En hel dross som gjorde. -Som jag borde jätteboigt. -Jag var. -Det skämt. -Jag kan inte vara grym. Jag var ganska bra, men det var jävligt slutit. -Jävla värld. -Jag har aldrig gjort det. Sittas samtat, samtat, samtat. -Vad ännu jobb är det varit på stangen? -Var du på stangen klicka den? -Ja, hundra besant. -Hur hanterar man det? -Jag tror att jag har tagit i personen. -Ja, det kan man inte. Det var bara fortsätta ringa. -Trycka nästa ringling. -Nästa ringling. Det var så ta avlor med namn. Vem ligger bäst till och man vill alltid vara längst upp på. -Flokor som ringdes hit och dit. -Jag hade en förställning. -Jag var på motiverades mycket av det. -Det var. Det här är jag älskar med den här poten. -Vill du ha smycket nytt om den? -Ja. -Det här är så jävla kul. -Jag vet inte vad jag hade inte klickat. Jag hade bara. -Hallo. -Has det lega om mina lov? -Has det lega? -Has det lega? -Nu tittar du. -Du ser det tättä. -Jag ska lasta det här. -Då är han så gar det. Vad jag sätter igång på månda på ett sätt. -Vad gör du då? -Jag börjar reda. Jag börjar kolla på "Kirköpare" på bolaget. I det här nästa grej är jag skitig i gård. Jag ser att jag i den här lägenheten kan skapa det här sammanhanget. Jag kan hosta mina middag med events. Jag kan göra en konstat till G. Jag kan göra så mycket av mitt content för Instagram. På den här platsen är så många. Jag får redan typ 800 konsept. Det känns bara som det här är menat. Och mer insikten är gården, inte resa. Det ska vara här. Jag kan använda mina företags pengar. Det är ganska fort att ni får inte köpa den som är redisk person. -Du får man visa inte. -Det är en massa lägenhet. För det är inget till 80-90 år. "Kir jag köpa den här privat?" "Börja räkna på det." -Jag ser det med Gud. -Jag ser vilka den hosna upp några midlar. -Jag kan inte köpa den privat. -Nej. Då börjar jag istället så. "Låt mig terminorna investerare." Jag är så. För då folk legg investerar i bostadsmarknaden. Jag är projekt och investerar. Här är ett kloppet. Jag känner också många som gör bostadskarriär. De investerar i flera objekt och köper upp. Det är det de gör. Som en business, inte bara så privat. De kan se intresserade det här objektet som är historiskt. -Postigberiet kommer att l� ut. -Det är en bra penge. Den kommer att öka i världen om åren. Men också det sammanhanget jag kommer skapa. Jag kommer göra så mycket med. Jag kallar "liljatellizia". -Mär det här kreativa, med kossäpten, med att ha kampanjer. Som då kommer tecka en del av månadskostande och avbetoning. Det här är en klokren investeringsmöjlighet. En placering av penge. Ställ förläggar på börsen i bostad. Tromman på den här bostaden och tromman på mig i konceptet. -Vil vara med en del av resan? -Du som mau det. Jag var så att "låt mig hitta normer med investerare". Jag är ringringring. Kontakte direkt, skickar och beäkter. Då bara känner du lite folk. Du kan vinga. Jag tror att du blivit en namn nu. För att du har uppskattat. De är ringer i tre personer. Jag ringer de här kollar och får bolla i det här en bra investering. Vad tycker ni om att bejektet? Alla svarar direkt. Alla är intresserade. Alla är så klockrent. Alla är så "wow", vilken fantastiskt lägenhet. Hur var visningen? Jag säger att det är det vackresen av nån sin sätt. Vi börjar tillga i att alla de här tre personer jag pratar med. Potens gäller investerare är också väldigt insatta. Inte bara i bostäder, utan också i design. -Oke design, historia och förgivning och sånt. -Då är det ena mer jassade. Och att hitta en på den här adressen med ett original detaljbevare från 1920. Det finns. Du har inte tagit på dig. Det här är helt otroligt. Jag är intresserad att titta på den här lägenheten. De var så "am" anigt, men jag väntar nu blir det här med lit. -Jag får min skönt. -Den är så jävla skönt. -Då jag är så dracknästet. Du ställer och pitchar och bara vem vill min. Jag måste ändå skylla min partner i det. Innan så här kan det vara. Det här kanske är jättetaskigt. Det är långt vi kommer i vår relation. Många gånger ni har sett "Jag har haft sådana här episoder." Det blir mitt liv att säga att jag har mycket på gång. Jag får mycket nya idéer. Jag tror att det kan ha hamnit, vilket är rimligt. Det är ibland ni har får helt galning i det. -Nu får vi. -Det är inte ens rimligt. Det vet nästan att vara sparkkiller i det. Det är sådana många faktiskt reagerat när man kommer med. När man är en väldigt trömmande person, har mycket det är mycket så här. Om man är lite mer lagdott och lite mer realistiska hållet, så det blir lätt att bli en sparkkiller. -Ja. -Vilket också blir för minskol också. -Fan det är inte din tid och energi. -Nej, på att det blir besviken. -På att bara göra att det blir besviken, siktande på någonting som inte är möjligt. -Klarat. Det här var inte möjligt. Det är inte möjligt. Han var också så här, men det vill jag hylla honom i det här. Han döder aldrig min spark i det här. Han var så här. Jag har också räknat på det. Han satt sig så räkat den på. Han var så här. Det är inte möjligt att vi köper det här privat. Han var så här, det är inte och jag var så här. Jo, det är möjligt. Ge mig i veckan och då var jag i stället för att se att ni släppte. -Jag har sagt, "Okay, jag läppar du. Prove mig otherwise." Han var bevisande att jag har fel. Men jag har räknat på det och jag ser inte att det är möjligt. Men "Go you." Han var så här. -Ja, fan. -Då när jag också började kontaktar de här personerna så var jag inte en hel dum idé. -Nej. -Han döde inte min spark och var jag inte så här. Medi sagt, var en av de här personerna som jag kontaktar så hon blev tog för älskar och silägenheten. Och har ju såm person också för sånt här och i stort. -Menskilt. -Hon är. Jag får nog säga hennes namn. Jag kan själv låta sätta ström under barkvinan. Nu följer man. Jag hon ska få testa på den. Så trålig kvinna. Så drivän heftig. Men jag boller i alla fall med henne och så. Tana lägenheten var trål du i det bra investering. Vad tror du om min idéer? Och hon var så här. Det här är fina se-sett. Kör, kolla över möjligheterna, prata med bank. -När en sådan erfaren person som också är såhär. -Ja. -Jag går över 40 eller om 70. -Ja. -Det är inte det gammal omöj. -Nej. Söj idé. Då är jag så. Okej, vad är första steget för att vi möjligtvis skulle kunna göra det här själva? Det är ju att få ett lånlöfta. Och hur fan ska man få ett lånlöfta, två, tjej sex åringar i egen företagare? -Och här är det ju. -Mest så att 85 % belåning. -Och här är det ju. -Kos så många miljoner. Det är inte hur. Vi behöver inte gå in en på vad lägenheten kostar. Men hur stor det är. Kan vi säga det? -Det är 160 kvadrat. -App. -Venta! -Venta! Det är en våning. Men det har jag ju vetat med 160 kvadrat. Ja. Det är strumpet i dig, gammal. Man bara tackar. Kan jag flytta in? Jag har flyttat in. Det är också min och vår dröm med hela lägenheten. När jag tättar i allt det här. Vår högsta, högsta, högsta dröm. Det är inte bara allt det här skapandet. Vår högsta dröm är alltid så velat. Det har ett öppet här. En samlingsplats. Och ett folk ska vara bekvämma. Jag vill kunna komma hem. Och att det är det som bara. -Vi favar här. -Den kan verkligen se det. Eller du vet, det plingar på. Det är så mycket med det. Det här står juli uten för mig. Kötter färsor och bara så. -Hej, kom med och sa en uppe en tattigås. -Vad är det? Det är så det här. Vi vill ha ett öppet här med ett stort hem. Det är ett levande hem. Jag tätter mor och triv så bra. -Vi ser ju inte det. -Nej, det är gud. Jag är lagt för ju. Jag kommer gärna världen. Personen som kommer upp, plingar på. Jag har nån att det kommer att plinga på. Åh, annars är det att sma det bara. -Jälp. -Jälp. -Jag är ju. -Jag är ju en tur här. -Jag ser in i en dröm. -Farvan är så bra. Man är så bekväm i att det här har jag i eget tid. Jag lagar inte hankostär. -Jag kommer sitta på det. -Man börjar i andra delen av vår vån. Det finns 150 andra kvadrat. 16 kvadrat, förslipsägnets med vår i 58 kvadrat. -Det är stort. -Ja, precis. -Då har det här 102 till. -Nej, det är skjut. Jag har inte fått det här. -Vad är det så stort? -Huska inredare här. Det kommer bli lätt för dig. -Här är det gutta. -Jag har inte sett en spänn kvar. -Nej. -Vad händer det? Jag börjar kontakta banker. Det är det här för att det här är din vestera. -Han är så skit. -Tjöt man. -Han är så skit. -Han är så skit. Det här är möjligt. Jag börjar fattas. Jag skriver att han ska tvivit. Då börjar jag se. -Jag ska göra en hel dag. -Jag känner också det. Jag känner inte mig. Då börjar han bli så skit. Jag börjar kontakta fler banker. Jag börjar också kontakta banker. Jag har bara bortåget. Vi kommer att låna om man bara skickar över. Jag får vara så varje man måste göra. En bra bankkontakt med de måste tro på oss. De måste förstå att det här är en bra investering. Det här är inte så stor risk. Jag måste gå in i mitt cellmood. Men som är passionerat i en ut. Jag måste få tillgenu när det mörter med de här gammal personer. Jag är full on silsmood. Det här är påbåg i tre dag. -Jag är jäk. -Jag gör det går att träffa. Träffar folk, risk med folk, sätter ihop min vision. För skäkting jag ska göra. Efterfrågan jag har idag på kampanjer hemma. Vänts vad det är för intäkter. Hur stor del jag kan ta bolaget av månad kostnaden lagligt. Hur stor del blir privat. Vad behöver jag tutt för lämna? Och så gör det en riskplanet. Det är också för oss själva "Worst case scenario". Absolut. Vad är det? Vad är det i den här situationen? Vi köper den här. Vi belånar oss upp till öronen. Har en normånskostnad. Vi behöver ta ut en väldigt höglann. Ja. Vad behöver jag tjäna för att kunna plocka ut den här lönnen? Hur mycket pengar har jag också sparade på mitt bolag? -Nu skulle jag egentligen investera. -Ja. Som jag kan plocka ut en lönat "Worst case" får ju ta av pengarna. Hur länge kan jag plocka ut en för "Worst case" också? Jag får inga jobb. -Nej, precis. -Nu verkligen räknar "Worst worst". Jag har inga jobb i en ny intäkter. Jag måste kunna täcka vår månadskostnad. Utifrån pengar jag har. Hur länge kan jag plocka ut en lön för att täcka vår månadskostnad? Du vet kalkulerar jag, jag presenterar, jag visar för banken. Min vision och det är att de höjer drömmar, blablablabla, labjekt och just. Jag skapar att det är ett momentum- och typ en "foam" och spanken. Jag märker att de tycker det är jävligt attraktivt. I att det är en bra placering. -Jag har så kört. -Vad är det för då när vi flyttar in? -Jag ska inte nöja. -Han och spanken har en frukostarrelägg. Det är det jag är det man säger. Det jag skapar i det här momentum är att det är typ en firmissingat. -Jag är så bra på det. -Du har ju lärt mig göra det där också. Jag hopps av en hang ut. -Jag inbés ni. -Jag är min bästa säljta. -Det är så jävla smart. -Anthalkampan i alla ordning jag fått. -Jag har fått en fokt. -Jag ställer också lite banken att typ mot. -Vilket gör att det är bra att gå ner väntet. -Jag vill inte. Vi får också jättebra ränta. -Och lån vill gå. -Och det blir också så skivvivälje. Det här var heltens jobb i en vecka. Men bankar, hihåa och i allt här fortsätter jag också för att säkra mig själv. Det här är inte dumt. Jag pratar med fler folk i det här en bra investering. Det är så jäkket att alla är så bästa jag sätter köp köp. Jag träffar låta i verklighet på en fokavivar drömmer. Sjukaste jag också. När jag skickade här den bästa vi har fått lån löfte, då sitter hon på ett plan från London. Hon skickar till mig och bara inte det här är utsikt och skickar på en oljumålning. Är det en oljumålning av byggnaden framför oss? Det är som att någon har suttit i vår lagenhet och målatten här tablan. -Han mycket med. -Vad har jag varit på planet? -Nej, hon sitter på aktionet och bläddar. -Jag har, ja, ja. Hon skriver till mig och skickar bara i ett röj utsikt. Jag bara är exakt vad var. -Han var så här, elin, då är det menat. Hon bara jag satt och letade tavlor och plädar på aktion till vår nya fabrik kinsion. Det första som du kronerar i den här tabla. -Nej, men det är gränsla. -Jag bara är helt sjukt. Jag bara är helt sjukt. Hon bara är menat. Du måste ha den här lagenheten. Vi så, och om jag använder oss till visning nummer två, mer lån löftor, det är sagt att det är vad det gäller fallat. Vi kan inte lägga en krona, vi utgår en spres. Bostad smarttande, det är det jag alltid väg. Det här är ett historiskt objekt. Alla vill ha den här lagenheten, det är platas. Det har varit mest omtalade lägenheten i Stockholm. -Unden är veckan. -Ja. Jag var så här, och elin, nu lägger jag alden här tid och energi och drömmer. Nu är det här plötsligt. Men jag blev också så här, "Fack det här, det kommer ändå inte." Allt gick ju emot den egentligen från start. För då blir det så här, blir det en bjudning. -Bicket man var det blir det ju alltid. -Det blir ju alltid. Den här kommer att dra i väg. Jag var så här "Fack, vad ska jag göra?" Under den här veckan kontaktar jag också mer klammer, att förhandsåger jag drömda det och vi båller det lite. Jag var så här i Fina Blöv. -Du vet det. -Han var så här. Han var så. Säljena vill gärna prata med dig. De vill gärna veta vem du är. För de blir så mycket omköpare. De har förhörtat om att jag har då hoppat runt och är föräldskade och pratar om alla organan. Det vet deras inredning också. Men när de lampa, de hade merå konst på väggarna, det var flossorgana. -Jag ser ju att det är en halvning. Brunomatsson. Jag gillar inte bara så här. -Det vet jag helt pappa. -Det vet jag minnade. Det är min nö. Absolut att favoritkonstnärer får en nyvärre i den här lagenheten. Han fungerar upp där och berättar det för dem. Och de är så här i gupp. -Någon som kan uppska. -Jag kan faktiskt se. Fann faktom den här lagenheten är att det är olensgrunda justa som har botter. Och byggde allt platsbygt och byggde den här lagenheten på 1920-talet. Han hade då hela våningen på 400 kvadrat. Och allt platsbygt är. Inte bara så vackert och benit och ett handverk. Alltså det är konst. Det är också arv. Och lensarv. -I att det är oa. -Oa. Det är oa. Ingraverat. -Altså i komånade, i trät, i element skydd i nyklar. Är det liksom det här runda med ett oa gamla oljens? Ja. Och det här är första gången lagenheten säljs utanför oljens familjen. För att han så borde det ta. -Det är det. -Vad är det? -Ban, barn, barn eller barn, barn. -Ana sånt till oljensgrunn. Det har gått i generation och hans mamma, guge. Både det där innan, som var den som tog in typ de här konsten och djurda skulpturen. Som jag blev föräldskade i. Hon både det innan att jag bara jävla är guge. Vad heter hon egentligen? Vad heter guge? Och vi sitter där på fyrgade och är ett hemmåsta om att bli i timmar. -Jag är säljena och jag tättar och jag kärka bullen. -Hon bara. Så ser han gumhet. Och det heter min far mor. -Som var min största inspiration och hjälp i. -När man. -Vad blir jag grås? -Ja. -Han sitter där i lagenheten. -Ja. -Han fyrgade bara "guss", cirkals. -Ja, precis. -Alpvisement och bid. -Ja. Och du vet det var bara det. Men som medie så var det så här. "Dom separerade lagenheten för några år sedan." När de splittade upp den blev 160 kvadratmeter och resten av åningen. Och han så köpte den delen, han reva ut allt organalf. -Tot är väldigt. -Jag tycker att det typ är bordeva ordlagligt. -Ja, precis. -Jag slutar lite. -Hurken tror jag att de splittade. -Ja. Och där är ju deras största farhåga. -Jag är ju att nån ska köpa den här. -Så klart. Nu kommer det gå vidare till nån utanför familjen första gången. -Att de kommer inte bevarar arbet. -Nej. -Nom blåser det nån så ryckig, New Yorker eller whatever. Eller de såhär en jättegammal person som inte kan ta hand om. Och bara blåser det ut det här eller. -Inte uppskattade det. -Nej, inte ser värdet. Därför är det så klart de bruser om pengar. Men det är inte det högsta värdet. Det var vem blir nästa köpare. Ägare. -Det var därför de inte soldade den för två år sedan. -Nej. -Dom hittar inga. -Du sker gär. Så vi ses och det är bara mänterbjud. Det var också påvisningsusåg i köket. Det stod så små handyorda hönor i trä. Som är handmålad. Du vet som dala hästa i köket. Jag bara kuerar älskar de där. När vi skulle dit var det apil-post. Då köpte jag med en liten post-präsent med ett sak att man kort från ett antik varje av. En handmålad dala gårdkörna. Men fråan 1920-talet. Jag har hittat. Jag var så gud. Jag vet inte om de kom uppskattade här. Jag var för mig kändes det väldigt så. Jag har helt enkelt om det. Det är väl klart ta en pav. Jag hoppar i stjär. Jag hoppar, men det var då kommer mig liten trä höna. Det är många som kan säga att det var ju bara 1920-tal. Jag har en för mig. Men jag är nu. Ja, men de har väl det. Det hade jag träffat om dem. Nej, det är väl att prata. Nu vet jag. Men det är också svämt att ta dem i en präsent till säljarna. Det gör inte folk är det. Att köpa en väl. Ja, en flaska bubbel, tror jag. Nej, jag vet inte. Det är också vilka träffas säljarna in i man köper ens. Nej, inte många. Det känns som att de får vara med i en trötter. Nej. Vad har du gått med? Du träffar kanske de när och såt. Nej, det är min. Men vi blir ditt byn av på fika. Det är en viktig stort stort. Vad är det för ålder på de säljarna? Är det paktig? Ja, det är siktig. Nej, siktig. Siktig, siktig, siktig. Siktig, siktig. Ja, jättemus. Ja, gått. Lén. Ja, jättemus. Vi kommer dit. Det är som värme. De tar in oss. Vi sitter och fika. Jag är där i nästan fem timmer eller något sånt där. Tätt behövt det gå. Nej, men det var också så. Det var bara att hanpa i varje persjoner. Jag gir hönan. Hon får tora över den. Nu måste jag slälla hönan bland om andra hönerna. Och du är ju känner bara connectionen. Och jag känner bara det här är. Du vet också så smarare in med lite. Men genuinter är så att vi sitter och pratar om historien om lägenheten allting. Och hon säger bara så att det här känns så bra. Och vi går därifrån och jag är bara ännu mer förälskade. För det var ju alla gången vi fick komma till lägenheten. Det var som en privatvisning i santa spika. Men då må vi fick träffa dem. Och de har ju öppenvisning då heller en efter som kommer. Och jag är så här. Ja, alltså får du så utre mitt hem. Vi har ju inte sagt någonting att vi kan bli kommit kunna lägga ett bud över det liksom. Nej, nej. Medi sagt så pratar vi liksom med mäklen sen direkt efter. Och han är så här. Jag måste kommunicera vidare här. Jag vill ju så klart att det här blir en öppen budgiv. Mm. Alltså så klart. Ja. Jag vill ju så klart att det här är via fler visningar och att vi gör en öppen budgivning. Det är mer rekommendation men jag vill ändå säga att de hälsa att det här vi är ni har lägenhet för utgångspriser på mig. De visar ju en öppen budgiv. Alla, men det är det. Vad var ju? Alltså vad blev det för tjänstledning? Då är jag på väg hem, men jag går på kallar. Jag går på gatan vid jatkatan. Solens sjunder. Det plänger till jag får det här till mig, bav vi får den och jag känner sig den är vår. Och jag är sig det som att jag ska breta för att jag tog begra vi. Alltså jag är så hur ska jag få pir hela kroppen och bara sig jag kan inte hålla mig. Så jag skriver till honom att det är det. Han börjar jag hemma. Jag bara möt mig. Han bara möt dig och jag börjar gå på jatkatan. Han bara kommer hem. Jag bara möt mig. Han bara okej. Det kan ju inte vara en sekund. Nej, nej. Jag går längre bort. Jag ser hur han kommer längre bort på gatan. Ja. Och det vet inte ens sålida våren när jag kommer till vår piriluften. Jag går där. Jag ser honom. Jag börjar springa. Men vägg. *skratt* Han börjar springa. Han bara möt mig. Han bara kommer bara. *skratt* *skratt* Han bara kollar på mig. Jag bara. Jag springa kastar mig. Jag vill också att det allska vara villmissar. Jag har bara önskat att han så snurrar runt där. Jag tänkte inte vilja se vad snurrar där. Det är jag som funger och kmer. Men jag har skladt för att han är så varje dag. Jag tänkte att han funger och bara lägenheten i vår. Han bara vassir och jag berätta vad som hänt. Och han bara skämta med mig. Och då vet vi bara "What the fuck?" "Där vi är." Men det slutar ju inte här. Nej. Det är jag inte kunna berätta det för folk. Nej. Det här är så luggig stor. Nu ska jag försöka göra resten lite kortare. Alla har häpens. Så det är så låt. Och mycket har vatsar. Det här ska inte vara möjligt med "The Star's War of Life" så sagt. Så det här händer, vi ser. Vi kan tänka oss snabb-signering allt direkt. Att vi kör. Dom ser det känns jättebra. Vi kör. Men vi har ett litet problem. Vi har ett problem från vår sida som vi har anämt. Alltså ni är det dom. Vi har det. Och det här är ju taktiska skär. Och jag fick ganska ot till magen för att jag fick så höll näkse till dem. Så jag vill säga det här. Men jag behöver inte säga det. Och där måste man vara också lite strategisk i lägenheten. Banken hade det som villkor i det här skitar det om det löfte. Vi måste inför en klausur. Vi kör. Ja. Om vi måste sälja vår nuvarande bossdat inom ett viss det datum. För att vi har ju absolut inte råd om ni är det lyckas sälja. Att köpa. Alltså då har vi ju för att hantersats. Och för att pengar i vår nuvarande lägenhet. Att han satt Lena och Haspen. Då behövde gå med på att sälja vår klausur. Den är det men om inte ni är lika sköp. Så vi fick alltså då var det så här vi det här datumet. Så vi måste röra sälja vår nuvarande bossdat. Och vi måste också röra sälja det med den här vinsten. Men gud vad lite press. Vad hallå? Ågjör det. Annars heves. Annars heves. Avfondbränk. Ja, för vankt sälja. Annars heves. Hälköpet. Så varför skulle dom välja? Ja, varför skulle dom välja? Ja. På oss. Och så sälja lägenheten. Venta i två månader i förhoppningen om vi lyckas sälja vår lägenhet för den vinsten. För att då säkra annars sitter de där igen och behöver lägga ut den igen. Så vi måste inför den här klausulen i avtalet. Och vi har valt inte ta upp den här innen utan gör vi kontraktskrivning. För att det är kärkipotir och det är bra för nu. För att jag måste inte nämna det. Och då är det så att dom kommer inte att acceptera hämdorna under innan. Men när jag sikder där kan det bli så. Fand det här blir minst så bra men nu kör vi. Men jag får ju inte magen för jag är så här. Fand det här känns inga skiss. Så jag har ju sagt att vi måste breter det här. Ja. Men vi ska då sain att annan. Ja. Och vi ska då sain att annan efters jag är så här. Vi måste breter den nu för jag har klart inte. Jag kommer inte kunna sova. Nej. Så jag är så fann. Vi måste säga det här så vi väljer att göra det. Och då är det sjukaste. Ni märklar. Ja märklar. Då är det sjukaste. Och 3 destorsor. Ja. Dom har en klamsjur som dom hittat på. Som inte är till vår fördel. Det dom har villkor som kan här vara köpet. Ne. Exakt samma. Du ska göra. Hans börjar med den vräten. Men det var ju bra då. Annars hade det här aldrig. Nej jag tänkte säga det för att du hade en ena på varandra. Nej jag kan säga det. Det var mycket bra. Att dom och jag kan tvärr inte breter var det. Nej. Dom hade för grimligt. Nej det var en laglig grie och det handlar det om en del av lägen. Det är en del av lägenheten blabber blabber blabber. Och det dom behövde. Men en jängplig en av en halv månad på sig. Att vi ryddes lösare här. Och Annars häv köpet. Okej. Och vi visste inte om dom kunde lösare här. Ja. Ladde lite. Okej. Och det är det här det inte vill ha det vetat för uns nu. Nej. Så att vi fick inte prata om det här. Nej det ska man. Och märklar så specifikt. Vi kom i taner sen allt skäder. Vi kom i taner någonsin. Vi kom inte ut med att säga att det var betet i sol. Nej. Han skrev också att de sista stämt vid vad vi tror är. När alla börjar fråga nu var han med att betet på sig. Var det ett? Nej. För att vi får inte prata om att försäljningen har skett. Nej. Förrest det här är lösst. Och dom har så inga en klausur liet hela köpet. Så det hade. den har inte varit vård för uns nu. Om det här inte löser sig. Och då ser han. Vi hade aldrig gått med på E-tvillkor från banken. Nej. Han var säger ni. Vi hade sagt ni direkt. Om inte ni hade. Om inte vi också kom i klausur. Så det här var ju så jävla typer. Ja. Så allt bara så här. Så vi båda hade klausurlurs, så det gjorde oss. Sen signade vi. Vi fyrade vid Geekodrakampan. Vi fattade ingenting. Nej. Men vi båda var också så här. Allt är inte klart. Så vi har en nu inte liksom. Varken typ förstått där man också fyra ett helt. Nej. För att allt det här liksom vart. Så det därför jag inte har. Nej, jag har inte vet att nån till dig. Jag inte vet att nån till dig. Och det har ju vet att att den har varit djör i slags matten i så. Men jag inte vet att mer än det. Och sen mer här vi var ju också så här. Faktion. Vi måste sälja vara på den staden. Ja. Vi får måna på så de måste gå med den här vinsten. Så vi fick stress och då började å arbeta igen. Och så vi har ju inte denna vi är att den vi inte fixat den. Det är dåkslupa golv och så här fixat listor. -Ja. -Men att lägga till på det så har vi fastat den. Vi har plast för annorlunda fäster. Då ska vi börja ha visning och fotografering med plast på fönstrar. -Det är jag, blev föräldskade i vår lagnätet. -Ja, jag är ju synselppet. -När kommer ni mörk. -Jag tror att vi inte ångryggnade på det. -Lägenet är intresserad utsikt. Så vi har kommit för den här sol. -Nej. -Det är också man bara medbåg inte fira för det här kommit. -Nej, gå. Vi har kontaktat två märkler. De kommer dit. De är bara så. Måste backa är det mest attraktiva på sade just nu. Jag har så många spekulanten som vill ha exakt den här sisen. Säkstig förra. Det här läget. Dubelkaklungnar, den är så fräsch, rustat upp den. Även om den är inte nyrenöverad. Det gör inget att det är för sade den. Vi behöver inte fortfarande lägga ut den. Jag kan ha visningen över man och bara kolla med spekulanten. Det här är toppnotsprojekt och vi får bara visa bilder på utsikten. -Jag är så. -Jag har. Hon kör den här visningen. Det här vi kontaktade ju bara dagen efter märklarna. Tådare efter hade vi visning utan att göra. Jag gjorde en snabb ställning och köpte lite färskapelomäringen. Det är plast. Folk kommer dit och du vet så det är inte fortat nån ting. Det är därför alltså allt så vi behöver bara. Och du vet alltid på en väck med köp av stiberiet också. Och sen skriver hon samma kväll som de här spekulanten har varit där. Och bara vi har but. Och det var med den vinsten vi behöver göra. Vi hade absolut kunnat få mer om vi hade i smagen och valdat. Vi går ut med det här och fotolägenheten har ju på en visning, en buddeling. Men vi vågar inte det. Den onsen och hur vi också hade kunnat bli att den inte sålde står. Ja, men väg, ja. När vi får det och det vet vi att det är ett superallt ting så var vi bara säga ja. Och då direkt dagen efter det så åker tätta och säljer vår lägenhet. Men för att jag kunde inte för att alltik så viktig. Jag hade ja väg på kampanplåting. Så han åker ju jag i full makt och han nu så jag inte är träffat vår köpare. Och i lägenhet är det såltes. Och då jag bara ser vet du vad. Med, om man får säga det själva att allt är relativt och man är så taksam i bara säga att vi bor i Sverige, vad man är födde med i allt i det här livet, att vi så troligt privilegierade. Men vi har fan haft det tufft förra året. Ja, verkligen. Med sjukdomar och hälsa och ganska oflitskuliga sig och motgångar. Vilket ett avstidigt sig. Men jag kände bara såhär fan på viförsändral. Alltså en ljusgen, alltså en värkebara såhär lite flytotur. Det är ett avsant. Det var det den här gången. Det är så smidigt allt. Och nu kan jag sitta här så glad. Ja. Det är enkligen bort landa. Jag tror inte att det är landa för mig just nu. För att jag, man bara kommer gå ut med det här. Nej, men det är så sjukt. Lagenheten är vår. Nej, men alltså Big Round of a Place. Alltså du är en. Du är en sådan drottning. Vi hade kunnat sitta och prata om dig till fem timmar till. Men nu tikkar det på, nu knackar de jämnade. Och det här är faktiskt min uppmaning till det som drottnar. Det är ljus, vilja säga. Du är inte behind om du inte har köpt bovstad. Nej. Det är inte. Nu jag vill bara aså pojentera. Det här är sinnes sjukt. Man är i olika stad, det är fast en lite rivit pratarom för avsnittet. Alltså bara så jag blickin att vad är det man själv vill? Det här är det jag vill lägga. Det här var. Och med det sagt att så här. Båsas man kan ha den är galen idag. Men min uppmaning också är att våga ta lite ris. Ja. Våga drömma stort. Och är det någonting det här. Det här. Det här är inte så hade jag till mig här om dagen. Han bara är det någonting. Han bara dummot bevisade det för mig det här. Och så har man fått oss i pir i allt. Syrisär, man ska våga drömma stort för allt är fan möjligt. Nej, alltså verkligen. Jag är sinnsperad av dig. Wow. Ja, när jag har tillbinds mycket ord för att jag tycker att det är så sjukt att du har lyckats med det här. Och jag ser fram emot att komma och knacka på mig eller att det känns färskigt. Och jag är så tagg på delen här resan och valer. Jag hoppas ni är för det här. Du måste lägga ut bilder på lägenheten år insta igen. Så att folk får se att man går ut på minningsliga mångs och minns. Jag tror att jag gör det samman då vi släpper den här på den. Fantastiskt. In support. Må bara passa in i roll då supporta en manig. Det hade också varit en dröm. Nu vet inte om det är för så att vi får inte få för många listan. Tänk att ha ett rummet. Alltså, so a gathering med ditt nya lägenhet. Eller typ hans här. Lysnade det. Ja. Alltså, bygga in några och typ hans och. Oh, god vad trevligt. Alltså, det hade varit en dröm. Wow. Det passade på bilder. Det är en bless. Och så sitter på dig. Ja, men det är. Nu måste man stå upp i att det är säskling. Törning! Ni är då troliga. Ja. Du är då trolig, så vi är. Du är då trolig. Kus-kram. Bye. Bye. [Song]