Sammanfattningen fokuserar på strategier för att uppnå hög avkastning på aktiemarknaden. Den betonar vikten av att koncentrera portföljen kring små, lönsamma bolag med rimlig värdering och momentum. En central insikt är att extraordinär avkastning ofta kommer från att kapitalisera på tillfälliga felprissättningar av högkvalitativa bolag, som exemplifieras med Facebooks och Netflixs nedgångar och efterföljande återhämtning. För att identifiera sådana lägen krävs djup kunskap om bolag och branscher, vilket minskar risken och skapar en informationsfördel, särskilt i mindre bolag.
Videon diskuterar även egenskaperna hos långsiktigt framgångsrika bolag: hög omsättningstillväxt, expanderande bruttomarginaler, återkommande intäkter, stark prissättningsmakt (som hos American Express eller Spotify) och en ägar- och ledningskultur som prioriterar långsiktighet. Ytterligare ett tema är turnaround-investeringar i extremt lågt värderade bolag, vilket kräver noggrann analys av kassaflöden och skulder, med förståelse för de höga riskerna.
Slutligen understryks att investering alltid innebär osäkerhet. Det rekommenderas att tänka i termer av sannolikheter och aktivt överväga vad som kan gå fel, eftersom ingen analys, oavsett hur grundlig, kan ge fullständiga garantier för utfallet.
Höj och välkomna till del två av vår special serie där vi går igenom hur man uppnår hög avkastning. Förra vecka gick vi igenom hur man ska koncentrera sin portfölj. Vi pratar om vilka faktorer det som driver aktiekursutveckling, samt vilka faktorer som systematiskt ger en hög avkastning i marknaden. Det här har som en sista sätt tänkt att vi går in det senärmare på vilket typ av aktier, mer specifikt man kan leta efter samt lite mer te-man och riska som vi ser. Blisna in. Det är nu 25 % av vårt. Det är inte så. Det är inte så. Det är inte så. Allright, det är en unprökskort. Det är inte så. Vi pratar om det är en portfölj. Det är inte så. Jag vill prata om de faktorerna bakom vad ska man leta efter. Man kan egentligen konkludera det då att en övergripande strategi är att. smålönsammabolag med en rimlig tillåg värdering med momentum är det enklad där man ska vara. Sen går att utforma och endet med strategi är kring det här. Man kan titta mot olika faktorer och ibland dyker upp möjligheter lite bara som helst. Till exempel om man tittar på en turn around, då kanske man mer tillta mot värdespecifikt och bissa kanske mer titta på kvalitetsbolag som kan växa väldigt länge på grund av det styrka position, men de är hela tiden fullvärderade. Det finns flera vägar man kan ta, men i slutan dem var det måste mina ut i att tillväxt i vinst per aktie eller värderingen, men gärna båda att den går upp. Men för att genera exempel på specifika aktier från olika teman och varför de gick så bra, så tänkte jag ta lite olika teman här på hur man kan tänka och vad man ska leta någonstans. Det första är kvalitetsbolag där problemen är snabbt övergående och bolaget fortsätter pristera operativt bra. Jag tänker kanske framför allt på Facebook som ett exempel. Man lanserade ju för några år sedan Metaverse som marknaden var väldigt skeptiskt till och samtidigt så var marknads klimatet "Veljt Burish". Marknaden gick ner 2022 och det gjorde att värderingen gick ner till fem gånger operativa kassaflödet. Här kunde Facebook mycket tack vare Sackabögs starka ledning och kontroll över bolaget, snabbt vända riktningen på bolaget. Det var ju mångter mycket till självförvålat problem. Hur som helst lyckades snabbt förbättra lansamheten igen och fortsattade växa. Så värderingen återgick till att komma tillbaka till 20 gånger operativa kassaflödet. Och man dubblade dessutom kassaflödet under de näst kommande tre åren. Så att i aktien så kunde man få fyra gånger multiplikspansion. Det vill säga att bolaget gick från över fem till 20 plus att vinsten dubblerades. Så att man fick nästan 8 gånger pengarna på väldigt väldigt kort tid. Och ett annat exempel som vi var inne på tidigare var Netflix under den perioden när den gick ner. Så var det kanske i rätt och spekt inte riktigt illinje med hur bolaget besterade rent operativt. Det är så klart att det är jättesvårt när man väl är idä att se det. För att på grund av just de psykologiska bier som vi har att man tror att Axi Kursen försöker säga oss någonting. Och att det också finns så många otroligt många exempel där Axi har gått ner. Och det visade sig sen att det var ett stort problem i bolaget. Men någonstans visar det här också att det här är en väldigt bra exempel på att man kan ha väldigt olika avkastning i samma aktie beroende på när du köpte den. Förköpte du Facebook för 6 år sedan så kommer du ha ett upp 15 % i ålde avkastning. Men köpte du den under 2022 hösten 2022 då har du sjugång i pengarna eller 90 % i ålde avkastning i samma bolag. Och det är de här lägen där man måste kunna lära sig att identifiera och capitalisera på när de väl inträffar. Och det är som jag sa då väldigt, väldigt svårt. Och ingenting var enkelt eller lätt att förutsé under den här perioden med till exempel Facebook eller Netflix för den delen. Och den absolut största risken du hanterar i sådana situationer är att du då tar en fallande kviv som jag sa. Men ju mer kunskap då har ju mer du förståret bolag på djupet. ju lättare är att kunna förstå när det sånt här läger dyker upp. Och det helt enkelt blir fel prisat. Även i sådana stora, väl teckta bolag. När vi spelar in det här avsnittet så är vi ju liten sånt situation med till exempel mjukvårbolagen nu. Eller en del hälsobolag och med teckbolag som någå till exempel. Det startar ju ofta med en kris i någon form som hårt av landsamheten och tillväxten. Och som vi ser med de här aktuella ekst exemplen så är det en väldigt stor osäkerhet och väldigt svårt att förutsé vad som är temporärt och vad som är övrigående. Eller vilka saker som kommer att vara ihållande på sikt. Ingen vill ju ta i de här aktierna just nu, men det är ju också det som skapar bra lägen. Är liksom deras långsiktiga konkurrens fördel är roderad på långsikt. Den frågan är väldigt svårt att svara på och det är ju det som skapar osäkerheten och som gör att aktien gå ner. Min poäng är inte att man ska köpa med det sin teknikbolag. Eller mjukvårbolagen eller någon ordisk. Många av de här bolaget kommer säkert gå dåligt ändå utan snarare att visa att ett sätt att skapa över arkkastningar är att vågarna ingen annan vågar. Och det gör ju genom att vara väldigt påläst om olika bolag. För förre eller senare så kommer marknaden att derighet bra lägga. Och det kan vara inom vilken sektor eller brand som helst. Men genom att ha en djupkunskap så minskar man risken för att ta en fall endekniv. Och det är så du skapar en edg också, men det kräver tola mod. Och generellt sett ju mindret bolagar, ju mer edg kan du skapa dig helt enkelt på grund av att färre experter följer just det bolaget. Du skapar helt enkelt en informationssymetri. Och i små bolag då kan kursen dessutom flukterera upp till 100 procent och ner 50 procent utan att mycket har hänt. En sak som jag tänkte på är också att många försöker vara experter på allt. Och det är inte optimalt. Det är nästan bättre att börja med sånt som du redan kan. Till exempel om du jobbar i en circuit branch har du redan en fördel där. Sen så vill jag ju också en shout-out till exempel ex-ellertvittar där det finns otroligt mycket dyrt investerare med djupkunskap som man kan dra nytt av. Och det bra med den kommunen är att alla är på köpsidan, så alla har egentligen samma insitament att det ska gå bra. Jag kommer att ha att jag läst i Pitterlinsbok att han beskrevet i ett kapitel där någon som jobbar i typ manufacturing den personen skulle köpa bayuteck-akser. Och då frågans om vad vi är då om bayuteck-akser. Varför börjer det inte i den branschen som du redan kan och där du har en naturlig edge? Det tycker jag ändå vara en väldigt bra förklaring. Ja, en bra måning. Ja, exakt. Ett annat tema som jag tänkte gå in på är småbolag med lång tillväxt från för sig. Och här pratar vi om bolag som i Sverige som till exempel played, fortnågs överlursen i alla fall historiskt med flera. En sak som man inser är att ni inte är att vi pratar om bolag. Det blir liksom en förklaring i många olika segment här. Det är väl ursäderna i både en fall en ekiv, men han samtidigt varit en fantastisk investering om man kommer in rätt i den. Det som gör många av de här bolaget är att de under lång tid haft hög omsättnings tillväxt, kombinera med en marginal-ex-manktion och de har fått då en multiplaks-manktion utöver det. Det är de tre huvudsökliga faktorerna som diva avkastning som vi har pratat om. Och gemensat för de här bolaget är att de har haft en väldigt hög bruttomarginal- -eller att man har en tydlig potential att expandera den. Gör att affärsmodellen ska vara väldigt bra, för när väl omsättningen växer så följer vi vinst med i en högre takt. Det är grunden samma mekanik som MagSeveren haft i USA och har. och något som jag ofta letar efter är växande bruttomarginal. Det är väldigt sport för ett bolag att expandera den och generellt sett, men det visar på att man har någon form av pricing power när man kan göra det. Det här ser utom att de är bolaget ofta kapitaletta, vilket innebär att de inte behöver särskilt mycket nytt kapital för att växa. Och det gör att avkastningen på det redan investerar i kapitalet blir hög när tillväxten accelererar. Och de här hittar man ofta inom teknik, medicinteknik, läkemedel och sellandsköpsvaror. Men vad är det som driver omsättningen? Ofta så verkar bolaget inom niche marknader där de är marknadsledande. Eller nya marknader som växer fram. Det vi säger där det finns. en strukturell tillväxt eller teeman som kan växa under lång tid på grund av en strukturell trend i samhället. Till exempel att redovisning ska bli digital och enklare. Ett handelbetagningar ska gå från analåg till digitalt eller att all data ska spara sitt mål. Det behöver inte alltid vara revolutionerande produkter, för det tenderar ofta att attrahera för mycket hype och förhöga värderingar. Men produkter som nånsas utmanare norm och kan göra så att det är lite bättre än konkurrenterna eller på ett nytänkande sätt. Det kan vara allt från nya trainingsläggings, till torkade frukt som snacks eller en ny digital marknadsplats. Över tid så bygger de också upp konkurrensfördelar i form av inlåstningseffekter, skallfördelar, varumärke eller tekniska förstbrång. Sen har inte alla samma eller lika ihållande konkurrensfördelar och det är viktigt att känna till det så att man inte lura sig av temporära kortskiktiga tillväxttränder och tror att de kan pågå hur länge som helst. Personligen tycker att topplein är svårast att estimera och det är så troligt lätt att man extraplar in hög tillväxt forever. Jag tycker att mer fokus bör läggas på att förstå ett bolag långsiktiga konkurrensfördelar i alla fall när det kommer till tillväxtkays och att förstå prisättningsdynamiken. Bolags kan höja priser utan att tappa kunder, de vinner faktiskt enormt över tid. Jag kan ta ett väldigt bra exempel här, det är American Express. I år så höjer de sina kortpriser med nästan 12%, vilket går rakt ner på deras topplein. De har inte växtkunnbasen eller antalet användare, men deras omsättning kommer ändå växa 12%. Och vad beror du på att de kan höja sina priser så mycket? Det beror på att kunden är väldigt entrensd med deras kort och som symbol och man orkar inte byta vilket gör att de får då en extrem pricing power. Det är egentligen bara ett plastkort men de har få fördelar som konsumenten då är vilja att betala 700 kronor på. Som ett exempel är så om matpriserna husmetalprosent då skulle det bli en ganska stor protest i samhället. Så de har inte samma naturliga pricing power som många av de här toppbolagen har som American Express. Säg en södj också så med ett sånt bolag att när de höjer priserna med talprosent så kommer det också trilla rakt ner på vinsten eftersom att de behöver inte ta någon kapex eller ta på sig några extra kostnader för den prishöjningen. Ofta när det kommer till en matbutik eller matvaror då är det väl ofta så att någonting längre bak i leden, så leverandels eller produktion, har blivit dyrare och därför så läggs det på matpriserna. Precis. De har högre kogstör egentligen. Vinsten kommer kanske vara det samma trots att toppla inte för ika då är det så att skulle öka med talprosent så kanske inte vinsten kommer öka med lika mycket. Nej, exakt. De är helt enkelt bara att de inte är lika skalbarar som American Express är. Så det är förklart det är också varför American Express blir så troligt mycket med effektivt bolag för som du säger varje extra omsättningskrona i ett sånt bolag går nästan direkt ner till vinsten. Men i konsumenten är det inte alls samma sak. En annan punkts om de här bolagen har som gör att de kan växa så länge är att de har återkommande in intäkter och en högre tension. Ja, de har hängt helt enkelt att kunna stanna kvar naturligt via typ ett sasaabundemang. Man har inlåsningar arbetssvöden och höga switching kost. Nu har ju den modellen lite utmanade i satsbolag har vi fått se senaste halvåret när vi spelar in det här avsnittet. Men poängen är det ändå samma sak att man vill skapa återkommande intäkter för att de gör kassanfladerna mer. Förutsäg bara. Och på så sätt kanske man försänner en högre värdering också. Ett bolag som inte är ett mjukvarobolag som har exterma konkurrensfördelar. Men också jag skulle ändå vilja påstå att det är väldigt säkra återkommande intäkter där ut TSM ser. Där man just nu så ökar efterfrågan på sipp tillverkning enormt och de är de ända i världen som kan göra de här komplexa sippen. Där har också en möte förmodligen en prishöjning inte skulle kunna få någon av deras kunder att flytta produktionen till en annan sipp tillverkare. Det finns inget som gör de lika bra helt enkelt. Nej, precis. Som jag inte tänker också spontant på Spotify. Det är en betalningsvilja för Spotify men skulle de höka priset från 122 nör. Så skulle jag ta den kostnader runt denna tveka. Det känns som att det är en massa tvegen del i alla fall. Där känns som att pricing powerna är enorm och de är inte ens börjat testa hur marknaden skulle reagera på olika prishöjningar. Nej, och det är just därför Spotify och Netflix och amerikernyxpress kan hösa denna priser med 10 % på år. För att deras tjänster dels har så värdefulla i alla fall i Spotify och Netflix. Men också att de har så höga switching kost i varierande skala då. Och det har ju TSM se också då. En annan sak som jag tänkte göra säger här att de kan växa utan att ha. Ny kunst tillströmning. De kan växa befinnt i bas av kunder och det är otroligt värdefullt. Det vill säga man den står runway sina befinntliga kunder. Och vad de alla bästa bolaget också gör är att man jobbar med app, cell och cross-cell. Det vill säga att man säljer fler. Det vill säga att man expandera inte antalet kunder utan att man säljer på den befinntliga kunstokken nya tjänster. Det kan man se till exempel i Mercado Libre eller Amazon att de började med den här logistik leveranskedjan. Men sen har man utvecklat det och bäst sälja fler eller andra typer av tjänster. När man redan har nätverket på plats. Om man kan också pusha mer högmarginals produkter. Med Kado Libres fall så har det ju varit med Kado Pago som är deras fintäckverksamhet med högre marginal. Och Amazon har de haft Amazon Prime och Amazon Web Services. Det kanske inte är en ödvendet vis relaterat till det är det så logistiknattverk. Men hur som helst när du redan har fått den här stora nätverket, då du har nätverkseffekter, så kan du också sälja fler produkter med app, cell eller cross-cell. Den sista punkten som jag sa här är det som jag skrev att vad de här skickliga bolagen gör, som typ fortnågs Evolution och andra bolag som har lyckats växa väldigt, väldigt länge, är att de har en kultur som prioriterar långsiktighet. Och de är ofta grundalada bolag, eller att man är kanske ett familjakt bolag eller liknande. Och det här är en jätteviktig parameter som vi alltid tittar på. För att det finns flera studier som visar att grundalada bolag pristerar bättre över tid. Det finns ett känsling som är show med din centen under show i Uda Outcome. Lik väl vill man se att mänors männe med och det kanske finns liksom nåt insettamens program eller liknande, som behöver inte alla vara med som äger det liksom i bolaget. Men det viktigt att ägarna inte är helt diskonektade från operatörerna och bolaget. Det vill säga att man vill kanske inte se att de 50 % största ägarna, kapitalmässigt i ett bolag är fonder. För att då blir operatörerna och bolaget för diskonektade med ägarna. För ägarna är heller inte aktiva i det fallet. Lik väl om den väldigt sprit äga bild kan det vara så att. Kan det också vara negativt eller om en äger kontrollera majoriteterna brösterna och inte gå med minoritetsägare än intressant till mötes? Det är också en risk som an. T.ex. Mark Zuckerberg kan göra tabolaget i vilken riktning han vill egentligen. Och det är ju. Som det var en risk då med metaverse. Nu lösnar ju det väldigt snabbt, men det är en risk som kan finnas om den största ägarna. Den största ägarna har den annan agenda än att skapa maximalta aktieägare värde. Har den något att söra? Men jag vet att du håller med om att man vill se ändå skinna till game så att säga. Ja, verkligen, absolut. Och. Ja, men det vill typ ändå förstagda genom att kolla på. Sen behöver det inte nödvändigtvis för vägen del vara just grundad lett, att ledningsgruppen och kanske inte hela styrelse, men en hel del där har starkt in synsvägande och starka instrument. Men framför allt vd att se för den typen av personer som ändå jobbar i det operativa, där känns det som av det en av de första grejerna som kan diskvalificera ett bolag i fallet. Av någon annan länderna fått upp ögonen, får det från början. Finns det inte den typen av instrument då faller det. Ja, då faller det bort du mitt skrop helt och hållet. Merexenst. Den sista sakken eller det sista temat som jag ska göra som man kan leta efter är Törnerans på extremt låga värderingar. Här har vi haft några tydlig exempel i bolag som handlar det på extremt låga värderingar.
eftermarknadssättningen 20-sätt, 20-sätt, 2. Några som kommer gå till historien i Sverige kommer vi bli chef och onnellig. Men även E-cast, den norska satsbolaget Pexip, som gjorde en otrolig turn around efter corona. Men jag måste även nämna Spotify som vi bara inne på, som gjorde också kanske 8 gånger pengarna från sättningen 2022 över 3 år. Och där handlar det ju många om att en väldigt, väldigt låg värdering snarare att de här bolagen hade en hög tillväxt. Det försade fanns en tro om att inte allt var helt kört. Det viktigare om här krisen är att man förstår. Men dels var en långsiktig rimlig värdering både var. Då förstår man ju också uppsidan och nedsidan bättre. En annan viktig aspect är att förstå Kassaflödet. För en stor risket hörnorans är nyemissionsrisken. Sen efter det gäller ju princip att allt det förstår. Men åker du vad händer om den här kostnaden minskar? Hur skal av bolaget då? Vad händer om de säljer den här med högmarginalsprodukten mer eller minska sin frakt kostnad? Det nästan alltid är bra att de här fallen skissar upp i en modell. Hur skal barriheten ser ut och vad som händer om de minskar. Eller om de ökar bruttomarginalen, eller minskar en frakt kostnad eller så. I de fallen handlar det mer om skalbarheten snarare än att de växer så mycket på top-line. När de resultatverkningar är ganska stöker med många en gångsposter. Ofta så nämn ju också bolaget i sina VDO-delar under komfkalen att de exekvartal framåt kommer den här kostnaden att vara borta. Det här kommer hända. Det kan ju faktiskt hända att de också är skuldsatta. Det är ganska banligt att se bolag som har högt enterprise value, men lågt bolagvärde. Där får ju då en extrem hävstång om de typ kan omförhandlet, lån eller räntekostnaden gå ner. Det är också några typer av törnorna som har ser då då. De är kanske då mer riskfilda en bolag som inte har så mycket skullor. Men nånstans får man inte glömma här också att många bolag kommer aldrig kommer att komma tillbaka heller. När det kommer till törnorans måste man nog vara särskilt försiktig, men det kommer nog egentligen för de högst värderade bolagen också. En del av de kommer inte komma kunna växa tillräckligt, så motsvarar den höga värderingen. Så vad jag egentligen säger är att det finns risker överallt. Det finns ingen säker hand. Precis. Men det här kanske leder oss in lite på risker då, för det har vi inte pratat så mycket om riskerna helt där. För det finns inga i garanti att det är någonting kan man konstatera. Hur mycket man kan och hur mycket kunskap du än har inom det här och hur mycket du än gör så kan ändå utfallet bli ett annat. Det här är en av få handtverk om vi får säga så där det inte finns någon garanti mellan den inputterläggar och resultatet du får. Du kan lägga hundratas timmar på att analysera ett bolag från det pojkrum och vara säker på din sak, men vi kan ändå gå ner. Det ändå vi kan göra för att parera det här är att tänka i sannolikheter. Vi tänker ofta bara på den potentiella vinsten, men vi lägger inte så särskilt mycket energi eller tid på vad som kan gå fel. Och det är därför ofta i bullmarknader dyker upp väldigt många som har extrema avkastningar. Men några år senare har många av de här försuvudnet och vi har aldrig om de igen. Och det är väldigt lätt att när man är på Twitter eller maserig media eller fondar och så vidare som har väldigt höga avkastning, att man. det är bara de vi exponeras för för att de som det går dåligt för postar alldre någonting. Så det finns liksom ett skiftbias mot vilket som faktiskt postar. Vi ser hela tiden de som det bara går bra för. Men jag ska inte säga att jag är någon supergärd farum person, men jag ändå varit med ganska länge och sett. En många personer kommer att gå som hade väldigt höga avkastning under kortare perioder som sen bara försuvudnet. Man ser att det är lätt hända att om man lägger väldigt mycket tid på ett case och på ett bolag så får man också. Man kallar det baj så att de får man inte bara konfirmation baj. Man känner sig så kommittat det bolaget för här är också himla mycket tid och analyserat det här bolaget så himla mycket. Jag kan det så himla bra så det känns som att därför är ett bra bolag. Men det som du säger, hur mycket du ändå analyserar ett bolag om det rent upprattnings- och på ett fel håll så spelar det. Du får inte betalt för hur bra du kan. Om du inte är duktig på att gå kort och ändra åsikt, det vill det vara ganska bredd på att ändra sin åsikt ifall man märker att man har fel. Det vill det att folk har oftast svårt för när man känner sig väldigt kommittat till sin analys så är det en tid man har läkning på ett bolag. Absolut. Det är någonting som jag ser väldigt många duktiga är med städera att de blir aldrig personligt knutnat i aktien, de gifter sig inte i aktien, utan de är bredda att walk away när som helst egentligen. Att man tittar aldrig på sitt anskättningsvärde. Det är en risk för det ska inte gärda dig till om du ska äga bolaget eller inte. Den som ska gärda dig är den riskkosterad avkastningen. Vi var i tjej eventidpunkt, så han så kan man inte bli hur aktiv som helst, men det är egentligen det som ska vi göra om du ska äga en aktie. Inte hur du har pristerat. Du kan vara bak 30 % i en aktie, men den kan ändra ha som det riskkosterad avkastning framåt än vad annat allting att hyva. Du måste alltid bara det är egentligen det det handlar om kockanet hela att du ska egentligen bara placera de pengarna i de idéer som är högst riskkosterad avkastning för stundan oavsett vad som har hänt historiskt. Men om vi bara gå tillbaka lite så när marknaden pika det 20 sätt man har det jättemånga personer som gjorde jättemycket pengar i en Bracer, Sins och så vidare. SBB, jag satt många personer som hade allt de ägde i de aktierna som sen aldrig har kommit tillbaka. Det handlar nog lite om att de förståg inte vad de tog risk i så att säga. Då blir det så svårt att hantera när det sängger ner så blir det så svårt att förstå hur mycket tur och slumpte var att det faktiskt inträffade. Så det gör att de typen av personer man ser dem under en kort period och så, men sen så rensas de ut. De personerna hade med andra ord kanske väldigt höga avkastning, men justerar man då för isken så var deras avkastning egentligen väldigt låg. Det vi vill uppnå således är att få en så bra riskkosterad avkastning som möjligt. Jag tycker Howard Marx i Simbok, det är mest importe en ting. Verkligen en bok som jag skulle rekommendera alla att läsa. Han beskriver det här väldigt bra att det vikt är inte bara vad du känner utan hur du känner det. Det därför man många har duktiga investerat pratarna sen alltid bara en risk reward. Och det känns som att väldigt många duktiga investerar också kommer de inte upp åker profs, kommer från påken. För där vägen man bara risk reward hela tiden är varända hand och bedömer samlare ketter och utfall. De bästa investerarna är väldigt bra på att bedöma den. En annan sak som jag observerat är att de ofta bör gör snarare i nedsidan. Det vill säga man tänker vad är det som kan gå fel här. Snarare än att man började i, ja jag kan extrappulera in en jätte hög tillväxt i det här kriset. Det är jättelätt att göra. Men vad händer om det inte uppnås? Det är de frågorna man bör ställa sig helt enkelt. Men jag tror många som kanske lyssnar på det här. Det blir lite så det först och bara så är okej risk reward. Men vad betyder egentligen riskta i det här avseendet? Vi har ju ravta, men det blir nästan lite avstrakt. Och det är ju på något sätt svår kvantifierat. Men om man bara gougar risk så betyder det sannolikheten att förlora delar eller hela av sitt kapital. Det vill säga att det faktiskt är resultatet av en investering eller ett affärsbeslut, skiljer sig från den förväntade resultatet. Men hur kvantifierar man det här? Inom finansakademien så är det lite som vi pratar om som mätser risken om volatilitet eller standarda vikus. Volatilitet beskriver alltså hur mycket och hur snart priset på en aktie rör sig upp och ner. Och det här har ju blivit fundamentet för all finansiell turi egentligen och är en grundstén för att beräkna det som kallas beta. Det vill säga hur mycket en aktie rör sig förhållande till marknaden. Och det är då input i den här kappen förklartningsmodellen som vi pratar om tidigare. Det vill säga om en aktie har hög beta så betyder att den har högre risken marknaden. Och så ledes enligt modellen så är den förväntade avkastningen högre. Det vill säga det finns en direkt krolation mellan en tillgångsrisk och dess förväntade avkastning. Vilket i praktiken då är enligt turin betyder att.
Om du får högre avkastningen marknaden så är det bara för att få ett högre risk. Och därför går det inte att få bättre avkastning på risk- och stjärdbasis. Eller det går då helt enkelt att slå marknaden. Det är det som är turin. Men du och jag och egentligen världens mest framtidiga investerare menade att voletilitet är en ganska dålig proxifrisk. Det är ju att det blir ett akademisk förklaring som man för att kunna kvantifiera risk. Men jag tror faktiskt rent. Nu ska vi. Det blir ju så teoretiskt. Men rent intutiv tror jag att de flesta tänker så här också. Om vi går utanför. Jag ska ta ett exempel här. Om vi går utanför den noterande vaktar den och så tittar vi bara på ett bolag som är utanför börsen. När vi tänker på risk då tänker vi inte på voletiliteten i tillgångens pris. Om vi tittar på en kämpfett, vi ska köpa en kämpfett på stan. Vi tänker bara på fundamental risker. Det vill säga färs risker och sluta andan hur mycket pengar kan jag kärna på den här verksamheten. Och hur stabilt är kassaflödet eller inkörningen? Om en av dagens sa att du kan köpa den här kentet för 5 miljoner och se ex-månare sig att du kan köpa den för 20. Så skulle de alla flesta rent intutivt förstå att den prisrörelsen inte rimlig divit liksom bolagets fundamentala inkörning. Men när det kommer till börsen sker de här rörelsen hela tiden även i världens största bolag som Facebook till exempel. Hur kan det komma sig att ett av världens mest analyserade och största bolag inom loppet av 6 månader kan man världen fjärde del av det var för 6 månader sen så att säga. Och sen var det åtta gånger mer 6 månader senare. Det gäller att kunna skilja nåt att anspå på risk i aktiekursutveckling och operativ risk för att man ska kunna förstå begränsningarna i volatilitet. Sen så är det nog så att det får den då vara transparent med att i många fall så speglar den då volatiliteten den operativa risken. Bolaget som har väldigt stabila kassaflöden och väldigt bra för sigbarhet. Där har vi också låg volatilitet i aktiekursen så det finns ju absolut ett samband. Men det är också väldigt mycket som du säger att volatilitet oftast blir ett ganska dåligt mot på operativ risk. Man ska inte lura oss att inte spela en roll med volatilitet för det gör det. Men man måste ändå känna till att vad jag tror är. Alltså min upplevelse är och varför i marknaden inte är effektiv är för att priset rör sig helt enkelt inte i linje med det fundamentala. Därför menar jag att marknaden inte är helt effektiv och det var vad vi var inne på när vi pratar det om värde. Jag tror att många förstår att det är as upplevelse av priserar såna ligger kanske inte helt i linje med den fundamentala utvecklingen i många bolag. Annars se inte riktigt någon förklaring till hur Netflix skulle kunna gå ner 80 % när subscribe till växten bara var flatt eller svagt negativt. Då är fråga sättet med egentligen hela affärsmodellen och förståg eller uppenbarligen så var det ju så att affärsmodellen var mer värde i att de till exempel då hade den här pricing power som gjorde att de ändå kan växa trots att använda den här flatt eller inte växer lika mycket. Ja, jag har exakt sedan varit det lite som bolag som vi gick från att ta extremt tillväxt till att den nånstans mattades av lite och man var lite orolig för. Använda tillväxten i använda tillväxten generellt och att det under den där perioden när aktier rasade kom det ju upp väldigt många konkurrenter. Så hade jag skapade sin streaming-tjänst. Vi hade vi att play prime Disney så det fanns en risk att nånstans skulle de märra marknaden som de märkades upp och tillväxten kände sig inte lika stabil framåt och inte heller pricing power i givent. Den uppkomande konkurrensen, sen har vi visat sig att de har ju haft så bra kontent och att de har ändå kunnat hålla i sina marknadsandelar och det så att de har ju en priserna. Ja, det är klart att ingenting sker ju utvakum. Det finns ju alltid en trigger som gör att det gonerar, eller någonting som förändras. Men, det är ju så tror du att marknaden är effektiv och då är ju priset den bästa reflektionen av värdet hela tiden på ett bolag. Men om man inte tror det är det vi försöker argumentera för att det inte är det genom den här logiken att marknaden reagerar både uppåt och neråt. Många mer än vad det fundamentalt sker i bolaget är. Det är alla fall min upplevelse. Annars kan inte ha ett bolag som ett år är värld. Ett gånger kassaflade och ett annat år är det världtier. Utan att säga att affärsmodellen i sig har ändrat jättemycket. Ofta sker förändringar snarare under ganska lång tid. Och min observation är väl att de flesta bolag är ganska rimligt värderande en stor del av tiden. Men då och då så dyker det upp stora möjligheter när någonting händer. Men om du tror att marknaden är helt effektiv, då finns det inte. Det här är ett unöjst avsnitt att lyssna på. Då tror du ju någonstans att när Facebook eller Netflix var ner 90 % att det är liksom allt som reflektierades då. Att alla riskreflekteras vid den tidpunkter när det fanns inte någon allfatt göra då helt enkelt. Nej, jag stämmer det ändå som säger mot det där det är väl hela momentum delen som jag har själv varit lite svårt att akzeptera. Typ alltingen har gått igenom här idag tycker jag är väldigt rimliga grejer och jag tror att jag tänker att utgå mycket från de här grunden. Det där med sen är det väldigt lätt för mig att ta bet som inte riktigt. Ännu inte riktigt lierar man allting som. Du säger det här grunderna för att man ska upp nåt 30 % till exempel så är det väldigt svårt att akzeptera momentum. Jag är väldigt lätt att få en fallande knivar, lättar att få en bolag som än så länge handlas på höga vinstmeltipplar. Jag ser en högbrutto-marginal och ser det potentiellt marginal-explation. Så det här är ett bra regelverk på ett sätt, men det är inte. Jag kan inte påstå att jag hundrarsen jobbar utifrån det här regelverket. Det är en ljagnanalyse, jämt. Varje teotra med den här case är väl ändå här grunden. På något sätt så skidor det ju det lite mot att du fastnar ett case där marknaden helt enkelt är rätt på vållen. Du vill säga marknaden har inte så pass fel så att det är inte underbarerat, utan det är färg väl ju i den tidpunkta. Men du tror att bara för att jag gått ner så är det mer. Eller så är det liksom underbarerat. Så det är det liksom momentumets roll jag tycker att ha draplacerat i någon ordisk till exempel, så. Har du kanske då undervikt en väldigt lång period där sentimentet och utvecklingen är negativ? Absolut, ja. Men vi sa ju att alla opererar ju inte på det här sättet. Visso, investerare mer tilltade mot momentum, visso mer tilltade mot värda, och då visso ignorerare helt. Jag bara ger en guideline till hur man kan operera. Visso kvantfondet jobbar ju att kombinera ihop alla de här faktorerna. Men om vi går tillbaka lite till rista så var ska man mäta den på det? Jag tycker att man satsar på fundamental basis. Frågan man bör ställa sig är husstosanolighet är det att kassaflödet inte infaller. Där finns ju tusen anledningar bakom, men det vill där man måste börja om man pratar om bolag specifikriskt. Ett exempel som jag pratade lite om tidigare så är det ju att fastighetsbolag till exempel de har väldigt stabila kassaflöden, vilket i grunden beror på att det finns ett kontinuiellt behov av byggnader att bo och producera tjänster i eller produkter i. Sen finns det en hel del risken som vi enkelt kan diversifiera bort, till exempel bolag specifikriskt. Vi kan diversifiera bort sektorisk, valuta risker och så vidare genom att äga olika aktier i olika branscher, sektorer och valutor. Lite som vi var inne på i början så kan vi minska vår riska avsvärt. Här kan man också diversifiera mellan olika typer av case som turn around, värde case, man kan ha psykiska bolag och så vidare. Jag tycker att det hjälper att troligt mycket för att slippa man fast när det är olika, liksom makrotänder eller cykler. Om jag äger ett berättspektor med vakser med olika geografikspridning och som har intäktiga olika valutor som insker ju min tankenkraft till valutorna utvecklas. Samma mellan sektorer. Nu när vi spelar in det här så är ju till exempel eye gaming och med decine-technik har jättesvakt sentiment och går väldigt dåligt. Det kommer kommandet. Det är inte så. Det kommer att komma till.
olågan pristerar bra igen, men jag vet inte när eller hur långt tid det kan ta och genom att äga olika sektorer som minskar min risk och kan fokusera på på det bolagspecifika, vilket är det som jag tycker man bör lägga sin kraft på. Jag måste också säga att det är väldigt bra för ett syke att diversifiera. Diversivningen är inte bra för portföljen, utan också för ett väldigt välmående. Jag har sett otroligt många äga än två aktier för att aldrig komma tillbaka igen. För att det finns helt enkelt för mycket parametra som du kan inte kontrollera om och liksom världen är oför ett sebar i sin natur, vilket gör att även om du har laktusen timmar på att förstå ett bolag så kan externa faktorer hända som du inte har någon kontroller där. Och det är väl egentligen tjänar ni, varför du måste diversifiera. Och en sista grej som jag brukar falla med till då för att minska värderings risken, vilket vi också lyfter och du pratar dem i värde delen. Och som Peter Lynch ofte lyfter i sin bok är att inte köpa för dyrt. Ett bra rikt markeköte, liksom att vad man har 20 gånger vinst den för nästa 12 månader, men ofta denna lägre än så. Man kan ju laborera lite utifrån vilken stil man har. Det finns ju liksom undantag såklart du pratar om pläd, men till exempel mer kadoribre ligger i kanske kanske på 24, men där får det ju också en väldigt hög tillväxt, men återigen så diversifierar jag alla fall personliga, men några snabbäckare, några som är betydligt lägre värderade än så. Poängen någonstans är att inte handna i bolag som är det värderas 30 40 50 gånger pengarna. Om du inte tror på liksom att marginalen ska förduggas nästa år här, alltså då ska du, men då ska du ha väldigt tydligt case för det och det ska finnas en tydlig kommunicera plan så. Exakt. Underbyggaren sådana marginaler expansion, men precis. Det kan vi lägga lite som en diskulier med att så att bolag som har jättelåg marginal där kvverderingen var mycket högre på vinst med tycklar för att de kommer växa vinst ändå väldigt snabbt genom marginal expansion. Jag kanske pratar mer i ett normaliserat läge, liksom ett bolag som har, men ett bolag som en video till exempel nu värderas ju inte de jätt, alltså absurd högt längre, men där kanske inte finns så mycket marginaler expansion och hämta ju med att de har stött på 70 procent marginal så det är snart risken åt andra hållet. Och så det skjuttade när du 90 procent. Jag vet inte skjuttade kanske den är den är väldigt, väldigt hög. I alla stämt är 40 50. Då tar ju en väldigt hög risk. Det är väldigt någonstans. Det är det det jag vill komma, men ut kopang, till exempel där kan ju betala en väldigt hög. Vinspeltippelig dag för att marginalerna är ju bara typ 1-2 procent och väntas kanske deras marginal mål i 10 procent såt här. Vi kanske ska runda av lite här. Jag ska bara spela till klickpär så får du få det lyssna. In the 1960s, a young economist named William Sharp, was studying portfolio theory when he had a revolutionary insight. His one big idea was to look at all traders collectively as one entity. First, realize that every investor is essentially voting with their money on what the market should look like by putting their dollars into some combination of stocks, whether it's all in one stock or spread across hundreds. And so if you pause time at any moment and add up what everyone has their money in, you actually get a single collective portfolio, which Sharp called the market portfolio. And if you simply buy this market portfolio, you capture something remarkable. The collective result of everyone's wisdom. But what this clip is describing is that one of the biggest benefits in the finance is that if you buy the whole market through the whole truth, you get a collective view of the whole market and you get a free market portfolio. The market portfolio is just through the whole truth and you know that it was the clip that you get from this insight, which is the index fund. But there is a victory in the hack, which is clear because the index is not always the right. And you get to say that markets are wise on average, but wrong at extremes. As the clip says, the market is actually the collective wisdom. The market is an economic effect, which we have talked about. But it's just that the investors are actually thinking of themselves and focusing on the bolag and the fundamental. And often, the same people, when everyone starts to bring the same direction. And it's the ones that create the market, which is not really effective. It creates the same thinking of the bubblers and I notice the volatile, much on the basis of the psychology, the relationship and the truth. And these are both the same skills and index, the whole time. And this is the kind of way to create the market in order to overcome the casting of index. But if you go in here, you know what you're up against. It's completely. The collective wisdom of the whole world. Yes, but it's fun, good, good, I want to give you a few moments to listen to. You're a customer and you're very good at it. You've taken it in half of your work. But when you're going to put the book in, but when you're coming here in a year. -It's very, very good. -I'm not that bad. Credentials, this is my lesson, so think about it, and think about it. -It's fun. -You don't have to get it out. I hope you've heard of some new things. You're not going to be a document and say, "This will be fun." I felt like I was at the back of my own mouth. But it was a good listening. And I was ashamed to have been here for a while, so we could go on. We're finally going on from there. I've been hungry for two hours, and it was great, but now we're probably going to thank you for us. -Yes. -And thank you for your attention. We hope it's a fun listening, and now we're going to create a whole new thing. -Bye! -Bye! -Bye! -Bye! [Musik]
Podcast Summary
Key Points:
Strategier för hög avkastning inkluderar att satsa på små lönsamma bolag med rimlig värdering och momentum, samt att identifiera tillfällen då kvalitetsbolag är tillfälligt felprissatta.
Djup förståelse för bolag och branscher minskar risken och skapar en konkurrensfördel, särskilt i småbolag med färre analytiker.
Långsiktiga framgångsrika bolag kännetecknas ofta av hög tillväxt, starka bruttomarginaler, återkommande intäkter, prissättningsmakt och en ägarstruktur som främjar långsiktighet.
Turnaround-möjligheter kan finnas i extremt lågt värderade bolag, men kräver noggrann analys av kassaflöden, skulder och skalbarhet, samt medvetenhet om höga risker.
Investeringsbeslut bör baseras på sannolikhetsbedömningar och en tydlig förståelse för potentiella nackdelar, eftersom ingen analys ger fullständiga garantier.
Summary:
Sammanfattningen fokuserar på strategier för att uppnå hög avkastning på aktiemarknaden. Den betonar vikten av att koncentrera portföljen kring små, lönsamma bolag med rimlig värdering och momentum. En central insikt är att extraordinär avkastning ofta kommer från att kapitalisera på tillfälliga felprissättningar av högkvalitativa bolag, som exemplifieras med Facebooks och Netflixs nedgångar och efterföljande återhämtning. För att identifiera sådana lägen krävs djup kunskap om bolag och branscher, vilket minskar risken och skapar en informationsfördel, särskilt i mindre bolag.
Videon diskuterar även egenskaperna hos långsiktigt framgångsrika bolag: hög omsättningstillväxt, expanderande bruttomarginaler, återkommande intäkter, stark prissättningsmakt (som hos American Express eller Spotify) och en ägar- och ledningskultur som prioriterar långsiktighet. Ytterligare ett tema är turnaround-investeringar i extremt lågt värderade bolag, vilket kräver noggrann analys av kassaflöden och skulder, med förståelse för de höga riskerna.
Slutligen understryks att investering alltid innebär osäkerhet. Det rekommenderas att tänka i termer av sannolikheter och aktivt överväga vad som kan gå fel, eftersom ingen analys, oavsett hur grundlig, kan ge fullständiga garantier för utfallet.
FAQs
Hög avkastning drivs av faktorer som koncentration i portföljen, fokus på små lönsamma bolag med rimlig värdering och momentum, samt att identifiera tillfällen där aktier är felprissatta.
Let efter bolag med hög bruttomarginal, återkommande intäkter, starka konkurrensfördelar och en kultur som prioriterar långsiktighet. Exempel inkluderar bolag inom teknik, medicinteknik och nischmarknader.
Förstå bolagets kassaflöde, värdering och skalbarhet. Var medveten om risker som nyemissioner och se till att krisen är tillfällig, inte strukturell.
Fokusera på branscher du redan kan, bygg djupkunskap om specifika bolag och utnyttja informationsasymmetri, särskilt i mindre bolag med färre experter.
Pricing power gör att bolag kan höja priser utan att tappa kunder, vilket direkt ökar vinsten. Det är en stark konkurrensfördel som bygger på varumärke, inlåsningseffekter eller höga bytestkostnader.
Grundarledda bolag eller sådana där ledningen har starkt insynsintresse tenderar att prestera bättre långsiktigt. Undvik bolag där ägare och operatörer är helt frånkopplade.
Chat with AI
Loading...
Pro features
Go deeper with this episode
Unlock creator-grade tools that turn any transcript into show notes and subtitle files.