44. Hur du uppnår 30% årlig avkastning - Del 1/2

Hej och välkomna till dagens special av snitt av början på podcast. Vi tänkte gå igenom hur man uppnår höga avkastning i två delar. Det här är ett avsliv som vi har velat göra ganska länge. Vi tänkte gå in på det så vi har uppnått hög avkastning över längre tidsperioder, det som forskningen ser, men kanske framför allt vad skickliga och professionella investerare har gjort. Då pratade jag typ om ständer drockemiller, Jo en Greenblatt, Warren Buffett, och så finns det också en hel del, massa skickliga investerier i vår bort närhet och på finansfitter som uppnått väldigt höga avkastning, och en väldigt långa tidsperiod där. Så det här blir lite av en typ meta studer kan man väl säga. Och det finns faktiskt ganska tydliga röda tråda mellan alla de här. Och det är lite det som vi har kartlakt och försökt pusla hoppera av snittet. Så jag tror att det kan bli riktigt intressant och kul, men du vill sänka det bara direkt. Ja, men av en nånstans är det bara inte sätta sig på den hästen att säga att vi har ett recept för att några garanterade 30 % kagner, utan det här blir en då de form av. Om det är en kartläggning av vad som verkar öka sandvikheten, för det är så extremt många andra saker som spelar in som tur, timing, marknadstrimat, för att man väl ska lyckas. Men det är väl mycket om det är väl egentligen processen man åtminstone kan påverka. Och det är väl det vi försöker sammanställa lite här utan att vi ute från det vi själva sett fungerar över tid då. Och man kan ju säga att vi hade kunnat sätta 25 eller 30 %. Det är väl inte riktigt det som är poängen utan det här blir kanske mer ett blueprint för. Men de vägar man kan ta för att uppnå höga avkastning helt enkelt. Ja, men det kommer bli ett ganska teoretiskt tungt avsnitt med väldigt mycket olära sig att ta in. Men för det mest jag kommer ju agend och luta mig tillbaka här och låta dig ta, sitta i föra sättet så kommer jag väl försöka komma in med lite. Ja, en lite kommentar där och jag ser på det som som du går igenom helt enkelt. Ja, men det är bra för jag är lite mer när det är vad du kan väl ändå konstatera. Ja, det kan vi. Det kan vara så kan man säga absolut. När jag säger kappen då. Jag har inte sett i dig i rummetleck. Jag känner att det börjar brida mig i stolen. Årka liksom inte läser om framåt för en så kappen. Jag lämnar universitetet för 7 år sedan och det där är. Arna turierna är någonting som bara ligger och skvalper i bakkuvet med att de ångräsnar, bura prata om det. Ja, men det är bra. Nånstans är jag väl du och jag har liksom en mix av våra lyssnare på något sätt. Anta jag. Ja, du får hoppas det. Ja, men okej, vi kör igång. Ja, men om vi börjar med att titta på avkastningen på många bolag över tid, så är det väldigt på bolag faktiskt under 0,2 procent och har det uppnått 30 procent årlig avkastning över till exempel en tidsperiod som 15 år. Och det säger ändå någonting om att för att uppnå höga avkastning så kan man inte vara passiv. Att titta nästa en vidia är i praktiken omöjligt och fred natte med ganska mycket tur. Så ju mer passiv då är det över längre ett tidsperiod där just då är sannolikheten att du inte skapar den höga avkastning. Så vad betyder det? Jörg, du måste köpa bolag som idag är den hög potensiella avkastning och sedan roterat nya käs när den potensiella avkastningen är lägre i det bolaget du redan äger. Det betyder inte att man ska köpa och sälja förkvent, men när resan väl är jord, då måste man gå vidare och hitta nya käs. I många aktier så kan man ju till exempel ha väldigt väsentligt skilda avkastningar på olika tids. Har du sånt där? Det vill säga avkastning har varit högre på tre år än på fem år. Det är bara att uppe gratun på vilken aktier som helst egentligen och avkastningen kommer skillnese i markant beroende på när du köpte den. Du kan ha 10x igen aktier på tre år, men på fem år så kan du ha tvåx. Men det sällans så att bolaget har förändrats lika mycket som aktiekurserna har gjort. Men hur vet man då vilka bolag som har potential att ge höga avkastning? Först måste man börja med hur skapa sen så avkastning och vilka faktorer är det som driver aktiekursen. Nu pratar jag om vad det är som måste hända och inte hur det händer och det är en ganska stor skillnad. Men faktorerna är egentligen tillväxt i bolagets vinst. Det vill säga hur mycket man växer över en vinst-tidspariod i bolagets vinst och per aktie. Eller i egentligen och i det fri kassaflödet. Det är kassaflödet som bolaget lyckats producera. Och sen då vad man tror bolaget är över en vinst-tidspariod. Det vill säga man sätter en slutmultipel på bolaget. Och sen är det också plus all den vinst som distribueras över tiden. Och det kan ju få en skerform av utdelning, att man bygger upp en kassa eller att man återköper aktier. Så svåren så är det egentligen inte. Jag ska ge ett exempel här för att göra lite tydligare. Vi säger att jag har ett bolag som idag handlas på tio gånger vinst den, alltså PET. Vi förväntar oss att bolaget växer med kassaflödet med 10 % per år, de kommande tre åren. Men vi tror att bolaget är undervärderat och vi tror att värdet egentligen börde vara 15 gånger vinst den. Hur mycket avkastning per år skulle det ge då om de infriar att de växer med 10 % och bolaget värderas upp? Jo, då skulle man få 27 % i årlig potential avkastning. Så det här är liksom grunden till vad avkastningen kommer från och hur man faktiskt kan på ett sätt räknar utan. Och om man sätter upp alla de här potentiella avkastningarna i sitt investeringsuniverst, eller de bolaget man följer, så insemar det att snart att det inte är så många bolag under ett normalt investerings klimat som har potential att hans avkastat 30 % inom de närmsta 35 åren. Och förmodligen ännu färre risk justerat. Och här kommer vi in på en av de centrala delarna i hur man uppnår avkastning. Vi måste helt enkelt koncentrera kapitalet till de högst avkastande idénar, för det finns helt enkelt inte tillräckligt med aktiva case inom ett univers som kan ge över 30 % avkastning under ett normalt investeringsklimat. Och lite till skillnad mot fonder och stora kapitalförvaltare som måste diversifiera och ha tag på maxviktor genom just ett regel till exempel. Så är det inte du eller vi som private investerar bunna och samma regler och det kan därför koncentrera kapitalet till de idéer som ger absolut högst avkastning för stundan. Som privat investerings- och ham är ju extrajent mycket mer frihet, men det man istället måste lära sig att tantera är ju den sekur psykologiska aspekten. Man måste stå ut med att ligga snett ibland och det måste. Alla vi ibland kommer att behöva ligga långt efter det indäkts att vi är en föremot för annars kommer du rotera sundeportföljen bara för att du presterar sämre under en viss period. Det här med koncentration är något som jag sett som är röd tråd bland alla skickliga investerare både de som är professionella och de som är privat investerare. Då pratar jag kanske om Joel Greenblatt, Warren Buffett och Charlie Manger. De har nästan alltid haft en koncentrera-tportfölj. Warren Buffett har faktiskt sagt att diversification i protektionen i ignorance är lite senare än vad du är med. Med andra ord om du har en hög konviksen och förstår alltså för denna case, belöna sig konstantration mer än bred diversifiering. Charlie Manger har också sagt eller liknade vi att säga BigBets och en small number of really good ideas. Det är alltså bättre att sätta stort på det de allra bästa möjligheterna än att sprida ut sig över mediokrekäs. Utöver att du koncentrera kapitalet till de bästa idéerna så finns det andra klara fördelar med att göra så. Man minskar antal ett case att hålla koll på. Vi säger att du har 67 ett bra idéer. Varför ska du då applicera både kapital och tankkraft till den åttonen bästa idé? Det är det som inte är makmartsens helt enkelt. Nu skulle ju någon kunna invända det här och säga att du kan koncentrera dit kapital till få idéer med dotario också en höglig risk. Här vill jag bara flika in att jag tror att vi som samhäll har en ganska skevbild av risk. Att vi antingen tar för lite risk eller så tar vi för hög risk på felställda. Om man tittar till exempel på företagande väldigt många människor driver i eget företag och har ofta hela sin förmögenhet eller att minstande stora delar av den koncentrerad i vad som i praktiken är detta enda case eller ett enda aktie. Det ses sällan som riskfilt. Men att äga 68 aktier på börsen skulle ha många betraktas som extremt riskfilt. Och för att inte tala om hur många som är extremt belånare på sina boständer, bostad är med 100 % röreljarentor. Menar någonstans är att vi ofta väljer mellan två ytterligheter. Antingen så satsar vi allt på att onoterad aktier som i praktiken är en koncentrerad illikvid aktier eller köpa en indexfond varför inte går där i mellan. Axi marknaden är faktiskt en av de bästa demokratiska verktygen vi har för att skapa förmögenheter. Om man tänker på det så är det ju så att vem som helst kan när som helst få tillgång till typ världens bästa bolag och i princip obegränsat med potentiella idéer varje dag på aktiemarknaden. Det finns alltså tusen tas olika bolag som gör det värsta olika saker. och vi har ju nån som det här fantastiska verktyget framför oss, men på något sätt så har vi gjort det till en nackdel. Jag har någonstans insått att det är någonting med att vi ser priserna varje dag som gör det så svårt. Det är som att om kursen går upp eller ner så tror vi att den försöker säga oss någonting om värdet på bolaget. Men kursen är bara en blandning av kort sikt i rörelse och marknadssentiment. Det är inte en absolut värdering. Jag ska spela ett klipp här från Warren Buffett som beskriver det här ganska snickt faktiskt. Jag ska få en referendum om det är någon som gör det här och när jag ska ställa mig så ska jag inte säga det. Stak inte vad du säger. Du måste ha ett stort stort som inte om du gör det. Du är inte någonstans. Det är nåt om det är en priseraktion av det här. Det beror att du inte får stå. Det är vad du vill skapa en ny uppdrag för att ställa mig som är stå. Det beror på andra tjänster av kursen. Du tänker att du är också väldigt bra och gör det samma kursen. Det är alldeles som det är en sak. Det är helt enkelt väldigt elegant förändrats faktiskt. Men om vi går in lite på hur mycket man ska konsentera och vad ligger sweetspotan. Jag forskning visar att mer parten av den bolagspecifika risken, det som man kallar idussingratisk risk, försvinner redan när man äger omkring 60-10 bolag. Där efter minska marginal nyttan ganska snabbt. När du har fåkis, kan du göra mer grundligt dillergens. Man kan följa marknaden och bolag utvecklingen och hantera risker mer proaktivt. Men en ännu viktigare fråga man beställa sig en antalet aktier är hur hon korrerar med varandra. Det kan vara lägre, rejäl riska att äga 6 aktier i vittskilda branscher som pristerar olika i olika marknads klimat. Äga 20 tex-taxier till exempel. Det finns inte riktigt nollogik i att large cap skulle vara lägre riska, micro cap som regel. Generellt kanske man kan säga så på indexnivå, men en skilda bolag kan definitivt både ha lägre och högre risk. Nånstans har vi inte bara diversifierat bort bolag, den bolag specifika risken. Vi har också diversifierat bort stora delar av möjligheten till överavkastning. Det praktiken var som händer i breda fonder. Nästan alla vi vet som har haft avkastning som vi sa har haft en koncentrera i portfölj. Ibland är väldigt få bolag. De som har en årlig avkastning på över 30 % över tid tenderar ofta också att ha väldigt få bolag. Förtänkts här om du ska ha över 30 % så måste det varje position pristerar över 30 % vilket är väldigt svårt. Men det finns också en anländande att vi valde just 30 % och det är ändå en nivå du kan nå genom att samtidigt diversifiera bort den största delarna av bolag. Och du blir då inte lika utlandande till tur skulle jag säga. En annan väldigt stor fördel som vi har i en tillmott fonder som är gjort en stor naktel som Warren Buffett också sa i det här klippet är att vi är 100 % likvid där i praktiken. Och kan gå in och ut uppe i sitt vika bolag när som helst. Och det här kan inte fonder göra lika enkelt eller stora förvaltare. Framför allt inte stora fonder och det skapar en stor naktel för dem och dra ner avkastningen. Framför allt i takt med att fonder blir större. Både Charlie Mangor och Buffett har sagt flera gånger att de hade kunnat skapa här gravkastning och de hade haft ett mindre kapital jämfört med vad de avkastar nu då. Trots det här så väljer många att agera och investera så de största förvaltarna i världen vilket jag tycker är unödigt. Det är några ett av de största missförstånden inom finans tror jag att vi applicerar samma tänk som stora förvaltare gör som är bunna av andra regler som begränsa avkastningen för dem. Man måste insa att de pratar ut ofta utifrån sitt perspektiv där de förvaltar många, många miljarder. Jag säger inte att vi inte ska ta till oss det här råd och erfarenhet utan att snarare att vi måste applicera på ett annat sätt. För oss som kan investera i bolag så har den tiden så finns det ingen anledning att kanske investera i koka kålar eller McDonalds eller HM eller Volvo för den delen om vi ska ta några svenska exempel. Det finns en bild där man har plottat in alla framgångsdika investerar i en graf där man har avkastning på järnaxen och så har man tid på andra aktien. Och ju kortare tid kan man se att det finns ett klust där investerar som lyckas generera en väldigt hög överavkastning egentligen till mot index. Men ju längre tiden går, ju lägre avtryppformans har man mot index. Och man kan se att det finns en nästan linjär negativ kolleration att ju längre tiden går ju lägre avtryppformans. Och det beror helt enkelt på att ju längre tiden går just större kapital akumuleras vilket begränsar avkastningen då för man blir begränsad till lägre avkastande bolag. Det vill säga större bolag då. Och om vi tar baffet och kör i manger de som exempel så förstår de att eller förstod i och med att han har gått bort så förstod de att det fanns högre avkastande idéer där ute. Men de är helt enkelt begränsad av sin storlek i dag. Ja, alltså när det kommer till koncentrationen så brukar personligen äga ungefär tio till tolv bolag och relativt lika viktat ändå. Sälla under fem procent eller över 20 procent. Jag köper där du säger med en koncentration på 68 bolag kanske är ultimat för att diversifiera bort den bolag spetsfickar risken. Sedan om du ligger med 40 procent av det kapital i ett enskild case och det händer någonting oventat i det bolaget så är ju en extrem uppförsbackig för att norma 30 procent. Till exempel för mig här tidigare är det så skädde för det här fyra fem år när du kände i kopang med den här stora datalekar. När man släppte med information om deras kunder är väldigt oförigt sig bara händer som ändå fick aktien att gå ner 40 procent. Jag tror att det är en ord på det case fortfarande men någonstans ligger man med mer än 30 procent i ett sådant bolag så finns det ju en extrem uppförsbackig efter ett sådant stort ras. Så det är en sån händer som inte riktigt går att förutsäga. På den andra grejen när du pratar om storlek så tror jag att många blandar ihop det är att ett stort bolag naturligt innebär låg risk. Men en marknaden betalar en hög metipp för ett tryckt kvalitetsbolag är ju samtidigt nedsidan enorm när sentimentet skiftar även om om sättning och vinst inte faller dramatiskt. Som exempel kan man ta någå senaste året där det topplade faktiskt växte och vinsten hulls i flät men aktien är ner 60 procent för att marknaden har gått från att betalar är betala P30 för det här bort. Så det kan gå väldigt fort när det sker sådana enorma multiplikontraktioner. Precis, det är det som händer när ett bolag går från att vara tillväxtbolag till att gå ner i tillväxt då. Det har vi sett i Evolution Gaming och också. Jag tror att någå blir ett bra exempel utifrån många aspekter som vi kommer prata med idag. Men jag håller mer om att det är klart att det finns en risk att nånting oför ett sätt händer. Därav så ska man vara väldigt försiktig med att koncentrera för mycket kapital till det en idé. Men samtidigt så finns det nånting i att när en aktie har gått ner väldigt mycket så är det framtida förväntade avkastningen som högst. Oftast när det ser så mörkast ut. Idén är någonstans att koncentrera kapitalet till de idénaviden tidpunkten för att risken är som lägst. Men det är jättesvårt att identifiera och krävs mycket träning för att göra det. Och sen bara ett som en kommentar så det har sa att många i praktiken är redan väldigt koncentrerade i om man är en egen företaget. Eller man är väldigt koncentrerad till sin bostad. Så många i sin övre ekonomi är oftast redan väldigt koncentrerade. Så det blir ett konstigt resten av mag att säga att om man koncentrerar 30 % av sin portföl till Microsoft eller nånting. Det borde ju snarare vara en jättestor riskminimering om du har hela din förmärgen ett din bostad eller i bolag som är onoterat. Det var lite dels av min poängbarn. Det är ju en kastningskap. Det är en kastningskap. I sol är det mer riskfyn. Jag tror att alla som har varit i marknaden under en längre period. Veta att den här modellen är ett bristfällig. Eller mer rätt uttryckta är att om man tror på aktiv förvaltning så kan man inte samtidigt tro på den här turin då. Det har väl hela tiden funnits en känsla därutat kapper inte riktigt stämmer hundra procent? Det är inte i de forskningen som har man utvecklat den här förklaringmodellen då. Eugene Pharma tillsammans med en annan forskare lancerar den förklaringmodellen som heter Pharma Frames 5-faktormodell. Jobbetar att göra det där när den utvecklingmodellen la egentligen grunden för att han senare fick ett Nobelpris faktiskt. Ironis Nog är han faktiskt mannen bakom den effektiva marknadshypå teisen. Trots att hansemodeller har oftast används för att hitta sätt att slå index. Många kvantfonder bygger faktiskt på hans turifaktiskt. Hur som helst genom 5-faktormodell så bevisade han of French att det finns specifika mönster i marknaden som systematiskt ger högre avkastning oavsett om man ser det som en belöning förisk eller som marknadens ineffektivitet då. Jag tänkte att vi kunde gå igenom de här faktorerna. Jag tänkte bara säga det innan du fortsätter att alltså jag måste ändå ha väldigt stor respekt för att det finns flera Nobelpris tagare så säger att marknaden är effektiv så man kan inte bara ska lyssna på. Så vi är ändå bara två lekmänd i impådkallsponoris. Precis. Så är det man ska ha väldigt stor respekt för att det finns väldigt duktiga personer som säger att marknaden är effektiv. Nobelpris tagare det faktor. Men om vi ska gå in på den första faktorn då, som också är en av de mest kända faktorerna som de kom fram till, som en förklaring var ja belöver avkastning, är aktier som marknaden har pisat lågt i förhållande till deras faktiska tillgångar eller vinst där. Det vill säga den här faktorn kallas värdefaktorn då. Och det är alltså aktier som handlas på låg och meltipplar som till exempel ett lågt pital. Och det här tror jag många känner till och många kommer säga att det inte är så enkelt som att köpa ett bolag som handlas lågt. Det har man ju med det hela tiden och personer som säger det. För allt som oftast är det helt enkelt bolag som är dåliga. Det finns en dold eller känd risk som marknaden diskontorar in. Det vill säga risken är att fånga den så kallade kniven som många pratar om. Och det här är också varför värdet tenderar att ge högre avkastning menar fama då. För att värdebolag är ofta bolag som har det tufft eller befinner sig branscher under press. Och genom att köpa de bolaget så tar det också en högre risk helt enkelt. För att bolaget är pressat finansiellt eller har en anstängd valansräckt räkning. Och eftersom du tar en högre risk så kräver du eller du får helt en högre förväntad avkastning. Så det är alltså inte en gratis slunch utan du får betalt för att ta den risken. Jag skulle vilja komplettera här och säga att investera tenderar att bli för optimistiska kring tillväxtbolag och för pessimistiska kring problembolag då eller värdebolag. Och det gör helt enkelt att värdebolagen blir ofta orimligt billiga. När bolaget sen visar sig att vad mindre dåret är befarat, befarat, då korrigeras priset sen uppåt. Och jag tycker att man ser här hela tiden i till exempel aktier som palantir eller testladder, värderingen blir liksom från kopplad från de mentala. Och tack om då som instatiderna aktier helt kollapsar utan att det fundamentala följer mer direkt. Och där finns ju jättemånga exempel med att jag tänkte ta ett exempel som Netflix. Varit sånt när den aktien gick ner 80 procent, men fundamentalt så kanske inte Netflix som bolag hade förändrat så mycket. Ofta så kommer det såna perioden när den aktie bara går ner jättemycket över en lång period. Den är väl stabil, men ett år så kan det bara bli så att den går ner 80 procent. Men varför värdefongerar är helt enkelt att marknaden är konstant mer volatil än vad bolagen faktiskt fundamentalt pristerar. Mycket på grund av mänsklig psykologi. En bra liknässe för det här som vår baffet också såg i klippet är att när vi går till en matbutik, om en vara kosta mindre än i går, då tänker vi allt som oftast vad bra nu får i den här billigare. Men på börsen när ett bolag i billigare och aktie priset går ner, då tänker vi att den måste vara något fel på bolaget såt såhär. Jag tycker det här är så tydligt för att när bolag går upp, då ställer man ofta inte lika mycket frågor. Då ser man det som bekräftade i man tänkte. Det är så att man tänker att allt är bara går som det ska. Men när priset går ner, då ska alla direkt under av vad det är som händer och försöker förstå om det är något fel med bolaget. Jag tycker det här är väldigt tydligt för att bolag som går upp, då ställer man inte så många frågor och man tänker att det är vad det ska vara. Men när priset går ner, då ska alla direkt under av vad det som händer och försöker förstå vad det är för fel eller om det är något fel med bolaget. Det här är ju rätt intressant och det är väl lite det du säger och vi är också med skillnader till det här. Vi pratade mest om bolag som går då, och det är snarare än de som har gått bra. Jag tror att det handlar ofta om att kursen försöker säga oss om att de bolaget. Men alls som ofta har ingenting hämt och det blir ju. Till och med att bara tvärt om att bolaget fortsätter att gå bra med en trots att kursen går ner. Ja precis, det kan ju vara det semma ibland bolag som operativt. Det är inte enn omtänk. Men aktien kan ändå gå ner 40%. Det händer ju faktiskt hela tiden. Sen såklart är det ju ofta andeliga till att den kurs skoner. Men har man en uppfattning om värdet så förändras ju det sällan inte lika mycket som aktiepriset gör. Men alltså jag tror att jag skulle vilja dra någon form av skillnad mot hur jag ser den här matbutik referensen mot börsen. Så är det ju att någonstans så handlar ju alla matpriser om utbud och efterfrågan. När priset kunde er på ägg då tänker jag bara "Ok det har varit en extremt bra se-song för bunden" Och det är en del exekstränt mycket ägg just nu eller att färre personer köper ägg just nu. Men det tänker ju aldrig att det har nånting. Att det har finns någon påverkan än nå samman med kvaliteten på själva ägget. Men när någon säljer en aktie då är den förmodligen. Ja då är den landat i att det är just den här aktien den ska sälja för att den ser ett bättre alternativ nån annanstans. Så det finns ju. Alldeles finns en annan dynamik mellan köper och säljer på börsen än vad det gör på en matbutik så att säga. Men jag tänker på inga är ju att hur du reagerar psykologiskt på den prisförändringen, att gå in en butik så tänker ju du att "Ah vad bra det blir billigare" Men på börsen så blir många rädda istället. Då tänker jag om att han nu försöker nån säga oss någonting om värdet på bolaget. Men på enige här är ju att värdet på bolaget förändras inte lika snart som aktiepriset gör. Därmed så uppstår ju också möjligheter. Det är väl lite det han gick in på. Men okej, om du nu är så att du har så förstärk så att båda hållen hur utnyttja man idag. Men förstå vad inne på oss måste man ha en uppfattning om vad bolaget faktiskt är värd och vad är liksom ett bolag värd. Det är egentligen all framtida vinst som man diskonterar till ett värde idag. Och diskonteringen sker utifrån vad bolagets uppfattade risker. Det vill säga i bolaget mer riskfilt, då behöver man en större diskontering och mindre diskfilt så är den lägre diskontering. Det vill säga jag vill få mer betalt för att bolaget är riskfilt helt enkelt. Så vet man exakt vad risken är och exakt hur mycket bolag kommer växa så kan man också veta exakt vad bolaget är värd faktiskt. Men det kan man såklart inte. Men vad man kan göra är att tänka på ett ungefär vad bolaget ska växa och på ett ungefär hur riskfilt det är om man relaterar mellan olika bolag. Vi kan ta ett exempel. Vi kan veta att håm är rätt rätt måget bolag som inte kommer växa så mycket längre. Samtidigt är de väldigt metabolerade vilket gör risken kanske illägre att de försvinner inom en överskådlig framtid. Och på så visso kan vi få en uppfattning och ungefär vad bolaget bör vara värd. Och plottar man ut liksom risk på en axel och tillväxt på den andra axeln så kan man få en matris med rimliga vinstmetyplar. Hur mycket vi kan betala för bolaget tvinst? Ett bra rikt märker. som jag brukar förlela fall är att hela Stockholmsbursen över tid handlar stup kring P15. Är det bullmarknad då kanske det är liksom 20? Är det bärs för kanske det är 10? Men det betyder också att det är rimligt spann för nästan alla bolag behöver vara man stans med av 5 och 30 gånger vinst. Och nästan alla duktigare som jag sätter i alla fall gör inte en desf Kalkyl, utan de tänker snarare rimlighetssinarien och sannoliketer. Man har en ungefärlig uppskattning om tillväxten framåt och en förståelse frisken. Och på så vis kan man placera bolaget inom ett rimlighetsbann. Jag vet inte vad du säger, men det är så jag jobbar alla fall. Jag brukar tänka att uppe att hur stabila den här färden, till exempel ett fastiskt bolag som sagar, exceller, Spotify. De vet jag har väldigt stabila kassafladen och då kan jag vara berättat betala mer för den typen av verksamhet. Det vill säga visibilitet och säkerhet i kassafladen brukar vad det som marknaden värderar högt. Och sen kan vi gå in med ett talig på vad som gör kassafladen säkra. Men det är ju oftast återkommande intäkter. Man har konjunktur och känsliga verksamheter. Det är kapitaletabolag och bolag med ett starkt varumärke, till exempel, eller starka konkurrensfördelar. I början så nämnde vi att den aktius avkastning kommer från vinst tillväxt, mulltippel-exmanation, det besöar upp eller nedvärderingen i mulltippen och distributioner bolaget vinst. Om du köpt ett bolag som är högre prisat mot värdet, då kommer du att ha en riska att även om bolaget går bra rent fundamentalt så kan aktien stå still eller goner. Och det här som gör att ett fantastiskt bolag kan bli en dålig investering. Och det är nog ändå den här insikten som är en absolut viktigaste när det kommer till värda, att man åtminstone vill ligga på rätt sida om värderingen. Man vill helt enkelt inte betala för mycket, för då kan du få den här kraften av mulltippel-kontrakton i motor. Så för mig, alla fall så handlar det inte om att leta efter lägst värderade bolaget, utan om att inte betala för mycket. Och det är det här som den stora risken är när du köper ett tillväxtbolag, för när väl tillväxten försvinner, så kan du få till det jält, kliv ner i aktiekursen, inte minst i någodå som jag sett. För att undervikare här så brukar vi, eller jag eller fall, förhållas till att inte betala mer än kanske 20 gånger nästa årsvinst. Men gärna lägre, det fungerar som ett bra riktigt märke, och ett skid mot de värsta värderingsbubblorna, och genom att man undviker de allra mest extremt värderade bolaget, så skidde man sig inte bara mot den dag som tillväxten ondvikligen planer ut, för det är någonting som faktiskt nästan alltid händer. Och då är mulltippel-kontraktioner till som hårda stod att derar ut år av operativ framgång i ett svepp. Ja, det är väl typ så det är för mig. Och sen så kan det verkligen finnas case, det jag ser, en extrem marginal-experation. Ett bolag som har väl tjej och brutt om marginaler, men än så länge gör vi lite låga vinster och handlas, lågt på sales, då kan jag välja att plocka upp den även om jag inte tror att vinstmultipen kommer att komma ner till 20 gånger nästa år, men jag tror kanske att den kommer att komma ner till fem på tre årsikt. Så det är väl lite vad det är för typ av case, men i regeglövel är det ungefär så jag tänker också, nu är dock 20 till mig played, ni länge nå den, vad det är som snarare gånger 27 på 26 vinster. Ja, men sen brukar ändå vara ganska konstverativ i vad jag sett i beslut, men typ på bolaget, för det blir någon form av moderner safety i fall, jag skulle ha fel i min analys. En annan sak jag tänkte på är att ett lägre värderat bolag leder ju ofta till att på större utdelning och återköp. Och jag tror att det är ganska underskattat, det finns såklart mycket direktavkastningshandluster ute, men det minskar risken ganska avsevertigt case om 50 % återbetalas i dig som aktieägare. För det reger så värderas ju ändå bolagen på en vinstmultipel och framtida kassaflöden som du varit inne på, men man kanske inte riktigt tänker på den här återbetalningen som ändå lågt värderade bolag kan ge till aktieägare. Om vi tar ett chef som exempel, om vi tar chef som exempel, så delar vi dem ut ungefär sjukronopere aktie i år, och det är vad aktie kursen stod i för ungefär tre år sedan. Ja, precis. Det säger ju en del om att väldigt lågt värderade bolag, där har man ju en risk ned sidan blir så extremt låg, för att de bygger upp, liksom en kassas och snabbt, så hela kassan kan bli värd vad hela bolaget är ganska snabbt. Så det är en klar fördel med att köpa bolag som är väldigt, väldigt lågt värdera, men man ska ju känna till att de ofta är ficktippade med väldigt hög risk, det ska vi inte sticka under stolen med. Så gäll ju det med alla aktier att man måste göra jobbet helt enkelt. Alla bolag som lågt värderade kommer inte gå i konkurs. Vi kanske är liksom nya tio som gör det, men ett av de här bolagen kommer inte göra det, och det är ju där jobbet är liksom satär göra. Och det kommer vi komma in på lite längre avsnittet. Men jag tänkte gå in på en annan faktor i den här femfaktormodellen då, och det är momentum. Den ingick faktiskt inte i Ujjynfamas femfaktormodell, men är ändå inom forskningen och ibland praktiker är en väldigt etablerad och studerad metod. För att inom aktier och investeringar så räcker inte bara med att du måste ha rätt, utan andra personer måste också tycka att du har rätt. Du kan hitta ett bolag som du tycker är väldigt lågt värderat, men om ingen annan tycker att det är det så kommer du ju för bli lågt värderat under lång tid framöver. Och det läskar sig mer i investeringar är också att, som jag sa att du kan ha rätt de bolaget, men ändå så går aktiekursen ner. Och likvärld kan du ha fel, men aktiekursen går upp ändå. Och det beror på att du kan köpa på förhörgvärdering eller så vad bolaget bara inte värder är du tyckte. Och du kan fastna liksom i negativa sentiment som var där befrära år trots att bolaget ändå går okej, likvärld som att man kan fastna in Bertrand. Jag ska spela ett citat här, eller ett klick från Jeff Bezos om han kommenterar där Amazon'saxiundi.com-bubblan, så jag spelar det här. Det här är en väldigt intressant period för att det är inte ett kommenter, och det är inte ett kommenter. Så jag har ju den ståkfall från 113-6. Jag var också watching all of our internal business metrics, en number of customers, profit per unit, all of you know, all of you can imagine, defects, etc. All of our business was getting better and fast, and so as the stock price was going the wrong way, everything inside the company was going the right way. Så det anser i klippet varalls att Amazon rent operativt gick väldigt bra, men aktien gick ändå ner. Och det här var det flera år, men sen blev jag Amazon ändå vad de är idag. Och det är lite som jag var inne på i värde avsnittet att ett fantastiskt bolag behöver inte vara en fantastisk investering. Här var det ju lite tvärtom att ett fantastiskt bolag bara blir billigare och billigare trots att de besterade bättre och bättre. Min poäng som jag vill komma fram till som en del värdepersoner missar är att du vill försöka utnyttja flöden här i marknaden. Det vill säga man vill utnyttja prismomentum och vara kapitalet rör sig. Det handlar inte om att värdepersonerna har fel, men man vill försöka undvika att dels hamnar i fallande knivar och dels att sitta på ett värdekäser flera år utan att det händer någonting eller att priset gå ner. Värdeperpektivet är att förelysenom så kommer marknaden att värdera upp ett bolag efter vinst tillväxten per aktie. Så är det ju vilket vinst det minst såg i ett exempel som Amazon då. Men det viktiga är att förstå att det kan ta flera år och det alltid finns en alternativ kostnad som man måste sitta hänsynt till. Jag tror att jag brukar alla fall sammanfattare såhär värde förklarar om du ska köpa ett bolag, men må mänter med förklara när. Men vad menas då med momentum? Momentum betyder sin enkelhet att tillgångar som har stigit till pris tänder att fortsätta stiga med den tillgångar som har fallit till pris tänder att fortsätta att falla. En av de kändaste momentumintikatorerna är att man tittar på aktiens avkastning med de senaste 12 månaderna minus den senaste månaden. Man har sett att de den alla senaste månaderna är ofta prägas av en minor version, det vill säga att aktien rekulerar något efter en kraft i rörelse. Men genom att titta på 12 månader bakåt och exludera de senaste 30-dagenna får man fram den underliggande långsiktigare trenden i aktien. Sen tittar man på de aktier som har gått bäst i en innovativet universum, till exempel de överstatier den överstadpercentilen, de överstad 10%, och i det är att de här statistiskt sätt fortsätter att bestera bättre än genomsnittet, någonting som har bevisats fungerat över ett berättspektrum av index och olika marknader. Och varför fungerar det? Det är en väldigt simpel strategi att köpa något som har gått upp den senaste 12 månaderna. Det är framför allt för att det finns en tröghet i marknaden och på grund av mänsklig psykologi. Jag tänkte att vi kunde brutanera några punkter som bevisar här. För det första så reagerar vi människor oftal långsamt på ny information. När ett bolag presenterar starka nyheter som till exempel en vinstökning eller en ny produkt, så tar marknaden till sig hela värdet direkt. Många investerar i vilka ytterligare bekräftes sig, vilket gör att prisjusteringen sker gradvis snarare än omöjtelbart. Det skapar en trend uppåt som fortsätter över tid. Samma logik gäller vi negativ anöjt där. När en vinstvarning kommer så ser vi att det blir negativt upp självuppfyllande spiral nedåt. Analyt tycker det värderas en riktkurser och rekommendationer stegvis. Nederåt under efterfällen veckor och stora fondar, tvingastas för att de sälldes ena inhab och diskapas då ett ihållande selltryck som driver kurser nedåt under en längre period. En annan faktor är att flockbetén därförstärk i trenden. När trenden väl har börjat rulla så trädder nästa fasin och då handlar det inte längre om nyheterna sig utan om priset. När den aktie börjar stiga så dras fler investerar till den och det skapas en formalen feromissing av. Och det skapar ett köpstryck som driver upp priset. Det visar jag många tänker att det här aktien går upp, andra köper, då bor det också köpa. En klassiker som man pratar om är att man ser grannen göra pengar helt enkelt och därför måste man själv hoppa in på tåget. En annan sak som också bara hända är att aktien plötsligt började dyka upp i media, tidningar och fler pratar om den. Men andra ord diskapar en självförstärkande prisörse uppåt då. Sen som finns också ett bekräftet bias att när kursen går upp så tenderar vi att ignorera varningsinalar så länge trenden pekar uppåt. Och två andra kända psykologiska bias som driver upp trenden, eller som driver trenden är också något som kallas underreaktion. Det visar folk tar inte in i impf och fullt ut direkt. Och det här har jag sett så många gånger åt båda hållan. Men kanske framför allt när ett narrativa förändrats och man fastnar i en aktie som går ner. Om jag ska väl älare mot mig själv och titta tillbaka när man solterna aktier kan man väl nästan allt som ofta skonsaterat. Den nästan aldrig gå tillbaka tillbaka till det jag priset igen, eller att den har gått särskilt bra igen. Och det härifrån det kända uttrycket kommer Katja Lasso shorten Let Your Owners Run. Sen finns det också något som heter dispositionseffekten inom beteende ekonomi. Och det är att investera sällje vinnare för tidigt och håll förlorar för länge. När vi ligger på plusen aktier är vi rädda för att vi instans ska försvinna och vi säljer därför av för tidigt. Och det skapar helt enkelt ett artificiellt sällt tryck som håller tillbaka priset. Och det här bilar att hela trenden inte bryts direkt då. Det du säger är det låt väldigt vettigt och enkelt och det låter lågiskt till om man. Men samtidigt så fegen del i alla fall så har jag väldigt. För det blir inne på lite tidigare att om det potentiella avkastningen inte längre har samma uppsida så måste du blåtera in i nyakéis. Och det här är lite motsäggelsen mot det att man ska fortsätta rida med dem så länge det är ett stark momentum. Men så har vi sett sådana rapport där till exempel när det är ett extremt stark momentum och det är höga förväntningar. Och sen får man en real setback istället för att man kanske har låt det sina. Man har låt det i den här winnen fortsätta rida så att säga. Precis du är egentligen inne på den största drawbacken med momentum att du får ofta sådana dramatiska sättningar i aktien till slut. Så jag kommer komma in lite på det här men det är att kombinera både värdom och momentum. Det är det som ger kanske den bästa liksom riskkustera avkastningen. Men momentumets roll är här kanske inte att pricka botten utan primärt att skidda dig från en längre drawdown eller period där inget händer över flera år. Det kommer inte att maximera din avkastning men den riskkustera avkastningen blir högre. Och det är ju ganska naturligt för den potentiellt högsta avkastning kommer ju när aktien står på botten att det på en absolut av botten. Kolla på ett öppstjärd till kallsagen, men det är ju ett momentumet då så skulle du aldrig ha köpt den. Så du får ju aldrig få den högsta avkastningen men momentumets roll är inte det utan snarare att du inte ska fastna i sådana bolag som går som bara står still då eller där botten inte är nodd. Så det liksom du vill komma in en sentimentet på det andra sidan. Här kan vi prata om någonstans där det är fortfarande ett negativt sentiment så det skulle ju momentumet sakt att du inte ska köpa den aktien då. Men alla applicera inte nödvändigt visar det här tänket. Till exempel på vår buffet han tittar ju inte bara på värda, men det är också för att hanstidshörisont är mycket längre så att det spelar inte så stor roll. Var liksom momentumet gör nu om du ska äga 20 år. Men en känt person som applicerar mycket momentum är sen eller i drackermiller. Han ska ha sagt att being early is the same as being wrong. Och det fungerar väl lite momentumet roll. Jag ser också väldigt många som tänker och den här aktien har gått upp hur mycket kan den fortsätta gå upp egentligen. Vi har ju liksom många inte den så att dra sig till bolag som har gått ner för att man tänker att man gör en bra del istället för att köpa bolag som har gått upp. Det är jättesvårt psykologiskt att göra det. Men trender tendertenderar att pågå mycket längre än vad vi tror åt båda hållan. Och det är det vi har sett i Norbo och Evolution. Trenden har fortsatt neråt. Och det tar mycket längre tiden vad man tror innan de vänder. Och som jag sa, då, så ofta vill man känna att man gör en bra del i att köpa den har gått ner. Vi hamnar ju själv där hela tiden. För att framförallt du kanske som är mer värdefokuserad då. Men det är så otroligt svårt att köpa något som snabbt har gått upp och snabbt upp i pies. Men det är just av de anledningar som vi precis beskrev som man kanske mer vill göra så än att köpa saker som har gått ner. Och det kan kännas lite paradoxalt då som jag gick in på ett plan så säger det att man måste våga köpa när ingen annan våga köpa. För det är då saker är fel prisatta. Det vill säga vi är då kontrarian och för att det ska kunna bli så att de måste ju momentum ötter på att svagt som jag pratar dem. Så värde om och momentum är lite varandra små tsatser, men genom att kombinerar dem då kan vi skapa en bättre riskkusterad avkastning. Men det är en väldigt fin balansgång man måste gå. Men ett verktyg man kan använda är hur man sisa sina case. Att man behöver inte gå all in i ett bolag som har fallit 80%. Nu ska jag säga att det här är generellt. Jag har sett personen gå in med hela sin förmögenhet i aktier som har varit extremt lågt värderad som fallet med 90%. Men de lägerna uppstår inte så mycket ofta och du behöver vara väldigt duktig och erfaren för att kunna identifiera när de lägerna uppstår. Men efter generella marknadskrustres kan såna lägen dyka upp. Men när jag pratar om det här och om värdemomenten så kanske jag pratar lite mer om normala marknadsvaladen. Jag tycker att momentum och värde kombinerar är en ganska bra strategi och låter dem två kombinerat och gärda med det jag ska sisa mest. Är en aktie helt död med väldigt låg värderad kanske jag kör en lågsaist där. När den aktier har högt momentum med väldigt hög värdering då kanske jag sisa ner lite. Men när båda klickar in då vill jag ju sisa upp i dem bolaget. Stänlig dracken vill jag säga att när du ser en möjlighet då måste du allåkaera mycket kapitalet och mangär har sagt att man måste inte pitcha på varje bol som kastas till dig. Men när du väl får ett bra kast då måste man slå hårt. Då måste man sisa upp. En väldigt viktig part. Jag tänkte bara säga att Norbit kan ju vara ett sånt exempel där aktien hade när vi började koll på det. Käset och när vi började köpa in den aktien för om det är två, tre år sedan då hade aktien gått ungefär hundre procent på ett år bakåtblickande. Men samtidigt hade det hänt så pass mycket operativ så värderingen var fortfarande av ungefär 12-13 gånger vinsten vilket gjorde att där hade du både momentum och värdering på din sida då. Om det är lite den dubbel, liksom dynamiken du vill ha i ett case att den både ska momentum och värdering så. Exakt. Precis det och det om jag har sett i många aktier en video till exempel hade det efter sättningen där 2003 eller om det var 2002 och Norbit då som du säger. Så kombinerar ihop de här strateginas så indikerar det att du ska röra emot dem typen av aktier snarare att fastna evolution och Norbo. En väldigt viktig parametor till vad som kan ändra narrativet eller det som ofta blir stadsgottes för den priserare så är att det finns tryggers. instringar. Nån tans till. aktuellt som ändras i bolaget. Många skickliga investerar leta specifikt efter tydda tryggers. Det kan till exempel vara att en ny huvudvägare kommer in i ett bolag som havererat under lång tid. Det sker stora insynsköp, att man landar en ny kund, eller att någon makrohändelse händer som förändra kriset. En tryggare är en inikon i en halvdöd patient. Det blir väl en bra liknösa. Man ska en kund leta efter halvdödapasient där läkar precis kommer sätta in i inikon. Det blir väl en okoliknösa tänker jag. Absolut. De andra faktorerna är att lönsamhet. Den här faktorn säger att ett bolag med hög och stabilan som är att tändera att ge bättre avkastning än bolag med låglandsomhet. Då pratar man bolag som att tändera att generera höga och kastning på sitt egna eller investerade kapital. Det ser att det är ett retorn av en equity. Man har oftast höga marginaler. Här handlar om att marknaden är oftast underskattar hur lång tid eller hur länge ett riktigt bra bolag kan fortsätta att valla ensamt. Vi eller marknaden tror att konkurrensen kommer snabbare än vad den faktiskt gör. Det är ju ofta bolag som kallas "compounders" att man lyckas återinvesteras i ett kassaflöde till väldigt attraktiva nivåer under väldigt lång tid. Men det kan då librätt jättebra exempel på ett sånt bolag som har lyckats växa om sättningen och troligt länge trots sin ändå stora storlek. En sak som jag vill tillägga här är att det är inte med att kolla bakåtblickande på de här typen av nyckeltal utan de jänklarna fram till dagkastning på kapitalet som är de sämtiga. Sen den nästa faktor är investeringsfaktorn. Man säger att bolag som investerar mycket i snabba expansion ofta går sämre än bolag som investerar med försiktigt. Men mer konstruerat till att bolag är den som växer balansräckningen långsamt och kontrollerat. Det är för det fungerar behandlar om bolag som är föragesviva och kollar på en par bilding. Läderin vill liksom växa bara för växande skul även om det inte är lönsamt faxiga ägarna. Det har man kunnat se i exempel som en "embracer". De hade aldrig särskilt hög avkastning på sitt investerade kapital men växte om sättningen väldigt mycket. Marknaden blir ofta förföd av de stora expansionsplanerna men efterhand så visade sig ofta att de här investerierna är inte gav den avkastningen man hade hoppas på. En annan sak att undvika är bolag som gör väldigt stora engångsförvärv eller agressiva förvärv. Vi vill helt enkelt leta efter bolag som är relativt konservativa men utan att för den sakens skulbara defensiva. Men tillväxten måste komma på ett hållbart sätt gärna organiskt med eget kapital som finansiering och det går lite i hand med mer kompounder som ofta har låga med dig och inte har så stor skuldsättning. Den sista faktorn som jag tror gör att många på finanstwitteskapen här avkastning är att man investerar i småbolag. Det finns en tydlig bild inom forskningen att småbolag eller mikrokapbolag står, slår stora bolag. Det beror framför allt på att de är mer riskfyllda men också på grund av att de kan växa mer. En annan fördel här för att jag alla fall för privat investera är att man kan ha en informations eller en analys fördel. Särskilt i de bolag som inte texer av någon av de lyttergar. Småbolag är ofta mindre bevakade vilket skapar möjlighet att hitta undervärderade case som stora fonder inte norr. Marknaden är ofta innefektiv på småbolag och nischade segment vilket skapar möjligheter för den som orkar göra en grundlig analys här. Sen är det inte lika institutionellt kapital i de här bolaget vilket gör att när de blir större så finns det hela tiden ett naturligt köptryck. Det är ofta det här som leder till multiplikspansion i mindre bolag i takt med att de blir större. Det här var allt i del 1 och nästa vecka kommer vi ut tillbaka med vad man specifikt ska leta efter och vilka typer av aktier som tenderat i högsta avkastning. Hej då, så länge! Jag vill ha en ny stort skapet.