Ep. 403: Kalle Moene om den norske modellen

De som sælder absentia på høresiden i noes politik, så sier vi at vi må skabe før vi kan dele. Det er en gedigend missforståelse. Liberal, halvtimme. En podcast fra tankesmin, sivita. Gjertelig velkommen til ni utgave av liberalaltimme. Mitt namn er Erekløkke. Temadag er den norske modellen, altså grunn-elementen er den norske samfunnet, betydningen av fagfræningene, makkesreconomi, tre passysteme, velfattstraten. Innsituationen av den politiske kulturen i Norge fremheves ofte internasjonalt. Men var jeg kjemene i norske modellen? Var jeg bakre nå historien? Og var jeg utfordringene frem og var? I denne diskussionen er ofte høresiden på defasiven. I hvert fall er venst og siden veldig på offensivningsbordsmål om fagfræninger og velfattstrat. Det er helt riktig at de er viktig elementer. Men den områsiden av muntene er velfingene kapitalisme, velfingene, makkesreconomi. I tillegg kjener høresiden og arbeidslivene på koordineringen og ordene deregler og arbeidslivet. Og må bruge vi i hvert fall med en egne reformerer del av arbeidslivet og se på velfattståningene. Men i det store og det hele, så er det ingen grund til unnen av gravede norske modellen. Trærtig måte bøde vi videreutviklen med liberalereformer. Men det er fort at vi kan mer om baklen, om fortelen og ulemperne og utfordringene frem og veien. I så måte passer det veldig godt at det er professor Karl-Ove Måne som er jest i dagens episode. Måne er blant de som kan mest om elementen som utgører den norske modellen og vådene de verker sammen. Føvlig startes samtalen noen få bemerkning av. Denne episodeen er podcast par excellence. I podcast er det ingen fastsatt slutpunkt. Men jeg prøver å holde meg i nærheten av de tredje minutene selvom vi er liberal både på tema og tidspunkt. Det er så alt i vilikkus selvom jeg får søke. Og i dagens episode hører du at de flere gang har sier helt slut. Som det skal vise seg, var det så helt slut? Det kan man vart svarerne og refleksjonene til Karl-Ove Måne innbøte flere oppfølgingsbørsmål og kommentarer. Det gjør at vi også kommer inn om flere tema, der er blant løn og rett færdeløn og løn som får kjent. Da mener vi opp med en dubbel halv time. Men jeg tror det var vært en ekstra tiden. Men det kan du som lyttere bedømme kjøn, der som du ble med meg på min samtale med Karl-Ove Måne. Karl-Ove Måne hjertelig velkommen til liberal halv time. Det tema i dag er den norske modellen og de elementen. Som man kan si tilhører den norske modellen om vi kan egentlig starte. Det er Karl-Ove, hvis du skal oppsumere den norske modellen og de elementen. Nå som man legger dette. Hva vil du sida? Jeg vil sige tre hovedingene som vi legger vek på. Det er enn er måten som lønningene fast legger spånd. At du har koordinert til lønsforhandling av omfatten organiseringer av besthakene. Ikke minst omfatten organiseringen av besgivene. Det synes det er noden faktisk eksepsionell i verden sammen. Det er mye berre organiserte av bestgivare endi fleste andre land. Det er centraliserte eller koordinert lønsfarninger. Det vil jeg sige en byggelig kloss. Det er typisk politik. Det er for solidareske lønsfarninger. Vi presser samme lønsforsjellene. Men det er jo en konsekvennsamåtene organiserte på. Kanskje jeg kan komme ind på der siden. Andre bygges den. Det er mer som prittine med se konsultationer. Det er noen kaller for korporer til viss med et stiktort. Det trenger ikke hvert, så stykkes det her. Det viser typisk eksempel over taktningsberandelsutvolg som fjøldens oppgjørende ble enn i økonomiske situasjonen i landen. Det kan også være andre pandemi enda var det kordineringer, finanskrisen og interessongstationen. Kommer som ekskrotiner med se konsultationer i en fælles oppfattning av det. Det er ganske viktig i et samfunn med sterk interessongstationen. Den bare har fælles information om konononomisk sosiale situasjonene. Det er en andre byggeblokken. Tre vil jeg sige omfattende velfestat, som er fra krybete død. Den typisk politikken for velfestaten er for det første sosial for sikringsprincippe og at det er universelle åninger som ikke så målrettet. Det er en del målrettet på gammel, men det er mindre målrettet på gammel. Det er mer universelle helser for sikring, pensionssystem og så vidare. Det er de tre tingene som jeg synes er typisk. Nå har alle land mer eller mindre dette, men det typiske for de nordiske land og norge. Det er at det har virket sammen i alfralig i en nesten hundår, og har utviklet seg i en såes selve sterkende utvikling. Velfestaten har støttet oppen og lønsforhandling og lønsforhandling, og har støttet oppen og velfestatene. Routinevæssig konsultationer er viktig for begge delen. Det er mye. Så vil du sige at rammen for dette er markisøkonomie. Jeg skal ha hått å se det til nemte til kapitalismen med en ekspecielt. Nej, jeg vet ikke det som er specieltet. Det har de nordiske land til fældes. Det er jo interessant at det er at det er å landse veldig eksponerat for internasjonal konkurrense. Og på måte de til taken er de typiske institutionene seg nemte. Det er jo på måte en saks respons på frihandlesystemet om det vil eller internasjonal konkurrense globalisering. Og det er ofte mange har mine venner på vensersiden, ikke helt for stor. Det er at det har vært veldig viktig for at du har fått de ordninger som finns. Og noe har de typiske likestrekken som finns i den nordske modellen. De kommer litt av det konkurrensepresse som internasjonalisering har bidrat til. Det går tilbake til 1930-talet, vil jeg si at krisen i fra 9-20 i Skandinavia, den virke i akkurat som saks globaliseringenspres. Det var mye det vi sålte på velen smake, det var vanskelig romset. Men det måtte vi inrette oss på en besemp måte. Vi kunne se frikoblos fra det konkurrensepresse. Og mange institutioner du fik, samarbeidsløsning, du fik, hva en respons på det. Jeg har fått 1935 hovedavtalene veldig ekstremt viktig i denne sammenlangen. Vi ser en ekstremt viktig, men den sumeran opp det som var forutforlættesant. Det er en veldig konflikt trøtt. Vi har også en husk i mellomkrigstiden, rekordaklet, streik og lokkotaktivitet i Norsk nærsliv. Og så svenskt liker den. Jeg tror selv i ute konkurrerende næringer, det er så gjennom et halv, som en særkeste frakvenningene, har det mange av siden og organiserte medlemmer. De var veldig laje og komplikte. Vi måtte tol i lønskutt for behålige jobben, og det ønsket de også og kontrollere lønsprasettelsen. Blantant i Byggan lag var mer kjermet for konkurrenks. Det er lager nok et grunnlag for blantant for hovedavtalet 1935, at vi fik er såks mer vellån et måte og fastlegget lønning i det bra. Og så et endelige gjennombrut for fagforeningskontrakt som det typisk i nærsliv. Det er mye streikene og konfliktende stod om kullandlønskontraktene skulle være, som det er en typisk part i disse tingene. Hovedavtalet slodette fast, og som er fredsplikten mellom hovedopgjørende, var viktig for at det skulle bli litt ro omkring disse tingene. Ja, du næmpte du dette med denne venner på venstre siden om betydningen av Norge og din nordisk landene i internasjon handler. Det er jo interessant, når man ser på veldig mange av disse internasjonale rankeringen omkring økonomisk freddene og også ganske sånn liberalistisk og tankesmer som Kate, Harry Titch, Frasery, Kanda, så kommer din nordisk landene veldig høyt opp på økonomisk fredd litt sånn avhengar, hvor den du tar arbeidsreguleregene er. Men likvidt det er jo et intersankt aspekt for det her. Det er også kollettere og startet betrifter, for eksempelig, og det kommer også Norge og Sverige ganske høyt opp. Hva antal millionerer på at tusen en bygger vil støre i Norge i USA? Ja, jeg tror jeg var en fysisk saal. Så det er veldig jeg gøy at det er sånn å ha denne er på engang. Det samme kunne du legge den grensen miljarder og ganske kall for rikdomsgrensen og sånn, og så må du flytte den litt lenge ned så blir det overklassen i Norge veldig stor relativt i befolkningen i større og sånn, og mye større er en i USA relativt i befolkningen i større. Så det er positiv og en negativ ting? Ja, jeg vil jo sige at det er begge del av, så det har politiske kostnader, men det er jo et tein på at det lett å bli rik under dyr rådene vil kå som de Norge skal lande eller ta noe grøn. Oppreren der. Att den här är en såg garanti för att den kan inte helt garanti, men den är mer sika på och lyckas för det att den har institutioner och såkripar in. För exempel i finanskrisen eller krade mot det värre som gör att vi hade ju en skicklig finanskris i Norge. Och det var för den första frans politisk organisation som jag ser till tak mot utfallet. Det vill vara en positivt lätt att bli rik och det kan vara stimuliser kjöl, men det är också en politisk kostnad. Det ser ju lite någonstans, när folk många frågar om att se att det följer att den stor andelen ekonomiska gevinsten av ekonomisk växt går till de alla rikesten. Det är en kostnad, det är en politisk kostnad vid de ordningarna. Och det gör att de vill i lika lätt gå med på lönsmoderation som har varit en bärbjälke i helt lättare krigsiden. Vi har ett lönsväxt genom lönsmoderation, men lägger får inte rätt det på politivitetsvägsantrealen och kan också vara långsikt. Men det är med små numinelle tillräck. Men det gör att det är igen och igen, och så ser han att en stor andel av gevinsten av den i lönsmoderation går till folk som flyttat i Schweiz. Men det kan sälja om det kan flyttat i Schweiz, så tror jag det vill vara problematisk. Det är en procent rikeste i Norge, har åvar 20 % av samhället intäkts i Norge. De får att det talar ska jag ha så höjt om man tar mer tillbaka och hållt och åvarskudd som är åpenbart en del av intäkten som så intäkter definiet. Jag vet att det är en diskussion och lättare, men den diskussionen har. Har de andra topt på dem? Men vill du säga att det är ett halves inkluder? Och så betrifftar alltså att det är så kontant som ni kan bruke nå som älskar med ett element här? Eller är det så? Att det är ett assam med rejnusnyggt, hvis folk sparar det så vill det kan spara de forma som inte riktigt tillgänglig. Poäng att det är deras intäkt. Du kan lån. Vissa har ett hållningselskap och har tillbaka åvarskudd i näringslivet. Så kan du gå i banken och låne på. Vissa ska köpa nyhütta eller kallumotvärde eller ett slott i Frankrike. Så kan du låne på dig intäkna eller särgen när du har där. Det ser ingenting i närhet av det, och så visst, du accumulerar åvarskudd i bedriften. Så är värdi-papierende på den bedriften mer värt för att det är jensvaret att göra realvärdi och så ligger i bedriften. Så det är på samma måter du kan sälja en oxjärer i bedriften med tillbaka åvarskudd. Och då är det kursen att reflectera att det ligger och sutsar i den bedriften. Så att alla traditionell definitioner är intäkt, så är det att intäkta till så är jag den kapitalen. Och det är fördelta i åvarskudden för delt ut på första främst Volvo och Bergen och en grupp av forskare samman. Det är då fördelat på kapitaler och mer registradat. Sen helt vet vem som får det sin intäkna. Och det är på basis att det är omfattna av värde, att den sig att höjste tala har varit. Vi är 1% rikister 23% av intäkten som är en grotaskulikhet, som är på större som är intäktskonsentration i USA till en 1% rikister. Och visstens just att USA har en hög intäktskonsentration som behöver ändå mer påbaka här. Det är inte så sannolisbråsmål, det kommer att ta den institutionen vi har, eller är det lite fäljigt att ha lite skatter i äglar, eller vad svarna. Det är riktigt svare, nej, vad tillåt. Det är ett rimelig svare att se att de ordningarna har läggaforne till rätt för att åvarskudden i bedriften blir sora. Det var en tanke så frågbevällsnad där. Jag gick mer på lönsmoderation för att du ska incitamenta att det modernisera i ny teknologi, sikra, arbes, plassande, öke politiviteten i en aktiva som på sikt ville ge i de frågorna. Det var en tänkte på en takt på en kapitaläne som sparermaskiner. Det klart att de sparermaskiner blev väldigt dyre. De truer med att de sikider i foten som det ville, så flyttade de i Schweiz, eller de brot väldigt höjt förbruk. Som väljer folk att vi tänkte att de kanske andre måter kan spara på. Sedan är det för deras synspunker, eller en typisk gärna metaler på 50-talet. I vad tänkte jag att det är viktiga politiviteten, stiger i gärna med talor, bedriften och så. Vi lägger tillräckte för det som har ekonomiskt växt och de har lönnit. Vi har akcepterat kapitalistiska äger. Det har varit grundlaget för modellen, och det ska modellen brett definierat i hela etrakisiden. Så ska det vara ekonomiskt växt och politivitet sökning i de sebetriften som åver skudda. Men det klart att det är det åver skud, tyta ut det som vi tänker på som luxusförbruk eller investeringar som ni känner. Så vill ni tänka på en annan måte. Jag tror att vi är lite i en sån bryrningstid. Den vilket lika är ju som tidligare att akceptera den formen för olika. Men mindre än få andre får det hela genom lönsopjörn. Så vilket är en halvens morgon på samma måte. Det är ju att vi har fått sig främt i en vis. Men vi ser ju alla redan då. Det sikar att det är lite andre åsak, och också denne frontfaxmodellen att det är industrin som ska definiera. Lönsväxten har varit som du har ganska många höjt utanna folk i i offentlig sektor så blir det ett utfådre åsor på den måten. Så har du den utfådningen för den modellen? Det hörs ju så lite funktfaget. Det är ju som att vi är ett takt. Den kommer ju som en lösning på en interesse konflikt som ser det mer och gärna med tal och byggandlek. De tog får stora fagförändringar på imellan krigstiden. Det var sådant tydlig hit i bjudnusna och att gärna med tal ville kontrollera lönsvasettelsen i byggandlek. Det ville ju inte byggandlek att gå med på, för det var mer beskjuttet för interesse och konkurrens. Så därför var det som med behovet för att reducera nomenell lönningar i byggandlek. Men då har du på 30. Vi tar det alla senare. På 30 talen fick gärna med tal stötten av arbetsgivande. I arbetsgivande sa att vi inte byggandlek och med på det så kan vi bruke lockåt mot det. Jag tror att det är en implikit trussel så låg i systemen. Det kunde väl en av liangsemell om arbetsgivare och de mest exportträttete fagförändringen är mot i kärmet. Liketsprincipen har en fundament att det var så samsvart med konkurrensvillkorna blir stöttet av konkurrensvillkorna. För att man har fått mycket höjer lönsutvikling i byggandlek så vill jag vara väldigt vanskelig att få genom ett halv bedrifterna och konkurrensvillkorna. Fagförändringens litare är icidome. De kan väldigt mycket om både näringsliv, lönspolitik och får stå väldigt mycket. Det är väl delvis slit på sid. Men det är ju en av de grunnna och en exkrita, alltid den askefagförändringen och jag snackar med amerikaner och går vänner på höjer. I motsättning till var du så i stå på ett halv på 70-talet. Det var dypt ur ansvarliga fagförändringar till min männing. Vådan du ser på den betydningen och franske militantefagförändringar som jag inte alltid tar det hans in i bördet. Fagförändringen är ju under 10-70 % så är det. Men det har en deckningskrat för de kontakten i de framhandla fram som är på skandinavisnumå 60 % eller bara ger det lite ur henne. På fränser av den? Det är för fagförändringen. Fagförändringen är speciellt populär i Frankrike. Det är ju alerad som är kommuniskt på att det är. Det var ingen populär tillheter. Det var väldigt politiserade fagförändringar. Det är en viktig grunn till den. Det är en system som inte kan uppretåles på lång sikt att det är en liten under 10 % bestämma lönsutviklingen på majoriteten. De nordiska förändringarna har varit mycket med avslagsdemokratiska institutioner som bygger upp ned ni fram i valdeledare som expanderar igenom avtalar. Där du helt tiden har kubbar på den enkelt betrift. Varför det industrien har det alltid varit svån? Och det har kubbar på den enkelt betrift som jag representerar av besthakarna där. De har då valt ledare som är i Europa sedan. Det är en demokratisk bevägelse som för exempel Frankrike är att ta USA. Jag har ju frågan i utvecklingset i en konsolent sälskap. Det kommer att utnyfra. Kan vi tillbjöra tjänest att den är betriften? Och så stämmer arbetande på den betriften om den fagförändring ska representera det. Det är väldigt forskärlig för den som bygger upp med demokratiska traditionerna där. Vi har brukt den helt annan mot det att rekrytera med att lämma till fagförändringarna. I England är det typisk att. Det är ett exempel på att moten förhandlingen är sker på skapar, grader och militanser i farbevägsen som kan vara urhälld i sådana och så skadar den samlita bedra vägseprojekt. Det som änglar jord, det hade väldigt grader, koordinering mellanfråg, förändringar på i förkälljsektorer. Det var en tradition att det skulle stå på sitt sagt vår økonomspråket som arbetar i litet. Jag kan säga att favoriserna i England hade organiserat alla substituten i samefarkförändring. Det har också vi, men vi är tillägg så samarbetade i förändringar med arbetskraft som är komplementär till den arbetskraften som, för exempel, är järnometal, att de samarbetade oss som är andra, som är rörläggare, som har andre. Det komplementär arbetskraft, och det betyret att ni tar hänsyn till intressen att brejera definiet, så får du kynowa det ju hellre som skedde i England. Det är ett delvis priset som ser utav jobbningens inne, och där du fick den militansen som det är att organisera alla, så kan det stå till det som avstalkar. Det är din förändring, så då står du på det, men till slut så har du en jobb. Det var en mål i tillägg så ville jag också säga att det var speciellt sommarbetsvilliga i England. Det har varit myster i mysterkare i gratinogen, och det går det som gäller på arbetsgivasidens och på arbetsdragarsidens. När du organisera och betrifter som har fälles interesse är att att de andra sektorerna går, så är det du intresserat ju koordinerar mellan de, att du inte körar i egna ljöp på det. Du indelde att det är spåsmående, eller att det långsvarande är spåsmående, kan hon iheten med Frontfogsmodellen i dag? - Jag tror att Frontfogsmodellen. - Jag får bli en nyttig talla hogen som jag glannar. - Det är historisk helt fält. - Det är det som lever i den välfarsen. - Nej, det är mange dom i folk. - Nej, bara till. En vill ha ett solidarisglönspolitik, det är på 1990-talet där de är jämstolten bära och gör så. I 1958 fick vores färgården och institutioner, som heter Solidar, 30 svenska landet, Solidarisglödener och förhandlingar. Det var bara princip att du skulle koordinera på trössar, komplementär och skraft. Det leder till ganska moderatikrav, men med långsiktig perspektiv på förhandlingarna, så det är mycket äldre. Som regel är det som sker väl ju ofta att den får en ärend på ett politiskt nivå som har varit en realitet med längre nedeorganisationslivet för exempelvis för åkevisen, så det är också sikabata grunnlaga för alldeles i tingene. Det är en 1930-talet, och därför syns det det är ett killemellon. Det sker några från 1930-talet och utgår särder i ett av krigstiden, som vi inte har det tidigare. Det är vår moden välförst att när expandera på, då julketshamn av att lönsforsjälning blir mindre med den moden vi fastlägga lönningen är på. Om små lönsforsjälaren och grupper, så är det mycket stärkare, eftersom det är färdes inte resta i kostsosial politiken ska ha. Vi har gjort likare genom arbetsmarknaden, och det är mycket lättare genom politiken och tillfresille önsken i så här hela tiden, like grupper. Det här är en stor forskällare med en grupper, så vi vill ju vara med spriken i behov för expansionen av välfärdstaten och vara med urvanskriga tillfresille. Ja, på det är ju inte sankt att se erfaringen från Sverige, och jag håller på att säga några av att arbeta för att det färgfränning kan bli lite formäktiga. Jag vet ju vad om du tänker om den löntagare kampen som du hade bort i talle i Sverige om det var att exempel på dig men det är helt klart det var det. Ja, det var ju bara minnellighet där tillgärna på att köra det var från var, så det är såklart att det löntagafonen var en plan som grudof mejnar i fagbevägsen, så var jag en väldigt oekonom. Men det är ikke kanske politisk klocka, eller så här med en gång, men han gick in för att det skulle vara en motikelse till moderaterlönsopga. Men när mot ylsen var att den skulle attendera och vad skulle det skulle gå in till löntagafonen, att lönstagen skulle vara absenterat på ejacin. Men det var fel politisk, det var det att det blev lockt till att det fagbevägsen skulle kontrollera det på centralt nivå. Med det splittetop, det blev splittetop på försälj i regionala fond, det slutsade både heller en fjarsko, det var mindre att det är en form som ville ändra maktfålen i svensk politik. Det har den helt 30, för den första gången i borgliga partierna kommer sammen åt annat regering, men det var kanske jag kan gick ihop att sonnarn. Borgliga partier i Sverige hade aldrig gått funniton, säger Mellon, men offantien får nog ha det en mäktig, ändra form, så det var elimod. Det skulle ha gjort, det var lockt att det är mycket med det centraliserat, så att lönsmoderation på sektorer eller laver nivå gent på betrifter. Det blev då jänsvårt, visst än det önsket än vägen och går. Det blev jänsvårt att ha egerättigheter, då hade det inte varit sammen motssättningarna. Då hade det inte varit så lätt att bruke retorik mot detta. Som du sikar vet så händer det sig i lönntagaforn, så håller du på med den skatten på asgud som gick inte lönntagaforn ännu nå. Det skulle vi omgå till forskningsmedelar. Nu har jag nytt kostat i forskningsmedelar. Jag har sett en distyr på Ökonomisk Institutet på Stockholms Universitet i tio år, så jag har sett kollande i middelen. Det blir ett dukt till godforskning. Jag har inte varit borgkastet. Apropå den nortiska modellen och utviklingen. Det är ju inte att sangen aldrig är reformerna som kom på 80-talet. En ting är ju Tattoo Reagan, revolution, men du fick ju også en nortisk version. Egentligen aldrig det. Nådiska landen, mitt intrycka är det ju att det länge är att det Noretik-model som gör väldigt mycket snakom Danmark väldigt länge. Det var verkligen upptör att göra 80-90-talet för att det gärde kombinera den globaliseringen som skäte med att gå och sika rätt sätt att vara viktig vad de leverar i reformerna på 80-talet. Ja, det kan ju. Det var ju diskussioner, det ser ingenting. Det reguleringar och bolig marker och kreditmarker. Det blev lite diskutet. Men jag vill se att holdningen till internationella konkurrenuser är mycket positiv och holdningen till internationella konkurrenuser är mycket ältre. Det kommer att ha varit att det är små land som visst ska utnyttas stålets förhållerna mot exportering, god eller redo-producerat. Kanske 50 procent av redo-producerat som har varit norska export som andelar nationalintäkten. Det betyder att det är viktig samfunniss interessat mot bryser med globalisering och så vidare. Det som var kontoversiellt både i krasgradet, liberaliserat, kreditmarker eller finansmarker, om det kompasses gått in i en sånt enkelt gång. Och där kan det gick också lite långt, lite fort. En hade ju så väldigt mycket erfaring med ett urregulerat kreditmarker. Det är elurregulera, men det regulerar på en annan måte än det var tidigare. Någon var ju skeptisk till att den kunde liksom ha en fri räntesättning och mycket ränten skulle tillbaka sig så många i foro. Att det var bästa, att den var konstant, att den var politiskt bestämt. Så jag vill säga att de tingene blev olika helt arklart. Kanske kollankten skulle gå i. Eller med sider på en annan måte, inga vill gå tillbaka till det gamle bolagmarker du hade, som pengar, unabora och det tingene. Men det kan ju gått, för att den kunde önska sig en annorlare husbanken, så höra många så snackar om det är att det är en ose gottap. Det var goa ordningar som husbanken hadde, och vi har spilt en viktig roll i socialbolebyggning, både i bio och på landen. Det tänker sig att det är så stort brud som vi har det till, en gick kanske lite långt i fri släpp av finansnäringen, som kunnat vara med lite till någge. Problemar i finansmarken i USA. Man får tänka genom att den har gått. Är det alltid problemar i finansmarknaden med det? Ja, det kan du gärna sig, men det är ju. På det första smag så tror det att folk som är kritiskt till stabiliteten av finansmarker är väl nån kvare ännu. Vi tror att vi ska ha det. Det är en stor kostnad, en stor vinstnad av finansmarknader i landen som inte har det. Från smaken är på måttens säkning av välförsaten, att folk utmedlar och kan få medlegen om finanssektoren till att starta med ting, hvis det bara kan tillbyen sikrahet som är nog värdiar i byttemål. Men det tänker jag att folk som inte har stora formier och kan skaffa sig en stort kapital, det är jätteviktig. Vi mål i smittig glammed i grunnläggende. Alldeles är finansiell i innovationen så kom på 80 och 90-talet. Myhjade har vi ju sett att det var ju bara en måt att plündra på som vi inte tjämte, som vi inte tjämte intressen till en. Vi tänker på nån speciellta. Måten är så att du kombinert lån, som är finansiell packar, så är ju sälj i USA-valet, det blir ju spett rum, det gäller vad det är för att svapa. Det var också en väldigt motvirke konsekvensna, ulikhet. Vi har sågi lån, alltså du kan liksom gillån få komma det ut av fattigdomen. Men vi vet ju att fattig folk, men mindre det är väl det här, du har en god idé, så du kan bruke det till lån. Det kanske kommer ut av fattigdomen, vi har köpt i bolaget som de inte kan beteeln. De har ju göra någon med in textan som är helt stött i systemet, så det var socialpolitiken av finanssektoren, som på måter var en oafåll uppe till finanskrisen på 2007 och 2008. Så det var en väldigt stor lån, och det har nog inte kunnat känna lån. Det var kultig, som är packfinancielle, packar som ingen känner nån. Ingen kjönt är ingenting som var specialista på det, det känner inte nån. Apropå växtas av detta med ökonomisk växt. Det tänker alltså på det var väldigt 290 effekten stå skattare för mig i Norge. Det har jag egentligen varit väldigt goa skattemodeller, men bara för att starta på helst en grundläggande här i kallet. Nån med snackom betydningen av skatten i vår skatt system för ökonomisk växt är det helt lätt och fast att vara viktig i det, vad vill du se? Det är inte lätt att se det därför. Så regel är det bilder så att du måste ha enkelt skatta för att få det. Men jag vill ju säga att vi ska ha ökonomisk växt på sikt. Vi har haft en stor historien från Anvernskriga på framtidag. Det är en historie där många konflikten som funder är ljust vet att det är kaken så ska fördeles bestöra oss större. Men vi har också en kostnad på världens ökonomisk växt på världens ökonomisk växt. Sen kan du kanske tänk dig att vara klima? Ja, klima och miljö generellt. Men den är medelbar mot få steg, mot det är att vi styrsök om oss växer är det helt så att det fattar, det går mest utöver. Det kan det bära sig därför att börja tänka på det. Du har helt rätt lärt att det har. Både där så var det väldigt höj växt och där så var det väldigt la växt och går ut vad det fattar. Folk inför India är väldigt höj och ekonomisk växer i en period, men du har inte dragt mer i fattiga. Det har inte varit det bästa fattiga. Det har inte varit en balanserat utveckling där du får utdannning, jobbmulighet att tillmobilisera i fattiga. Både höj och ekonomisk växer och la ekonomisk väx, men det måste vara jännomtänkter åringar, ska en ha en. Det är många intaka MTG, så vi är ingen partier som inte går in i utgörsbort ökonomisk väx. Nej, det är lite kallissier och lite kalligör. Kan jag kunna se ekonomisk växet ut i Oslo? I Oslo ser du att se folk upp i Hommakålosen. Vi ska ha ekonomisk väx, så ska jag bo som folk upp i Hommakålosen. Efter att ekonomiska växen har kädd, så är det mycket dyror och bort. Jag har framdelat i en position som vanlig folk kan inte ha. Ökonomisk växet hjälper avgärd, men jag har det gud som folk vill ha i positionskoda, som det är en absolut knappet på. Det är bara någon få stedare i byn som är speciellt datrativst, alltså Norrberg, Kadermot och värre. Men för väldigt många så gäller det att få lite mer realen och lite mer pengar, så du kan bruke på lite mer och där du har lyssat som en väldigt sån vändsklipp. Men det går så, när jag gör en målet här med mer omfördelning, så är det klart det. Men vad tänker du bara? Har du någon idé av vårt om det skulle bli ett jorta, så det skattes i system med enda stiten? Visst vi inte har ekonomisk växet för det är ju. Det är ju egen är väldigt drastisk, visst vi skulle omdannas system som vi köper på där. Nej då, så det har mer att ha en förnuftig ekonomisk växet, och det betyder att det ska ta skattor av givet om man vill spille mer rålen till det. Det är ju bara stimulera växmen, stimulera växet i de områden som icke har skadliga. Det är liksom. Vi är antal i. Det är bara en av det som tapås det grönefästant räcker att vi ska snacka om miljöproblemen. Det betor igenom syre, hela debatten, för exempel begreppet värdiskapning. Ja, i det värdiskapning visst är en samtidig ödläggad en natur som en tränga på lång sikt, men man får ha ett värdiskapningsbegrepp som är ränset för att en nedbyggande naturen. Det är kostnader som en icke rejna mer, att en ödläggare. Men är det egen till detta en gamle diskussionen för grundländande kommissioner om limit och gross för att vi lägger andas där i sin timmen? Vi kan ha ökonomisk väx, så länge det bygger på tjänster, exempel att folk blir en betale med mig för kultur eller för oplevelsor eller vad som är det stiger för ting av fysiska ting. Kunde man egen ledsjö att börja ta ökonom-hatten på? Är det politiska? Du lösar att börja ha höjse- och tog av geft, så vill man lösa att det är fint. Ja, det är helt enig. Det är helt enig och det är många att höra. Det är lätt att se när du kör politiker. Som man har ordning som gör att skattlägga grunden in texter, det blir kall för grunden ränt på norsk. Ura hängkosnäring är skottas som är lätt och omfördälla för att det kostar så lite imponerade i den grad i faktisk att lägga naturens bidrag. Men man kan ju också vara med politisk kreat. Du har den kaffemodellen, kabonen, avgifter, fördelning och andamåter, men allt du tar en på, se att du kan dela det rätt ut igen. Det är äldre än kaffe. Hur ska det vara omkring det är på 70-80-talet som gör det med boomring, för exempel? Om du skulle få en populär boomring i Oslo, höja avgifter på bila inne i centrum, så det var att betala ut hele ova skudelser. Alla hela intäkten skattar provenuren, så blir det inkrevdjande boomringen till alla. I så brukte boomringen mylar, betalte mer innan ni fick tillbaka. I så i så brukte han, vi fick massa pengar tillbaka värt år, och detta ville vara en populärhållning. Poplärådning som vi var mylätt och inför. Det var i huskan. Jag var på politisk möte och sakten var det i svar nu, och jag får få 40 årsiden. Men det har väldigt lite gärna att få sådant. Det syns det också dramatisk ifrån att det är så vi bra när vi kör. Det här är väl kanske höjresiden lite ansvarlig att det har varit för mycket av en bremse på populär, och det kunde vara populärare och nästan gratis. Men illustraris är att männeskar i sin natur är konservativt att tänka på politisk, men moderat i den för vi liker daglig resiko, fort eller givinst. Vi liker daglig bråendringar, så det är nog mer lika i mitten. Det är en liten bremse. Det kan vara det som vi liker i mitten, det är lite påverkad. Det är en botten därför jag inte har så väldigt fort uttattig mening i det botten om kring det ser ting. Den kompaktemarietet är en ganska variable stål, så det är ett vertsomfund. Ja, det är chassant. Jag tänkte höllt att slött kalla, du nämnte du inledningsvis betydningen av välfattstaten, när det är många ordningarna. Jag tänkte förstå allt i baspå, så denna är välfattstaten, sliktig fungerare i det nordisk land, när jag fallde elvis oss en årsakt till att du har hatt mer ekonomisk växt. Jag tror det är att de som säljer uppsinterper höjer sig i Norrspolitik, säger att vi målskar, beförverkan, delar, det är en gediging missförståsing. En kunde, visst, den inte körnar det att det är helst en helst en helst en helst. Vi skulle sida helt banalt, det är välfattstaten att den är reproducerar avbeskraft hela tiden, så den skapar ju virkelig värida utan i systemen, den skapar ju enorma värida. Det var att beräna för exempel, värdiskapningen i utan i systemen på sammåten syrenäringslivet. Du tar värdina folk och tar den värdini kunde ha, visst, det byter jag av i slivet för i minut på skolen, så tar du värdini att det kommer ut från skolen, tolv, sötten och alla kader mot världen. Och så ser du att detta är bidrag till skola och utanning, välfattstaten, berättig funerat, säger du att det är åpenbart ännu av det mest produktivinäring som finns. Jag tror att en winnäringsliv kan konkurrera det helt att med den värdiskapningen du får vet att folk kan göra det som ni har lärt på anmåten när ni har en utan systemen. Så är det så att det var ett förtannning idag då? Det skulle kvittes, men det har nog en ting åt det. Ja, välfattstaten har många synlig kostnader, det höjer skattar med att betala, men många usynliga vinstar. Blantar inte, säger att folk blir bidrag, du ser det, det är så tydlig. Och nu går jag grönt det där. För att välförsaten finns, så du ser den i konsekvensen och inte har den. För exempel, du reser att du är utbildningsan så ser du konsekvensen av en turke, middeltidigt turkeperorle. Det är långsiktig för att det är de, för det är att få missa, det är de sälja det de har av vad de jämstannar och som får klara sig genom den krisen. Och då tar det 10-20 år och bygger upp en del i det jag hade för att förra. Nån får hyst i vad det måste vara. Men för sikringsårning, för sikringstanken till välförsaten gör att den bygger en bro av de stora klöften. Och det betyder att vilket ser. Vi ser att middeltidigt tillbaka i marketsökulmin kan få långsiktig kostnader. För det är att vi har de sociala för sikringsårning, så det får sig en saks politisk psykologi. Det får jag egentligen på begen, då får du ha ju gamle för att rikpasteat som ska det du ser, och det du inte ser. Det är också en version av alternativ kostnader. Du står för exempel bygger en bro bridge to nowhere, så ser jag alla den det bro och så finns den här. Men du ser ju så vad du älskade på att det vängde på. Det är väl en lignan för de här? Det är ett lignan för de här, men det är förstås främst för det att den broen så du bygger, eller tillfälle, den får hinder av en enorm fall till dem som du kunde fåt. Men konsekvenser att du måste isolera fokus på en öj, alltså bara få håll det där bild, fast för det bilder så du infyllt den. Och det är lite djuparen att det är ju alternativ kostnader. Det är för det att institutionen också reparera, vi ser ting, det ser bara en reparer till stan, men du ser kostnaderna. Du ser det som vilja värre trape, hvis vi körde den. Det är det viktig med det bort de kring, det ser ting. Du kan ju också ta en bit av tillit, som jag också väljer vanskelig sätt en pris på den sammanhang av. Och där har jag spørgsmål som om igen att det med höjna ägen var det. Det är många som har forskar på att ta tillit i din år, för det var det länge för välfattstaten. Det med var en förutsättning för en motsatt, jag vet inte vad den du sa på den. Det är en väggdelar. Väggdelar vill ju se, både Sverige och Norge är bara väldigt innegalliterad som funnparten. Alltså Sverige är bara kanske det mest innegalliterad land ni i världen på mitt hurlika. Hurlika, land med stor höj grader, hurlika. Det är bara hurlika är det form i intäkt, men så politisk hurlika är det. Vi har liten sånt tendenser, så sida att vi har alltid varit små, egalitär, likets sympathiserande folk. Det tror jag bara inte riktigt. Och jag tror det som. Vet du nån tilliten? Norge var speciellt häldig med stadsamonstration. Vi har sett att de kan finna korruption i förminns med fraten, fjorten och så vidare. Attableringar, Norgesbank. Det var ju många ting som skulle ske, så det var väldigt lätt att få till korruptorning eller favorisering. Det var det som hade politisk inflytelse som ädda solbaken ska ha en viktig artikel i doktorgraden. Finna ingenting. Ser upp igen och upp igen att alla spår. Jag tror att den fick en häljstadamonstration som hade nog med entusiasme för att bygga nation, Norge. Därför var kostnaderna vi har handlö korrupt. Jag tror att det var väldigt stor för politikarna. Det var ett väldigt viktig element att få tilliten till myndigheterna. Man kan ju inte stå till det på ett sätt att det var stå till ett samtidigt som det var större. Alltså, det var alltid året tillit. Det blev lite för vitt. Det var ingen annan tillit till alltale. Det var världensrikord i sträiker och lockor, till mellan kextinen på exempel. Open var att det ikke tillit i arbetsmarknaden. Jag må göra det lite med spesifik. Det kan vara det tillit från det. Tillit få hållande i arbetslivet i norrskabelslivet. Det var det viktig för något som var den länderna. Det kom på 1930-talet och blev sementert. Nu ville jag säga att det gick för långt i klassen som var väd. Det var ingen ordning från komfraterna. Det har varit tillit till varandra småbund. Det gick stor tillit i godstäger i Sverige eller i Norge. Det ser just tillitsforskning i USA. Var du har norska med kanal och oss har samtillitsnivå som nomen. Det kan stå det på andra. Jag må göra det spesifik. Man såg det på andra. Det är ett väldigt försäljtspråsmål. Vill du betala mer skatt? Det är så brukare. Du kan ju att se lite ut, att du vill betala med skattar. Det var så dålig det. Här var det tillit för att följa den massa andra ting tillit i ett spesifik. Om jag tror att staten brukar pengar, så tror jag att det gör det. Jag vill göra det mer spesifik. Jag vill göra det med att spesifik i relationen och institutionen och organisationen. Där kan du snakke mer precis tillit i försäljtsamningen. Jag tror att en har fått svecket till kapitalärer i Norge. Det är för exempel utflyttningen till Schweiz. Du vill sju in för lönsmoderationer och åvåskudet till röcker. Du tänker att han vill ju sika av med det. Han sager människorna åt han gör det av hans en tillbeträffning. För det är att du inte har pengar nedbeträffning. Det är spesmån. Det är inte spesmån helt om det är så röcker att se. Det är ju kaffolktor. Det är det som är tilliten här. Det är en objektiv. Det är spesmån kaffolkiotrådet. På meningsmålingen och hela den diskussion går runt där. Det verkar ju att det är att så många flyttor ute som mer än blåberk på regeringen. Och hela detta är toggrunnande skatten. Den fann öfter det om det gjort på en komotelörs. Den anting. Men hela detta skattes blir det en väldigt god tid att detta flyttor är i åndetid. Men lika välja. Så man usikar på hvor den kommer innvis du brukar folkemänningen. Det är en som är exemplär om det är ett kort tid på regeringen. Det är att folk är inte svett eller mottat. Det är som flyttor att det är svett på er, så är det välja som mer? Det är lite ännu mer generellt. Det är att den har gode tillisfål i Norrskolkonomi. Att den har lite inslag av konflikt. Så att den har få strajk. Det är lite detta. Väldigt lite i internationals sammaning. Det skapar i sig kjöl. Det skapar intäkter sig kjöl. Det har alla blivit slöst väck. Vi har avbistans kallar mot världen. Det är typ det. Det är ingen av väldigt på grundrande. Det är det som har sagt nån så att komma av att den hålla frem med varandra. Det är ett väldigt gott argument på omfördeling. Det är ju att det är ju intäkter som vi idag fördelar. Allt det är att du ska längre gå på skolekassutanning. Du gör det avbismarkande tillfål en större andel. Det är tillitsgivinst. Kompetaler. Kompetaler. Vi ser att det får du en större andel. Det bjuder bidrar till att den. Det är en gründintekst. Det är en gründintekst tillfål. Det är lika stora bolag. Det är inte lön. Det är bara det. Det ska vara det. Alla gründintekter är gått begrepp. Vi heter det på engelspäsikinkom. Det är att du begreppar så går tillbaka till 17-9-talet. Det har varit. Det är nästan ett lön som de nordiska lön har ett väldigt höjt inslag av intäkta som ingen egentlig har skapt alleen. Men som är skapt av go in situationen, av go i tillis veckor och ordningar, av lite konflikt. Det är kostort och allt jag alltid är. Min ansåg är väldigt höj. Det ska inte ta här. Förre kan bygga grunden. Men jag kan säga att det är en väldigt höj andel som lite intekt. Det är också naturlig att samfunn som har det. De delar mer har en gründintekst och går till alla. Jag kan även se en intekt som kan leva av. Det har varit 10 % intekt som är delt likt val som är start. Det var skatten. Det var skatten. Det var skatten 10 % i skatt. Det hade varit några. Det vet du. För mer än hundra årsiden, så trodde många ekonomer som förstås det på ett antal. Höjst i skatten du kan ha var 8-9 %. Jag ville aldrig åva sig i 10 %. Vi har. Det var alla fackar över nåt. Jag har marginalskattar som var. Varförallt? Några år har aldrig varit väldigt höj i marginalskattar. Men många andra har varit marginalskattar, så att på 80-90 %. Jag har ju sa. Det är gräcksintens. Men det är lite skatt i systemen, så kommer man liksom förra dragssoråningar som kan väl. Vad är det nu även? Om det synliggivinstnär och inte väl fått starten ut, så har det varit väldigt spesifik. folk i jobb, du har gratis utdannning som gjør kraft. Alle disse tingene er helt enige, og det gjør alle fleste på høyere siden. Tår jeg også helt enige, det er noe med at man må tenke deg i dag. Kan du gjøre ørsmål justeringen her, og så ser på velfattestattens kostnader som gjør du ser. Det ser perspektiv mellengene og andre ting og hva tenker du om det er? Det ville være en katastrof om vi hadde hadde noe kyrt i cykelene, at 20% eller at vi hadde gjort noe med. Det er forskjelen på kute alt og gjør litt i gran, kanskje også får skap med legitimitet, og så får vi at de skal være over til det. Jeg vil være skeptisk og bune diskussjon der. Jeg tror alle velfattestattens ordninger trenger så trimmes over til, men jeg vil ikke bynne psykologen. Jeg vil ikke bynne med de tingen der, vil jeg bynne med, for eksempel at den hadde en grunnintekt, og da ville noen må rette til programma falle fra i cykel. Ikke forheter vi avskapet i, men de vil ikke være samme behovet for det, for vi hadde en grunnintekst gikk til alle. På det første trene fokker opp til at realiteten er et vært samfunn, og specielt i vår samfunn, så er en god eller intektene felleskapt og skapt gjennom god forhold. Derfor har vi jo en grunnlægende rett til en lik andel. Jeg vil bynne der, og så vil jeg bynne å diskutere et andre ordning om, om du denne psykologen som vil bli langt ned på distens som ses, eller rettesett at det er om det er et stort problem eller ikke. Jeg er et konkrete ting der. Jeg står for stål, så var jeg synes det er en veldig fornøftig ting, at det tatt i en del av en del av kroppen, helt enig. Men den mest åpenbar måten gjøre det, for hvis du spør meg, er at du høyner egen andelene som i, at du kan ha det igjen, eller at det er fordeles likt. Hva her blir det? Det går blære bestes fin. Du skal se det med at du aldri får gjør noe hvis du skjer alt, og du har det samme med de diskussionen om egen andel og på skolenen var. Du kan ikke dra på skolet, hvis du har 200 kroner i egen andelene og så. Det bliver noe som derne nærmest fanartisk diskussionen. Hva du tenker? Jeg tenker ikke sånn, men jeg ser ikke det så stod problemen synes jeg kan trene folk opp til at mer det unnes universelle rettigheten er viktiga. Men det er to ulike syn på en sak som er veldig frukt på å sette opp mot varandre og ha en diskussionen, så jeg ser det så. Jeg ønsker at det er sånn som bidrar og for. Jeg ønsker at jeg skal være universelle rettigheter i større grader. Det kan ikke være. Vi må ha noen incentiver til å jobbe på så vidare, men jeg skal ta helt over, men vi er langt fra noe farer trune opplegg med at det er for lite insitamenter til å jobbe. Jeg tror for eksempel har en beveig oppmærk som på, for eksempel har en del uføretryggere i det gode oppi grupper som vi ikke skjer. Det er det økker mer en andre førstofens, hvor vi finner ut hvorfor dette skjer, for det blir vetene ikke nok, det er hvorfor dette skjer. Jeg kan også tenke hva, at jeg får laft i andre land, hvis vi må la alle muligheter å å jobbe med, men jeg synes det er alt for rasthopper på reformer, som noen ganger er litt skadlig for de svakeste grupperne. De skal ha höjere vekt i en bærbuddering som synes jeg. Vi skal startes av slutten av vi hånd på lenge, men det er gøy å snakke om intersanger ting, erfaringene fra Nædeland og Sverige på tryggdådningene, som var slutten av 90.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000.000 Politen og de skal ha høyere vekt i en bærbuddering som synes jeg. Jeg tror jeg liker på det. Jeg følger deg argumenter langt. Hva tenker du? Jeg synes jeg kan ikke på måte realiteten er realiteten er at vi er at vi er at vi er at vi er at vi er at vi er at vi er at vi er at vi er høyte i yrke steltagelse i de nordisk land. Det er en koncentration av noen folk på viss tryggdåninger, men av å høre så utselig til at problemen er at det er forfå som jobber, men sammenlig med Italien, for eksempel er det mange centrale europeiske land, så har vi en høyere yrke steltagelse. Forstå fremst, det er etter kvinner, jobber mye mer heren andre, og det er etter at vi glemmer det, at noen ser det, så blir jeg fort tryggt etter at de blir trattvare på familien. Men vi har mer universell ordning, og så er de fanger så på tryggd i syssemen, så det er forstået glemmer synlig her at de er på viss tryggdå. Men 35 år gammelysønner i Italien bor hjemmesmammar, det blir ikke registreret på samme måte, og de ønsker jeg at det er familien som for sikkringsordning, det er en litt forst magar for sikkringspul. Jeg ønsker å expandere den til at det er veldig førstater, men det blir synlig at det er folk som er på sikkert tryggdå, men det er så syns det er utgangspunkt i mange ekstår andelige som faktisk jobber, og sammenlig en lippet fæsser land, da kommer ikke noe å rågere dårlig ut. Jeg må ikke starte problembeskrives som jeg så velger ut en tryggd i gruppen, jeg kan se, men jeg skal diskutere det specifikt, men det overvarnet grønnsbilder på måte er at det er en veldig höjrkesteltag. Exfansjonen har velfastaten kom samtidig som kvinner vel ut i arbeidslivet, så det var kvinnen som skulle ut i arbeidslivet og agitert jo veldig for at vi tar trænger vi barrenaget, og det trenger vi andre typer støttene, ja, for noen er ikke vi hjemmote og gjør det som vi gjorde før, og det var veldig viktig til en såks kumulet i process, kun han velfastaten ekspanderte gjennom at yrkesteltagelsen økte selv om kvinner. Jeg synes av at de står i fortellingen, og så kan jeg ikke få med seg den viktigste kanskje siden ved at han øyer seg. Man kan ikke begynne der av Asantas og noen på det aller fleste sønnne, socialindikator, og også når du tar høyte, fordi jeg vil se at det i Talia så er det jo familien som betaler mest for en mens i dag og så er vi hjemme og skatselen, og så betyr det jo også for det at vi skal se på perspektivmellingen fra møve og hva det er i vasset på utgift siden da. Uten av den samme måteblasynlig åtte bentagssiden, faktisk vil være hva det er, eller sige sånn den protestantisk etikken. Det er ikke å om at den kommer til hvera for alltid den graden er der nå, så hvis vi har to og sette på sønnne og sette på derkesteltagelsen, døkket så bort for at vi får noe på 80%. Det er jo bare gale med den typen politisk måle, jeg månn slämme da, eller så man er far for å tvinge folk som egentlig ikke både jobper ut i jobb. Og så videre jeg tenker jo, at jobb er jo noe av det beste medicin du kan ha på annen måder. Na sisten så er vi lov, så det er. Men jeg kan ikke noe i mot bosse for dem i nazisten, så. Men jeg tenker speciert på unge ufer som snakker av psykisk ledelse, hvor stort sett aldri jeg har fått som ekser av medicinsk råd siden disse mot ut i arbeid. Så er det som arbeid, så er det små som er det som arbeid siger, hvor er det sjån med at de vil ha det til landen plass av, hvis du så videre. Så det er noe koordineringen her også, det har du vært innt på tid. En av hvordan man skal få til dette? Ja, enig. Så jeg vil. Min er en se innmennning til debatten, det er det at den vil i bynnt mye klarere, det er at det er noe som utganspunkt det er specielt godt, for det er at det yrkesteltagelsen er specielt høy. For en ro har det en vel festfell, når jeg hadde en konferanse for mange år siden, det blir litt. Det er faktisk en dårlig smake immun av at det var det store problemet. Kom liksom de rikene og de rikeste folk i Norge-Sland, kom sammen til en konferanse og snakket om at det var ikke rysomt med den vel festfell. Det er litt mer perspektiv, jeg synes, jeg har den rikstige sociale forankringen, verken i realitetene eller i det som der sympatiene beølge. Og hvis den starte med at vi har en veldig høy og god yrkesteltagels alt i alt, så kan jeg si det kan være vise problemer som du nømte her. Men jeg må ikke til å dramatisere de tingene av, så noe må vi øydeläge mange god ådninger for det til at denne gruppen skal ut å jobbe. Nå må man tenke mye mer konkret om å må rette for denne gruppen. Jeg vet ikke, kan som jeg fornøft i politikten, men jeg tror det er veldig fornøfte diskuterende. Og jeg tror det er veldig fornøfte at den ikke er sånn om fra nedholdning. Jeg synes det ikke du har det, men jeg synes enkelt kan ha det. Det er vanskelig unngår du har, hvis du skal når du sitter så privilegert som vi gjør og skal prøve å se på de overordnene og individualisere de må realisere. Og min overordnene tanker er jo at økonomisk initiativere er som reglenten. Det er CO2, vi gifte la andre ting i stedet for at driv med sånn moralisering eller snakkomklutet. Så vi skal inne for økonomisk initiativere, eller det er mest fornøfte du kan gjøre som regler. Det har jo nætsida, og det har jo treit av så sånn hele veldig. - Jeg vet ikke hvordan. - Som økonomisk initiativet. Alle fleste økonomer er, men de ser jo også at økonomisk initiativet, som er sånn at du skapar veldig stor forskjell som ødleggar, andre kollektiv initiativet, kollektiv samholdet og så vidare, så jeg må ha bildet litt større bilder i hovedet når de diskuterer det tingene. Det er ikke alle, hvis incitamentene blir forstærke, så forsempel bonus har i delen av næringslivet når det er å oppmatte at du betalar bonus med frem, så det bestemt av flaks, pris, utvikling, som ikke har noe med de som tjener bonusen sin insatsøyere, sengelig ting med det å gjøre. Det er egentlig fristen at han har nye podcast akkode for det her, egentlig en ting er hva definitioner av rett færdeløm, en ting som en som er veldig sterk til denne kapitaliske benutkansk, hvorfor vil jeg gjøre betale ansatt det masse bonus av hvis de mener at de ikke får tjenere eller at det er kjøles flaks og så vidare? Hva er det kjønne kjønne gjer deg? -Nei, du ser det. Du liker godt som jeg går utifrån. -Ja, jeg kjønner ikke banksystemen. Jeg kjønner veldig godt, for å forlige når massit kjønner mye med pengene, andre fortballet spiller, for det kan noe komfortballet kjønner. Det er en hans, men jeg kjønner snakker over en bankdirektøve, hva er det han gjør eller hun gjør at de skal få tjenere med. Men jeg tænker også at det er andre som er bærestat, og hva er det han meg? -Ja, jeg tror jo. Jeg tror jo at det er en litt underkommunisert konflikt egentlig mellom egjere og administrasjonlættet var jo enn. -Tot er sikke plære eller noe som får det bære om de får mindre lønner, det er det? -Nei, men det er ikke en nødvendig vis, men det er jo konkurreret som knapper er god der ellers, det har implikationer på andre måder, og det er makt knutet til dintekt. Men det ser jo si at det er på 1950-talet, mange økonomien var opptatt av bureaucratiseringen av næringslivet, at egjene mistet kontroll over næringslivet, og med administrasjonen tog å være bære og minnes var veldig opptatt, det hadde noe monopoliseringen i næringslivet, og med administrasjonen tog å være skjumpet av snakket om at kapitalismen mistet sin kreatividestruksjon, for med administrasjonen vokste så serte byroutine med se innovationen og meren virkelig innovationen. Det har også en noen, og jeg tannt tidspunkt, så er det noe tingene for alt helt bort. Det var noe som høyere siden bare bekymret over, at det skjæder, men noe det har også en høyere siden snakket som om bureaucratisering bare gjer inn for stadsvapatet, det gjer inn næringslivet, så tar eg kvinnore enda i bestebedriften i noe, altså det er jo helt overatt med administreret en kommunikationsaddelningse av alfostor, en kommunikationsaddelning som rettværer de gjør meren informerer, det vil være masse vise at du kan pierke på, og nå trekk jeg fra eg kvinn over som ena i bestebedriftene, og så kan du rote væk 200 miljarder krona på en helt meningsløse investeringspolitik i USA. Jeg synes det er det må være mye mer kritikkalette, og også i liberalistisk miljø, og så kan jeg konditione det. Og dette har noe med det du spiller sånn. Vill egjerne har det sånn? Jeg tror det er jo kontrollen, at jeg har skapet i noen grad, og det er fokket med sterk forhandlingstyrke, og de har bygget oppkult i rakia, som er veldig beskyttene om for den gruppen, så forhandlingsmakt til toppen i innvanneingslivet, er en taglig undervudert som kildet til inn. -Det skaffer de bune sånn. -Jeg synes det ikke skulle ikke. Nå blir jeg så fredst at det må ha et siste spørsmål, og du kan gjennom at langsvare kallere, og det er sånn denne med, når man snakker om lønnsuppetalingen, og hva skal man ha i lønnspecialt i statliga idebetrefter? Jeg finner å være et eksempel, og specielt der, staten sitter da med mye makt på general for samlingene også videre. Hvorfor kan det ikke bare begynne betale sånn da, når 7.50.000 eller 1.000.000? Hvor mye vet vi? Jeg tenker sånn da, at hvis du skal ha tag i hun eller ham, til å være en stilling, så ser du hva bare var de kjene andre plasser, hva så var der du ute i for det. Jeg tror noe om hvis vi tar jo opp dette i mitt navar, når du kommer til å kjastene i den bedre kjente fint millioner. Men kjente trev millioner, og ten millioner, og en million. Jeg gjennes dette veldig kjemitt eksperisom, men du må jo jo grunnlag til å spørsmål, hvordan vet man at de har riktig lønne, hvorfor kan det starten da begynne på de områden? Det har tilbake noe. Vi skal betale makser. Jeg skal kjøre noe innvendig, men da får vi ikke takke de beste folkene, da går de andre plasser, men. Det er litt avingar på hvordan du går i nere år. Jeg trenger et eksempel som litt ettertonkende. Jeg trenger noe i Japan. De har betrefsledere direkturer, som han tag i tjenere, en tindre eller amerikanske, ledere til svarne store betrefter. De konkurrerer på det samme världensmakere. De har minst like annaserte produkter i Japan som i USA. De kan ikke begynne på å ha riktig løn. Det har kreiforsen på Japan. I Japan har koordinert. Det her er mye mer. Det betyder, at du skal betale så mye at du får takene beste. Jeg ser, er det mye løn, for de andre har også løn. Det betyder, at det er flere stabile situasjoner i et sånt ledelsesmakere. Det første har fått byt veldig høyt opp. Det kan ikke gjøre noe i en enkel bedrifte. Det må gjøre noe på tverser, som en gjore i Japan. Med den har det mye med koordinering på sværsel i store bedrifterne. Det ser også på ledere i Japan skal betrifte. I sterkere gradensaks mekklar mellom agjene av bedrifterne, og de ansatt de bedrifterne. Men direkturer i mer europeisk næringsliv av musaksiske tradition serlig, det er mye med at de agjene ser absentant. Det er fået i fordel av og forhandlingsstyrk av. Så svare med verkeligheden skal få hindre i en av alle fleste ledere og betalt. Men det kan ikke bevise det på noen måten. En uttrag er at der er land som har mye mindre gav mellom lederrenninger og vanlig lønninger, som fungerer minnslike godt som leder er nåt her. Vi er etta på det. Jeg tror også at det å være lederne i norsk bedrifter, at det er en ganske beskyttet stilling. Det er ikke store internationale konkrengse. Du kan ikke ha et stort inslag i avfall av utenlandsgaviskraft, som er helt på toppen i norsk ganske, fordi du aving har kunde norsk kultur og norsk historie. Det måten hele samfunnet fungerer på en næringslivn fungerer på, at den kjempefårde eller veren norsk, og det betyder at det er et lite kikt. Hvordan skulle du eventuert i gjort noe med dette uten enda planer, ekonomie eller starten skulle indføre? Jeg tror ingenting på sånn maksten, jeg tror, det har det gjenn bjøen, og jeg lå seg veta, "Helstjøene hvorfor det fungerer?" Men det er vel at vi så heit, at det er gigantisk å sømme, og hatt sånn denne, hvis du hadde infører, "Ja, det er slåft at kjøene er mer en ton halv million i Norge, som jo folk vil søye." Hva har det kjett om du hadde gjort det? -Det har du ikke sett. -Det er ikke så veldig. I tilling av den typeregulering som du ser, så jeg ikke tenksen er jo ikke så veldig kjett på det. Høsene syler, vil du få kjulte betalinger på fjellig måte, vil du foregere interesse i direktørskiktet, som gjorde at de fik åveskudia, utbytt og så vidare. Høsene syler, vil du lekk seg kulturer på plendet? Men det som trossalt i Norge har ledere golen, vil ledere ikke annen i världens og en grunn til at ledere i Norge vet at det går ikke annen og gise kjøl 200-10 miljoner kroner. Folk vil protestere mot det. Det er en viktig grunn til at det er jo fagbevegsen, hvorfor skal vi moderere lønningen i vårsene fokst ikke ha med dette? Offentligheten om kring disse ordningene, det begrenser det litt i rannet, og du kan kanskje øke offentlighet interesse om kring disse tingene for bremsen på en uutvikling. Så vi får forhinter av de får amerikanske til standa, så vi lønkt fra å ha i dag. Det er viktig selv om mange ledere å ha betalt, så er det ikke seg de grader å betalt som i USA. Så jeg vil si ledere i USA, det er plynter å have betriften de å bare. Det er grunt å bruke sterk å ordere. Det er ingen severt. Det er ingen severt 500 miljoner som ledere får jeg betrifft. De er vekte for det er at de viktig å ha en som er litt bedre av de andre, og sin de andre betala 450 miljoner, så må de litt opp for å få taket denne, og derfor er det relativt hele tiden til kongkongkongkongsen om de så kalter talentene til. Jeg tenker at de kan være vekte hvis de kan bevise at de kan ha en innkjening som er miljarder eller løksje. Nei, det kan du mere en meg, men det er som jeg kan mere om da. Det er jo sport, og fort på det spiller også videre, og det er jo kanskje volg, som er simma, det har en primalige eller andre store klipper. Og overraskende nok er lagt. Det er fortidlig at legitimiteten jeg har fått stå nok, der folk vil litt betale dyres, som belett av hver en noe med fenn, så jeg var på fennsiden 80-talet, de kjenner seg at litt det er hel. Men jeg kjenner hvorfor er det reflektere? Det är ju ingenting an till den interessen som är till en vertid som är kanske nog om banksystem eller avbedreffssystem till att göra det. Men det kan gå till att du har rätt på mig att det är bara sådana. Vad skulle du som politiker gjort av att regulera och hur du kan ha offentlighet runt det? Det har ju haft ju så andra blädt, men det är två så att det reflektera mer än att det är lite som ni vill ha. Ja, det är gått bra. Det är gått bra. Så då får du in livduna, det ser stämme att köra, men fort på spela ser jag att det är lite grann när jag hållt en sammanläggning. På det här så ser det ursavari-kontraktar, så att jag är ju köpa ursplällerar. Och köpa ursplällerar och det är ju så exakt uppdräckligt. Det kan ju lycka upp någonstans. Ja, ja. Men vi har känner sig ut sammanlig nu med avri, men det har kontrakt. Linkn och ordning av samveri är sin tid. Men det är ju en väldigt kort period du kan tjäna pengar på. Det är lite längre för en del uttör. Så det syns att det är superstjärna infom mange yrkar. Du har infom musik, du har infom kunst och så vidare. Det typiska är ju att du har superstjärna med superlön. Där får du en overrättablering i barn. Många har lyst att bli ibland superstjärn, så du får väldigt många så hoppa in i det marknaden. Så det får du väldigt stort kille mellan superstjärn och de som är på bonders. Ett annor för det som jag vinnar att ta allt. Det är sagt att vinnar att ta allt marknaden är det massa av i fotball. Det är ju en stor interesse på fotball. Du har aldrig gjort en teorien på nängst i släda råg med sådana. Varför var det sån att norske bedrefter ville betala väldigt mycket för att få petta nåt. Jag la teresse i år och får komma men nästan ingenting för alla de andra som bara är 0,1 % dåliga. Man får lädera i vetsjö. Det är det jag får någon spröva anlägg i den teorien jag aldrig blir speciellt årvist. Det är tillfälle men igen det är väl äger och andra som behöver få lofter vad det är där. Det är en riktig nivå och värderad ting på ett koordineringsproblem på tvärsasektorer och betrifter. Det kanske var så lön. Det kanske bara är att det som blir asultat är det folk vill ha. Är det en kapitalis? Ja, jag kan lja i främmen gjort de för viktig sammenhängelsen. Farna är att yngre av kapitalispen som systemer. Jag får mer det. Det sprösmål är att det kan vara absolut sist. Vad tror du om den norska modellen framöver både utfordring och sätter? Du vet inte att du är mer optimistisk än väldigt många andra. Det kanske är det vi inte kör i sporsområdet. Jag tror att alla går i samfunn med att ha på många reform och det som syns kanske är lite intress som kring. Det är det som är från till samfunn är att de som jobbar på driften är ejamera av ett driftenskjul. Tings jag har varit upptatt väldigt länge att någångarheten har bäst. Det är sistisk till och med det. Jag vet inte om det är länge att någångarheten kunde kombineras och har gå i socialförsäkringssystemen, gå i interessorganisationen och får det ansatte. Jag har mer representation på ejaciden och gör en mindre centraliserat kapitalism på ejaciden. Det tror jag är en viktigare form. Med mindre än går i den retningen så blir det mycket lättraten för uthullt i ordningarna. Det är just i socialdemokratievis du kan plukas i kännervänniskt partier, socialdemokratiska partier. Men socialdemokratier som organisation som tror att kreva hela tiden pågå en reformer och sånt får rätt färdiga. En grund till det för exempel att det är en ovenerering dalar lite. Jag kan säga att jag är en bistigt lite takig på om mobilisera får nygiframsteg. Kanske framsteg går så som hundra procent populäre får äldre. Jag tror det är motill. Jag känner att den helt tiden säger att det var för att det ska vara alltid värre. Så jag tror att det som är kallat för den norduske modellen kan bli omdannes. Det blir lite medier centraliserat på ejaciden, lite mindre kapitalkonstantration. Lite mindre är det du har att de en procentrikes det tar en färre eller intäkten. Tusen tack kallar för att det var en modell. Det är många tankar om den nordisk modellen. Det var dagens episode. Tack för att du blev med helvän. För vi avslutte ville ju liksom vanlig bämstötte. Har du tid och anledning, gå igen in på iTunes, får ju oss omtalor och femst gärna. Har du inspel eller kritik? Sen medgen är jag påst på Erik@sivitadrotteno. Först du är källare att abonera på podcasten, kan du göra det och klicka på den plattformen som du hörer på podcasten. När du viter vad som kär i sivita framöver, då anbefaler dig, sivitas nödspärr. Det finner du på sivitadrotteno. På vad jämfynner du får över med And spännestof. igen, tusentag får du lyss ut, vi gör oss. Liberal halvtime. En podcast för att tankes min sivita.