285. Elin Ridderström – Livets medicinhjul

I veckans avsnitt av Swinishelen, som möteni Elin Riddesröm, Elin är ledarskaps coach författare organisationskonsult, Master Shamanic Practitioner och Shamanic Womancraft Practitioner. Hon driver två yoga-södjus i Brahma och Borme sin familj på Ekerö. Elin har dessutom 20 års erfarenhet av ledarskap i näringslivet. Efter år av högt ansvar och en perfekt fasade utåt, så fördes hon till andernas urfolkstraditioner och en djupare förståelse för hur kropp, hjärta och medvetande sambarkar. Den resan har hon sammanfattat i sin första bok "livets medicinjul". En personlig berättelse om läkning och självinsikt genom shamanism, ny forskning och holistisk visdom. En chaman's roll är att agera vägvisare och lärare. Att läsa av energin i en berättelse, kroppspråk eller ord och handling. För att hitta bästa medicinen för varje person i varje situation. Elin är shamanism grunden i de flesta, holistiska behandlingsformer som finns idag och något som är alla tider varit en del av människors liv. Shamanism är inget otäkt eller flummit, det är ett väldigt kraftfullt redskap för läkning, utveckling och självkänidom. Varmt välkomna till så in i skälen. Varmt välkomna är din riderström tillbaka för att säga, även om det några år sedan som vi träffade dess. Det känns inte som det när vi sitter och pratar nu. Det känns som att det var igår till. Du tog med mig på en fantastisk resa där i en av dina jogastudien, så det är bra. - Det var stark. - Det var jättestark. Men jag antar att du genom ditt jobb upplever det väldigt ofta, att de som kommer till dig gör de där resen, att de måste stärka upplevelser eller hur. Men definitivt, men jag ska också säga för nästan två rögonen, att det inte alltid är så. För du var någonting särskilt med att jag ska säga, jag kommer inte alltid i det sjåg detaljer. Men det var som att jag såg så mycket energimässigt när vi jobbade tillsammans, så det är som att jag. Vi kopplade ihop på något vis. Det kan ju också göra om man har energier som matcha varandra, så då kopplar man ihop sig på något vis på ett energiplan. Ja, det är fascinerande. Det är fascinerande med energier, verkligen. Men för dem som inte lyssnade, det kanske på det har snittet, för du pratar vi säkert om var skamanism och så. Kanske vi skulle lägga lite grunden i samtalet först och pratar om vad är skamanism och cyklisk visstom och så. Ja, jag skulle säga att det är som jag ser i alla fall grunden i hur vi. Det kommer ordet borde eller låter fel i det här, men hur vi skulle må bra av att leva som människor. Att vi lever väldigt linjärt i vårt Västerminska samhälle medan om vi tittar innan turen, där i skamanismen ser man att allt är beskäl att till exempel. Och där går ju allting cykliskt. Och särskilt vi kvinnor, vi känner det här cykliska, för vi är cykliska i våra kroppar, så att vi kan verkligen må bra av att koppla ihop oss med det här igen. Och där finns jättemycket visst om att hämta. Så jag skulle säga att vi har tappat mycket det som ur ursprungs folk fortfarande och som jag helt övertygat om att våra förmöder och förfäder hade som självklart att vi kunde prata med träd, att vi kunde få hiling direkt ifrån som vi pratar om havet till exempel. Modidjord bara, att det som i många traditioner så säger man att alla våra relationer, att vi har en relation till varje sten, varje träd, varje jord, men i väst så är det som att vi har satt oss utanför det där. Och då tappar vi en stor en jättestor, det är att vi blir som en självsförlust som man säger i Shamanismen, av oss själva. Och det är ju så tydligt i år att samhäll också har den där självsförlusten. Vi är som att alla jagar någonting. Ja, för det är en vilsenhet i det, för det leder ju till det när någonting fattas sedan, då börjar man ju få det runt som en huvullös hörna lite grann. Och man vet inte vad det är, för vi har inte fått med oss, jag tänker att jag lyssnar på det här fantastiska avsnittet med avsnittet än med agnättaren i hållemheten. Ja, ja, ja, just det. Och jag tänker att mycket av den här visdomen gick ju förlorad genom häcksprocesserna, och genom också kolonialismen som lagrunden till alla de här patriarkala strukturerna, som vi lever i efterduningarna av eller inte ens efterduningarna, det är de som styr våra samhälle. Det är ju inte järtat faktiskt, när man inser det. Och de här cyklerna, när man missar det så blir det ju också, då kanske man gör ett motstånd i mot de här tjänsten som uppstår i de här olika cyklerna som man går igenom, man kämpar emot i stället för att följa mer i dem eller hur. Ja, men verkligen, och de på senare år så har jag läst mycket om kvinnlig sammanism, om man säger som jag tycker är jättewackigt utan att säga att kvinnor är bättre än män eller män, den behöver ju vara vi på samma nivå. Och vi behöver vara en läkta? Ja, verkligen för att komplettera varandra, och då säger man att vi kvinnor var vissa menar att vi kvinnor var de ursprungliga gemånerna för att vi hade en särkade koppling till det cykliska genom vår menstruation cykel. Det är som att vi genomgår kan man säga en dödsprocess varje månad så länge vi har vår menstruation, att man kan se det som årstiden nästan, att när vi blöder så är det vinter, och sen kommer våren, och så kommer sommaren när det är glossning, och sen blir det höst veckan innan män, och så blir det vinter igen. Om vi bara kunde leva så och senastan det här var de cykler som vi och livsfaser som vi kvinnor går igenom, och vi kunde se det som initeringar, så skulle vi må så mycket bättre. Och respektera det? Exakt, istället för att bli den här karieristen som ska alltid pristera på topp. Ja, och försöka vara som små män. - Som små män. - Vi, inte det. Nej. Vi är kvinnor rör sig generellt biologiskt på en 7-8 dagars cykel, medan män har biologiskt en 24 timmar cykel. - Just det. - Det är jätest oskylnad, och det är vårat samhälle är uppbyggt efter den här linjärer 24 timmar cykeln, och så har vi kvinnor bara hoppat in i det här, för det var ju från början, oftare män som jobbade de här 24 timmar cykel. - För det var ju från början, oftare män som jobbade de här 24 timmarna, men när vi kom ut i arbetslivet så skulle vi bara passa in i det där, och det gör vi inte. - Vad jag skulle säga att män gör egentligen det där, heller. - Men hur ser män en cykel ut? Det är en dags cykel då? Ja, så deras energi, energinivå förändras mer på 24 timmar medan kvinnans förändras under 28 dagar. - Och det här är ju. - Just i männen sutt. Är det att de har energi på morgonen och så behöver de bara vara ner på kvällen? - Om man är balans. - Om man är balans. - För det är ju det många i vårt i vår värld är inte balans. Så det är ju som att det är ur balans och mycket lärkning behövs även hos dem, men de ska man inte generalisera, men man kan se överlag att de följer mer 24 timmar, att deras hormoner och energinivåer, som du säger, att de följer de här 24 timmarna, mer än vad kvinnan kvinnan gör för att hennes hormoner vora vi ju kvinnor som sitter här. Vora hormoner svänger över 28 dagar och inte över ett dyn. Det är så intressant, för jag visste inte det där med män, men det var min dotter som sa lite med att jag, men om jag vill ta upp någonting med min hon har en pojken, och det är någonting som har behöver ta beslut runt eller fundera runt, då gör inte jag det på kvällen, för då är han, då tar jag det för att. Och så börjar hon berätta om det för mig, som jag inte hade en a-ning om, det som du pratar om nu. - Vad spännande. - Och hur ofta är det inte man har sett igång något chaps på en kväll liksom? - Ja, när både är trötta. - Ja, ja, ja. - Och kanske egentligen är allt vi behöver i år lägga och sova och kramas eller bara komma till rå tillsammans. - Precis, sova på saker och så tar det i morgon när man liksom har. - Ja, ja, nej energi. - Verkligen. - Jag tyckte det var intressant, men hur ser det ut när man går in med en opas och inklimakteret och så där? Man är väldigt fortfarande kvar i en cykel som kvinna, men hur ser det ut då? Då kan man välja ofta. Följa månens cykler. För att månen påverkar oss sista. Det här får man också ta tror inte att det finns en skaplig forskning på. Men i många ursprungstraditioner så menar man att jag med månen är jättenervarande i våra liv. Och jag tänker att om månen kan påverka världshaven, vi är ju 70 % vatten. Så jag har helt övertygat om att vi påverkas av det. Och då kan man gå över till att följa månen. Så om man tänker att ny mån eller mörker mån är ungefär som när vi har menstruation. Att energin då är att dra sig inåt att det är mörkare att energin är mer stilla. Som på vintern ungefär. Och sen så när det är full månen så är det som vi är en glossning, då de flesta i alla fall. Har mer ut och tryggt av energi, man känner sig piggare, man kan boka in sina viktigaste möten om man kan styra det så till ägglossning eller efter klimateriet till full månen. Så man kan liksom ta månen som guide genom sitt liv som man ändå fortsätter om här så åtta dagarna. Och bara lägger märker till hur var de senaste så åtta dagarna inför ny måne. Så kan det vara fint att bara blicka tillbaka och reflektera. Är det något jag behöver släppa taget om? Vilka nästa cykel? Vad gjorde jag bra? Vad kan jag fira efter den här cykeln? Vad kan jag sköda? Så att det kan vara jättevackigt att väva in dig i sitt liv och prata om det alla som jag lär ut det här till. De kommer till mig i cirklar och säger när jag pratar till alla mina vinner om det här. Och ingen visste det här. Och nu ska vi börja göra så. -Råfyn eller hur vi ringer på vart med det underbart. -Ja. Och de lever såhär vanliga in- och situationstecken liv. Det är inte så att de bor i på en gård ut på landet och odlar saker. Det är liksom alla olika typer av kvinnor. Så jag har ju mina utbildningsprogram. Jag har ju både liksom inte så djupa program och årslånga program. Men där är det ju alltid från läkare, poliser, ha haft sjukköterskor, joga lärare. De som jobbar på kontor jobbar inom hår. Så ja, väldigt blandat. Och då får det liksom så stor beholdning av det här i sin varta? Ja. Och jag blir så glad när det kommer som nu har jag en läkare som går oss med i. Och jag blir så glad att tänka sig här. Den här visstummen, du sipprar den ut, även i de korridorerna genom henne. Och det för jag tycker aldrig att vi ska fördöma någonting. Det är inte antingen eller. Utan det vackras det ju om vi kan väva ihop de här kunskaperna, så det blir en holistisk hälsa i vår värld. Att vi ser på varje del av en människa. För vi är inte liksom ett, ska man säga, en maskin med olika delar som du kan plocka ut och plocka i sär. Utan vi påverkas ju energimässigt, känslormässigt och också som man ser i benetik från generationer tillbaka. Nej, nu. Det är spännande. Jag har gjort ett sånt jobb runt det nu och har gjort ett antal månader så att det känns. Men jag får också en känsla av att vi är ganska många nu som är här på jorden för att göra det jobbet. Det är inte alltid så jäkla kul. Nej, men och ibland så önskar jag säga, Gud, för vi vill skönt att träffa alla andra som också håller på om det här jobbet. För det ska vara så mycket skönare då och liksom kunna löta sig mot varandra. Så jag tänkte, man kanske ska starta någon Facebook-grupp. Jag vet inte. Ja, vad fint. Vad fint att säga, så där är jag också känd. Har du kändte också? Jätte mycket för att det blir en samt ibland. Ja. Och jag påminner mig själv ofta om att, okej, här är de här rummen om jag, till exempel, nu jobbar jag inte så mycket i näringslivet längre. Ibland så hjälper jag tidigare kunder och hjälper till vi, kickoffer eller när jag har blivit konflikter, eller, men annars är jag ju mest i midsacred space som jag kallar mina yoga-studios. Men ibland när jag ändå är det ändå sammanhang så kan jag känna, men det är som att jag är från en annan planet här. Ja. Och då att inte hamna i något dummande, för det kan ju vara, då kan jag känna mig ensam och tänka, Gud, de här förstår inte, de ser inte det jag ser. Och det är viktigt för mig i alla fall att passa på mig själv så att inte det blir ett dummande för att alla har ju sin resat göra. Men det kan kännas ensamt, för det kan vara svårt att prata som du har gjort här. Ja, precis att om vi kan känna oss ensamma måste det finnas många fler där det är lite som kan känna. Och så kan man ibland känna också att jag inte har alla på mig här längre. Nej. Nu skitjer den här planeten. Nu skitjer jag ut med mig. Varför kan vi åka med mig? Ja, jag vet ju att den sjutton, för ju mer polariserade den blir, och ju mer folk håller på liksom med inlägg med osikter och så här. Du, ju mer känns som jag kvävs ibland, jag orkar inte läsa och människa osikter och vilka sidor de väljer hit och dit. Jag bara liksom, vi bara skrikar rakt ut så den energin pågår ju mig vissa dagar, liksom för jag, och då måste jag ut och kramma träd. Ja, men eller hur det är så känner jag verkligen när jag hamnar i, jag tror jag hamnar mer tidigare, så kan jag hamna mycket i ylska. Nu är det mer uppgivenhet, tror jag, och då är det skiftare inte det där också. Jo, det gör det, för vi så. Men att det är oavsett illskaller uppgivenhet så illska kan ju för sig vara liksom en kraft att hämta kraft ifrån och göra någonting av. Men för mig är det då, då vet jag ut och ta liksom ett bad i hund eller frikis, man kan ta en dusch också bara. Ja, du vet att bara skölja bort allting och bara neutralisera saker i systemet. Ja, verkligen. Men du, jag vill prata lite om din bok och den resan i den boken också, men du, du säger att sammanism är viktigare än nån sin och i de här tiderna vi är nu. Och vad handlar det om då? Vad är det specifikt? Du ser då att vi behöver. Ja, men för det är just det här vi började prata om att jag upplever att vi är ju en tid som du och jag sa innan vi började spela in som många ursprungstraditioner har förutspott att det här är en tid av stor förändring, transformation, en inte jättebekvämtid alltid. Nej, det har vi ju kämt och viss ändå och det är bra att få det bekräptat. Och där kan jag hämta mycket tryget och kräftat. Aha, men det är inte bara en tradition som säger det här utan tio eller 12 kanske ännu fler på olika sätt. Men det jag ser är ju att många springer runt inom form av jakt, men jag tror de flesta vet inte vad det är de jag är eller vad det är som känns som det här hållet inutiv. Vad det ens är som de behöver fylla det med. Och jag tror att det är självförlust som vi sa att det är som att den här kontakten med vårt ursprung med Pachamama som man säger i Peru där mycket av den visst om jag lär. Vi kommer från modejord där att den kopplingen har jag vill inte säga brustigt för jag tror att vi är alltid en del av henne, men att många nästan har blivit rädda för och glömt bort att det är vårt hem och det blir förlängningen tror jag att vi heller inte att ta hand om oss själva. För vår fysiska kropp är ju en direkt kommer direktifrån modejord. Så ja, så jag tror det därför ser jag att de här visst om man har lärorna och bara förståelsen för det cykliska och det fem i denna idé. Det är behövs idag. Vilka är det lätt där från ett flyplan eller nåt? Och det kan ju vara så där att vi har glömt bort, men förhoppningsvis kommer fler och fler att börja minnas och känna att det kommer liksom stiga upp inom oss det här minnet av någonting. När länkta blir det för stor. Så måste den ju liksom ta vägen nånstans. Det här låter ju ofta kryssigt, men jag tycker det är så vackert att det här uttrycket är alltid mörkast innan griningen. Och jag tror att vi är där, att det känns just som du säger att många har det jobbigt, men jag tror också jättemånga börjar minnas. Kanske inte medvetet än, men jag tycker mig ser att det ploppar upp, pratar om Gudinnan och modejord. Ja, det är väl härligt eller? Ja, fantastiskt verkligen. Ja, så så är det inte ut för nåt år sedan. Visst gjorde det inte det? Nej, vi pratar mycket och vi pratar inte om hur får man på samma sätt hundra år sedan? Nej, så det är ju egentligen om man tittar på det, så det är ju jättemycket som har förändrats. Eller hur? Och jättemycket som händer, och sedan tror jag att jag tänker på det vi pratar om med iliska. med frustration med som jag är så nedställdhet eller uppgivenhet. Jag tror att kanske är du som jag att man gärna vill att saker händer snabbt, man är inte otålig att för mig eller fall så kan de känslorna komma när jag bara. Men varför har det inte alla sett det här än? Och ibland tänker jag också att det kanske är uträndsning, att det är gammalt slag av vilka som ska ut i systemet, och då är det bara tillåtare liksom. Man får pysa igenom på något sätt, utan man behöver riktare mot någon annan. Och inte alltid förstår det heller, utan har tekniker före att kanske alltså dansar galet, krigstans. Det ska jag göra i eftermiddag lite krigstans. Ja, det. Det kanske kommer bli rängd i stället, den sa fel, så det blir en rängdans där. Det gör inget. Det blir bra, då sköler det bort, tänker jag. Du, din bok då, Elin. Vad hittit den på din bok och berätta om resan? Ja, och tack, det är så stolt ser jag sprick. Det är din första bok. Det är din första bok, och jag kommer ihåg när jag. Vad heter den? "Livet som är det sin hjulheten". Ja, rubriken på programmet. Jag la ju den som rubriktar. Nej, men vad går det ut? Ja, om jag kommer ihåg att min lära i första klass så har jag till mig. Du kommer bli författare ändå. Wow! Det här är ju glömt. Var rolig! Ja, jättekul. Och så kände jag när. Liksom allt var alla processer med förlaget. Äntligen var klart. Så kommer jag ihåg det där och bara "Wow, nu är jag författare". Så det kändes ju jättestort. Och eskriver en del i boken om hela processen. För det är en bok som handlar om min egen resa. "Till att landa mer i balans, att komma närmare det som man ska från början visste jag inte än så att vad det var". Men hur det ändå, vilket jag tror och hoppas att många kan känna igen sig, att. "Underhörs en pokapå och ger pusselbit för pusselbit". Som man sedan kanske först för mig är det vårt ibland 10-20 år senare. Som jag kan se tillbaka så bara "jag fick ju reda på det här redan då". Men jag förstod det inte. Så det handlar om min resa och sedan så är det invävt. Det är jättemycket tekniker. Både från ny forskning, från kärmanism, för jag är väldigt nyfiken alltid och vill se vad säger forskningen. Finns det evidens för det här som kärmanismen? Nej, utan mer olika tekniker. Om epigenetik, till exempel, kärmaner har ju inte haft några det som ord för det. Men de har ju vetat det här i tusen talos år, att det är som våra förfäder var mer om påverkar oss. I många traditioner kan man höra att man pratar om att när vi läker oss själva så läker vi även 7 generationer bakåt och 7 generationer framåt. -Det är det vi håller på med nu. -Jag tror det. Jag känner det så tydligt när jag gör mina processer och mina djuparjobb, då känner jag att det är inte bara för mig utan det är för så många fler. Det känns. Det kan vara en tröst mitt i det här jobbet, för det är inte alltid så himla lätt eller kul och det tar mycket och det kräver mycket engagemang och jobb, men det känns då blir jag glad den då, för jag kan märka också, jag kan märka på vissa nära som står nära med att det är faktiskt påverkar. Ja, ja. Och det i mina utbildningar så pratar eleverna om det är hela tiden. -Jag gör dem det. -Also, det är kanske det finaste jag vet att få lyssna när de har gjort såna jättestora utränsningar. T.ex. att tidslinjen bakåt från smätta och trauma och så ser det någon som har problem med sin ursprungsfamilj och har liksom käntat. Det kommer aldrig att komma till detta med det här. Och så säger jag att jag menlåt oss och ju vad det låter jag. Jag tror inte att det har kylmickan, men det låter som det är snära och heter vegan plan som flyger överheten. Jo, och så säger jag, låt oss ta bort det där. Att tänk inte att det är omöjligt, utan vi ser vad som händer. Och sen så när vi möts nästa gång så kan det vara att en förälder har ringt upp och det har varit ett jättevackigt samtal. Eller att den här vännen som man tror att hon eller han kommer aldrig förstå med eleppporten. Plötsligt bara utan att den här som går oss med har tagit upp någonting eller gjort utan hon eller han har gjort sitt arbete i våra stationer och klasser. Och då blir en enskin reda. Det är det där. Hur en enskin liksom förändras. Ja. Jag kan se det väldigt mycket på min dotter faktiskt, att det är jobb, det är djupa jobb jag gör. Kommer han att det går då väldigt mycket i hennes egen läkning, hennes eget liv och är relationer runt henne. Och det känns bara det känns ju fantastiskt. Så det har ju otroligt stor betydelse, det är jobbigt som vi gör här. Och det är vad det skämmer nism handlar om också läkning eller hur. Ja, läkning, självinsikt och just den här. Jag skulle säga att grunden i de flesta som man ska traditioner, jag har insikt om i alla fall, handlar på något sätt om den här balansen mellan att ge otta, mellan att manligt och kvinnligt. Att det liksom inte är de här ytterligheterna som är också ser mycket i vårt samhälle, att det är en jakt som vi pratar om. Det behöver vara en om form av sensation för att överhuvudtaget känna. Så en tillbaka gång till att se det enkla i det vackra, att se för att vara i förundran, att tro på magi. Som jag tänker, magi är egentligen en självhållad del av våra liv, men vi har gjort det till någonting som inte är möjligt, tänker vissa. Men om vi bara stannar upp i skogen, så tänker jag att det finns magi förundran överallt. Ja, det har världen, har vi verkligen hamnat i total obalans, och det kanske är för att det är den här uträntingen som vi nu. Jag vet faktiskt inte vad det är, jag har aldrig upplevt det så här. Nej, jag jobbigt som jag tycker att det är, och det tar så mycket plats på sociala medier också, och i nyhetsflödet och så där, så jag klarar inte ens av liksom. De att gå in på sociala medier eller på nyhetsflödet blir det som att man är kväbsnösten. En av mina lärare är att i e-shamanismen pratar man om tre värder, den undervärden mellan värden där vi lever våra liv och den övervärden. Och den här lärare han sa att det är som att de här tre värderna, de mörts här ihop nu, så det i den undervärden kan vi regesa för att hemta självställa. Men den kan också vara, den kan vara madrumslike, att om vi har oberbetat trauma eller tung energi, så kan det finnas där i form av nästan entiteter och demoner. Och att det kommer upp till ytan, men också ljuset från en övervärden. Den här visdomens med från alla tider är mestare och gajder, så att det är som att det är tryx ihop, och sen att den nästan kommer bli energimässigt en big bang. Och vad vackert du beskriver. Plöster blir alltså tydligt. Det var fint, fantastiskt, när jag fick höra det, som jag sa här "aha, det är en ljus som mörker mörts, skuggsider och ljuset mörts för att liksom bara det är lärkning i det här också, så är det så jäkla jobbigt. Wow! Eller hur? Och där kommer den gins och janksynbålen in väldigt tydligt. Och så blir den där big bang ja. Ja, och då vet vi inte riktigt hur världen kommer se ut efter det, men jag tror att många strukturer har spelat ut sin roll, och de behöver rasa för att vi sen ska bygga någonting nytt, och det betyder inte att det behöver vara, ja, jag ser inte att det behöver liksom vara. Massförstörelse, utan mer att förhoppningsvis att vi människor kan hitta balansen i det, så att det inte behöver vara så långt. Det behöver inte bli så dramatiskt. Det kan vara som såna här balonger, det luften går ju, bara och så bara landar bara, luften har gått ut, man orkar inte vad är de där konflikterna. Nej. Så kan det ju också en big bang vara. Ja, och jag tänkte att vi kan ju också, vi är ju betydligt starkare än vad många tror, om vi väljer att rikta vår energi mot att. Nej, men det kommer alltid mörka kommer ut i ljuset nu, fler och fler nästan tvingas till för att det gör för ont och vad kvar är det gamla? Och då blir det ljusare, då blir det mer av balans, och att vi, vad ska man kallare än, att vi inte är kvar i den här separationen som är i världen nu? Där är hela tiden skillas på någon annan eller. Ja, de ska välja sida, de är de onda, de är de goda. Ja, jag känner att jag tänker aldrig välja nån sida, jag ska försöka stå så stadigt jag kan här i mitten. Fint. Det är utmanande, eller? Ja, det jag tänkte säga är otroligt starkt, för det är ju. det är svårt. Men vi tappade boken nu. Ja, det är en sim på den. Livets medicinjul och din resa. Ja, tack för att du tar oss tillbaka. Det finns mycket för att ta. Även den handlar om min resa, och som sagt, jag har sprinklat den med mycket tekniker, så att man ska kunna ta de första egen på sin egen resa om man vill. Och lite med ett ledende så säger jag ibland att jag även har försökt göra den till. Nästan som ett kamonstans uppslag så verk, för att det finns väldigt många uttryck som jag förklarar i boken. För den som är intresserad så läser min bok. Då förklarar du uttryck, går du in på de här oromen jag gav en kollegorna och det också? Ja, som man får en resa som jag har lagt upp runt mitt eget liv, så så att man liksom är den här perioden var jag i önns medicin, var innebär det för mig. Här var jag i ormens medicin och så att man får både visdomen, vad det betyder. Ja, jag tar något exempel där då, vad de symboliserar de där olika. Ja, så ormen, ofta börjar man om man, om man klever in i utbildningen medicinulet som jag leder också. Ja, du har ju, precis, så du har ju utbildning där. Ja, jag blir så sugen på den själv nämligen. Ja, du så välkomna. Ja, för den var ju också på, var stod att det var när jag läste om. Det är åtta halvdagashryttryt. Det är kvinnans initiering. Ja, det är kvinnans initiering där. Ja, men du är välkomna till båda. Det är båda, okej, den är uppbildning medicinulet och hur lång det är. Den är åre som om olika möten. Exakt, exakt. Så man möts, freda, lörda, sönda, vi fyra tillfällen under ett åre, så då är det väldigt intensivt. Och sen gör man arbete i mellan och hög. Hur är din hand? Men när man gör det, där man börjar som vuxen och läser det här, då kriver man in ofta. Man kan kliva in i de olika riktningarna också, men man börjar ofta i söder. Och då handlar det om att man släpper taget om det förflutna. Att man försöker ränsa tidslinjen bakåt för att göra sig så fri att leva sitt liv här och nu så möjligt. Och det tror jag många kanske när jag igen säger att det finns fortfarande kanske minnen som håller tung energi. Som man kanske känner och jag vill ha en ursäkt för det där, eller man kanske känner skam för någonting man själv har gjort. Eller för att känna sig riktigt glad, så drar man sig alltid till sig ett minne från längre bak. Istället för att vara här och nu och se att jag kommer fortfarande ihåg de där sakerna, men de håller inte nån energi. Exakt, så det finns tekniker där vi ränsa det. Har ormen nåt med det att göra, eller? Ja, ormen är söder, och där vi ömsar vårt syn, vårt gamla syn som har blivit förtronkt, så det är som en liknälsen. Och det där tjänste som att man kan göra i omgångar, eller hur, det är inte så att man ömsar sin bara en gång och sen är klart. Precis, och det här skulle jag säga att de alla flesta återkommer till i sin liv om vi lever cyklist. Ja, att vi då kan känna, nu är jag i jagaren energi. Om vi går till jagaren, det höjer ihop med riktning vester, så handlar det om att vara lever i skuggorna. Vad behöver jag kanske göra en dödsprocesskring för att verkligen släppa taget om klippa av, vilka är mina största rädslor? Och det kan ju komma upp i livet, och jag skulle säga att hela världen är i jagar energius. Men en obalanserad sun, för en balanserad jaggar energi, då är det balans i gin och gäng, i maskulin och femenint, i vila och görande och så vidare. Men det världen och många i den är i ytterligheter hela tiden. Så det är jaggaren som är dessin, och sen kommer vi till Kollerbrins som höjer ihop med riktning norr, där det handlar om att klippa in i sitt syfte. För i Shamanska traditioner så ser man det som att vi alla föddes med en gova. Vi alla föddes med en särskild medicin som är vårat bidra med till den här jorden. Och det betyder inte att alla behöver bli Shamaner eller hela eller utan mer att vad brinner du för? Vad väcker personen i dig när känns det som att livskraften flödar? Vad känns lätt, vad känns härligt, och hur kan vi vara idéer så mycket som möjligt under våra liv, under våra dagar? Och då den många tinker på Kollerbrim för den här klassen är som Kollerbrim tänker man ju en liten fågel som är lätt, och det är fyllt av färg och söttma blommor. Men det är ofta en av de tuffare klassorna för de flesta. -Jag har den pickar ju på liksom. -Exakt, och de flesta lever ju inte med sitt syfte i harmonie med sitt syfte. Utan när vi börjar prata om det här och göra övningar för att se vad det är som det skavar, vart sitter den diggin fast? Så blir det rätt så jobbigt, för Kollerbrim handlar jättemycket om att våga kastas i ut på den där långa resan mot vårt syfte. Och sen kommer vi till Arnen som hör ihop med Öster och den uppåtgående solens riktning, och där handlar det om att kliva in som den som drömmer livet inneverklighet. Det är jättewackad och jättesvårt för många. När om man är väldigt obalanserad eller man är väldigt fastvid trygghet, då är det svårt att sprida ut de där stora anvingarna och våga lyfta högre. Och se på livet från ett perspektiv av vår ändliga möjligheter snarare än brist, rädsla och allt vad som sämts ut i de flesta medier i dag. Så jag brukar säga sluta följa nedskanaler som du gör det reda. Ja, men och jag kan ibland titta men utifrån ett annat perspektiv, men jag uppfattar så jag ser rädslan i människor. Det är så tydlig, det finns så mycket rädsla i alla och det är den som tar sig uttryck nu. Exakt, utan att man kanske ens förstår att det handlar om rädsla. Det tror jag verkligen, jag tror inte många förstår det, utan det är ju många som lever så om med vettet. Ja, jag vet. Och det är det där att det här, jag tror det är väl i delfis om det står och nå där i själv, där ni är en skiponen. För mig är det också kvinne. Ja, att det är grunden i att när vi lär känna oss själva, när vi vågar titta in på det där som kanske väcker skam, väcker rädsla, det som vi inte vill minnas eller kännas vid. Det är först då som befril sig kanske. Ja, känna sanningen liksom, och den när man känner den sanningen då kan man frigöra sig. Ja, så boken tar en mer på hela den resan genom medicinulett. Och det roliga är att från början så när jag började skriva boken för drygt tre år sedan. Och då så var min tankat jag skulle dela tekniker för att de skulle nå ut till fler. Och sedan satte jag vid foten av ett berg i helga dalen i Peru med en camman och ställde en fråga om den här boken. För mig är det alltid varit viktigt att hedra mina lärare och de som har börjat den här visstom, men ofta med sina liv som insats. Och så är jag ställde en fråga att det är okej att jag delar de här visstom. Och då var det som att han spender ögon inom mig och sa "Ja, men du måste dela om dig ett eget liv också". Och det skapade på tal om rädsla är mig. För det var som att "aha, men jag kunde ju stå lite där i skuggorna och bara dela de här fantastiska delstorna". Och inte berätta så mycket om min egen resa. Så jag vet att jag berättade det för min man, att jag blev helt medslagen och bara "är det bli kanske ingen bok då". Sedan var det som att jag fick ny kraft och kände "ämen nu gör jag det bara, nu berättar jag det och det är ju väldigt sorgbart". Ja, så du delar dina skuggsider också. Ja, och verkligen delar som jag tror idag när människor träffar mig så tror jag inte att man kan förstå att jag inte har varit glad i jämt. Eller har det haft balanserat såsom jag upplever att jag har idag. Det har ju varit en ganska lång resa för att komma dit. Och jag hoppas att det ska bli en inspiration för andra som kanske inte känner att de är så i balanserna. Ja, för du har ju tagit steget så fullt ut verkligen. Ja, det måste vara den väldigt kontrast från dig tidigare, för du har jobbat den här patrakolla strukturen typ betongstrukturen. Ja, du har ju varit en del av det. Och verkligen, och vad är det verkligen i det här patrakolla jackten skulle jag säga. Ja, och jag kan känna idag när jag ser tillbaka så jag har jobbat den med ledarskap i drygt 20 år. Jag hade som ett drivat att göra karriär överallt och fick ju ofta chef's roller. Men det var liksom tog lång tid när jag förståg att det är inte det jag ska göra. Det var som ett kämpande på mänens villkor. För ofta är det ju, eller jag hoppas att jag håller på ändras. Men för mig var det så i de flesta organisationer att jag var en och få kvinnor i ledningsgruppen. Till exempel. Och just att då försöka göra sin röst hörd. Ja, och kämpa på liksom. Jag vet att jag jobbade, jag var en samstående mamma med min son. Jag jobbade heltid, tog han om honom på heltid själv. Och det var inte så att jag gick ner i tid. Så i efterhand kan jag verkligen hålla mig själv och sitta nästan och vaga mig själv energimässigt och bara o. Ja, jag önskar att du hade lyssnat på mig från framtiden. Ja, visst, då skvinnade ni dig. Ditt högre jag har ju vetat hela tiden. Ja, men det där har jag också varit en viktig del av din resa för att du ska kunna stå där du är idag, för att du ska kunna dela mer. Det är för att du ska också ha en förståelse för den världen. Definitely. Så att du blir en bro in där du blir en länk in dig. Du blir inte nåt så de kanske uppfattar som jättekonsigt och flummita borta. Utan du blir liksom. Du blir jordad. Ja, inte det där också får du inte visa lö. Ja, men det är så fint att du säger, för jag tror att det är min mission på något sätt att det här för mig är inte det här någon flummikunskap. Nej. Utan den är så basic och så viktig för människor som välmående. Och jag tror i och med att jag har som du säger den här bakgrunden så de flesta brukar säga att du är så otroligt tydlig i vilja utbildningar. Ja, det är också. Du känns. Ja, och jag tror att det är för mig så är det som när jag fick börja lära mig det här så kände jag det finns inget flumm i det här. Det finns kanske människor som läser det som inte har landat dig sig själva och då kan det uppfattas flummit eller läggas fram som flummit. Men grunden i kämman är inte flummit på något sätt. Utan den, jag skulle säga den är livsviktig för att vi ska blomstra som människor. Har du något in på tidigare arbetsplats som är den här visstums? Jag har inte som jag har uttalat gjort. Men du har just det för du pratar om sist, du kan använda dig idag det fast med andra och ett annat språ. Ja, exakt. Och jag kan ju också inför nu ganska nyligen så var jag in i ett företag hjälpte till med en ganska ordentlig konflikt som hade uppstått. Och då kan jag. Det finns en teknik där man kallar för att man tracker på energi. Man försätter sig i ett meditativstillstånd och försöker precis som du som är rädsla. Man försöker se energi. Vad är det för energi som är att play här på arbetsplatsen? Eller mellan de här personerna som det var i det här fallet? Och då kan man ganska snabbt se vad behöver göras här egentligen. Och i det här fallet så var det så vackert att det var ett stort missförstånd egentligen och jättemycket rädsla mellan de här två. När de bara fick mötas i ett tryggt hållet space. Jag tog faktiskt om till en av mina yoga stugos, så det var jättevackert att de fick vara där borta från arbetsplatsen också på ett neutralställe. Så de möttes och bara kunde förstå varandra och vi kunde läka i stunden. Så det är nyaste exemplet. Det är ju otroligt. Det var så vackert att. -Tänk att man kunde sitta som är värdsledare. -Ja. Ja, verkligen. Och de förstår varandra är rädsla vad de kommer ifrån. Snacka om epigenetik. Så när man tittar på vissa konflikter i världen. Värtligen. -Tvises, måttet är en lärkning, så det blir bara löse sig. -Ja. Jag hörde någon som sa att för att det blir värdsledare så borde det egentligen vara. Jag kommer inte om vem som sa det här, eller vilket sammanhang, men det borde vara mandat på att man måste ha igenom gott. Så om träning, om man är smäller taget gjort ett vista antal plant med desinsessioner. -Det är positivt. -Det kan man säga. För det är ju så transformerande. Jag tycker skamanism och plantreaser ligger väldigt nära varandra. Ja, och det har ju varit del av skamanism. Alltid. Men inte alls på det här som. Det har jag också kommit in kolonialism i den branschen, att det ska göra pengar på det här. Och det är med att retryta det söks sensation. Ja, jag vet, det trendar och så blir det. Och så tror jag tror att det blir mer skadlig för det. Ja, jag vet, det pratar ofta, jag var när ofta för det. Man ska ha det stor respekt för plantreaser och man ska göra det med hela sin skäl. Man ska vara väldigt ordentligt påläst förberedd. Man ska göra det i trygg miljö med en kunnig person. Man ska göra jättemycket efterabéende, integrera, ha samtal med den personen. Alltså det är ett sånt stort arbete. Ja, det är inget man flummar iväg och gör över en helig. Nej, det är en skick. Nej, en jättestog grupp där ingen man kanske ligger själv i att ta någon och ingen håller den senare ski. Och man fattar inte alls vad det är för konstiga saker som dyker upp. Nej, då blir det ju trama. Det blir trama. Jag känner jättemånga som jobbar med det här som faktiskt hjälpa folk som har varit på. Kanske större tritar de fått trama. Jag försöker vara en ofta för det där. Men när det görs på rätt sätt, då är det det bäste jag varit med. Ja, även om det är faktiskt fortfarande tufft. Så är det faktiskt det mest transformerande jag har varit med. Jag håller med 100 procent. Det är ju medicin. Det är en skälens medicin skulle jag säga. Ja, det är det törgre jag som klever in och hjälper dig om du gör med respekt. Ja. Och med som du säger, men någon som har integritet, någon som är renis i sig själv. Ja. Så om det är någon som har bara som tankat "oh, nu ska jag sälja platser till mitt retreat". Ja. Vad kommer det bli? Det kommer bli den energin som du dricker i plantmanisinen. Ja, en sak. Så det är viktigt. Och jag måste förstå hur faktiskt alltid energin. Ja, ja, väldigt spännande. Du träffar in man. Du skriver om kärleken, den här boken också. Då blir jag så inspirerad av för att alla tycker vi om att prata om kärleken tror jag. Ja. Både män och kvinnor. Och du går till någon kvinna som säger att du har kärleken sluta söka efter berättare där det blir så glad. Ja, det står i boken också. Jag berättar igenom. Jag blir så glad av att tänka på det. Då säger hon det att du behöver inte hålla på. Ja, det här är nog tio år sedan det tror jag. Nej, det är länge sedan. 12 kanske är fain så att jag och min man träffar det så snart tio år sedan. Så det är någon 12 år sedan, någonting såg. Och då säger hon det att du behöver inte hålla på och leta efter kärlek utan det man redan på väg. Och det är någon som du redan känner. Nej men när man gör kändringen man som jag har intresserat av och hon beskriver att det är omen Jo alltså han är lång, han kommer från Norrland. Han har energi som är Björn och han åker mot och cykel. Det ringde inga klokor alls. Så jag känner ingen sån. Och sen så jag skrev ändå ner allt därför jag tycker det är fint när man har haft en sån sektion. Så skrev jag ner det hon hade sagt och jag blev jätteberöd för hon så har jätte många fina saker. Så när jag sedan träffade min man så insåg jag mycket jag måste leta tillbaka för de här anteckningarna. Och då stämde jag allt för han är från Norrland, han är en och 90 lång. Han hade väldigt mycket hår på bröstet. Jag tänkte det här var Björn. Det var Björn en päls. Och sedan så kör han tävlar det en duro mot och skickade man köra i skogen. Och det hade inte jag vet att för vi jobbade tillsammans under den period. Och jag jobbade som affärsområdeschef och han jobbade som marknadschef på det företaget. Och jag vet att när jag skulle ha möten med honom eller stämma av någonting så blev jag alltid lite blivig. Det var inte så vanligt för mig för jag kände mig oftare ganska om ett tuff. Men här kunde jag känner höja lite så här svageknän och lite rörrosjomskinderna. Jag tänkte vara hålliga på mig och samtidigt så kände jag hjärtat att lylåsten som är gift med honom. För jag visste att han var gift och bara hade var fin. Han är så var det ingenting med mig det. Men så slutade jag på det företaget och så möttes vi då några år senare. Och då när jag berättade för honom det här så sa han "men här var det här när i tiden var det." Och då när jag sa när du kom till ågeexakt i tiden. Men han bara "men det var ju precis då som jag hade pratat med." Han står varande fru om att han ville skiljas. Så det är jättesflämmen. Han var ju på väg. Han var på väg energimässigt. Ja, för det sa hon också han är inte riktigt redo än men han kommer till dig. Och det gjorde han för det också spännande hur det hela blev. Jag har alltid gillat och mötas. Fysiskt såhär, för det då är jag känner av energi lättast. Och så var en kompis som hon kattade på mig om att jag skulle gå med på Tinder. Nej, nej, nej. Det där är inte för mig. Jo, men alltså du vill ju träffa någon och gå med där nu. Och så hade jag jättestort motstånd. Och sen så en kväll så tänkte jag "Ja, jag provar då". Och så var det inget med mig med det. När jag vaknar på morgonen efter, så har Tobias som en man heter, då har han swipat på mig. - Och du känner igen, och då? - Ja, och han känner igen dig. - Jättevilligt. - Var roligt. Det var ju som att "Wow, är hon här? Är han här?" - Så. - Var roligt. Ja, kära lyssnare, det finns hopp för oss, singlar. - Så klart. - Vi kommer alla att möta en lång mörk framling. Det är rolig, men det här var att han hade universumskoget ju med oss mycket också. Han hade varit på ditt med tre elin, tror jag, imman. - I resa mig. - I resa mig. - Jag tycker älskas nån här berättes. - Ja. - Det är som att du spelar så på en film. - Ja. - Jag är så romantisk av mig. - Ja, men samma här. Elin, vi måste också komma in på det här. Jag vill inte mycket vinna mer. Jantlan så borde vi ses igen i framtiden och prata mer om det här. Du säger så klokasaker. Du kan bli den här poddens lilla chamon som kommer in i mellanåt. - Eller hur? - Varje podd måste ha en chamon, sen det. - God, I would love to. - Eller hur? - Säg tillbara. - Jag fick det som en indigelse nu. Då gör vi det igen. Jag kan komma ut till dig bra med också. - Ja, till och med en nya studio kanske. - Ja, jag vill ta hon nu. - Så särskilt. - Som jag tror är där. Och så, jag ska ha en chamon en astrolåg. - Nu ska jag börja ha så här tema, sen det. - Nu fick jag en idé. - Det var fint. - Och nu får Nörd, där har jag mycket min kompis. - Ja. - Eller han nu mer så här, får inte idag, byggnader och så där. - Ja. - Men du, jag ville prata lite om innan vi avrundar. Det är helgiga feminina och det är allian maskulina. Jag har pratat om det är förut. Men jag tycker det är viktigt att påminna lyssnarna om vad det är som är balans och balans här i de här respektive feminina maskulina. - Ja, det är ju det att vi behöver ju båda. - Ja. - Det är ju ingen, alltså, män eller kvinnor, ingen ska uttrycka ner den andra. - Så för i varje individ så finns den feminin och en maskulin kraft. - Ja, ja. - Och dem, så var fint att du säger det för i varje individ och själva så behöver ju dem. - Vistas. - Ja. - Precis som den här ingängssymbolen, den behöver ju vara i balans. - Och allt det är det inte det, och jag tror som vi pratade om i samhället idag så är det väldigt mycket överskott på det maskulina i just det här jagandet, i det ständiga görendet. För det feminina handlar ju jättemycket om att vara i intuktionen, vara i det cykliska, låta saker tattid, ha tola mod, vänta i mörkret, och det maskulina är när och när jag är i balans så är det maskulina mer riktad energi, mer ljus energi, och då ljus inte i en bättre bemerkel sig än mörker för vi behöver båda. Men också i relationer att vi, om jag är en biologisk kvinna, min manning och biologisk man, att vi möts i balans tillsammans eller oavsett hur man lever i par, att det inte fördöma någonting, och det finns så vackert i vissa traditioner där man säger att de som inte kanske se sig själva ens somman eller kvinna eller se sig som att har blivit födda i fel kro. I ursprungstraditioner så finns det ett uttryck som är two spirit people. Har du hört talas om det? - Nej, men det är förkryt, bara namn, det förstår jag ju vad det handlar om. Så där fanns liksom inget dummande av det, utan då såg man det mer så om att den personen kanske hade en roll att spela i att bygga broar mellan de maskulina och refärmenina för att den hade båda ännu starkare inom sig till exempel. - Så det finns så mycket vis. - Alla blir en del av naturen. - Ja, och allt blir drart till. - Ja, och det vill jag verkligen också sprida till alla som lyssnar att ingen är född fel, utan hur tänkte om min sån brukar säga det? Tänk om det inte var att om man är kvinna så måste man vara så här. Om man är man så måste man vara så här. Tänk om vi bara var personer som hade olika typer av govor, olika typer av läntan och att man blir akceptera precis som man var i allting. Den världen tänkte jag att det är vackert och tänka på. Där det inte finns nån dummande att du fel för att du tänker så där eller för att du ser ut så här utan att allt finns där och tänk om vi bara kan hitta var och en kan hitta sin gova och meningen med sitt liv. Och det som vi ser väldigt mycket nu, det blir ju en obala, precis som du sa. Det är ju att många kvinnor får kliver in i den manliga maskulina att den har tagit över så mycket, så att man får inte vara i kanske den sin egna sannakraft i den gudomliga gudinnan. Precis. För mycket av det som är den kraften har ju på något vis tryckt sner och för minskat så även för dummats på olika sätt. Till exempel uttrycket att vara känslig, det har ju negativklang medan för mig det är en jättestark kraft. Att vara känslig, att känna in, att kunna upptäcka olika energier i ett rum eller känna om en människa vill en väl eller inte. Och det är väldigt mycket gin kraft i det. Och också att tillåtas ihjäl på vila. Det är också gudinnans vis om vi tittar i naturen, ingenting blommar hela tiden. Utan det finns en cykel för allting. Om vi kan följa det och hedra det och se det som helit i vår liv, till exempel genom att följa männsyken eller månsyken. Att se att när jag har männs eller när det mörker mån är, då sagt jag ner i mitt liv. Då vila kanske mer, hur vill jag sätta för frön för kommande månad? Och sen kan vi kliva ut i mera kraft när månen som högts när det är full mån eller när vi har äglossning som kvinnor. Och se att nu vill jag visa mig ut i världen, nu vill jag ta plats. Inget av de här är bättre än om andra. Men idag ser det som att det är premieras, den som hörs mest, den som aldrig känner efter, utan bara gör och gör och gör, ofta på kostnad. Ja, lever i prestation väldigt mycket. Utan att ha egentligen någon kontakt. Med sig själv, det blir också en väldigt flyktifrån. Så fort den här kontakten skulle på något vi skulle vara när, att din närheten var uppstå så blir det förläskigt. Då kommer räsna och stänger ner hela systemet. Så en kvinna då i balans på en arbetsplats, det finns ju inte så mycket utrymme för det, heller på något vis. Vi har inte skapat riktigt det. Även om det kanske på visar arbetsplatser börjar förändras lite. Men i balans med en kvinna, hur kan de samarbeta? Vad är balansen här? Ja, det är bästa av världen. Till kvinnorna som jag möter i cirka är den här kvinnansiniteringen, den uppbildningen. För många säger det, men det är omöjligt för mig att boka in stora möten bara vid full mån eller en höglossning. Och som du sa, jag har jobbat i den världen, så jag vet ju hundra procent, men då brukar jag säga, men vi kan göra så mycket i det lilla. Det så kan vi börja prata om de här sakerna, hur energierna förändras över månaden, för att tvätta bort skam som fortfarande finns, kopplats till kvinnansmän, cykel, klimateriet. Många, det har ju lätt att mycket, men fortfarande är det förknippat med så mycket skam. Och sen så att se, hur kan jag själv ta ansvar för min kalender? Till exempel när jag vet att jag har menstruation eller det nymån är ute, kan jag blokka tid då, så att ingen kan boka möten med mig då. Så vi kan göra det i den utsträckning vi kan oavsett om vi är anställda eller hur klimatet ser ut på arbetsplatsen och sedan den som känner sig trygg kan ju prata om det här och berätta. Nu är min energi lite låg för att jag är i vintern och min cykel, jag har menstruation just nu. Många tycker ofta att det är lätt att prata om det som års tid där, att det är vintern av cykeln eller veckan före, men så är det hösten och då kunna koppla energin av det till det. Så det kan man ju göra för att hamna mer i balans. Och också privata att det brukar jag säga till min manat, jag har inte så mycket energi nu, kan du handla och laga maten och vi delar ofta på det. Men de här veckorna nu också när jag Börja när man med klimakteriet så märker det verkligen svag i ett energi ibland. Jag kan känna mig supertrött och då att signalera och säga. Kan du kan du finnas där kan du ta de här sakerna som behöver göra sig hemmet? Vi har inte energi till det nu och då är det bra. Då är det bra att ha en medveten och stabil partner. Men det har ju också kräfts jobb för det vi har ju båda om jag tar mig och min man vuxet upp i den här världen där det är det patriarkala fundamentet. Så det har ju krävs jättemycket sorgbarhet från oss båda för att komma dit där vi är i dag. Jag tror det är det som hindrar många att om man är fast i rädslan så kommer man inte komma till den där sorgbara intimiteten eller intimiteten som bara kommer av att våga vad sorgbar menon. För då då kanske man medvetet eller omöjdet tänker att man inte ens kommer bli mött. I sina behov så då behöver man ju hitta vad har jag för behov. Vilka känslor har jag och lära känna sig själv och sen signalerar det och berätta det för någon annan. Men ja, det måste ju mannen våga vara sorgbar också. Definitivt. Det är den läkningen som krävs som en också att kunna våga vara sorgbara utan att se det som en svaghet. Exakt. Och hur kan man ändå finnas och möta en kvinna i arbetslivet? Hur ska man förhålla sig till en kvinna? Ja, om det är en läkt och medveten man. Ja, jag tror se på den kraft kvinnan har som skiljer sig från mannens. Att för jag tror många men som kanske tänker att om man kommer till en långt och läkta fortfarande har som inbyggd i sig att de ska bära kvinnan. Jag tror inte att kvinnor behöver bäras. Jag tror inte att vi behöver bära varandra i perioder, men att kunna hålla space och det är någonting som många inte kan. Utan antingen blir som jag har sett i näringslivet och i andra relationer. Många men kan bli rädda för känslor och då stänger ner eller blir skamsna och vet inte alls hur de ska ha agera. Eller håller för mycket kliver in och nästan energi med sitt klappar kvinnan på huvudet. Ja. Och det blir också fel med att tro att det kommer säkert av en välviga i grunden. Men det känns som att vi gemensamt tror jag både kvinnor men skulle behöva lära oss hur håller man tryggt space för nån. För den personen att få vara allt den är, utan att jag ska kliva in och börja göra processerna åt den. Eller börja rikta energin åt den, utan kunna sitta där som kortser, duktiga kortser jobbar. Att locka fram det här genom frågor. Jag har känner dig trött idag. Vad tänker om vi hade män som vågade utan att det blir något nedvärderande, men vågade fråga. Vad är du i din cykel? Behöver vi ta bort lite arbetsbelastning från dig i den här veckan, inte som det här gamla har du mänseler. Ja, precis. Utan helt på det andra sättet av att liksom vilja hjälpa till. Det är ju helt klart så att det känns inte som att det är lätt att vara människa, men det känns som att det är väldigt många som är vilsna. Ja, helt enkelt. Och vilset kan ju vara en bra början, för det kan ju leda till att man nu vill jag hitta hem. Ja, ja. Och hittar en ny väg, för den här vägen som är upptrampad och som har vandrats nu i tusentals år, det är inte rätt väg, tror jag. Det är, det ser ju inte ganska tydligt i hur människor mår, så jag tror verkligen att våga göra fel. Och om det blir fel, oj, jag börjar med ursäkt, kan du berätta för mig? Hur skulle jag heller jag gjort eller hur? Si, våga möta, så våga kommunicera och våga göra fel. Ja, det är väl jättebra och läs elinsbord. Ja, det är så glad alla som vill läsa. Livets medicinjul, ja, Elin, vi kommer ju så sagt att se sig igen och får vi se vad vi landar i för samtal då, det är alltid lika spännande. Men jag lägger ju länkar till hur man kommer i kontakt med dig och tillboken är allt möjligt. Tusen tusen. Gratis till din första bok. Ja, taffmälla. Jag är så glad. Och tusen tack för allt, visst om du har delat med dig av. Tack, Agneta. Elin Riderström kommer tillbaka och vi hade lite eftersnack här innan Elin gick och då bestämde vi oss för att vi skulle prata om olika kraftplatser som hon har varit på. För det vet jag att ni som lyssnar tycker om ni älskar ju naturen, precis som jag och olika kraftplatser där vi får energi. Så det kommer jag, jag kommer träffa Elin igen och så kommer vi att prata om det. Jag tycker Elin är så himla bra på förklarare saker och ska hoppa bilder så jag, hon väcker saker med mig. Så jag är väldigt glad att hon har kommit in i mitt liv och att hon har kommit in i den här podden så att hon kan dela mer också. Jag lägger länkar till Elins hemsida bland annat och vad ni kan hitta henne om ni är nyfikna på olika saker runt Elin Riderström. Och tusen tack för att ni har lyssnat på det här avsnittet, ta hand om er, pus och gram, hej!