Eld och rörelse #193: Svält, odling och beredskap – Vad säger den urbana bondeklassen?

Du lyssnar på Radio At Alla, en podcastkanal, producerad av förbundet Alla. Hej välkomna till Alvaralser och rekrig och perspektiv. -Memé! -Mattin Hansson. -Kakak med mig, vi är den andra. -Och, dagens gäst. -Dagnjell, blädn av. -Jag vill känna sån. Den ur barnavundeklasse. Precis. Vi har ju börjat in där för att vi egentligen hade tänkt förhet. Hansson har fattat man med spredskapfollessier. Men han slitar det svara. Ja. -Jag gjorde inte det. -Nej, det gör ju det i Sverige släder om expert. -Beredskapsfrågor och tomatudling. -Det är väldigt illa ställt med beredskapen. När jag är Sveriges ledande expert. -Men det kanske ligger nånting där. -Ja, men det kan vara en grammarin. Det är en koppling till pådunder, kanske inte när du ser grå bönor. -Vis det här? -Jag är ett år. Och hur många kylotomater ligger i nån ofala med bottylysmen. Så kanske ett mer en tema för på den är just beredskap. -Bredar på markelse. -Absolut. Det här är en fråga som har aktualiserats i och med. Det förändrade onvadsläggigt. Men det är också en liten konstigt sätt att se på det. Att det är kriget som har varit för att krisen till oss. Innan kriget är det förlåska en invasion av Ukraine. Det handlar väldigt många av de stora säkerhetskonferensen om klimatförändringar. Så vi kan säkerhats ihop dem. Ytterligare, inte minst. Det är en globala mat på det kyrerna. En energi-produktion. -Vad är det fortfarande? -Fast man inte. Vi pratar om det. Det var ju en skapare kris. Det är kanske klimatkrisen också. Ja, det är. Jag tänker att det är mer. -Solcyklänen. -Det är sysklande. Vi talas en del om det. Det är också fortfarande klimatet. Det är påverkan på matsekretten. Sarsjulknö, eftersom vi har Elinjo i antagande. Vill du utveckla lite om förbara inte så. Vill du ha lystats med en så bevandrade i Östersjert? Du ska lödde med dig. Nej, nej. Nu hörde ni så stort. Det är inte Ninja. Nej, okej. Utan det är då alls spanska som jag språket var. Eller? Nu, vet du. -När det blir osäkligt. -Ja, det är. Det betyder ju den lilla pojken, eller Ninjo. Men en av katholiska grej. -Lanina som är. -Eremot. Nej. Inte en Ninja heller. Nej, det är det motsvarande. Varför de heter Bekallare, är det så. som betyder den flickan. Då är det så. Men. Jag släpper det. Du väckte många tankar. Okej. Jag vill underbara för de kallade svå. Men det vill bara. Några lokalerna. Det är typ fiskare. Jag tror jag som har kommit borde där från början. -Det är bara det du är pojken. -De är pojken liksom. Vissa år är det varmar och vissa år är det kallar. När jag blir varför tycker de pojkar varmar och flicker det kallar. -Det är. -Men det är fiskare. -Ja. Okej, men vi kanske är för att prata lite om sväld globalt. Kanske ska främja det här. Att säga att för tio år sedan gick det fortfarande att berätta en ganska positiv berättelse om hur sväld och historomvärlden svälde utvecklar sig. Den är så professoriosling. Precis. -Gi spärr svälden. -Ja. FN, säsa här "World Food Program" eller omkenneta, kositierar 2015 att globalhunger hade minskat kraftigt. Det sen började nog 1990-talet. Och Andel och Mänskö, som ledar av kronisk undernäring, hade minskat en fler hundra miljoner. Man hade inte uppnått en sväldfrivärd, men det gick åt rätt håll. Men spålade fram då tio år, då kom hur till förra året. Men förra året så släppte faktiskt FN en rapport då när "World Food Program" om "Outlook 2016". Så det har ju tio år sedan i helfald. Microsoft's "Made Chance". Ja, och det här säger de att 318 miljoner märnfrås står inför kuthunger. 41 miljoner eftersom befinner sig på en än vad som kallas "emergency". Och under 20-talet så har vi aldrig tidigare haft två länder där det råder sväld i en varande. Och det gör det ju då i gassa och i sedan, som man kom till högsta. Ni var ändå. Men det är inte isolerat till dem utan de pekar på ett totalt 16-stycken hårtspots och de kan man ganska mycket koppla till dels att kriga liksom interna konflikter och flykter som man saker, men också till klimatstörfoner. Och precis som vi sa, alltså 26, man bedömer att det är en uttip 80 % chance att värningorinning, eller en nyero-gjuni och typ 90 % att det ser nars i augusti eller så. Men det har inte slått om ändå, men det är väl typ, men man gör de här prognoserna löpande om när de är omslag en kommer och man kan se det ganska långt i förväg att det kommer att komma. Men vad händer då? Ja, det är ju en bra fråga och jag har inte en expert på det på något sätt. Men det är liksom, det som man bedömer på är ju att några delar i stilla havet, uppnår en variation från medelvärdet på ytvattnet så som är antin högre eller lägre, och när det höger det så är det. Elinjo och på vissa ställen så innebär ju det massa mer rengen och sådana saker och andra, kanske mer torka. Men man kan säga att globalt så brukar det alla fall innebära störningar i jordbruket, men då var inte in torka eller översvämmningar och totalt stort sköderbord bortfall och livsmällskriser. Men Elinjo kan ju också vara olika stark och det har man också de här prognoserna för, och det är ju betydligt kanske mer ostäkigt och även ifamligast 90% säkert. Det blir en Elinjo så det är väl svårare att säga exakt just starkt, den kommer bli, men modellerna visar alla för att skulle nu kunna bli en sån här super Elinjo då som är extra varm. Och i alla tiden när vi har en global uppvärmning så blir det också varje gång det blir tvärder för de jämst mjöre lite varmare igen, så ifam man ligger på en hög nivå så historien kan komma här i gränsen. Men det har ju varit mycket råg med det att man har jämfört med en annan super Elinjo som sker det på 80-talet, och den kopplar man då till ändå till de största globala svält, så när man känner till, där det är dogniljundt av så människor i indien kina och plastilien bland annat, men då handlar det inte bara om väder för att svält osrakad av liksom ren så misslikad sköder, det är väldigt ovanligt, alltså den från den tidig moderna perioderna framåt på något sätt, för då är det alltid kopplat till makstrukturer och liksom då var det koloniala bakomlogerande årsvaker mycket, och att man har maten annars som man skulle kunna exportera och redan med att det olika blivit skåsvaker gör man inte det. Det är ju samma saker idag då, att även klimatkopplad svält är kopplad de krig för att de, och olika större konfliktet liksom på det här så har vi då blokaderna av Hormuz Sundet, som ju inte bara slår mot oljutegas, utan även mot konstgösel och ungefär en tredjedel av den konstgösel som fraktas frambundet på havern, den passerar normalt genom Hormuz, så då stigar ju matpriserna, även ifall de inte har stigit så mycket än, så finns det liksom såhär diagrammangan kolla på där, priset på konstgösel och priset på mat, globalt, följiga varandra, väldigt bra, fast vi kan bli såna på sjutningen nu, så att man kan lägga det grammet i dålig radium, men det går verkligen köprätt upp just nu för konstgösel som man kan tänka till det kommer att dra med sig mat. Så det är ju inte en förskjut, den kreste uppen av ett sätt, bara genom att ta oljepris som höjt. Och som sagt, de här sexen Hotspotsen som FNPKR uteå, gassasodan, men även andra grupper där det är såhär viktig, akutsituationer, hittig, mali som vi pratar om för tag sen, sydtsudan och gemen, men dessutom liksom en fortfarande hög kategorien men inte lika hög, Afghanistan, medan Mar, Nigeria, Somalia, Syrien, och de har även koll riktade ögonen på brorkenafas och Shad Kenia och Rynja flyktingar i Bangladesh. Det finns ju en tydlig koppling till konflikter liksom. För nästan alla de hambrordena är ju sånt som vi har bröt i egna avsnitt konflikterna i dem, eller där vi sagt, det här borde vi verkligen göra att ha ett om och inte har kommit till skotten liksom. Och dessutom, det med ratskade publiken Kongo, voksolistan som ändå de personerna, och det har vi också snackat om med de här konflikten med och andra och med lyserna där och så, och det är där vi nu har det här ebola utbrottet dessutom liksom, som man har, alltså elernen på elernen på elernen på varandra, där man kan tänka sig att det blir flyktingströmmar avsvälkt eller avkrig och så bärde med sig sjukdomar och framåt tillbaka, så det är verkligen ett liksom beddat på något sätt för en perfekt storm av skit och elern. Är den logistisk fråga då? Oftast, alltså att man inte kan få in dem att den av ena landet som är gassat, till exempel är det ju mycket liksom en. Det går. Det är en väldigt logistisk kroga för det är blockerat. Men många andra ställen är det också att det är en ekonomisk kroga för att det finns pengar och matfins i världen. Det är bara att ingen som vill ta sina pengar och köpa den maten för att skicka den till sonerna. Det har ju blitt extra aktuellt just nu då. För att svara på din förr så är det logistisk kroga den mening att inte existera marknad eller förändringen och ekonomi för att kunna handla i krigs härda. Till exempel där på grund av situationen i den krig som kristallet område och flyktingen finns inte pengar riktigt på vad det är sättet. Så de måste ju den lokale ekonomi inföngera på ett annat sätt. Men också att pengar till att köpa det här bista och flykka det till plats. Sarknasius urus och särskilt är det här light vi har nu när Trump har och mask har skurret ner på USAID så himla mycket. Det är någonting som de inte är en här fnärportens säger. Det är ju inte det här ett Trump. De vill vi inte braka mer med de liksom med de säger så. Vi kraftigt underfinansierade på det här. Men det är ju inte bara en grej i USA, utan i Sverige har vi en grej med att början har ju tattbott stödet till Islamicoliv som var den enda gruppen efter att USAID drog sig bort. Som ger bista till den här sonen i ett ihop igen som är det liban sonen som ligger där visst som alliga. Det är också fnärporten pekar ut som alliga. Det är liksom samma region med samma klimat situationer. Så det är inga jag ska liknade på något sätt och mäns upp och flykt och så. Och hur kvårde som saknas. Men det här är ju ett symptomatisk som förhällade moderna hög. Det är så jävla mycket snacka om vi ska hjälpa på plats. Så det är ju bara man kan koka nätet som så typ så här inbannerna måste läsa svenska. Det är åtgås skärran är resa fyr. Vi vill inte ha flyktingsströmmat eller Europa. Sluta liksom. Vi kömper det som skapa flyktingsströmmat på engen är det ju inte en bug. Det är ju en fietröttma människorna. Det är ju männingen. Det är ju det är ju inte förstå. Och så anterligt då som de säger att det är för sig stora risker i det här projektet. Eller det som vi kan inte säga att i slämmen kroeliga förut någonting fel. Men vi har fått liksom en nesran som tar på ett uppsätt. Det finns en stor risk att de skulle kunna vara kopplade till. Men slämska bröda skapet eller vad det nu för spökar handra fram igen liksom. Så anterligt då som man har sida i beslutat i pengar till en ästiskam. Det är ståndsfrånhepatikalvarheter. Därför är det ju det det kriserade att de inte ska ha ge pengar i ett typ i fall. Det skulle gå till projekt som motverkar kvinn och rättigheter. Det står ju liksom uttryckligen i. Det ger ju en segit liksom. Och den här ästegäng är ju tillabort mot ståndare. Men jag liksom slipper alltså absurd. Så det tror jag. Jag som som jag. Det här drag ni inte jag när pratar. Den jag pekar på liksom det är en perfekt storm och svält är tillbaka på menin. Jag får säga igen globalt. Men då vill jag ju ända mig till den ur bana blunderklassen och fråga hur hur ser risken ut Sverige? Är vi är vi där? Krig? Ebolla. För att det är rätt så nöj så att jag har valt det liksom det är en namnet på projektet. Så att jag kan bli liksom en företrädare för en grupp som kanske också inte fjel. Jag vet inte riktigt. Jag tycker att det behöver reda just vad säger den ur bana bunderklassen. En om svälten i världen. Jag vinner att det inte riktigt är. Men du för att du är för att ta ett utklass skikt. Det bara finns en person. Jag tycker att bonde också definerar ett sätt av att man lever av sig gjorde bruklig. Ja, precis. Vilket är intressant. Det är inte sant. Nej, det är det i det i fall. Och nästan att det är liksom mitt projekt handlar om att visa också att det är liksom att jag inte kan. Jag är det. Och liksom att jag kan räkna på att det kanske behövde fyra styckna. En varheter är viljat om det som jag har nu för att var i närheten av att försöja mig själv. Och jag tänker att det är liksom är det någonting som jag då under de här månaden. Jag har varit i det här. Jag är ju med ett kommunalt finansierat beredskapsprojekt. Är det något vi har hittat mer? Ja, men jag ska ha en varansvarig för det. Nu är det ett procent av dig. Precis. Jag kan berätta vad jag vet om det. Men det låter inte. Vi är ett bäggersamad tjuicers och så vidare. Nej, men är det någonting man har upptäckt så är det ju hur gemensamt mat är? Eller så om alltså skulle vi kunna säga att det finns ingen eller nästan ingen i alla fall som klarar av att försöja sig själv. Utan man är beroende av massvis målika. Att massvis målika saker funkar. Men en bond är liksom med en massa mark och man behöver fortfarande kanske då. Vattenförsör eller liksom olika vattensystem som han inte själv väger då. Diesel till exempel, även en stor agre enda som är också vad inne på då till exempel så var det 80 procent av vår liksom jordbruket som har sin flotta beroende av diesel. Det är ju det som de senaste stannar hela jordbruket. Det är inte bakomstgessel som påverkas här och hörmer en blokadensklart. Men det är ju. Jag tror svensk finns fiskindustiv och 100 procent. Så det man ser glant ut och fiskar liksom eller man rannar fisk. Klasser, precis. Och man slänsar, det här vänder vad det. Startar det kontot någon som fiskar. Men det är bara en fiskar, gubbe mellan skickpet. Av vad var vi för nån stans? Men diesel, och att det inte bara. Bunden är. Bunden agerar liksom inte ensam, kan inte bära sig själv. Jag kan inte försöja mig själv, men på engen är det inga riktigt som kan. Börnbörn inte hela det om man bara somar ut lite granna. Och tittar på de långa kedjor av beroende som krävs för att först få utseade till jorden. Sen får nånting av växa, sen får ut det där i form som transporterade. Eller förvara det och så vidare tillstå kommer till folk. Förvara det och förvara det. Men okej, för man lyfter blicken lite då från den infölla bonden och bara tänker på Sverige som enhet liksom. Finns det någon rapport man kan läsa, lägen liksom eller hör? Jag snubblar det över en rapport som de i ena kollegor har skrivit. Eller har vi nån om man skrivit? Ja, men. Ja, men vi forskar väl, alla som man. Det finns en rapport som jag snubblar det över. I början av det här började var mig det här projektet. Den är delfinansierade av SLI och Lundsuniversitet. Det handlar om en lyftet på styknar olika saker. Men den första är att de pekar på den generella debatten om beredskap. Och menar så här. Beredskap med sig då. Beredskap med sig idag utifrån den nyvara konsumtionen. Så hur stor del produceras i Sverige av vad som konsumeras idag. Menar man att det är ett dåligt sätt att mäta beredskap på. Därför är det nyvara konsumtionen säger en så mycket om vad vi behöver egentligen. Vad vi behöver är det som är intressant. Om man tänker att man ska ha en hamnare inom form av krejssituationer eller någonting som inte fungerar. Då är det inte dagens konsumtionsmänster som är det intressanta. Då kanske det mer handlar om vad behöver vi näringsmässigt? Det är intressant att jag får en lite olika perspektiv. Det är inte så mycket som det finns ett politiskt perspektiv. Eller så implacerar det att om du har ett företag som heter kronfåg. Till exempel producerar ägg och så säger regering. Vi måste få till investeringar i äggproduktionen. Vi måste få igång, vi måste höja vår självförsörjningsgrad. Det är från 70 % i dag till 100 %. Det gillar de mycket. För det betyder man ska ge dem stöd. Så är det precis mer pengar och högre vinst. Ja, precis man säger så här. Det är viktigt att just ni har marknadsan delar i Sverige. Så kan man säga. Men inget annat ska konkurrensutsättas. Just äggproduktionen. Men kronfåg är gilla väl det så länge inte Danmarks stad. Samma sak. Och så. Då har pajaste lite visst i det. Så får marknadsan delar i Sverige. Man vill ju gärna behålla sina marknadsan delar överallt. Där är ju. Men Danes gärna har salmennelatesta bruntens sin ägg länglas. Jag vet inget om Danmark gör det. Men det är så. Man försäppar speciell lägg och man ska titta med seordamåter. Och i ett uppe kamp om man är med. I den här marknadshyptester är inte ens en blodtrance. Men ni alla fallet var gris som grisblod. Det här måttet är intressant för näringen. Typ kronfåg, till exempel. Då kan de vara så här. Vi har bara 80 procent självförsörjningskarad på ägg. Vi måste upp i hundra. Den här rapporten säger då. Nej, det är ett ointressant mått. En forskningsreporten då? En forskningsreporten säger det ett ointressant mått. Utan vad man både pratar om en närings. Jag var fan heter några näringsmässig försörjningskrad. Katar de om man behöver titta på vad man behöver. Men vad behöver man behövas i Sverige? Späfolkning om man ska kunna säga någonting om våra beredskap, livsmedelsbredskap. Och då har de tittat på de här grejerna. Till exempel då, calorie-ögg, puke. Hur mycket calorieer som är, hur mycket energi som produceras i Sverige och där vi uppe på 150-200 procent av behovet. När vi snackar protein så är vi uppe på nån 150 procent. När vi kommer till fett så är det nånstans runt 100 procent av behovet. Förbjån har det så att lite. Jag har tänkt att vi ändå stiger på rätt och det inte är det fett. -Jag är ju svetlaga. -Jag lukar så vidare. Och 20 procent av frukt och grönt. Så typ. Det här behöver frukt och grönt. -Jag sker i Ugen. -När man visst. -Det är det vi kan leva ganska nice. -När man så är det här då. -I fall krisen kommer. -Splöder L.C.O.E. -I fall så är det så bra. -Alla blad rippade så fann. -Hav vi mat för att vi sörja själva. Vi får bara sluta äta, det där vi brukade äta och konsumerera den maten som produceras på tappet. -Jag har inte sett det. -Jag hade slutet att läsa rapporten där. Då hade det varit slutsatsen. Men så är det inte riktigt så nice. Den del så säger rapporten. Vi behöver titta på näringsmässig försörjningskrad. För att förstå att det är okej. Det är inte bara att vi ska öka produktionen av allting. Och att det säger nåt om hur bra brällskap vi har. Det är vissa saker vi behöver stärka vår brällskap. Till exempel frukt och grönt. Sen säger de också nästa punkt. Det här grejen som vi var inne på häm, insatsvara. Vi är så berorande av förutsättningar för att producera mat och diesel. Till exempel är ju en sån stor grej. Som får en att känna sig här. Det är ju helt orimligt att vi fortsätter. Eller så tänkte mycket på det här med att regeringen är så. Och hela högen är att vi ska resobventionera diesel. Eller inte super. Men senka skatten. Även deras kräcklig som så. En typ av subvention. Att offentliga medel ska gå dit. Och det kanske man måste göra för att. Ja, men klara chocken. Men om man inte sann tidigt sett till att försöka ta sig ur det berorandet. Så är det bara så nästa räkning och nästa räkning kommer. Det jag tänker är att man måste försöka ta sig ur det berorandet till exempel. Men ju så ger vi ett roligt högen på tal om det vi pratar till mig så jag vill ha en bent. Vad gör oss helt bribbonn av muslimalerna? Inte det. Det är verkligen en så. Vi försöker att se till att det är ett betreolindustrin. Det är liksom styrelseamligen. Nej. Går det mer med macket? Ja, men precis. Och menade inte så. Och så säger de. Men tekniken finns inte blablablabla. Det finns ju eeltraktorer som tillverkar så används i Sverige. Så tekniken finns, men den inte uppskalar. Så det finns inte i stor mängd. Men sen samtidigt, man tittar på försvariet som har en årsbudighet på 150 miljarder. Har det man behandlat maten och jordbruket på samma sätt som man behandlade med det med det tärare försvarat? Så hade man ju relativt snabbt kunna ställa år. Men när man är så här i fräggat så köper man en flöflöf. Vi kan tillverka ybåtar. Vi kan tillverka flygplan. Tror fan att vi hade kunna tillverka eeltraktorer. Eller vad är det minst nu? Du är ju i verkarbara problem. Jo, precis. Förbär köpa på sig många innan. Jo, en tagl måste det krigas rätt så mycket. Jag har fick ju affär att kunna köra en stäffsuitlittium. Men man hade kunnat ställa om på det sättet. Man hade kunnat göra sig oberoende av energiner. Man hade kunnat producera mer energi här till exempel. Många av sådana klassiska klimatargument. Eller där man kommer in från klimathållet. Funkar jättebra att använda. Eller när vi pratar om beredskap. Att man sitter i skiten när priserna på diesel. Till exempel sticker iväg. Det finns även en kritikutbredskapensbjektiv. Miot till exempel kärnkraftslobbyn. Förutom att vi inte verkligen kunna bygga nya kärnkraftsverk. Och att de tekniken om bilen ska bygga inte finns. Så är det ju så. Men floden att torka fankriker, så kylvatten. Man bygger och centraliserar energi-produktionen. Det är en viktig dag och det är händelsarkris. Man vill ha den decentraliserad och så vidare. Men på grund av att det handlar om. Det handlar inte om att åsikta och det handlar om de konkret politiska medåller. Utan det handlar om att bara antingen var miot. Hela den gröna omställningen. Eller så handlar det om att göra sina lobbyist. De som pumpar in lobby pengarna. Jag tycker att det är märksjättet tydligt. De som nu är en så många som var sig hattare eller älskar på internet, på mitt kontorsåda. Men de som ändå är höga har väldigt svårt att hantera det berelskapsperspektivet. Vadför ska vi vara beroende av fossilbränsel på det här sättet som vi är nu? Vadför ska vi inte se till och ha det centraliserade? Om man tittar på mat och så hade du vill ha ett stort kärnkraftverk på en plats som kan smälla sig ut. Nej, det är på varje listan. Vi kan dyktera vilka om man får en skipolitisk utpressning. Jag bara tänker i den överrande energikrisen och så säger man att de som förberett för ett scenario som det här mestet alla är kina. Det var att sätta sig himla mycket på grejen, teknik och då. Jag var förtroendet om det gjorde det. Bara för att de ville ha hänt en skrimat eller liksom. Jag mistäckade att det inte var annan. Det här går igen och det går även in i försvarsfrågor. Jag skulle bygga de och öppig. Jag skulle köpa de här och öppig att de var förgatt. Det finns upphängighet runt. Det är enskilt stivora dyra projektet. När decentralisering generellt sätter vägen framåt. Om man inte är sy på makten och man inte är det rikas till landet i världen, så är det dumt. Och lägga alla kronfrågels EG&K. Man behöver decentralisera och differensera. Vad kostar en som frikadens? Jag tänker mig att det är 20 miljarder. Det är fanntliga sunnets m�an. Då medbäntning. Man kan läka med tanke att man lånar finansierar för att byta ut hela maskinflott. Till exempel i Sverige. Att man subventionerar. Gårdsnära och elektricitet. Att man pumpar in pengar i forskning. På samma sätt som man gör med försvaret. Vi kunde ställa om att ta fram jättebra dröna. Är det så? Ja, okej. Man kan ställa om det. Men det har ju den produktionsformen vi sitter i. Om man visar att det finns en adaptionsmälighet. Men Jordbruket ska hantera. Det kan jag tänka nästan konstjaste. När det kommer till mat är det nånting som bara känner sig här. Men det är en grundläggande. Man måste inte vänta och stoppa sin nämna som settning i väntan på att priset ska gå ner. Det måste man ha i hela tiden. Det kan ingen fixa det själv. Man kan ställa ut. Än då så har vi det längst ut på marknaden. Man hade kunnat titta på det på samma sätt. Man tittar på utbildning eller sjukvård. Skilnaden mellan dem och matbrukaren är väl att man anläggar kollionalt på perspektiv. Vi kan ju själv de här sakerna. Det är skilnad på utbildning. Det kan ju vara så. Vi kan ta det här för de fattiga människor. De kan göra det åt oss i stället. Men det är ju den. Just in time produktionen och allt det upp. Men bygget är det glasfårt. Vi första sprickas var det uppenbart att det här funkar. Det är klart att det är väl jättebra för man typ av vinstmaksimering. För världens rikas med så rik att man inte behöver honom med pengar. De har gjort katelbildningarna som är grad. Matbruktionen, fan heter de monte sam och de äger alla fri. Det är skitbar för dem. Man måste inte vara till skitning för att det skulle också kunna göra det här på ett annat sätt. Det är ju ett speciellt. Nu har vi en stor urbanisering. Man tittar på de senaste 30 år. Vi hade 70 000 jordbruk för 20 år sen 30 år sen. Nu har vi 50 000. Jordbruk har också slagits sönder. Centraliseratsen talar jag. Småbänder lägger ner och mellanstrar och sönder köpsstommat. Ja, absolut. Den går upp. Det kan man läsa i tidningen om effektiviteten i grisproduktionen går upp nu. Men en kommer fem griskulting på sönder. Det gäller för de företag som har en fyra 100 grisar. De som har under 400 grisar går baken. Det blir sämre för dem. Det ger effektivitet ökaren. De har inte samma möjligheter. –att det är en bra fördel av de här skallfördelarna– –av att kunna ha stor skala i sin ökok. Det är lika till en längst bak i allförhandlingar. Det får betala mest för jöslätt, för de var ansåg sista– –där regat för storbönderna. Du har så små marginaler. Det här året gick det verkligen inte ihop. Nu har jag fått mer lån och så här. Det behöver jag sälja. Samt generationskiften har jag också jättealvarliga. –Man vill inte tör. –Nej, man vill inte tör. Man kan inte köpa ut sina syskom för att markpriset är så högt– –så att det inte bara skänkar på att hella för att det hänga ihop. Men bostadsmarknaden har allt i folkbehörsknillsköp. Det här är så storbönderna att köpa ut. Men mer och mer centraliseras. Det blir större och större jordbruk. Det hänger ihop med. Vi pratar om nån ting innan. Det hänger ihop med kaptalismen. Men jag tänker att det finns fler sådana här frågor– –som inte santa ut med reskapens perspektiv. Det är skit av villsvinns stammarna. Det är rätt för den till jävla proteinloger– –som vi har i skogarna. I stället för att betala bündarna– –och funktionera bündarna för stängsel av runt sina åker– –så väljer man att skit av de i riornis-njog– –så håller vi i slängst. Det är avgärgarna själva. Men det pratar man inte om att du vämmer det som är hot. Filssvinen till exempel. Det är för att de inte ska störa gröderna lika mycket. Jag är gemått till villsvinnen och skit. Vad tror ni händer det? Det verkar ju bra att spälfokalerera. Man hade ju kunnat på samma sätt att vara i debatterna– –med hjälp bündarna på riktigt. Till exempel genom att behålla en biologisk mångfald i skogen– –och se till att bündarna har råd att sätta upp stängsel– –som skit om ett börde varje mot villsvin. Men jag vill bara baka det bakade där. Nu sådär med Sveriges försörjning– –och du räknar upp för en självförsörjande- –på allt utom fruktogränt. Fruktogränt. Som man inte mäter det. Kom igen. Men apropå det att bara äta den tuntiga maten. Om man välskräffs att det är hotfruktogränt i den här rapporten– –för att få med viktiga vittaminer, mineraler och allra. Men man kan ju inte ha en piller. Hur har vi odlat man då? Man vill inte bli begann på det här. Men det är inte så att alla med problemen– –har lösst området. Det är om man skräver det och föräldrar dem till kött. För att det är en sådan en skriflust– –att göra om framför allt– –och säddes slag till mat till djur som man sen äter. –När jag läser på den. –När jag känner till sig innan. De tar upp det också. Men de menar inte att man ska sluta och producera kött. Men de menar att man behöver bli bättre på. Som jag fattade, så menar de. Vi måste bli bättre på vilja varför nån stans betar– –till exempel nötkret. Använde man då mark som hade kunnat producera protein– –till exempel att man hade ätt det ordlig– –i det var det man nu då eller för den delen viet. Då är den flust. Men det finns marker där man inte kan ordla. Då är det sötsordationen bra– –och viktig på att det inte känner fortfarande. Men absolut svärdig och verkligen. Det finns andra poängen med bättre marker– –i bra för visstort, biologisk mångfald och så. Man kan inte använda all mark till ordla äter. Men i realiteten så används det väldigt mycket– –som de bara skulle kunna äta direkt man ordlar– –i stället till. Absolut. –För att vi vill äta väldigt stor inslag i borkost. –Ja. Det gick också att ställa om med lägaren. Ja, precis. I en lägaren kris skulle man också kunna ställa om– –från med diesel-treatorna. Bolpotter, erar skit, staller måste gå ut och jobba på åken. Det hade ju vattet av nativ. Man tar alla sina diesel-traktorer– –trer 100 000 eller vad den är. Slänger dem och köper nya. Det hade vattet av den tiden. Man inte vill göra det. Då börjar man ställa om det nu. Då börjar man göra och fändre investeringar i tekniken– –och i fordonsflotta som inte behöver, som inte kräver diesel. Det är en traktor industrie, inte världens ämstor– –och en händersar krig. Det är totalt fundamentet för grunden– –i de plösta stritsfondering. Träktor, motor. Det är stett av min sommaren projekt– –att jag ska lära mig om regenerativt jordbruk. Det som jag har fattade handlar det om det– –eller hur man ser till att man använder marken på ett– –effektivt sätt som möjligt. Det här är jag vet inte detta. Det ska jag ta reda på i sommaren. Nej, det kanske leder tillbaka för att släppa– –när väl i större skalliga Sverige skallan. Jag tänker så som prepper sätt. För hela ditt instantär Instagram-projekt handlar det om det. Det kan inte prepping, men att det är intresserad av hur mycket– –fräldfessörjande kan bli på frukt- och grönt i min egen träg. Jag skulle snara reser med ett projekt– –som inte är jättecentral. Men om det har någonting med prepping och göra– –så är det mer än en kritik mot prepping. Individuellt prepping är ett symptom på bristande kollektiv förmåg– –eller så att vi inte kan samarbeta och då hemfalla man till. Vad kan jag ta kontroll över? Jag kan ta kontroll över det här. Jag kan köpa många konserver och ha vattenrenare. Jag ska få med ett vapen eller vad det nu är. Men jag skulle säga att det här projektet handlar mer om– –eller har utvecklat till det nu. Om den berälskar, eller så här, att jag ordlar– –och håller på i min träggård som ett litet mikro-klimat– –för att resonera kring eller förstå om matproduktion funkar. Jag behöver också vatten till mina det jag ordlar. Jag behöver också näring till dem. Jag har också brorende av om det ringer– –eller hur mycket solder. Jag har också brorende av fröver, till exempel. Men jag kan också ta fröver så länge det är en genetik– –när då ligger bakom en betal väg typ eller hur man ska beskriva. Monsanto har jag förstått en generationen efter man– –som man ska få i förära. Är det även en tregård växt där man har hodlat? Ja, men som jag förstått det– –och man köper de fröerna i affären som heter nånting med F1– –och så ordlar det dem. Det finns så många. Det finns fördelar med de här fröerna också– –som står emot med möger eller kyla. Vad det nu är då för ett bra egenskap. Men då när du tar de fröerna är de instabila. Du vet inte riktigt vad det är. Efter typ av gurgas som kommer i. Efter det är väl en första generation av en korsning– –medan två modeller, artreliksam. Då får det alltid samma korsning. Sen korslar det igen. Då vet inte vilka delar som går vidare till nästa F2-generation. Så funkar det ju med. Jag vet bara att när det står F1 så. Det är nånting som jag tänkte med min ordling– –att jag försöker ta mycket frö. Det är en del av grejen. Jag visste prepping grejen, och jag drivs av sådana saker. "Ja, men okej, hur mycket pengar lager på med automatier?" Den här säsongen var två och taf tusen. Då kostade de min automatier. "Glabbabla", 25 kronor kylåt. Vad kommer de kosta i år? Vad lägger jag i år– –när inte ha en investering än längre? Det kommer ner på T-trona, fem kronor kylåt. Det tycker jag är kul. Det är kul. Det är lite preppare. I projektets gång säger du att vinnsätt– –eller du kanske visste den innan? Det är inte en lösning egentligen för det är det koldigtiva som är. Ända sättet man kan ha ett fungerande matsystem. Man kan inte ha det. Det är precis att du har räknat ut det– –för att trägå därför att en se-törin har till mycket käk. Jag behövde fyra trägåda. Jag behövde ju gode tillgång till vatten, när jösel. Det blev ju. Det var inte bara det att jag behövde en större trägå. Det blev ju massvis med grejer runt som man är beroende. Så trägår du en liten tractor. Jag har med precis, eller många unga som skit på fatt. Fältet eller? Ja. Just det var blir det liksom är det bra att ha många unga för eller äta de mindre maten vuxna då på att de kan jobba likan med fältet så finns det en liksom. Vad finns det en? Ja. Ja. Hur gamla ska de vara? Är det liksom tio åriga barn som är sweet spotten då? Alltså om att de arbetar bra för överheten med att ingen sån. Smette mycket tonnorn i allsam. Det här var inte räkande. Nej, det ska man räkna på mig. Men jag differensier att barnen behöver min remat. Det har jag räknat på det som eller det är livsmällelsverket som har räknat på det. Så det är ju därifrån de siffrorna kommer. Hur mycket du nån barn får äta. Ja, behöver äta. Det är en behov. Nej, men tjänar man visst i obha. Det här berätskapsrojektet som Malmstad har då promen. Ja, men det var ju Liloska som tipsade mig om att jag skulle söka. Det var ju välja kommun i Sverige. Har ju liksom ett ansvar var gäller livsmällsberedskapen. Och nu snackar alla berelskap i kommunen. Kanske svara hon igen, vem vet? Ja, men det kan vara om att komma hit och berätta hur det är. Men hur det faktiskt är? Var kommunen? Nej, för jag vet inte allt som kommunen gör koppla till detta. Men de har ju all fall skrivit i sin budget att så här. Vi ska satsa på detta. Vi ska fokusera på att stimulera vår egen matproduktion ungefär något att det är hållet. Och då har de finansierat ett litet projekt. Och det är drivs av stiftelsen på Tillenborg som handlar om att vilja ägare ska ordla mer mat. Ja, och det är ju då slår till inte tanken att. Händels av kris ska man med stat leva på det som ordlas i de här trägggårdena. Men det kanske blir en liten istå i ett påfressat system. I fall också finns resurser. Eller hur det tanken tror du? Ja, vi vet om jag tänker att det är ju någonting med kunskapen också. Förlängelsen så visste man inte bara då hur man skulle ordla. Utan hur man skulle ta tillvara på maten, hur man skulle förvara den. Det är klart att alla kan lägga in sin automatifrysen. Men om er länge går så paiga. Nu kan paiga 100 kilo tomater då. Då behöver man veta, "Ok, då kommer vi in på det butylismsspåret." Men det är inte uppfallet. Det är helt uppfallet med butylism. Ja, jag är inte för spåkar för den. Man ska äta butylismtoksen. Nej, men att du är med att den inte riktigt finns. Det är din. Och. Big to me, big. Ska du skräma oss? Bittar den här tomaterna i grann till ett frif. Butylism. Alla är att du inte bara tryggar. Man ska säga att det är så det har ett butylism man kan inte växa till. Ja, och min familj, mina barn har ätit 56,2 kilo tomater här nu under de senaste året. Ingen har ätit det butylism. Och ingen av oss har dött en. Och nu har vi faktist ett utgärn av den här tryppen av metorik. Vi tror inte att vaccinet vi. Och ingen av oss har. Nej, men att butylismtoksen är ju ett mycket potent närviift. Så att om vi hade verkligen producerat det så hade vi ju märkt genom att vi är då. Just det. Men då kan man ha sidan bidat i Sveriges försvarsförmåga. Jag mått skapa det här. När vi efter är vift. Eller överskottet på ordlingsbarnmark som inte kontrollerat. Om vi dör så kan grannarna för att ordla på vår mark. När man tillbaka till att ha alla projektet. Ja, betyligt som projektet. Vi har fått en kus. Så gick vi den kusen. Man fick lära sig lite grann om jag. Man fick lära sig lite grann. Man var första hemlöksa var jag tittar på den här sviter dokumentären. Men jag är gigat om fröerna. Ja, det är ju typen de var jättebra. Och det var egentligen den som först så tänkte jag starta den här sidan för att jag ska ha som ordlingsdagbok. Jag ska säga vad jag ska ordla då. Men sen var jag såg den bara. Och nu jag vill ha lära mig sak om detta. Och så ska jag snacka om det på. Idag ska jag bara ta det lugnt. En dokumentärpesvitissemare. Ja, men det har ju bara att det är uppfulsdämndigt. Min fri alltid är innebär till det på tv. Ta det lugnt. Kritt om fröerna. Jag har startat den. Jag ska bli inför ens. Ja, jag ser bli inför ens. Ja, vi har gått en kussen. Och sen så är det liksom så här. Sen har du köpte en tomatkonserverare maskin som inte ge botillism då. Trickor. Nej, utan tryckkokaren. Ja, så att du kan hitta upp tomaten så påas mycket. Så att butillism spor räknar och de inte giftiga. Nej, vad gott alltså då? Att de där. Så det kan jag mycket väl haft i mina tomater. Ja. Och ändå överlevs. Ja, men nu är det säkert från det för att nu har du en. Nu har jag köpt en sådant nu jag tänkte att jag ska lära mig då. Har du har det kändt faran med botillism? Ja, jag har alltid, jag har aldrig sagt någonting om att butillism inte var farligt. Nej, då bara sagt att det är ett butylismtoksenet. Vi hundrag. Det är 85 grader i fem minuter. Då har du tagit senat. Där gör det inte, det är förstörs. Det är inte någon som lever. Det är jättebra att du. Det är det. Du har bara med att du har kokat som materna innan du har. Man får inte äta de råa. Och nu, så skulle jag då kunna äta min tomatkross rå. Varför jag skulle vilja göra det? Men jag har en salsa, till exempel. Ja, det är salsa. Ja, det är inte god. Samman, brörde du på bjudtifrån det. Du har inte gått till mat. Du diskarativt ser att från denna frågan är. Det är en kross för att man på något sätt också är bra. Förbättra från jaggan men också att sprida. Det har marknadsför att som så maksar din matkollektion. De har ju de prepningsbåret av det. Det är inte kan vara sant. Nej, men så är det lite grann. Men nå andra sidan är jag. Nu hoppas jag verkligen att jag lyckas producera hundrar, kilo, tomater, fem kilo, gråetorna som jag planerat. Det hade ju varit lika talande om vi bara misslyckades alldeles avas. Det hade ju varit. Det hade ju som projektet. Så hade det understrycket så. När det här inte. Det har ingången vats här. Om vi ska visa att det här kan alla. Det här inte komplicerade. Det här är ju absolut. Så i grunden är det ju rätt så komplicerat utavsruf. Frägonering gjorde matkommeruppbjuden. Kommer upp så. Det är ju färgen att få några tomater. Men ska du börja. Titta på det utifrån perspektivet. Jag ska producera mat i någon slags större skala. Nu är jag lite fanat. Jag är lite fanat. Jag kommer upp i hundra kilo i år. För nu har jag då förra året så hade jag en tomatsåt som heter Manimaker. Typ en gävligt standard bra tomatproducerande planta. Sen i november fick jag för mig att säga att jag ska ha tomater som ser nice ut. Som har lite olika form och lite olika färger. Jag har en biftomat, en svart köspäs tomat, en gul avlångtomat. Nu känns det inte så skilt kul eftersom jag kanske 50 till 70 kilo. Jag har aldrig sett att de ser lite klerna ut i en fall. Men det är också en lärdom då. Det kanske är Manimaker man ska ha en bra stabil, vanlig röd tomat. Man ska inte svilja in på den här sidospravet. De är ola nyhet härordes. Det är ju ett namn som inte många som heter det ännu för tiden. Det är det jag har då. Härordes. Blackball. Till grella den randiga tomaten. Det här är en bra rin. Det här är det bästa. Det är bra randigvin och håll. 40 meter, alltså rödsgår. Det ska bli 5 kilo. Torkar det grå att det hoppas. Det låter en liten så mycket. Det är ju att jag går ut på internet och kollar vad producera. Den manimaker funkar det ju rätt så bra för att då sa internet mellan 3 och 5 kilo på plantar. Då ska jag sätta 30 plantor. Då var 90 savor under 100 kilo. Sen hade jag potatispest också. Jag lyckades väldigt bra med förlora. Du kanske 20 kilo på pesterna och kommer bara upp i 102 kilo. Så jag har nådde i målet. Men det var verkligen på grund av pesterna. Man vill följa ditt projekt då. För mig är det en av den orbanabondeklasse. En klass som just nu bara dittillade. Ja, precis. Mitt mål är att vi ska upphöra som klass. Det är ganska lätt för det. Vi ska göra det över rätt tillfälle. Då gör man det på urbana bondeklasse på Instagram. Och på bondeklasse på bloskar. I fall blir man vill följa oss. Så kan man göra det på. -Arbet för klasse. -Jag kan ju inte stå för mig intelligensk. När man kan få höra på bruskarhet är Matt och Nalsson. -Ja. -Miljan Andersson. -Följ på Facebook eller vad else? -Följ vår Instagram. Jag uppar vår Instagram-game genom att göra inlägg med många relevanta, roliga bilder. Tvareg är avsnitt. Kommer ofta en vecka efter avsnitt? Vänner fäskar jag att ändra det och släpper det sampluts. -Eld punkt och punkt, rorelse på Instagram. -Tack, hit med förna vissa. Jag tänker att man kan göra det som man. Då berättar det inte att skäkta godt. Fett. Han har en skäran. Eller? Han har betat klasse. -Histat jag bönderna. Som jag tjällar en. Tack. Det här är lite rittverktyget. Det är det jag är passade. Det var ju det med att det är ett omvänt pålpotprojekt. -Het är att jag bönderna ska bli och vara. -Får jag glasöka de på sig och komma in till stan? -Nej. -Nej. -Det är ju en kalle fixade. -Ja, det är ju mycket napsligt. Tack så mycket förna, listan. -Haha, det var bra. -Tjuhå. Hej då. Så s***. [Musik]