450: Dollarn rasar, guldet rusar – ser vi slutet på vår ekonomiska världsordning?

I kiga presenterar, ljud av förändring. Du, vi måste prata. När livet händer, då finns vi där. Som när du plötsligt måste flytta och inreda ett nytt hem. Välkommen till i kiga. Detta medier landa riktar sig till dig som över 25 år och redan använder nikotimprodukter. Syn innehåller nikotim som är ett mycket beroende från kallande ämne. Syrliga körspär, inslag av mandel och toner av citrus. Nyas syn "Black Cherry" kommer ifrån matets slim i Styrka 3. Läs mer på syn.se. Hej, du företagare som vill köra helt elektrist. Det är finns 2 åta professionell för. Nu har vi kampanj på våra nya elektriska pro-ways-modeller som till exempel "Pro-ways City Electric" med leasing från 3899 kronor i månaden. Med service och garantiat restvärde för extra trygghet. Kolla in 2 åta.se, trasportbildar. Den här veckan är en otrolig gäst. Historiskt har det bella alltid känså, så länge du har en dollar så vet jag att allt det kan använda min dollar för att få ta på de där reala tillgångarna som vi till slut behöver för att skapa någonting allting från energi till metaller och andra råvaro. Men har man börjat liksom ifrågasätta om min dollar i min dollar? Då har vi mer och mer ett paradig enskift, så där vikten kommer vara mer på att ha ja kontroll och tillgång till reala tillgångarna. Rikard är fortfarande pappaledi som ni får nöja er med mig, men vi ska fortsätta på förra veckans tema. Det har gått nästan 20 år sedan finanskrisen. Jag minns den fortfarande, jag ska väl. Jag var själv nykläckt journalist på en tidning. Och fattade väl inte fulltet för att få som pågick där ute? Men man förstod ju ändå på något sätt att det finansiella systemet var gungning. Den gången fick samhället trycka ut och rädda lite banker och så bråste ju faran över efter en tid för den gången. Sen blod det kris i Europa. Ni vet grekland och allt det där. Centralbanken har rykt ut räntorna sänktes och man tyckte man som är pengar och så bedar hade även den storenen efter en stund. Och så efter några år utan räntor så kom ju covid. Och det var dags för brandkoren, alltså centralbanken, att åka ut igen. Alla de kriserna har ju varit väldigt olika under ytan, men i grund av botten har man lösst om ungefär samma medel. Alltså vi sänker räntor, vi trycker pengar, och sedan efter en tid så rinner rädsran ur systemet och vi vågar se framåt igen. Men under alla de här åren och kriserna har det funnits olyckskorpar som ropa till bakgrunden. Och budskapet har alltid haft samma innebörd. Att det här som vi påhåller på med är inte hållbar. Att vi inte kan ha som ekonomisk idé att dra på som massa skuld. Och sen när arrangemanget knakar i foggarna tar på oss ännu mer skuld för att slippa lösa de verkliga problemen. Problem som kanske handlar om demografi och produktivitet och stelbientapanjonssystem eller ineffektiva stadsaparater av allt möjligt. Centrumptack upp igen för året i mitt intryckat den här karen har kommit tillbaka. Och min känsla rätt eller fel är att den just nu kunga starkare än på väldigt länge. För det hände en massa konstiga grejer i ekonomin. Just nu, nu i vinter, priset på guld har stigit till nästan skrattretande nivåer. Vilket genom historierna tolkats som är tecken på att folk kollar på att förlorar förtroendet för våra andra vanliga tillgångar. Det priset på silver har spårat ur helt och hållet, det bara stiger och stiger och stiger värdet på dollarn. Alltså världsvalutan har rasat och priset på Japan ska jämn skenar. Och alla de här grejerna får folk att påstå saker som att systemet nu håller på att gå sönder. Alltså kända finanspersonligheter som Headphones förvaltar en Ray Dalio, går ut och säger att det vi ser nu är på den sätt slutstationen för vår generation's ekonomiska system. Vilket ju låter dramatiskt när man tänker på det. Det är ganska lätt och trollbindas av de här idéerna och utsagerna. Och visst alltså på många sätt så låter det faktiskt ohollbart att hålla på så här. Att låna pengar till högre vänster utan om riktigt tanke på att de också ska betalas tillbaka. Men samtidigt är det också lätt att på något sätt ryckas med av alla svartanys rubriker och olika virala inlägg på diverse sociala plattformar. Och kanske överdriva betydelsen av dem. För ett ofta så finns det i faktiskt rationella förklaringar i bakgrunden. Det här vill jag prata med någon honom, så jag bjöd in Namik Imelbeck på S.I. Banken. Namik har en ganska ovanlig bakgrunden. Han är makrostrateg. Vilket är banksvenska för att han har gjort det till sin specialitet att försöka förstå de stora sambanden i ekonomin. Och han har gjort det här på väldigt hög nivå. Han har jobbat för människor som exempelvis Paul Tyroy Jones i USA. Som för många börsintresserade är någon slags husgud helt enkelt. Och där till på en rad andra namn kunde jag internationella fonder i London och New York. Namik har ju levt genom de här kriserna som jag precis beskriv. Och sitter nu på första pakett när det finansiella systemet är med att du älta och möbleras om igen. Så jag ville fråga honom, vad är det som pågår där ute egentligen? Ska man vara oerolig för någonting eller finns det bara en helt normal förklaring bakom allt det här som händer. Svaret är får vi efter pausen. Häng kvar nu. Viss barnsvassar, Societel general, den franska banken som erbjuder handled med Bull och Bear, Certificate och Track and Certificate och andra börshandra produkter som att ge kunderna möjligheten att komma åt olika affärer. Det finns ju en fördom att det här är superdyrt och att den här marknaden på något sätt är riggad på ett sätt som gör banken, Societel general, alltid tjänar pengar. Men intressellan är det så att banken faktiskt förlorar pengar på det här. Oja, oja, det har hänt mycket. Om det är kraftiga rörelser så tar absolut banken förluster. Det gör vi, skulle jag säga, varje vecka. Men det är i långa loppet så hade vi inte kunna bedriva businessen om vi inte hade en bra diskontroll. Det är inte alltid att vi kan emittera produkter, kunder efterfrågar ibland en specifik hevstång på en mindre aktie och se vid att den har att det är väldigt volat till aktie, så är det inte säkert att vi kan ibjuda det. Där är ju och kymstanden på Societel general att banken också kan förlora, beror ju på att det är ju banken, Societel general, som man gör affärer med när man handar börshandel produkter. Köper du ut sätt för kort som får du pris på olja och oljepriset går upp så måste ju banken betala dig pengar när du vill ta hem den emitterad vinsten. Och för att inte banken ska förlora pengar som måste man också investera i olja på en internationella terminsmarknaden. Men när det blir kraftiga rörelser så är det inte alltid banken hinne med vilket, ja, det är ett kul perspektiv tycker jag, för jag gissa att många tror att när man gör den här typen av affärer så sitter alltid någon finansman på andra sidan och täljer pengar mekniv, men så behöver alltså inte vara. Societel generals produkter finns hos exempelvis Nordentalka Vansa. Du känner igen, de är bostävande av SK i produkten annett, läst på innan du investerar och kommer ihåg att alla investeringar innebär risker. Där är inte investeringsordidning, men stort tack till Societel general. Då är vi tillbaka och som är kort sammanfattning, när man läser tidningen och på sociala medier så kan man ju gärna få uppfattningen att den finansiella världen är i någon form av upplösningssystem just nu. Dolan rasar, guldetgenar och olikskorparna sjunger, och jag träffade namnik Imelbeck för att jag ville fråga om vad er det som pågår där ute, och det gjorde jag också. Jag tänkte att jag skulle fråga dig, vad er det som pågår? Ja, det är en ganska stor lök och skala här. Så vi kan börja med att säga att vi är i något form av absolut geopolitiskt, potentiellt, geofinansiellt paradingsgift i och med Trump administrationens inträde. De får hålla sig helt annorlunda till vad gäller speregler och hur man ska arbeta med sina partners på olika ställen i världen, men också kanske inte de som är partnersfullt ut om man till exempel kina. Och det är att börja producera sin styrka genom en av de största främsta vapen de har, vilket är dollar och den liquiditeten i amerikanska marknaden som hela världen behöver. Så det har nu blivit en negotiation tool till stora drag och det har ju liksom i krattsarna kring den här medsationen, framför allt stillen, Mirens, Papper, inn precis innan Trump tillträd eller i början har väckt ganska mycket farhåg för där lyfts ganska många knasiga förslag. Stiba Miri är då en av hans främsta ekonomiska advisers som nu tillfället sitter som gubernör på Fed. Vad stod det i det här pappret? Det är väl mycket till det som går tillbaka till morrelagar, kord, men några av de extrema förslag som kanske har lyfts där är till exempel skulle man kunna sätta en skatt på utländningar som håller trecheris. Folk som investerar i amerikanska stadsobligationer och centralbanker som måste hålla stadsobligationer som för att parkera sina effektsreserver till exempel. Så det är väl kanske någon några av de mer extrema förslagen, men det går i litet hållet av weaponisation av American financial assets för att progisera makt och fortil. De handelsavtal och tariffavtal som man vill ha. Det har inte det faktor hänt, utan du snarare mer att det känns som en risk att det kanske finns något sådant här i bakgrunden. Vi gjorde ett avsnitt om morrelagar och kord för ett år sedan med din kollega Gustaf Helgson. När du hörde de här idéerna, vad tänkte du då? Oj, om man som har ut väldigt mycket så har vi så ett problem, vilket är att man är på stor en avancerad västerlens ekonomi men om man tittar på den skattebas som de har är alldeles för låg, så de behöver ta in med skatt. Vad vi har till exempel i Sverige och Europa är ett oftast att måms utgör 25 % av skatteintäkterna. Det finns ingen Federalmoms i USA och måmsen är på det stadsnivå och det är allt från 0-70 % på det stads. Så problemet är att det tar sin för lite skatt. Nu har du gått pågått så pass länge, så hur gör du nu politiskt för att övergå till ett stäm som är mer och mer måmsbaserat? Det är väldigt svårt att få igenom det och fortfarande vara en populäpolitiker. Så vad i next-back-stoppjen är tariffor, vilket är i princip en måms, men som du kan alla fall rhetoriskt säga är en skatt på utländningar. Men det är den där företag som betalare, det är en portagare. Det kommer att delas mellan exportörer från utlandet till importörer i USA och till konsument i USA. Det kommer att sprida sig ut mellan de tre, men att det inte är en måms är felaktigt. Men det är det som är det som tydligt saknas med det att i USA tänker tar infelitisk gatt. Alla minst säkert andra till förra året, då stod Donald Trump i Rosentrigården utanför hittar huset och höljda natavlan och berättar om att hysteriska tullsatserna som skulle se tas på olika länder runt med världen. Och då regerade marknaden väldigt negativt och fick stora borsfall och oljationsräntorna gick upp väldigt mycket vilket man tolkar som. Nu finns det stora oro och stress i det finansiella systemet och det här ledde till. Jag förstår att de sen bakade och pausade de här idéerna ett tag. Sen under sommaren 2005 så trodde igång igen och de här tullbreven skickades ut och man bör sätta upp det systemet med tullar om man förhandlade i olika länder framåt tillbaka. Vad är det som händer där när han faktiskt börjar göra verklighet av de här idéerna? Är det början på det som vi ser nu? Ja, det är nog den verklighet vi ska förhålla oss till här framöver och är nog säkerhet. Just nu är ju hur vidare annans får behålla de här tullarna. Nu ligger det ju ett. Det ligger ju Hosepring Court, hur vi sa och vi väntar nu i veckorna på något beslut där om hur vidare det är illegalt för honom och inför de här tullarna. Jag skulle faktiskt nästan vilja säga att just nu så kan vi leva med 15 % i att tar ifrån liksom. Jag tror marknaden kan liksom gå vidare från det här och det är den så systemet slut och jag skulle nästan säga att om det här nu ojelt är förklaras och måste taas bort. Jag skulle nästan säga att det skulle kunna vara negatid för marknader för det skapade osäkerhet vad kommer här näst för Trump kommer inte säga. Okej, sorry, jag hade fel. Det blir inga tullar då jag får inte. Utan man måste ju tänka ut någonting annat och det blir sekt och tullar och det blir andra regelverk. Men då är vi egentillbaka i en osäkerhetsmiljö och marknaden är inte en dera föredra osäkerhet eller tydlighet för osäkerhet. Så det kanske paradoxala här och nu är om de här tullarna skulle rösta sner i Supreme Court USA att det bara öppnar upp ett nytt fönster till vad kommer nu. Medans vi kan nu när vi har ett ramverk på runt 15 % lät små van i vet vad som gäller och ska vi lämna det bakom oss. Ekonomin och marknaden kan absorbera det, assimilera sig till det och gå vidare. Och problemet är om vi ska behöva riva upp det här igen och gå igenom en till form av chockprocess med andra typer av tullar som kanske är sekt och baserade eller på nationals security baserade. Det fanns ju en konspirationstydurgit till exempel det här med den här grönland konflikten och den var tänk om Trump och tjän att han kommer flora retten att ha de här tullarna i Supreme Court. Ja, men de måste han göra på nationum emergency rules och då är en grönland konflikt ett nytt sätt att få in 25 % i att tullar. Men jag tror vi har gått vidare för det, så den konspirationstydring tror inte att det är helt rätt. Men parligt med det här under förr året så ser man ju hur guldpriset går upp en allt mycket. Och dollarn har ju hela tiden förfagats. Vad ska man läsa in i det där? Jag tror förguld och sig silver framförallt så har vi en perfekt storm. Låt mig gå in på det om en skund, men om vi tar dollarn först så finns det också naturliga förklaringar till dollarns försvagning. De flästa andra centralbanker i Europa, de är precis klara och metita PSB och Riksbanken med sina sänkningar, Fed har varit senare i sin syker, så de levererar räntesänkningar och det hjälper att försvagga dollarn. Och när de sänker räntorna då vill kapitalet få nån annanstans det räntorna är redaktivt ett högre och då säljer man dollarns vid dollarn billigare, är det så det funkar? Mekanisk. Jag skulle kanske säga att en markanisk aspekt av det där är till exempel att du har stora sig pensionsförvaltar och assetmanagers i Europa som sitter på väldigt mycket kapital, för vi sparar det. Det måste jag mysteras nånstansens mycket av det ligger i USA, så du är äger du till exempel amerikanska aktier och då i frågan ska du ha en fx hedge på det, eller ska du ha en öppen dollard position. Om du ska ha en fx hedge på det, då blir kostnaden om den hedchen högre, om det högre räntar i USA, eller i EU, eller i Europa. Du kanske blir att man har lägre hedgegrad, men när den där räntan kommer ner så drar man upp sin hedgegrad och det motsvarar med att man säljer dollarn mot till exempel i Europa. En hälsbafall lystande följer med det, det handlar om man ska om man vill utsätta sig för förändringarna i valuta kurser. Man tar bort valuta effekten i den dollar till gång som man har köpt till exempel. På det så har man en sold dollar position, helt enkelt mot en lång sig nastak position. Det här låter som en väldigt rimlig, logisk förklarning som inte handlar om de som avrottorna övrig och skämpet som det också kan beskrivas. Ja, om man tittar på agregierad data nu är den helt timelig ut, men jag tittar ju faktiskt bara här dagarna på det som teckit till och med december. Då kan man titta på alla utstående skuld som Federalskuld som USA har, alltså US Treasury's. I den datan så ser man inte att utländningar är det faktor säljare. Om man fortfarande accumulerar problemet är att det där skuldbärget växer snabbare än vad utländningar accumulerar så mer och mer så måste amerikaner köpa amerikanska statspapper. Men det är inte så ens så länge i datan, i alla fall att utländningar är outright sellers of Treasury's. Att man skulle på en sätt övriga amerikanska statssobligationer. Okej, så det här pågår i bakgrunden under 2025. Det här utflödet från dollar. Ja, jag ska ju då säga att man tar upp Hedgegraderna, men just också ju, men på det här så finns det en orokring vad den här administrationen har som ambition. Om man bara tittar på till exempel vad skottbäscent har sagt, så har han formulerat den här mandatperioden som till exempel USA sista chance, att växa sig ur skuldbärget och om man ska läsa lite mellan raderna på det där så är det Let's Run It Hot Strategy. Vad betyder det? Vad växer sig ur skuldbärget? Vad betyder det? Jo, det är så lite. Okej, så lite simple aretmik om vi du antar att du har en skuld på 100 procent mot BNP. Och du finansierar den på 3 procent, och så länge du kan växa med över 3 procent och så växer du dig ur du där skuldbärget. För då har den då en inkomst om du kan använda för att amortera dig, så din BNP växer starkare än vad kostnaden för finansieringen är och så vidare. I simplistiska termer, men så poängen är då att ha en situation där du har lite hög inflation där du har hög tillväxt, men du håller finansierningskostnaderna nere. Och då kan du låta tillväxt och inflation vad det är som hjälper dig att komma ur det här skuldbärget om man får kalla det så. Och det här är då i kontrast till att dra ner på såna utgifter, spara, genetad, svångräm och så vidare. Precis, så jag bara citerar skottbässent här, men det är ju såhär, de gör ju sådana försöker också och vi tittar på budget deficit. Det kommer ner lite tariffarna, hjälper med att få ner sin budget deficit, men som de har formulerat är fokus i den här 4-årsperiod. Det gör den på tillväxt och att skapa dynamiker för att impressivt växas ur det här och skottbässent har uttryckligen sagt att den stora åtströmningen ligger på näst kommandad mysor. Skottbässent skulle säga finansminister och en gammal hedgefond kille. Så då finns det en underliggande oro här med att avsikt den här är egentligen att skapa inflation, skapa tryckar ner räntorna. Vi har ju sett försöker till att influera fädd, Lisa Kukken, utav fädgovenörerna som röstar i räntebesluten, har ju Trump försökt sparka. Det har gått nu till högstadons. Alls Supreme Court, USA, så vi väntar på det beslutet också, kan komma ner som helst i princip, hur vidare han får det eller inte. Så det är många oro och små kring om det finns en ambition kring att run a tot strategy som skulle vara impressivt en dollar debasement, med att hålla räntorna ner tryckta igen för att hålla i princip från ett real ränteperspektiv och hålla räntorna nere. Och det blir då en negativ dollarstårig på det. Men på det så är det väl en första, så vi vill liksom en politiskt perspektiv och då vi har lite oro då kring Scott Mirenpaper och Mara Lagogcord de aspekterna. På det så har vi också en större business cycle i världen där vi har gått lite mot ut nu i par år utanför USA i alla fall. Men nu har räntorna kommit ner och det där ser ut och vända Sveriges till och med ut att kunna gå bra mycket bättre härifrån och det där blir ett återhämtningstema. Om man tittar och tänker i marknad cykels och i återhämtningsfaser det tenderar ju också vad negativt dollar och framför allt positivt cykliska valuter, vilket vi och svenska kronan har fått er för det här. Men inte bara vi i det gäller norska kronan nu också. Det ligger avställdens i stådlar, kivid dollar, alltså ni har selland och så vidare. Så cykliska valut och gå bättre för att det är lite återhämtningstema på det här. Så då vi är en politisk vinkel, vi har en, vad ska vi, en makromarknad cykels vinkel på det här. Vi har en påsättervis mekanisk vinkel vilket gäller de här hedge ratio och besteringarna. Och vi skulle kunna få mer tror jag om vi får ett Europa positivtema om det kommer att höga början av förra året så hade vi ett väldigt Europa positivtema genom att tyskarna satt i, satt igång ett nya insattiv för infrastrukturen, investeringar, etc., den positiviteten har väl svalnat lite så vad skulle kunna vara nästa prov Europa tema. Det skulle till exempel kunna vara att vi får någon fredslösning i Ukraine. Så det finns många aspekter som man skulle tala för svagdalar bara igen om man bortshred från amerikansk politik, men lägger man på det också så äldre på lite extra. Kan vi prata om ett begrepp som du använder här, precis. Det debatest med trade. Det är ett sätt på många håll främst på internet och olika internetforens som man kanske inte borde läsa och man ska förstå vad som händer i ekonomin. Men du nämnde ju då att det kanske finns en oro att USA som du tyckte ska köra en runnyttotta som man ska försöka att ta sig ur den här skuld knipagen om att växa ekonomiat mycket. Om du är nån som dig då är det man sitter på en centralbank, vad förväntar man sig komma hända i USA? Och om de föll i en sådan strategi. Vad är det man gör för att åstadkomma det? Så vad du vill göra, du vill ha centralbank-policy som håller räntan relativt låg och kanske man ska se lite genom fingrarna på att inflationen kanske lite högre än vad den borde vara. Du förmodligen rullade in statsguld i kortare ränte-papper för vad som kommer hända med gildkurvan, så räntkurvan är att säga tioårspunkten kommer räntan gå upp. Men du så länge du rullar kort nära var centralbanken sätter räntan så kan du hålla finansieringskostnader nere och sen låter du skatteintekterna öka genom att du har en hög nominell BMP tillväxt. Alltså inflation, press, real tillväxt som är direkt länka till hur skatten utvecklas sig och det är så du kommer ur det där. Och det är väl, vad ska man säga, en orthodox policy för moderna avancerade ekonomi är det kanske någonting vi är mer vannans i Merge-Markets och konsekvensen av det blir i princip en sälld dollar tema. Jag måste vara hoppa in här och förklara det här som de har mikserier. Räntekurvan är en graf som visar hur höggräntan är när en stat låna pengar med olika förfalladåten. Den amerikanska staten kan ju låna pengar som ska betalas tillbaka om några veckorbara, tressorbils eller tibilskallastiga eller så kan han låna ut med kanske tio eller 30 års löptiv. Och alla ni bologantagare där ute vet ju att räntan i regel i lägre när man har ett kort riktigt så kallat rörligt lån än när man lånar ut på kanske fem eller tio år. Och det i USA håller på mig just nu är helt enkelt att låna mer pengar med kortare eller upptid för då blir räntekostnaden lägre. Och det här och alla med grejerna som i USA håller på mig med tullar och allt och konsekvenserna som det får fördålan är en hel del människor i finansbranschen som kallar för det debatement-trade. Samtidigt som Dallan har Dallat i värde så har ju pris på guld stigit mot skiana inte minst nu under vinten. Ett dålig tecken menar ju då många olyxkorpar i den här karen. Och den här historien Saydamik började för ett par år sedan när Europa frösten ryska centralbankens pengar som bland annat låg på ett komto i Belgien. Det skapade en trend bland centralbanker att man behöver en större andel guld i sina fx-reserver. Alltså någonting som inte kan konfiska i oss. Så det är någonting jag sett under flera år så det finns ett naturligt understöd där så på sätt och vis kan man säga om man inte säker på om det finns roll av la längre. Om jag anses vara en bad guy så kan mina tillgångar ta oss och då blir kalkilerna av att bara sitta i fiat valutor från en fx-reserv perspektiv kanske inte lika bra. Att centralbanker, framför allt i centralasien, kina, polen mycket också har varit stora köper av guld i ett par år nu. Så det väl egentligen en del av ståringen att det är fx-reserver som diversifierar bort från dollar och euro kanske tillvisgrad i fördel för guld. På det så tycker jag att det är hant mycket annat som har skapat en perfekt storm just för äldermetaller. Och jag skulle faktiskt vilja lyfta vad som händer kina för par år sedan. Man gick in i en ekonomisk ris, räntorna gick i botten så räntorna i superlåga. Och om vi tänker på hur kinesiska huvudshållsbarar så har det varit väldigt mycket struktprodukt där i ränteinstrument. Om vi tar ett exempel så kunde du på en i corporate bonds i kina får nästan 8 procent för kanske bara 5 år sedan. Det är nu nere på att vi pratar 2-3 procent så ränt investeringar inte lönsamt från en kinesisk huvudspald och perspektiv. Din andra besparingar hade det förmodligen i kanske två till med tre lägenhet där du köpt. De har tappat mycket inom en ältvärde. Johanen tappade i värde, men du kan inte växla ut ur Johanen för du har kapitalkontroller. De stängde loapol för bitcoin, de förbjör bitcoin mining, lokalt i kina. Och vad gör man då då köper man gold kanske om man vill hitta en ny alternativ investering som inte är vad ska man säga. Johan dominerade, så jag tror om det är mycket kinesiska huvudshåll som ändrade sitt beteende i med en kina krisen. Det äldrades på ytter är mycket förra året för de lanserade ETF-färgen kina som retail kunde mistera i golddTF för man. För innan köpte de exakt med på fysisk basis. Men den stora innovationen är då de här golddTF-färna som kom förra året, så det har dragit sig massit med inflöde. Och på det nu så har vi, när vi får starka trender så har vi mycket algoritmen funder som är trendföljare där ute som hänger på och äldrar på det här. Och sen har faktiskt spelar det tullar också nu i spelar också en roll, för det finns ett hot, det finns möjlighet att det kommer tullar på ädel och industriella metaller. Och hotet eller förväntningen, hur man kanske ska se på det eller risken om att någon som skulle hända har gjort att ädel metaller och tillvistiga koppar och annat har börjat hårdats i USA. Utanför USA har det i princip varit lite mer svår åtkomligt och det trycker ju och priserna. Alla de här effekterna samtidigt har en svag dollar, metaller och golddets attra det dominerat och handlas i dollar så det har en negativ dollar som hända på metallerna. Men du har också ett skift i hur retail bete sig i framför allt Asien och Kina. Du har centralbanker som är strukturella köpare över längre tid i framför allt guld och du har de här risken för att det kanske blir tullar på de här grejerna, vilket har gjort att det är hårdats väldigt mycket accumulerats väldigt stora lager av guld och silver i USA och skapat lite brist på andra ställen. Och det hjälper att trycka till upprisser också till det. Det är mycket som har hänt samtidigt här och nu tror jag att det här har blivit inprincip en lite som en mimstok som, för man kan följa flöden också på ETF för USA och här i Europa. Och det är ganska tydligt nu en lite av en mimstok retail trade. Som jag tycker har viss fundamental support från framför allt guld från att de centralbankerna finns där som strukturella köpare, men det gäller inte silver till exempel. Och jag tycker att vi är någonstans nu i epicentret av att det här är en perfekt storm, men skulle vi börja ändra lite på de här variablerna så tror jag att kanske case ett svarna lite till exempel. Om Trump utnämne någonstans nästa Fedgovernör som inte är bara någon han har direkt telefonkontakt med och kan influera Fed att liksom lugna ner lite på det här dollar. Att vi bäst med en temat och att det har en självständig centralbank, om vi får det beslutat att han inte får sparka Lisa Cook, så då kanske vi kan gå vidare från att oroas hur vi där Fed är independent eller inte. Det är en potentiell kattelsat och en annan skulle vara till exempel om att det bekräftas att det kommer inga tullar på metallerna, oroar inte, då kan de här lagrarna börja komma ut i världen igen. Jag tror att vi är nära en punkt att vi kommer få bekräftelse för vid stormen kan fortsätta eller inte på samma grad. Men tittar man på uppgångarna i Silver här under de senaste veckorna, men också i Guldon, som man ser på det visuellt en graf, det är ju som att titta på en videa aktien eller något sånt. Ja, jag skulle säga att det börjar se ut lite som GameStop eller något liknande, så att vi får komma ihåg också att det här är rätt illekvida grejer. Det krävs inte så pass många nya köpare för att det ska. Precis. Vad man brukar säga är att allt Guld som något som brytigt kan fylla sig i en större simbaseng, interiktigt tolumpisk size, men därom kring. Framför att Silver kanske inte är det mest likvida och samtidigt får du gigantiska inflöden genom ETF-produkter och trendföljande algofonder. Vi har pratat om tollar, vi har pratat om Guld, men ovan på det så utspelar sig någon slags dramatik i en av världens viktigaste ekonomier, Japan. Värdet på landesvaluta, gännen, har stigit nästan okontrollerat och en del menar ju då att det här skulle vara del av en större helhet, alltså en illa varslande helhet. Efter pausen, vad händer i Japan och är det någonting som vi ska bryr oss om? Och hur ska man tänka om allt här som händer som sparare och kanske som bostadsägare i Sverige? Häng på. Japan har ju levt under i princip två decennier med en situation där centralbanken konstunerar lite stöd, köper genom QE-program, etc. JJBs, alltså bonds som staten ger ut, obligationer som staten ger ut. Det är ett sånt här som vi kallar för kvar inte det var lättnader, precis för ursäkta min svängiska här. Men på det också har vi haft en domestik, pensionsindustri, framför allt GPAFs som är den världens största pensionsförvaltare i Japan som har också ändrats instrategi, investeringsstrategi, sen runt 2018, precis 2018. Tidigare var de väldigt tungt allokerade till domestikabligationer och de bestämde sig, nu ska det taas mer risk så de har dragit ner kvoten där och köpt mycket mer utländska aktier, aktier överlag, domestik också för den delen, men också utländska obligationer. Så de är också inte en lika stor spelare, så nu har det tagit bort två stora strukturella köpare av statsobligationer i Japan i tärmare av Bank of Japan och lokala pensionsindustrin. Och då har marknaden blivit mycket, mycket mer tjänstlig för vad som händer med japanska statsfinanser och mycket mindre tolerant till fiskala lättnader. Förra hösten röstades ju tackage i fram som ni premierminister för äldre P partiet i Japan och hon gick lite på en, vad ska man säga, Abonomics Light Agenda, inte riktigt samma sak, men hennes fokus är på att ge lättnader till huvudsållen öka gasar lite fiskalt och toleransen för marknaden har inte funnits där, för det. Det är viktigt att göra att lång rentor i Japan har sjuktit i taket. Det finns en tydligen en hel del att säga om Japan, men det blir också rätt komplicerat rätt fort, men vill man bara förstå den grundläggande idén, så har alltså Japan under väldigt lång tid haft konstjort låga rentor, som en konsekvense av att både centralbanken och de stora pensionsfonderna har sparat mycket pengar i Japan's egna obligationer. Japan ska statens lån. Nu gör man inte det i samma utsträckning längre, samtidigt som den nya politiska ledningen signalerar att man kommer slösa lite mer med statens pengar för att hålla liv i ekonomin helt enkelt. Och det här menarna mycket gör ju då den internationella lånemarknaden lite orolig, vilket har lätt till att rentorna i Japan har gått upp. Och när det här sker så är det fler som vill investera pengar i Japan för att de gillar att få ränta på pengar i helt enkelt och då måste de köpa Japan ska igen och gå igen den upp väldigt mycket. Och för att då återknyta till USA och till Dolan, eftersom Japan är den största utländska ägaren av amerikanska obligationer, så finns då en oro därutet att både Japan och andra människor ska sälja sina amerikanska obligationer för att det är helt enkelt att bli ut med tilltalandet äger om Japan ska. Ja, det fattar. Det är komplicerat, men det är inte nödvändigtvis nån kris som vi ser utbildas av. Det är ju från vart massagerar som pågår samtidigt. Om jag bara får ge mig på att försöka sammanfatta där väldigt kortfattat. Så har vi stora rörelser i Dolan som på olika sätt verkar ha många naturliga förklaringar. Vi har stora rörelser i guld som också verkar ha många till synes naturliga förklaringar och silver också och igen. När alla de här pusselbitarna eller kontinentalplaterna rör sig samtidigt så verkar ju många människor därutet läsa in att det dramatiska saker som pågår. Så exempel då den här Ray Dalio Hedgefondsvaltaren som här om dagen går ut och säger att det här är sista kapitlet för den fiatbaserade ekonominas och en ekonomi som bygger på våra pappersvalutor som sedan 1970-intelänge backas upp av guld och så vidare. Och när hans uttrycker på det sättet så låter det väldigt dramatiskt då blir man ju såg jag på att köpa konserver och sätta sig i ett skidsrum. Jag kanske inte skulle dra det riktigt så hårt men jag tror att vi lever i en värld där där den reala tillgångarna kommer ha större betydelse för. Och det är allting bygger nåt stans på roll av lag. Historiskt har det väl alltid känså så länge du har en dollar så vet jag att jag alltid kan använda min dollar för att få ta på de där reala tillgångarna som vi till slut behöver göra. Behöver för att skapa någonting allting från energi till metaller och andra råvaror. Dålar ni sig spelar ingen roll utan det var jag kan göra med den. Men har man börjat liksom ifrågasätta om min dollar är min dollar. Då har vi mer och mer ett paradinskift. Där är vikten kommer vara mer på ha jag kontroll och tillgång till reala tillgångar. Och det kan spela ut på flera olika sätt, det kan spela ut geopolitiskt, till exempel ha jag influence över områden och territorier där de reala tillgångar som min ekonomi behöver. Och att jag kan få tillgång till dem. Så det blir att det blir ett helt nytt geopolitisk fackspel. Men det blir också ett helt annat spel i timer av hur jag ska hålla mina sparade medel i vilka instrument och vad jag ska sätta dem. Det går lite åt i hållet när det finns en sprikka i fasaden för att fiatvalutan är stensäker och jag vet att den är min och jag kan göra vad jag vill med den. Är det inte fallet längre? Då kanske jag bara måste hårda reala tillgångarna till en större utsträckning. Men både fysiskt, men också geopolitiskt. Om du hade varit en svensk pensionsbarare, vilket jag inte har att du kanske investerare privatbarare med långskresont, hade du från sätt för att obroliga vad det som händer idag? Vilken effekt det kommer att få på mina besparingar? Ja, jag kanske skulle tänka framför allt om jag har inflationskydde min portfölj. Om det här går mot ett tema som vi pratar om tidigare, turanet tot och att inflationsförväntningar och fartiska inflations kan vara på väg upp igen, har jag tillräckligt inflationskydde min portfölj. Ett naturligt inflationskyd är att äga rovaror, historiskt. Och sen kan man göra andra saker med tips och inflationsintexerade barns. Men det skulle väl kanske ge vet den här backdropen vad inflationskydde min portfölj? Skulle du äga eller hyra din bostad? Jag skulle äga min bostad som är en real tillgång. Ega är en bostad alltså och spara i reala tillgångar om man tror att det här i framtiden som vi kommer få se präglad alltså av mer inflation i samhället. Med reala tillgångar kan man tänka fastigheter, rovaror eller aktier i bolag som kan hantera en högre inflation genom att man då kan höja priserna utan att kunderna sticker. Det här är inte investeringsrodivning, ska jag säga. Men det är en fråga som jag tänkte en hel del själv på här under vinten när allt som tar pågår ut i världen. Man mick inget bak var det här till vardags makrosrateg, som du heter på SCB, innan dess på en hel radafonder i London åt New York som man har lyckats och portfölj förvaltare. En av de mest intressanta och givande intervjunar som jag har gjort på länge tycker jag. Och jag hoppas att ni också lärde i någonting. Kapitalet är med dem ordens slut för i dag. Skriv gärna till oss på Instagram. Då hittar vi kapitalet programmet, klippet saker så för krok. Vår kompis Rickard får vi förhoppningsvis träffa igen nästa vecka. Hej då! Sektor Alarm Det är bara Alarmet, du börjar in då! Du kan ju vänta ner! Ja, det låtak skit! Krut? Ja, och jag har gått bak. Ja, det var märkligt. Ja, grädde! Ja, jag ser på din bild, att det är en sån för råd och de har språkande ljus i torta. Det är trusfullt mig att det är inget. Ja, men du kan vara lugn. Ja, då får man väl gratulera. Ja. Sektor Alarm skyddar mot inbrott, brand och extravagant att tåt ljus. Se våra erbjudanden på sektor Alarm.se. Hon har extravagant på hemmet. New dag, nya möjligheter. Kör hårt på jobbet i köket när du gamer. Kör hårt med din pete och din partner. Eller gör som jag. Och kör hårt i en radio studio. Att äta mer fiber i enkelt. Oavsett vad du är. Kör hårt med vasa hundra. Nyt år. Nyja regelverk. Men lugn på PVC hjälper vi dig att sin möjligheterna bakomkraven. Så att du kan bygga förtroende och fattar rätt beslut när omvärlden förändras. Ta nästa steg med oss. Välkommen till PVC.