Go back

Cecilia rekommenderar: Selma Lagerlöf

49m 11s

Cecilia rekommenderar: Selma Lagerlöf

Transkriptionen skildrar Selma Lagerlöfs väg från en okänd lärarinna till en av Sveriges mest älskade författare. År 1890, vid 32 års ålder, skickar hon in ett utdrag ur vad som blir *Gösta Berlings saga* till en novelltävling i tidningen Idun. Berättelsen, som hon skrivit under nattliga pass, vinner tävlingen och blir startskottet för hennes karriär. Texten följer hennes uppväxt på Mårbacka i Värmland, där hon tidigt bestämde sig för att bli författare, och hennes tid vid lärarinneseminariet i Stockholm, där hon fann sin litterära röst. Efter examen arbetar hon som lärarinna i Landskrona, men drömmen om författarskapet lever kvar. När *Gösta Berlings saga* publiceras möts den av blandad kritik, men Lagerlöf ger inte upp. En avgörande vändpunkt blir mötet med författarinnan Sophie Elkan 1894, som blir hennes livslånga kärlek och ett viktigt stöd. Med Elkan reser hon i Europa och hämtar inspiration till sina verk. När romanen får ett ekonomiskt uppsving kan Lagerlöf slutligen säga upp sig från lärartjänsten och satsa helhjärtat på skrivandet. Transkriptionen betonar hennes starka självförtroende, hennes kamp för frihet som ogift kvinna och den avgörande roll som kvinnliga relationer spelade i hennes liv och arbete.

Transcription

7220 Words, 42123 Characters

Swedish
Petri, Sveriges radio. Värmland, juli, 1890. Det är knappt tyst i huset, förutom en pennsrassbande mot papper. Kvällens uppslutna fäste över, på en enda som är vaken här på små timmarna, en tröttid få år i kvinna med kockt kort snaggad hår. Hela natten har en jobbat frenetiskt, fylt arkefter arken med ord. Men nu tystnade skrapande ljudet tvärt, pennan lyfts och skribänten spetsar örona. Är det ljudet av en gungstoronhör som knärar därut i salongen? Hon skakar på huvudet. Det berättelsen som svjepa med henne. Men stela fingrar gnugga om sig ögonen och fortsätter. När klockanslå 6 och morgon solen strålar, sen länge jagat bort sen som har en svartanat mörker, ligger en halsbritande och oimotstånglig berättelse framför henne. Arken samlas i jobb, och efter att ha tagit förväl av världfolket och hon stigit om bord på ombåten, är det så dags att låta världen för möta henne skapelse. Men nu är det brott om. Under resanslås pappersbunden skynsamt in i ett paket, förskägglas med lackos gill och så fort de kommit i land, skickas alltid ihop i väg. Motagaren är tiningen idunds nog väl tävling, och innehållet är justa bärlingssaga. Historien som ska bli stadskottet för ställma lagerlövs, maka lösa författare karriär. Det här är berättelsen om sällma lagerlöv. Hela svenska folket sagotant, som under utan dölig det traditionerande författarskap, åtmanumentalt självförtroende som gav en emot och gång på gångsplekarglas taket. Det här är Peter historia, misser silja dyringen. På sommaren 1890 är sälma och tidliga lagerlöv, inte minsta känd. Vist hon har fått en dikt eller två publicerade i mindre tiningar, men nästan ingen har det talat som man är. Det ska det snart bli ändring på. För det som ligger i paket som har stjättas skickats i verk till Stockholm är ett utdrag för det som ska bli en av juvelarna i den svenska litteraturskatten. Den 32-årjälarar innan sälma lagerlöv vet förstås inte ännu vem det hon ska bli. Men hon är övertygad om att det jag skickar in, ett bidrag till tidningen idus nå veltävling i ena stående. Att hon själv berpå ett stort snylle. Tiden ska visa att hon har helt rätt. Men för tillfället är hon bara den anonyma fröken sälma lagerlöv från vermland, som nu när sommaren lide mot sitt slutsnart är på väg hem till vardagen igen. Som mesta dagarna i barndomsträckterna ska byta mot lära till varorna i den skrona, där hon bor sen fem år och jobbar på elementarskolan för flickor. Så när hösten gör sitt inträde tar fräken lagerlövtåget söder ut, gå väger från landskrona station till skolhuset där hon bor och jobbar, packar upp sina väskar och gör sig redo för en kommande terminen. Men hela tiden finns drömmen där. Den om det är egentligen väl ägnas åt. Författar livet som kan bli verklighet om om vinnerna den och vältävlingen. Vi ska lämna sälma lagerlöv där i landskrona på höstterminen 1891 stund. Låta henne hanterar eventuell nervositet inför framtiden på egen hand och luska lite i varje som har fått den och blev inspirerande författare. Vi reser tillbaka till vermland, gånger för tio år tidigare, till östra ämteviksokken i hjärtat av friken traktan, till en god som heter Mårbaka. Det är inte så jättestämning mellan far och dottelagel över på hösten 1880. Den tjötdoria selma har bestämt sig. Hon ska lämna hemmet för att studera på lärarenis seminariet i Stockholm. Men hennes pappa är rikostar har också bestämt sig. Det ska hon inte alls. I nästan hela selma lagerlövsliv har hennes pappas vilja fått råda. Han är en karrismatisk och livfull person och selma verkar verkligen älskas in pappa. Men han är också en lynnetyp som dikterar vardagen för hela sin familj. Även om han då var en varm och på många sätt lekfull och härlig pappa så var han ju också en patriark som var van att bli åtlydd och det var hans om bestämde på Mårbaka. Det här är Anna Karim Palm. Författare till, jag vill sätta värden i rörelse. En biografi över selma lagerlöv. Och han hade inte. kanske samma idéer om selmas framtid som hon själv hade, så att det blev en del strider när hon blev äldre. Och den här gången gav pappa en förlorande kämpen. Hans Mellandotte gör sig redo för att börja ett nytt liv i storstans. Ett liv som startar med en utbildning som ska göra ett hokan för tjäna sitt eget uppe heller. Vilket absolut inte är en självklartighet för en kvinna som hon vi har att ha lätt slut. De alla flesta gifter sig och blir försörd av sina män. Men selma lagerlöv kommer inte gifta sig. Det är stått klart för den, sen hon var lite flicka. När hon var yngre sa hon att hon inte skulle få någon kavaler för att hon var så ful. Men vi misstänker att det handlar om att hon inte vill gifta sig. A flera orsaker. Men en av de är troligen att hon är månomsinfrihet. Vuxna ojifta kvinnor är myndiga. Det har han varit sen 1863. Men så snart hon gifter sig att gå myndigheten förlorad. Den lämnas över till maken. Det finns ett jättefint citat i ett brev där hon skriver till en veninna. Om man inte kan fördraga något harskap över sig är det bästa att vara ojift. Hon vill ha frihet, kunskap och vidgadevider. Men i med ett familjens ekonomi blev stadigt allt sämre så hon inte kunde räknas med att bli försörjda. Men hon skulle bli tvungen att klara sig själv. Därför lämnar man lägga lövsigt föräldrarna om man växt upp om 2 syströgt 2 bröder. En kärleksfull mamma och en äldskad med lite oberäckning på att få upplugga till lärare. Det är en äta av de ganska få jobb som finns tillgängliga för kvinnor på den här tiden. Men utbildningen ska gärna så mycket mer än lära rinnaexamen. Den ska skittla en nervosorna och göra att nåt som hon bör innom sig börja utveckla ut sina vingar och långsamt bli flygfärdigt. Högrällar inne seminariet är inrymt i vackra lokaler på Rida Gatan på Östermalmi Stockholm. Där börja sälja på hösten 1881 och skolan bjuder henne på nya upplevelser. Nackademiska förstås, men också sociala. Fröken lagerlöp kan beskriva som en ganska tystlåt en lantisk med en omodern lång hårfläta på ryggen. Men hennes nya klasskamröter är även helt annan kaliber. De kvinnor som seminaragelömetet var till stor del med bildade och intellektuella och självständiga. De drivs också av en stor idealism. De ville vara med och utbildade uppväxande flickor. Det var ett sätt att bidra till samhällets förändring och förbättring. Man såg det lite som ett kall. I denklät sen upptasselmar lagelö från Norrbaka i Värmland. Från och med nu är det alltid kvinnor som kommer spela de viktigaste rollerna i hennes liv. Det är rätt intressant att man lever mer eller mindre än gen. Odlad, kvinn och värdel är en helt dominerad kvinn och dominerad värder. Man kan säga att det är ytterst två män som överhuvudtag betyder nånting i hennes liv på typare sätt. Om man bortsar från pappan och bröderna. Men under tiden i Stockholm finns det också något annat. Nån som redan lägger och darrar inom en. För hon läser lite i att turhistoria om att det berömda författare och verk. Hon har läser om det finns skallde en johanlöd vid Grundeberg och en vin ongande diktaren Karl-Mika Elbelman. Då slås hon av en omvälvande insikt. Stockholm, 1880-talet. Tankarna pilar runt i huvudet på en unga studenten som sträter upp för den branta backen längst med mankskinatsgatan. Upp på Brunkebergs åsen. Runt om kringhänner bredde Stockholm utsäg. En stad som växer och moderniseras för varje dag som går. Telefon växlar och nya pampiga byggnade dyker upp överallt. Men cellmar lager löf är ljut in dig i sin egen värld. Långt borta från industrieåldens buller och stök. Hon vandrar för sjunken i konsten, litteraturen och på de utsökta berättelserna som de stora diktarna skänkt världen. Belmans fantastiska person täckning i hans fredmandsepistlar eller rymde bär i skodmodiga soldater. Och så slås hon av en tanker. Varför skulle inte hon kunna värva lika storslagna berättelser som litteraturhistorigens giganter? I hennes värld, i barndomens värmland, där finns det minst lika starka karaktärer och berättelser linjer. Hon tvärst annor och känner marken själva under fötten. Där är den, sagan, den mäktiga historien, den som måste skrivas. Och den enda som kan göra det, det är hon. En berättelse som ingen har sett maken till. En fantastisk sagan som innehåller både realism och mustidramatik. Det är här under en promenad ut för Brunkbergs Åsens branta backe som någotallt börjar pira i den unga sellman lagerlöv. Men författad römen, den har hon närt länge. Det lagerlöv ska hemmet på mår backa var inte vidare rik på pengar. Men Selma har fått något annat än bara matrielt överflöd från sin uppväxt tid. Historier. Enas barn dom sambar fylt av litteratur, både böcker och munterliga berättelser. Och själva Selma lager lövända sig någon var liten törsvetat att hon vill skriva. Hon har varit en bokmalsen unga år. Att hon tidigt lärde sig att läsa och älskar böcker, det tror jag är nog helt klart. Hon säger också ofta både i bred och i de här självografiska berättelserna. Det var någon var åtta år gammal som hon bestämde sig för att hon ville bli författare. Men den stora berättelsen, Sagan med stort S, har ännu några år kvar i sin linda innan den ska födas fram. För tillfället är det lärare inne seminariet som gäller. För studenten Selma lager inte skrivandet på hulland trotspluggandet. Och när hon tar examen 1885 och flyttar iväg till anskrona för att påbörja sin första lärare inne tjänst, fortsätter hon att dikta mellan lekonsplaneringar och höga med skrivningar och detta. För drömen har man blivit författare i levande. Och det tar oss tillbaka för den där sen somaren, år 1890. Fem år har gått sen Selma lager lövkliv ut i buksenvärden och inglades i ett arbetsliv. Och nu står hon på gränsen till sitt genomrott. Den långa hår flätande avklippt, kapad och ersatt av en närmast uppsäfftig stubbifresyr. Den är manseperade kvinnanstil. Den här frisyren var verkligen ett statement. Alla hennes kollegor på skolan i landskrona hade långt år, men den där klassiska lärare inne knutte i nackan, men hon tuggs steget att visa att hon var annorlunda. Nej, den unga kvinnan från lärare inne seminariet känns nästan inte igen. Vuxen åren har medslat fram en självsäker individ som söker sin egen väg i livet, och i skapandet. För på den framtiden har det hänt en hel del. Den uträttighet dåliga Selma lager lövsom från början var helt inställt på skriva dikter, har hittat en ny röst. Och med den röst hon har den alltså komponerat en berättelse, en början på en roman. Och eftersom man nattarna fått att ske en lampan brandrakt igenom de mörka timmarna, och man skriptat justare svärgfrublig ett bidrag i den idens novelltävling är karriären inled. För hennes bidrag just och berlingssaga koras självfallet i vinnare i tävlingen. Och den är verkan åt alldeles särskilt. Och när den kom ut så hade trenden i norra det senare varit att skriva realistiska och ofta problem orienterade romaner som var tydligt placerade i tid och rum. Och så kommer den här romanen med sin "vilda romantik" och sitt uppråriska anslag. Sén väldigt organella komposition och tydliga berättarest. Och en i dag måste man nog säga att justa berlingssaga är ändå de allra järvaste och mest organella romaner som har skrivit på det svenskaspråket. Vissa hän försar vid storien och stilen. Två av Sveriges blivande stora litteraturpersonligheter bred växlar och är helt fascinerade över en ny skapande verket. Och inte minst de förbrillade över att det är en oskänding en vanlig som har skrivit det. En skol man msel, en liten den skriver en ena mannen till en andra. Tvassandra är inte lika imponerade och en del tonivande kritiker riktigt elaka i sina sågningar av romanen. Det betynt en selm att ha illa vid sörjan vassa kritikerna, men har låt det kännt det tryckas ner. Ett brev till sin morskriver och nomsin egen förmåga. Ser mamma, jag har en förfärligt stark tro på snillet inom mig. Hur skulle annars kunna skriva och ge ut något? Jag tror allt att detta är en bästa bok som finns på svenska. Och när man talar om fel i den och att jag skulle bli bättre, kan jag är rätt för stå det. Året eftervinstningen och vältävlingen med kort versionen och jästerbärlingssage strätta selma på och skriva färg i tromanen. Men när den väl kommer ut blir mottaget något av en besvikelse. Den väckte väldigt stor uppmärksamhet, men där mot blev inte boken gärna ständsukse som hon hade hoppats på. Kritiken var faktiskt ganska blandad, och det vanliga stånden med den boken var nog att den var underlig. Den berät mot så många förställningar om hur en roman skulle se ut. Nej, det inte läg oss jag uppse från lära jobbet och satsa allt på skrivandet. Inte än. Först måste omvärlden begripa hennes talang. Och den kommer att göra det. Den 35-morgaselma lager lövhöringen Kristallkula och kan inte se in i framtiden. Men där väntar nästan obegrippliga framgångar för den. Fast först, innan hon kan slå på bred framt är den några bitar som måste falla på plats. Både är ju offentliga livet och är det mest privata. Ståkholm på nioåret 1894. Ingen om bokpen till huset på Rydda Gatan stiger en svartklätt kvinna raker ryggen. Hatten har ett svart sår i flor, men genom det anas en välformat profil och en vaknblick. Hon hittar snatträtter, ringer på och visar sig in i salongen. Där sitter kvinnan honom kommit för att träffa. Selma lager löft, tittar nyficket upp på en. Den svartklädda presenterar sig som Sofia Elkan och slå sig ner i soffan, brevid selma. De har ju Rydda möts fast bara via brev och egentligen får de chansen att se sig verkliga livet. Selma nykar lugnt, men inom henne bupplare. Hon får kämpa fra tygla sig. Biter beherrskat i hbtänderna och klarmer sig fast vid soffan med sina händer. Hela hennes kropp ropar efter att kastas sig över kvinnan brevid över ösa henne med vilda kyssor. Hon är en ljuvarploxamma stunden i över, och Sofia Elkan ska ta för att väl. Kanselma inte längre hålla tillbaka. Hon lutar sig fram, lyfter på hatten svartna flor. Serin i sofis ögon och säger. Ni är mycket vacker och jag vet att vi kommer att bli vänner. Den 41-åriga Sofia Elkan är kanske inte sälmar lagulövs första kärlek. Det har nog fånits både för älskelse och trå tidigare. Men hon är en ditt till största kärlek. Och inte undra på det. För Sofia Elkan är en uppenbarelse, elegant och sofistikerad, vacker och smart. Precis som sälmar hon författarens glöd, men äger dessutom erfarenhetens rikedom. Hon är inte en debutant som sälmar lagulöv, utan en e-känd författare. Av allt och döma faller vår huvudpersonplad mask för Sofia Elkan. Och så fifre henne. Redan efter det första möte så skriver Selma till Sofia. Föröverigt märkte jag från första stund jag såg dig att du var farlig omgiven av en mängd hemskt tilldragande magnetism. I de här breven kan man tydligt se hur frälskelsen blossar upp och att sälmar är bedårad, skakad och omtumla dag mötet med Sofia Elkan. Men sälmar Sofia är två kvinnor. Och den som har minst eller koll på det förflutna. Vet att samtjänader relationer inte alltid har varit vara istusionalt eller juridiskt accepterat. Under det senaste 18-talet är homosexuellt sex inte lagligt, utan kallas för otuckt som är emot natur. Men säljäk mellan två personer och samma köna är inte ett brott. Och när det kommer till kvinnor är skalan glidande mellan djupvänskap och förälskelser eller säljärelationer. Vänskapen var väldigt svermiska och liknande vad vi idag skulle kalla romantiska förälskelser. Det var ju så att den enda sen 1700-talet hade denna intima vänskap tjärlekern mellan kvinnor varit ett självklart inslag i kulturen. Att kvinnor betygar det blandas en tjärlek eller sändeskyssar och ömasmekningar. Det var väldigt vanligt i den här bredbokulturen. För det var ju också så att eftersom mannens sexualitet var norm så ansågs kvinnan knappt har någon egen sexualitet. Om man inte hade veckts av en man. Säljman lagerlö hade många starka och betydelsefulla relationer med kvinnor under sitt liv. Med eller utan erotiska inslag. Kanske i rollerna ombytliga och kategorierna inte så fastan är inte finns ett i ketter för olika sexuella identiteter. Säljman lagerlöv kanske det kallas för lässbiske idag. Men i hennes tider begreppet eller tanken om att vara heter och eller homosexual inte levande. Man har verkat allt i att draget till kvinnor och aldrig attraherats av men. Vi minns ju hur hon som barn var övertygad om att hon inte skulle gifta sig. För att hon var så ful som själv. För att hon kanske ville behålla sin frihet så vi. Och kanske kan vara på listan över anledningar och inte gifta säljiga till. För att hon inte vill leva med en man. Vilket hon slipper. Att leva i samtjänad relationer innebär för viss så att inte få lov fullt utpassa in i normen. Man som två kvinnor går och lever relativt öppet tillsammans. Jag medtänk att det var nog enklare för kvinnor än förmänn att satsa gömmasa i under vänskapens mantel just. Därför att kvinnan inte ens såg som en sexuell varelse i sig. Om inte en man var inblandad på något sätt. Det var helt akzepterat att kvinnor reser tillsammans eller levdet tillsammans livet ut. De kunde ta gemensamma foste barn faktiskt. Sälmar lag och löva så fialkan bor inte tillsammans. Inte ens i samma stad faktiskt, men när deras relation inleds är det på allvar. Och den ska vara att det är en döden skiljero mot. Även om svårigheten är bland kommer att verka oervars tygliga och så fifostén har konkurrens. Försälma blir så fint det bara en hjärt det vän, utan också en viktig person för det lite räraskapandet. Det finns åtskilje som har stöttat selmatidigare som man läst hennes texter och hjälpte framåt, men i soffi får den nivå till denna vän jämlik. De stöttar varann i skrivandet och soffi vidgarnas värd. Både bildligt och bokstavligtalet för de blir mycket flitigare senärare. Soffi älkar den både för mögen och värd svann och tillsammanska de här två damarna kuskar runt på otaligare reser Europa. Där kommer sälma lagelöver att hämta stof som sen förvannas till stor litteratur på hennes skivkämare. För Ävenomåna har varit påsomlärare sen justa-bärlingssaga kom ut har de verkligen inte sluttat skriva. Det har blivit åtskilja publicerade nog väl under åren, och i samma veva som honos och fifst träffas kommer en stora vänningen. Det butromannen justa-bärlingssaga får ett uppsving. Den gis ut på nytt både i Sverige och Danmark och sälma får två hela års löneriga ersättning. Nu kan hon försörja sig själv och medar till. Vilket är tur från de har faktiskt fått fler åtta hand om under åren. Vi minns ju att sälma lagelövers relation till sin far inte den alla enklaste. Vi minns att pappa-lagelövers trots en skärmi personlighet i en knepig man. Eller vad ska vi säga? För nu i middag när vartan 90-talet när sälma är 35 års åldern lever han inte längre. Och barn de skår den mårbaka, har sen flera år fallit i familjen särgår. Jag tänker också att just det är faktum att hon förlorade mårbaka, gjorde att tracten och dess förflutna blev ännu mer laddade och återvärda. Och gjorde det ännu viktigare och mer lustfyllt kanske att berätta om den. Att liksom samla minnena i henne segna od. Nu när mårbaka är borta och faden är död, så måste familjanta hand om de två damer som har blivit över. Mamma Loise och Faster-Lovisa. De klarar sig inte själva, utanförsom många andra enk och orgifta äldre damer och slussas runt planfamiljer med lämare och släckningar som fått det hand om de bästa om kan. Så i sälmasa är mylanskrona, är de inte säljan tre. Det har ju varit rätt knapet under åren, men nu när sälma lager löv äntlen av pengar på fickan blir det ändring på det. Det är dags. Hon vågar säga upp sig från tjänsten på flickskolan i lanskrona och fullt utsatsa på skrivandet. En skänstning förstås, men en skänstning ska visa sig vara helt rätt. För de romaner som hon ger ut under 1890 talet slut har så mycket väl emot. Och strax efter att år hundra detta bytt nummer från 18 till 19 kommer den där efterlängdade bästsällen. En bit utanför Damascus porten i Jerusalem stadsmur finns något märkvärdigt. Ett stort stenhus där det bor barn som talar dalmål och vuxna också. Förhitar en grupp önder utvandrat från Nås i Dalarna och slagas ner för att leva en kristin-kroni. Det var så att redan på sommaren 1897 så läste, sen man laglade en notis i tidningen om de här bönderna från socknen Nås i Dalarna, som hade griptit av religiös veckelse, solt allt om äg då hade och flyttat ut till Jerusalem. Och den där historien slog annens dräng jypt in i hand om vissa ton ville skriva någonting om de här bönderna. På våren 19 hundra anländes selma lager löv och soffi elkant i Jerusalem och utvandrarna från Nås. De har regst långt och sprängfyllt av nya intryck. Den 41-åriga selma har bland mycket annat åkt båt på nilen, satt puremiderna, rydet på kamerel och testat en nya sesvaren solglasögon, eller groglasögon som en kallasör. Den täddades första trypp tillsammans vid det här lagit de riktiga glooprotters, eller alla fall görrotrotters, men det är en resa som kommer lämnet bestående intryck. Både åsselma lager löv och i den svenska literatur historien. När hon är hem kommer från resan bör hon gärna stå skriva. Och arbetsrummet hon sitter i är förrest en nytt. När vi senast hälsa på hem måste man se laglöv både hon i västra skåne, men nu har hon bytt landskronas haft utsikt mot en rymlig och välmöblerad lägenhet i fallen. Anledningen var att hon ville komma närmare lilla systemgärda som var gifta och boddifalen med sin familj. Och sälma gärda hade stått för andra mycket nära under uppväxten och gjorde det livet ut, trots att deras liksvillkor blir så olika. I den blomstranding industriestansiet är sälma lager lövaskrivet på något stort. Och vid ljuletid 1900 ligger han på butikstiskena. Gerusalem del ett. Om svenskarna som gav sig av till hela landet. En roman som blir en mega hit. Den slog alla försäljningsrekord i Sverige och kritiken var genomgående mycket ansiastisk. Nu sälma lager lövas om en av de allra främsta författarna inte bara i Sverige utan även utomlands faktiskt. Den första upplagande säljs slutighet naps och trycks igen och igen. På de första månaderna säljs ungefär 15.000x. Drammen som får runt i den unga ställmas huvudar om 22 åringkämpas upp för Brunkberg i såsen i Stockholm har besannats. Hon är författare. En stor författare. En av de största i Sverige. Och kanske vågar hon redan nu snudda vid tanken på den stora prestiersfyllda utmärkelsen som börja delas av svensk akademin just 1900. Den nya Nobelpriset i litteratur. Men rejält till tagen prisumma och en väldigt massa kred. De litterära framgångarna är ett faktum. Men på kärlekstfrånterna är det stöker. Det är faktiskt om att sälja laget lövas brunkit om såfieälkan och bli ett en av landets mest hyllade författare sliter på relationen. När de mötes så var såfieälkan den etablera det författaren som hade jätte ut flera böcker redan. Medan sälmar ju vara en nykomling som hade skrivit den här undeliga romalen. Men redan efter några år så började hennes framgånga bli så mycket större än såfis. Det gick liksom inte att mäta sig med den här komet artade skärnsstatusen som sälmar lagleffik. Och det där var väldigt svårt för de båda tror jag. Sofikernas är kanske lite nedtrycklig skone ibland. Det är inte lätt att ha sin käraste vän som litterär rival. Men än värre kanske att soffi också fått en rival på ett annat område. Köpenhamn, april 1903. Sofidrar handen över pandan. Resan har varit lång och givande. Italien är väl bekant för båda hem och selma vid det här laget, men det finns ändå alltid något nytt att uppleva. Nu är de till slut på hemväg och tåget står stilla i Köpenhamn. Snart kan de skilljas åt. Sofis ska hemt gött och bor i och selma till farloon. Men nåt står inte rätt till. Under hela resan har det hängt över dem. Selma smussland, brevskrivandet i hämlighet. Hennes offriksaliga leden som snattar ätas ut någon möte- -sofis mörkablick som att hon blivit påkommendment. Och sofi anar var det handlar om. Ändas än hon fick höra talas som fröken Valborg-Olander har ett litet mistankens frö legat och grutt. Sofis samnare ihop skolan och kliver in i vangen går mot selma skupe. Dörren är stängd, men genom den hörste ändå att hon inte ensam. Dämpade friss och mjuka ord lekker ut. Och när sofi låter dörren glida upp får hon sina farhågor bekräftade. För därstår Selma, i armarna på Valborg, mitt i en passionerad kyss. Kärleks möte tyckupen är inte ett tillfällighetshångel utan ett hemmligt planerat möte. Förflyttan från landskronat i falen har skänkt Selma lager löven nyven. Valborg och lander. Och Valborg är verkligen en helt annanslagspersonlighet än Sofi. Inte lika vacker, konstnärlig och känslosam kanske utan mer robust och praktisk, men det fanns nog en stark lidelse under hennes lugna kapabla ida. Med sin jordnärasjärm och intelligens vinner Valborg den stora författaren svenskap, hennes hjärta och hennes kropp. Det intryck man få i att Sofi älkan verkar riga för kärlekansfysiska uttryck. Hon avvisa dottas Selmas smekningar och kyssar. Infra ett besök Selmaskuljör och sen så skriver hon kom ihåg hans av. Men med Valborg så tyckts kärleken även att bli ett fysisk och onverkar. Har blivit rätt omtumlade av den här nya och djupare kärleksärfaranheten, men hon kunde ändå inte bryta med Sofi helt för Valborgskul, alltså hon behövde dem begge två på något sätt och de gav en av väldigt olika saker. Från om en nu har sälvman lager levt två livskamrator. Och som alla kan räkna ut med baktassarna är inte helt frikonsfitt. Sofi välkomnar inte Valborg's inträder i deras liv. Och Valborg kommer förstå utmå vänta många och långa stunde på Selma när hon utåt på sina ständiga reser tillsammans med Sofi. Det låter nästan som att Selma lager löbete sig som osjöna killar brukar göra. Är lita av en kanske man. Kömet två sig i samtidigt, tar det hon vill ha och sårar andra gång efter annan. Men är det verkligen så? Ästens hånd bete sig inte alltid helt snyckt. Det får man nog lov åt säga. Främst i början där så gögon ganska friskt för de begre två i sin strävan att hålla dem begre på gottumor. Men jag tänkte att hon var nog ganska konflikt lädd som person, någon avskydd, grej eller bråk. Men sammankallet sätter ha varit en slags feg man över för att få lunger och rov i relationerna. Med tiden lyckades de ändå alla tre inrättas i något slags balans där så fio valbörjt minst och laksupterade varandra även om de aldrig blev vänner. Men till en början var det ganska dramatiska svart sjukisener som utspelade sig också. Först menade då då stormar i privatlivet. Går det fortsatt som tåget så sälmar lagelöp på jobbet. Hon onga på, ständigt igång med nya skrivprojekt och blir bara mer och mer populär och folk kör. Så här i början i ett natalet är den nu lite mer än 40 år jag författar en högt respekterad bandefina kulturfolkat och hennes läsare älskarna. Den orkända skolfröken har blivit en stor kändis. Och nu om på väg hon nå ut till ännu fler svenska hjärtan men boken är det som hon har funnulat på ett bra tag. Hon har presenterat den för sin förläggare Karl Otto Bonner och fått ett glatt ja, fast med tillläggat att det nog inte kommer bli en vidare lömsam historia. Ett läromedel som tankar ner att boken ska bli ärviseligen en begjärtansvärd sak. Men kan verkligen läsa boken för folkskolan bli en försäljningssukse? Ja, det kan den. Det blir tydligt i november 1906 när den kommer ut. Nils Holgersons underbara resa genom Sverige. Hon vill att boken skulle bli både spännande och roliga att läsa men också pedagogisk och att den skulle ha ett eget konstnärligt värde. Om i den här Nils Holgersons underbara resa inom Sverige så blir hon verkligen älskade över hela landet av både barn och vuxna. Den här boken blev otroligt populär. Pängarna för Nils Holgerson flödar in så stora blir förtjänsten att sälma lager löbestämmer för att slå till och köpa ett hus i fallen. Men det är inte den enda fastighetsaffärsummanorna på gång. För när hennes fastighetslovisa dör på våren 1977 och familjare sett i vermland för begravningen, växen gammal dröm till liv. April-vädret bete sig som det brukar "opolikligt, blåsigt och regnet". Men den dp-stämningen är resvagnendletan när de rullar genom det varmlandska landskapet. Gynärmare hemtrakten, den vackra fyrkstalen de kommer. Det står varmare om hjärtat blir systrarna sälma och järda lager löv. Byggden har hedrat det ska mla fastighetslovisa. Vi husar runt kyrkan varja flaggarna på halvstång. Dan efter begravningen åker de för att få återse ett barn de sen. Morbaka. Men det är ingen lustig syn. Men 49 år järdaste älmande var det där på många år och vet kanske inte riktigt vad som väntar. För hon blir bedrövad när hon ser gården av förfallet. De hade ju faktiskt inte varit tillbaka där sen gården hade solts. Och efter att hon har haft det här första återseende att de morbaka så skriver hon till soffi elkan. Så här föreställ dig att du hade övergivit en gammal mor i många år och finner henne i fattig dom och elända så kändes det. När morbaka förlänge sen försvann det familjens ägår hade sälmar lager lövinga pengar. Men nu med en blomstrende karriär och flera sukséböcker i bagarset är hon en rikkvinna. Så hon slår till och köper tillbaka morbaka. Först själva huset och trägggårn. Men planen är på sikt och får hela jordbruket åter. Det kommer att ta sin tid, men hon ska lyckas. Även om morbaka var ett ett nedgånget ställe har det flockats folk där sen sälmar lager löble även rikskändes. Hon hade alltså både en känslomessio och en praktisk anledning att köpa tillbaka gården. Hon hade en författare imid så att tänka på. Det var hon väldigt medveten om. När det kommer att turister inte bara från Sverige utan även utomlandsifrån för att se vad den här berömda författar innan växter upp så kunde inte gå den för stå där det ser skräpig och förfallen ut som den gjorde när hon återstrogde. Hon måste på en sätt försöka se till att morbaka bättre motsvarade bilden om vilja ge av sig själv. För vilja här lager tar den en väldigt stor fannvis. Hon är våldsamtpopulär. Kanske en mest älskade kultur kändes en som finns i Sverige med den här tiden. Det blir tydligt inte minst i november året efter att hon köpt morbaka. Falun, 20 november, 1908. En kort chest från ledaren och så tar alla ton. Stämmer upp i hyndingsång mitt i den mörka vinte morgonen. Hela kören tittar upp mot sovrumsfönstret där Jubilaren's ansiktes snart gick er upp. Hurra ropen rungar för den älskade författar innan. Och morgonsongen i bara början, hela dagen i ett ennallångt firande. Från grining tills månilys och stadigt på nattimlen. Flagggona varjar över hela landet och i postsecken som levereras till huset i Falun dra följsdagsbarnet upp kvärefter kvär med gratulationer. Ingen i hela avlångarlandet verkar ha missat att sälja malagelöf fyller 50 år. 1908 kan sälja malagelöf konstatera att hon har honit med en faskelmassa på sina 50 år i livet. Hon har funnit inte bara en utan två livskamratter, äger två stora hus och har regist kors och tvärs över hela Europa. Hon har jätts ut tolv böcker och skrivit en hel bunt noveller. Och så har hon som första kvinna för är att stittten som heder stoktor vid Uppsala universitet och en självklart delade svensk elitareära panassen. Är lite av en kvinnlig barn bryter som bjuds in i sammanhang där kvinnet traditionellt har varit exkluderade. Svenska akademisk guldmedaliga tilldelatserne är ett fint pris och många trånarefter. Aona klättrat högt flickan från friken med författad römmar och lång fläta. Men toppen är långt ifrån nod. För året efter 50 år stan väntar en milstolpe. Inte bara är det så att man lager lövs liv. Utan i historien. Av Gustav Lundins att delerigen stoklar med en välbesöktsmodestudio för kvinnor runt sekelskiftet. Det är Sveriges första åtgåttyrhus, alltså exklusivt modet, det varje kreationshus upp specifikt för respektive kund. Till av Gustav Lundin kommer alla som är något, och som har pengar att lägga på först klassia plagg, ser du av de skickligaste sömmerskarna. Så välsnitt den som tyggerna är utsökta. På hösten 1909 pinglar det till i dörrklokan på modehusets dörr. Och instigre berönda författar innan från varmland. Hon är därför att beställa en kledning och tygvalet faller på en elegant gråsiden brokad som skiftar i silver. Modellen hon har bestämt sig för har armbågs långa armar av smalande media och en långsjol med vackert slap. Klänningen måste vara perfekt. Beselmalagel öv vet att många ögonpar kommer vilja på en annan världen. Hon ska nämna en tätt mycket speciell tillfälle. En prisutdelningssäremonis som kommer att bli legendarisk. Det hade pratat som i pressen och så i flera år om att sälmalagel öv borde få Nobelpriset. Men bakom kulisserna i svenska akademin så var striderna ganska hårda. För det var så att den ständige sekreteraren Karl David Avicien hade aldrig illat lagelövs författarskapen. Han motarbetade intensivt ett Nobelpris till henne. Men till slut så fick han faktiskt där senaste besegrad eftersom allt flera av de nya ledamöterna driv hennes namn. 1999 års Nobelpris tilldelades alltså sälmalagelövs som första svensk och första kvinnan nån sin att motstå priset. Nobelpriset är ett kwitt uppe en stråland författar gärning. Efter att hon har kunnat stav och femtes handa för ta emot diplomat och pris käkken på 139.799 kronor och 83 öre. Ung är för 7 miljoner i dagens penningvärde. Är det dags för fest som går av stoppen i spegelsalen på en ny byggt i grann och tälligstockkol. Men Nobelpriset är inte det sista sälmalagelövska sevda där gänget på 18 personer som brukar hänga på julen i fredningen i lastan. Svenska akademin. Det är då som nu en omsuset samling. Skandalar har kommit och gott akademin genom åren. Men en sak har bestått. Det har bara varit män som fått ära någon bli än av dem Adeton. Nått som snart är på väg och förändras. Att få Nobelpriset är stort. Faktiskt en livsförändrande händelse. Men allt står här runt om kring ett härande. Selma försöker inkludera sina två hjärtevänner vid det här viktiga och högtidliga tillfället. Men de känner sig båda och sidosatta på olika sätt. För hon smusslar och skärvar inför Sophie. Ser inget om att hon och valborg sammåhet hälrum. Det kommer framförst på plats i Stockholm. Och Sophie blir förstås uppröd. Undersjälva utdelningen av priset fått tvärtom Sophie sitta vid honörsbordet med en valborg för en mer undanskymd plats. Och ingen är förståsas skilt nöjd och glad över situationen. Och tiden efter en stora utmarkesan är också ansträngande för sälmalagelöv. Det är fix med morbak. Som hon nu efter den riktigt tilltagna prisum man kan köpa tillbaka i sin helhet. En del strul med hälsan. Och inte minst fortsatt träget arbete med att både skriva och sitta med i olika litterära samfund och komiter. Och 1914, fem år efter Nobelpriset, får hon ännu mer jobb att tänka på. För vi pingstid, precis när den skira vår grönskan brukar övergå i sommaren's djuparklor och fyllsdinnatoner. Ringer dig i den ny installera telefonen på målbaka. Ett är påkgörande samtal, som selva sig nåt i erhet av sina brev till Sophie. Telefon, det var Karlfält. Erik Axel Karlfältets svenska akademins nya ständigheterare. Och han ringer från meddel att hon är den som akademin med överväldigande majoritet har valt som nyledamåt. Jag svarade att de skulle göra ett bättre val, någon som kunde göra akademin nytta. Karlfält hade kanske väntat sig en viss twekan. Så andra tillmet argument som biter på kvinn och sakskvinnanselma lagerlöv. Om hon säger nej, kanske dörren teka dem min fortsätter vara stängd för kvinnor. Jag går upp till mig för att sätta mig att tänka. Du vore en trium för kvinnosaken att akademin öppnades för då en fördel. Det kan vara roligt för de gamla dagarna. Det är möjligt att då jag blir gammal och sitter bortglömd i farloon, att jag ongera detta tillfälle att hålla mig uppe. Så svaret blir jag. Och därmed är 128 år av manstom i nansökade minbruten. Stracks för i jul 1914 görslma lagerlöv sitt intradisvänska akademin på stol number 7. Kläddensvart sidan kledning med slä, met vitrigfångtyg på kledningsbröstet. En damm motsvarighet till männsöktsdreckfrack med sitt vita starkta hårtbröst och långa rockskörter. En av de allra mest lästa författarna i Sverige, fler falligt prisad, heder stoktorbeta av landets mestanrike universitet och nu också leda mot oss svenska akademin. Vi kan nå utan tv-äkan säga att sälma lagerlöver ändrar de högst respekterade invånarna i landet. Och ändå saknar de grundläggande medbörliga rättigheter. Precis som alla andra kvinnor har onexempelvis inte rösträtt. En orret visa som rösträttssrörelsen försöker övervinna genom en envheten och iherde kamp. Men imponerande ojtröttlighet kuskar rösträttens vapendragare i L.K.P.a. landsförändringen för kvinnans politiska rösträtt runt i hela Sverige på skaketåg och obkvämma hästhussar. Dörre gånglokalförändringar samlar underskrifter, ligger på oss männen i riksdan och trots att det gång efterannamde i nej och åternä i på frågan om kvinnor rösträtt. Ger omstående. Och sälma lagerlöver länge varit en central del av den här kampen. Hon hade varit angerserad i kvinnossaken ändå sedan seminarietiden i princip. Men det fanns ju många andra kvinnor i Sverige som var mycket viktigare när det gäller rösträtt. Det är mycket mer aktiva och mycket mer framträdande i just den här frågan. Men det faktum att den här oerhört berömda prisade författaren. Sälma lagerlöver också stöttade kampen för rösträtt betydde ändå. Det fick liksom ett stort symbolvärde att hon var på deras sida. Under hela tiotalet gick de kvinnorna i rörelsen på. Under det omvälvande året 1918, när Fredsa luten skjuts efter det långa första världskrigets slut, tas beslutet om rösträtt för alla myndiga männisveria. Nu skjymta segen även för kvinnorna. Hon har våran 1919 står i knopp under Kristi Himmelfärdshelgen. Kanske alla lagerlöver för en stor folksamling på några bantar till Stockholm håller ett rungande segetal. Där passar hon på igen känge till alla som stått i kvinnornaas väg. Detta är en dag som jag aldrig trodde mig för uppleva. Jag är glad att jag fått se den framträdda uttidens jömor och blitt i verklighet. För jag må välbekända att jag och många med mig som har tagit del i rekvinliga rösträttssarbetet. Vi har nog många gånger känd oss till mots som är nutestängd. Som i mörkanatten står och klappar på en välreglatt port och inte kan göra sig hörd. Om man står och dunkar och slår till satt hansken sprickor och handen flyger i blod. Nu borde de ju höra tänker man. Innan sig är man också övertygat om att de gör det. Det är bara det felet att ingen vill göra sig det om maket att stiger upp ur sängen och öppna. Och stundtalsätter man sig ner på tröskan och tänker bitter att tanka de där inne. Som förall den kärlek man jättong. Inte en gång brysse om att se efter att man kommer till inordentligt under tak. Men nu har det hänt. Den 24 maj 1919 klubbas rösträtt för kvinner i genom i riksdagen. Och ett par år senare för kvinnorna rösta för första gången i riksdagsvalet och 1921. Men då, näsl man lager lövs rätt och lägga valsedeln i unan i vunden. Har hon förlorat något annat. På senare har hon hög ett person fått ut stå många sauer. Enes mamma Louise har dött och en av enes bröde lika så. Och i april 1921 mjöde nära impå igen. När den 68 år är Sofia Elkandrabas av en järnblödning som har brupptar en ens liv. Sofia har varit sälmas livskamrat i 27-långa år. Hon har sett sälmar laglög och från lågvande men oerfarande författare till en mest etablerade i Sverige. Tillsammans har de mött världen på sina reser. De har skänkt varandra inspiration och kärlek, men också sorger och bedrövelse. Sorgen och saknaden var förstås oerhört jy på hon skriver i ett brev att hon kände sig som ett träd upprykt med rötterna. Och deras relation hade ju inte alltid varit enkel. De hade älskat, men också sårat för andra. Efters avfis död så började hon grubbla mycket på om hon verkligen hade varit och gjort allt hon borde för Sofia. Hon hade vissa skuldkänslor och så där som det ofta blir när en nära människor har gått bort. Trots svårigheterna har Sofia Elkankar nästan varit en del av sälmar laglövs västen. Men nu måste hon vandra vidare in i ålderdomen, utan sin vän i handan. Och sälmar laglövs själv har många år kvar att raska på livet sväg. För två decennier till ska hon hålla platsen som hela Sverige som älskade författare där på sitt numera förstligt renoverade mårbaka. Hon kommer inte sluta jobba, inte alls. Det ska flöda åt skyldiga texter till hur lager lövs penna, fler odörliga romoner. Hennes position bland de främsta författarna i sin generation är ohovedad. Men vi tänker faktiskt lämna här ni är freddar. Men valborlland är vi sin sida och det ständigt pågår en projektet mårbaka, att monumentuviselma lager lövs författarskap. Som ända i vår tid fortsätter oss då högt i kurs. Hon är sälmar med stora delar av svenska folket. Och många tänker kanske på hennes som lite av en mys tant. Mamma till berättelsen om nils Holger sjånorjösta berlängssage. Det är nästan som man undrar om hon inte har fastnat lite i sagotantssfacket. Visst använder hon sagor och legender i sitt författarskap. Men hon gör ju det på ett helt eget sätt. Hon gör något eget och modernt med stoffet. Hon har ju en väldigt tydlig konstnärlig vilja och medvetenhet i sitt skrivande. Sen tror jag naturligtvis att det hade med tidens förställningar om kvinnligt skapand att göra. Det fanns tankar om att kvinnor var aldrig lika organella. Kreativa utan deras skapand om de hade nåt överuttaget var mer passivt och återberättande. Det var en förutällning som sprid som lagade och vokts att hon satt sig bara återberättade sagorna. Det hörde till sin barn. Det är ju en otrolig föränkling av ett mycket komplex och medvetet författarskap. Den god modiga sagor berättande damen med stor hatomild uppsyn är så mycket mer än bara just det. Vakom det storisgan siktet så många känner igen, gömmer sig en stursk kvinna. En kärlek största en depressionerad författas själv som följer sina drömmar och som inte lät sig krossas av kritiken. Hon har skänkt oss odödliga berättelser. Evedel av den svenska litteraturväven. Selma lager lövisa att hon gjorde rättig och aldrigtapatron på sitt eget snele.

Podcast Summary

Key Points:

  1. Selma Lagerlöf, en okänd lärarinna från Värmland, skickar 1890 in ett bidrag till en novelltävling i tidningen Idun.
  2. Bidraget, ett utdrag ur vad som blir *Gösta Berlings saga*, vinner tävlingen och inleder hennes författarkarriär.
  3. Hennes barndom på Mårbacka präglades av en stark berättartradition och en vilja att bli författare, trots en dominant far.
  4. Efter lärarinneseminariet i Stockholm och arbete i Landskrona utvecklar hon sin unika röst och vinner tävlingen.
  5. Relationen med författarinnan Sophie Elkan blir en livslång kärlek och ett viktigt stöd för hennes skrivande.
  6. Efter framgången med *Gösta Berlings saga* och ekonomisk trygghet säger hon upp sig från lärartjänsten för att satsa på författarskapet.

Summary:

Transkriptionen skildrar Selma Lagerlöfs väg från en okänd lärarinna till en av Sveriges mest älskade författare. År 1890, vid 32 års ålder, skickar hon in ett utdrag ur vad som blir *Gösta Berlings saga* till en novelltävling i tidningen Idun. Berättelsen, som hon skrivit under nattliga pass, vinner tävlingen och blir startskottet för hennes karriär.

Texten följer hennes uppväxt på Mårbacka i Värmland, där hon tidigt bestämde sig för att bli författare, och hennes tid vid lärarinneseminariet i Stockholm, där hon fann sin litterära röst. Efter examen arbetar hon som lärarinna i Landskrona, men drömmen om författarskapet lever kvar. När *Gösta Berlings saga* publiceras möts den av blandad kritik, men Lagerlöf ger inte upp.

En avgörande vändpunkt blir mötet med författarinnan Sophie Elkan 1894, som blir hennes livslånga kärlek och ett viktigt stöd. Med Elkan reser hon i Europa och hämtar inspiration till sina verk. När romanen får ett ekonomiskt uppsving kan Lagerlöf slutligen säga upp sig från lärartjänsten och satsa helhjärtat på skrivandet.

Transkriptionen betonar hennes starka självförtroende, hennes kamp för frihet som ogift kvinna och den avgörande roll som kvinnliga relationer spelade i hennes liv och arbete.

FAQs

Selma Lagerlöf var en svensk författare, mest känd för sin roman 'Gösta Berlings saga', och blev en av Sveriges mest älskade sagotanter.

Den handlar om Selma Lagerlöfs tidiga liv, hennes kamp för att bli författare, och hennes genombrott med novelltävlingen i tidningen Idun 1890.

Hon ville behålla sin frihet, eftersom gifta kvinnor förlorade sin myndighet och blev beroende av sin man.

De hade en djup, romantisk och livslång vänskap, och Sofia var en viktig inspirationskälla för Selmas författarskap.

Hon vann en novelltävling i tidningen Idun med ett utdrag ur 'Gösta Berlings saga', vilket ledde till publicering och senare framgång.

Hon klippte av sin långa hårfläta och bar en kort, snaggad frisyr, vilket var ett modigt statement som visade att hon var annorlunda.

Chat with AI

Loading...

Pro features

Go deeper with this episode

Unlock creator-grade tools that turn any transcript into show notes and subtitle files.