19. Byggbranschens inköpsutmaningar… och lösningar?

[Musik] Velkommen till Inköpspoden, på den för det som jobbar med Inköp, älskar Inköp eller bara drabbas av Inköp. Och jag som presenterar heter Jakob von Döben och Inköppoden presenterar ett av Finemine Factory. I dagens avsnitt träffar vi Johan Lindkvist, Inköpsdirektör på NCC. Vi pratar om Inköp i byggbranschen. Hur funkar det? Vad är svårt? Hur gör NCC och hur ser framtiden ut? Velkomna. [Musik] Johan Lindkvist, Inköpstdirektör, NCC. Varmt välkommen till Inköpspoden. Tack så mycket. Johan, vi brukar börja med att bli gästerna berätta om ett positivt och negativt Inköpsminne. Har du samlat på det något sånt i en omåren? Ja, men det har jag ju såklart. Och 25 år ser framtiden att Inköpstir har det. Och som av positivt person så börjar jag med positivt. Och har gjort det många bra Inköpstirprogram och projekt såklart. Men någonting som är med det är en ganska tidigt karriären. Det är minst när jag som 25 år i Inköpare rest i Indien. Och det är det och vad heter det besakt. Ser du om du två veckor restar från Nord i Syed, Västil, Ost, besakt det indiska leverantare? Det är det Inköpstirminnen som jag märker. Ja. Som jag oftast tänker bak till bakboida. Och jag har säkert präglade mig på många sätt. Gav varför att hitta leverantören eller besöka befintliga eller vad var stort förhittar nya leverantörer? Jag jobbar ju då i en omfordonsindustrin på den tiden. Tånga foronsindustrin. Och det är ett expeantionsstrategi att hitta. Eller en tal är i lågkassnadsländer som man kallar på den tiden. Och det var in den då är marknad som är skautade. Och det åkte man runt fysiskt. Det var två gå inrikesflug. Och inte ett enda flyg var ett tid. Och hur länge var det där? Och vad gav det för? Gav det nog allt på ett liksom? Det var ju två veckor som vi riste då. Och det var mycket ganska bortkopplar från omvärlden. Vi hade en mobiltelefon med oss i timet. Men det var inte så att man var uppkopplad på något sätt. Och det gav resultat. Vi hade ett antal leverantörer som siktiserade och blev både leverantörer till Volvo och konsarnen. Det är jobbade i Indien, i fabriken där. Men också de som är användet till fabriken är Europa. Så det blev framgångsrika. Det var en förändring i sättet man upphandlade. Är det fortfarande värt att åka runt fysiskt och detta på det sättet? Jag är inte där i min uvaneral för att jobba det. En kompare nordiska marknaden. Jag tror att trenden som vi alla vet inom insåpsbranschen är att det är inte globalisering som är högspagen. Nu är det regionalisering, ja, lokal, sourcing. Absolut. Man var heftig, vilken efter det jag sa. Men någon negativt har du? Nu är ju en positiv person. Vi får tänga den negan vi ska prata om. Ja. Men jag tycker att det är rent konkret att som man ska prata generellt. Utan de specifikt projekt eller en annons specifika färg. När jag kan bli effustrerade ibland, de känner att det där blir inte riktigt bra. Det är när man känner att man hade vi haft lite mer tid. Hade vi varit lite mer proaktiva så hade vi kunna valt den annan lastning. Den annan lastning är det bättre. Då kan man känner efteråt om vi bara hade börjat lite tidigare och varit lite mer proaktiv. Det är sånt som kan skava. Annars tycker jag som minsköpskräff och som många kollegor till mig säker också känner att hanterar och pandemin. Nu ska vi inte repiterar hela pandemin, men det var en specifiktivation som sälter början. När man fick skicka hem personalen från jobbet, temperat först, visade det sen att det var inte bara en dag eller en vecka. Det blev kvartal, det blev år. Jag jobbar på den tiden i Nordamerika, så det var en specifiktivation. Det är inget positivt minne även om det var en viktig erfarenhet. Nordamerika är vad man då mer benäger att skicka hem folk. Det är väl lättare att göra i USA. Jag var ansvar för kända i USA med Mexico. Jag hade ett tim och var för att få hålla med till tre länder och avbusslut. Därför har jag inte kultur med hemarbete på samma sätt som i Sverige. Innan pandemin har vi med oss att i Sverige var vi ganska bekvämma och ger för att jobba på distans. Även om det inte ser ut som det gör idag. Det var man inte i Nordamerika. Där jobbar det man på kontoret 100 % och det var det 100 %. Det var ganska stort beslut att ta att nu tillåtiga min personal och nästa vecka får jobba hem om man känner så trygg. Det var en fannstinstrukturerade regler och former för det. Har du stöd från din skef eller de regnungsforunder? Jordala så fick det stort själv. Jag stod själv med beslut med min avdelning av min funktion då. Sen så ganska snabbt blev vi strukturerade som företag ingefrågan. Men inte daget. Den fredan är mars 2020. Den vinst igen. Tuff tid. Men vi ska prata om inköp i byggbranschen idag. Och många branscher är ju där det är ganska likt. Men man ska ju säga att det är några branscher där det är mer olika än andra och fäntra sektor lite speciellt. Reté lite speciellt. Jag tror många skulle räknas in byggbranschen där också. Att det är kanske ett litet eget ljur. Vad tänker du kring det? Det känns som att det finns en komplexitet i byggbranschen som många andra branscher inte har. Jag får många frågan om var som är så svårt för det är mycket. Jag minns ju när jag själv börjar. Jag frågar en av de ensesternställa. Vad är det komplexa? Det fick ett svaret, komplexen och inte medskilda momenten i sig. Varje enskilt moment är ganska förståligt för en normal begård människa om man sätter sin nere. Men det stora antal aktiviteter och tvärberoende gör att det blir komplext. Det är inte varje enskilt byggmoment som är komplexa, utan det är en stora variation där den stora mänden och tvärberoendet. Om man kollar till en komplexitet för inköpsverksamheten är att uppra produktionen sker ju i realtid. Det är det komplex som du genomför mig tillverkningsindustrin. Du producerar på en tillverkningslinja, du tar in material och så är det lappande band och så kommer det ett produkter. Här är produktioner i realtid på en byggarplats. Om jag jämför var industrin då kan det ha stödja 5, 6, fasta fabriker där man var ansvar för materialförsörjningen. Här är ett par tusen projekt per år genomför och alla de projekten producerar i realtid. Det skapar en helt annan utmaning i att få systematiken köpsarbetet. Det är inte en modul med 17 skruvar 13 betongen, så bygger man hoppliga och satsen. Vi har en systematik i hur vi utför de ommämt och hur vi bygger. Men till syvendos är ju varje produkt vi är unik i slutändan. Men det är viktigt att även om varje projekt är unikt, så gillar det ändå hitta man där och metoder och systematikarbetet. Det är det som är utmaningar och det är spännande med just inköp i byggarplatserin att det inte är lappande band. Varför typ av besaken är köprin största inköpskategorierna? Först ska man dela in inköpspändan i ett antal större gröppare och kategorier där det är absolut största aktivitörierna. Det är många utomstående som missar att man tänker att det måste vara betong, träd, armeringsjärn. Det är en stor del av det direkt av materialet vi köper, men material är mindre än 50 %. Så det är en stora balkymilköper, det är undant på pratar, det är andra typeras tjänster som transporter och installatörer och så vidare. Avvänder allt under ansprenörerna er material? Nej, det är en kombination. Där kommer det in på en nyckliga komplexitet, att vi ser från förvärjenskild projekt, så gör man i de besluten vad effektivast. Det beror ju oftast på projektslåleken. Ett litet eller mellan stort projekt köper vi materialet och så vidare och andra typernerer, men de större mer komplexa projekten. Som blir allt vanligare, då har man ju spekalycerade och andra typernerer och då kommer köprar de också materialet. Just det. Vi var inne på lite grann, men om det återkomande köper, det var nåt som är återkomande fast med variation. Ja, det är det som man kan säga. Och jag brukar ju säga det där. Det beror på vad som ska vara återkomande. Det är klart att det är i den definitionen att det är samma artikelnummer som återkommer projekt efter projekt, så är det ju inte så en jättestor del. Men jag brukar säga att bara För att det är inte samma produkter som köps, samma lasnets som köps, så kan man för den skulle ha återkommande leverantörer. Och i många fall också återkommande avtal. Det är lite den tanke sättet som man måste komma in är att hitta fördelarna av att vara ett stort förtag som vi gör på en se. Att vara nytt av det inte att vi köper mer av samma sak utan att kunna konsulera färg på ett annat sätt köpa olika saker fast av återkommande leverantörer. Den del av den sattekvime har. Just det. Men den långt artikelrister ni har. Där är självklart. Och väldigt många leverantörer också. Artikelrister kan inte räkna för såsom jag sa tidigare att väldigt stor del av det vi köper har inte artikelnummer på. Det kan vara ett moment som är att ljuta en betongplatta. Det är någonting vi köper, det är ett arbete vi köper. Det finns inget artikelnummer på dig och kommer. Nej, det är tyvärr. Nej, exakt. Och du som berättar att det är väldigt bra. Jag är Johan en krist och jag är inköpstyriktör på NCC. Jag har haft det jobbet för fyra år nu. Jag har en 25 års sker från den här jätt av inköp. Jag har mest av hälso innan jag jobbar i den tunga fordonsindustrin. Jag har jobbat i Sverige, men också i Nordamäkken. Jag bor på väskosten i Göteborg. Jag jobbar och verkar utifrån Stockholm. Vad är roligast minsköp? Det är att man får träffa väldigt mycket människor. Både leverantörer, medarbetare, men också kunder. Det är ett bra förbättning. Jag har inköpstyriktör på NCC. Får man inkund, kontakt, blir inte så roligare. Johan, vi ska krypa lite underginet med ett segment som vi kallar för 8 snabb. När vi har 8 frågor, då har vi 9 snabb. Det ska vi säga till det snabbt. Då ska vi försöka svara snabbt utifrån att tänka för mycket. Då ska vi välja OLEB. Du är brädd. Sorts-to-contract eller PTP? Sorts-to-contract. Varför då? Ibland blir det förfråg. Jag ska inte vara här med PTP i byggbranschen och ha sina utmaningar. Kopplat till att som jag sa tidigare med fladet och så. För mig är Sorts-to-contract. Det är befinner mig nu på agenda. Använd XL eller använda färdiga analysmodeller och spännssystem. Jag har medhoppatserat. Vi kommer till det sista nämnda. Långsiktiga leverantörer eller ständig konkurrensorssättning. Långsiktiga leverantörer. Följande process eller kör är förninspacerat? Den är svår, men är förninspacerat. Det har prioritetare. Verde för verksamheten eller värde för CFO? Verde för verksamhet? I gasalt man har eller återhållt samavsiktig? Jag tror att det där beror på för att till den stora massan, tror jag man ska säga, bara gasa, testa och lär. Sen måste vi ha några som styr det här. Det är bara att vi gör de effektivitet. Men till den breda massan, tror jag, testa. Det är gasa. Jag håller med två riktiga köphästar. Ut och testa till alla människorna. Men stora och instillativt tenderar att misslyckas av olika skäl. Master Data, change management och så. Jag håller helt mer. Om du för inköpens är att göra en ettor plan eller en femårsplan. Ett årsplan. Har inte någonstans händer efter år 3 års sett? Super, så den planen är inte värd mycket. Den är inte värd mycket. Efter ett år kastar man nu. Eller det är det. I byggbranschen finns det ju många. Det är ju en socialt del, men det finns ju många faktorer att väga mot varan. Ringa in hur prioriteringen går i byggbranschen. Vad är viktigaste av pris? För saker i tid? Kvalitet? Eller inte fontom till lager? Vad gör det mest om? Vad är mest viktigt? Det låter som en fortsättning på din åtta snabbare i försäljande. Det blev välja en halv lång. Välja mellan flera viktiga saker. Byggbranschen så kollar man på kundernas behov. De kan inte ränga ordna, men det är att projektet blir klar till tid. Det är ett tidplan. Man vill att vi håller budget. Det kommer tillbaka till att även om det inte handlar om att ha läxta pris, så handlar det om att ha en konkurrenskraftig kostnadsbild, men framför allt att den ska hålla igenom hela projektet. Det slutar där vi har kommitavrän som är kund. Och att projektet blir klar i tid. Så tid och pengar. Det är ganska enkelt i en avbranschen. Så är det väldigt ganska hård konkurrens. En avbranschen tänker man att det är inte jättehöga marginaler. Det finns en risk att man trycker ner priserna för långt, så att det blir mer skakig att ge på leveransdider så. Precis. Och det är där som vi ens ser har en strategi att vi vill ju vara differensera och stäpper marknaden att vara där byggbolaget som är den som kunde vändes, till när man vill ha trovärdighet, att vi kan kunna hålla där vi går in i, levererar vi på pris och på tid. Så det där vi positionerar och så marknaden också, som det större bolaget vi är. Just det. Är det konjunktur beroende någonting? Så är det väldigt god attider när så kanske marginalerna kan gå upp lite grann och då prioriterar man om lågkonjunktur så går marginalerna ner eller, håller ni ihop liksom i var markeslöfte där? Jag tror att Bigbranschen är ju känd för att ta konstantlåga marginaler. Jag är pressen marginaler och det går över konjunktur i cyklarna. Och prata för NCC så har vi en väldigt bra balansierar portfölj. Där vi har inte så stor andelbygg och bygg och bostäder som många andra har, den lagomportion. Så vi har att säng ner inom bostäder och byggverksamheten kompiseras och att vi då har anläggning, vid industri, projekt och så vidare som kompiserar. Vi har ganska bra balanseringar på konjunkturcyklarna. Just det, för det blir lite att de går inte alltid fas. Nej, är det tillmest så att de går mot varandra i fas, så att de lågkonjunkturse putter 5-6 år in lite mer. Så tenderar det ju vara. Sen ska kanske inte det stämmer i alla konjunkturcyklar, men så tenderar det ju vara ganska ofta. Och det har vi sett nu i de senaste åren när bostadsbygganet i princip har varit helt stopp. Så har vi, men då har vi ganska tråkiga anledningar haft andra med mer specialfasigheter, det är specialfasighetssegment som har varit drivande med försvarsindustrin, fängelser, hekten. Drivet av tråkiga saker, men det har ju varit väldigt stor tillväxt i de segmenten. Så det balanser ut ganska bra för oss som spänder var med segmenten. Vi är ju bara fokuserade i Norden, så var ju koncentrerad oss i de nordiska länderna på NCC, men att vi jobbar genom ett antal olika segment. Och inte med tyngt vikten bara på bostäder. En sak som jag tror många tänker på är att man tänker in köp i byggbranschen i avvägningen mellan. Vi var inne på lite tidigare, men det är mycket på bredden vissa saker går och standardiserar, men det kommer vara lokala variationer. Det är det här med hur mycket som kan styra sig centralt, och hur mycket sidor måste få bestämma själv. Vilket mandat, inköp, kan ha bör, ha, och allt sånt där. Vad är din att tanka kring det där? Inga ska vara det frågars. Där. Och för första så måste man komma från det här låstningen, att det antingen är följt centraliserat eller lämnat för vindförvåg. Och jag tror att nyckeln är också att ha professional-insöpsresurser på site, så att du har, även om det är en väldigt många projekt vi har, men ändå ha kapacitet att ha professional-insöpare-projekt nivå, eller fall på regionalde vår, som är nära projektet. Det är viktigt, men då andra sidan som måste ju också hitta möjligheter att samordna och centralisera som områden som att driva leverantörspassen, hantera kontrakteringen, även om man då har unika typer av inköp som sker på varje projekt. Så det är ju det hittande av balanser i mellan. Och jag brukar säga att om vi har inköpare som är skolade med samma kompetens och en vassig inköpskompetens, så skar inte av så stor betydelse om man sitter på lokala projektet eller om man sitter på centrala huvudverkontoret, om man har samma arbetsmetoder och samma strategi, så bara man kommer fram till samma typ av beslut i regenskilda fallet. Så det där jag brukar skilja på vem som är med. som gör jobbet är kanske inte det viktiga, utan det är hur vi har jobbet. Så vi satsar väldigt mycket på på just en biten. Hur stor del av alla inköp går det realistiskt att ta en central prislista på? Min oriteten om du ska gå ner så att du har artikeln om de är prisar. Det är ju kanske en halvbild när du säger det. Det är ju inte jätte lätt. Men om man tittar på den totala spännen vi har, så för att förstå så har vi haft avtalstäckning på 80 %. Det är där professionella företag ska ligga. Hundrar är inget, så kommer man att greja. Det är inte effektivt att jobba upp det hundra. Men att ligga på 80-80-80-90 % avtalstäckning är vettigt där ligger vi. Och av den så är det ungefär hälften avtal. Men då är inte alla avtal där man kan gå ner i artikelnummer och prislistor. Men den då avtalet är gledare affären med den leverantaren. Och så kan man användas av flera olika projekt. Så att. För att säga ju någonting om bara intuitivt hur pass återkommande eller ikkåterkommande branschen är. Jag har på vägen hit så att jag funderar på det här. Jag har på tunnelbarn när man är intjepsnörd. Men det kanske är 20 % som de kan få till på prislistor. Är det liksom bollparkdöden? Men lite mer tror jag. 20 % på material. Material står kanske för lite mer än 20 % men. Där får ju ofta till det. Men också en del typ av arbeten. Visst, man skapar ramavtal på arbeten som utfört på tid eller. denheten på leverans. Lite mer men. Det finns så mycket ensing helt klart. Men jag tycker att det är nog inte det viktiga. Jag tycker det viktiga är att tänka snarare hur. konstratera leverantaren. Och hur samordnader du affärer med leverantaren. när du ska hitta möjligheter att standa det ställa och köpa samma sak. Men att boställa affären i ramavtal som en gram. när det är fortfarande specifika och panlningar för en specika projekt. Av de unika produkterna. Men du kan ha leverantares mot och kommer lagimäst med affärer. Och vad ni vill åstadkomma med att kontraktera in i ramavtal. när ni är med samma återkommende leverantaren. Det är att sätta förutsättningar. Det är mycket mer än pris. Precis som jag tar tidigare så. för att göra kundernöjd måste vi hålla priset. Men vi måste också hålla tidplanen. Och om det handlar inte så mycket om att sätta priset i prislistan. när går in i projektet. Det handlar om att hålla avvantare som kan prestera med oss. i det alltid i projektet och leverera. Då kommer vi en parametra in som kvalitet, kapacitet. och de kompetenser som krafts från avvantaren. Och där man ska ha med sig också att. vi har haft ett stort skift i byggbranschen över tid. Där vi har mycket mer produktion än i händen av leverantaren. Går vi 20 år tillbaks, kanske 15 år tillbaks. så har vi så mycket mer egen produktion. Enkelt vi köpte material. Vi hade egen kapacitet att producera med det materialet. Nu är en stor del av produktionskapaciteten leverantörer. Just det. Det är ett skift och det är det som en verklighet som vi lever i byggbranschen. Det här med romantalen är ligge värdet i. direlaktionella tillväventaren eller är det enskilda. kommerciala villkor som ni för in i romantalen och står över med den. Kansolka värden av. Jag förstår jag är exakt var med. Om många tänker på det sysnämnda. Det är viktigt att kunna regleras leverans villkor, garantier. betalningsvillkor, även om det kan regleras priset. Det är viktigt och det är effektivt att göra. Men jag tycker att många misser den andra delen att relationen. Att bygga relationen så även om ett ramavtal i sig. inte kanske en garanti för exakt hur många projekt och hur mycket du inner. Så bygger du ändå en bas av folkfalliserade leverantörer som finns i en panel när ett projekt kommer. Det ska man också ha klart för oss att du inte är den dagen vi vinner ett anbud. som vi vill ut och leta leverantörer. De vill kunna ha leverantörer, folkfalliserade som kommer med oss in i projekt. För att korporhäletid är det också att ha. hats att säga kontroll på den processen. Att ta med sig in den kompetensen från leverantörerna in i anbuden. Just i in i anbuden också. Och känna varandra och kanske jobbat ihop förut. För det där är ju en vanlig. Jag själv gått i den fälla. Men en vanlig fall i grupp. Att vi ska segmentera leverantörsbas. Det är massa vassstrategiska. Det är alla de strategiska vi har bra relationer. Och som man inte riktigt tänkt igenom varför. Vill vi ha det? Men här har ni liksom att det blir vassade i anbudssprocessen. Den är ju väldigt konkret. Jag tänker också att det är tajter samarbeten med leverantörerna. Att ni kör projektet ihop. Genför när man köper en skruvarum upptrör. Det ska vara för att våran förmåga att leverera projekt som är landsamma och kolletid. Är ju helt avgärderna att vi har bra leverantörer att vi jobbar med. Att de är integrerat att vi jobbar tillsammans med dem. Det är ju anbudskedet, men det är också genom hela genomfarnat. Det är klart att ha man jobbat tillsammans flera gånger som man har fått nytt. Man kan inte hela tiden spela match. Man måste ju tränna. Och ju mer man tränna att samma är bättre blir man. Det talar ju för att ha en bas med återkommande leverantörer. Sen är det lite läskigt. Jag tror att det är lite läskigt att jag har med mig. Men du kanske leverantörerna blir lite för bekvämvad. Det är kanske svårt att utmana om vi blir inlåsta. Det är läskiga som inköpare. Man tänker att man ska ha ett antal håv leverantörer. Det behöver inte vara en single source. Att vara en varian stadsar på en leverantör. Men ändå att ha man året var lite läskigt. Det brukar säga att det är ju därför vi också behöver förställa inköpare kunna hantera det. Och att med jämna mellan de konkurrensutsätta. Men inte per automatik köra allt det har en förfrågan ut i tre leverantör på varje enskilt inköp. Utan att så det gäller återigen att hitta en rabalansen. Inte att ha en låstning att gärna det andra. Så finns det lite avtalstäckning ska jag kommer skälla mekanismer utövde rena till relationella med sig open book och kanske lite Gain-share. Jobba ni med sånt också eller mer att ha en bra relation att känna varandra kunna jobba tillsammans. Men det tittar ju också på såna här mer. Det ska säga avancerade. Jo, men våran bransch blir det för vi har ju i grunden så har vi en väldigt. Vi har två makandellinvå typer projekt. Vi har fast prisprojekt och samverkansprojekt. Och det är en ganska jämförtdelning tror jag använder om i konserterna. Och samverkansprojekt är ju projekt där vi delar risk med kund och verkunden betalar sker och kostnader. Vi får ett avvoder. Och i den typen av projekt så krävs det ju per definition följtransprans till kund. För kunden är följt involverade i våra tinsöpsarbete. Kunden ska ha och få följtransprans i inköpskostnader och inköpsarbete. Så jag skulle säga där vi på sätt att vi är väldigt långt far om många andra branscherna kommer med open box. Bux mot kunder. Och då måste jag också jobba likadant mot eller annan törsida. Och det tror jag är präglad då. Sätter vi jobba på. En sak som kan ställa till det i alla fall i andra branscherna man vill ha open box. Det är att leverantarsmarknaden avgärmarlevd är liksom kickback baserat. Så det är vår limra batter kickback som kommer gå i ett slut. Och då blir det svårt att vara tydlig med det. Från priset kunde få det bero på mycket någon annan kund köper för oss. Hur lider ni av sånt också? Försätt ska det säga att det är väldigt liten när man räknar på det så är det väldigt liten del. Det där ska man inte förstå av. Det kan ju brand lyfta fram som ett jättestort problem och att det är en so källat till att att vi skärmänlar en jättemycket pengar. Men det kan ju alla se på våra marginaler. Det är ingenting en gölj gruva. Och när man räknar på det så är det förr innan det liten del med rabatter i kvar i branschen. Sen jobbar vi mycket med att såklart försöka få fardilla att vi är stora. Och att om vi då kan göra upphandlingar av gemensamt värstfria projekt som gynnar alla projekt så är det klar för det. Men foksen på kickback är absolut inget så att vi har. Och som inköpska är det inte hanterbart att man vill ha. Man vill ha för sig barrihet i priserna innan projekten. Det får det inte om du jobbar med kickback. Du vill ha rätt pris från början innan projekten. Så det där tycker inte en jättestort fråga längre. Och ingen jättestort hinderna ska köra upp en buck med kunderna. Det är transparent med kunderna. Och det är klart att kunder som har stora projekt och konsumtion får tillgång till konkurrenskraftiga priser. Och det är återigen det är båga strategiet vi ska dra nytta att vi stort företag får fardilla. av det och har vi då också stora kander så får vi ha en far del av det. När i byggprojekt involverar svålen in köpte går det svara på något generellt sätt på det. Vi jobbar ju väldigt mycket för att få in in köp i tidig ambutsgeran. Vi lyckas inte alltid och vi kommer från en historie där in köp kanske kommer in för sig inte processen. Den är klassiska att när en ålder ska lägga sig eller kanske en sömren. Material saknas på byggplatsen så ringer man in köp. Där är vi absolut inte på ens att se i dagslottom utan vi jobbar ju mycket med att komma in i ambuden. Att vara en aktiv part i ambutstimen så att vi lämnar ambut i konden. Att vi har detta ingångsvärlden från leverantarsbassen. Sen har jag min egen vision om att vi ska ta ryttor längre. Vi har ju bra exempel på de senaste åren där vi också innan anbjuder. Att kunna ha en väldigt tidig diskussion med ett kund försöka förstå vad kunden har för planer. Vi kan bidra till att kunde göra bättre val. Vi vet ju vad är effektivt från kostnadsperspektiv och från ett tidsperspektiv. Du kan vara med och ge in på ett med ambut informerat. Kopplar ihop det som har dessa tid att jobba med folkvaliserade leverantarsbass. Så har vi förmågor som vi kan gå med gemensamma förmågan med leverantörer som vi kan gå med ett kund i tidigt skede. Det tror jag är en förflyttning som är görbar. Man ska mänsa att inte bara nöja som att vara med jambut sker ut även innan anbjuden formuleras. Framför allt inom den privata sektorn och fänka upp panden så har jag lite annorlunda och det är lite så. Jag tror det är viktigt. Det är så pass mycket fokus inom till exempel en granomställning där nya industrin är det tid. Det är otroligt viktigt. Det är klart såsom du formulera frågan får du svart och svart ger förutsättningar för att leverera projektet som samt som möjligt. Det där är ju digitalisering kanske man måste sätta först. Den stora trenden och skiftet inom allt inköp på sättbransch kommer in tidigare mer värdefistekolis mer värde för bolaget längre uppe denna fannvälja mognans trappan. Så en exakt vad man gör är olika branscher men den röda tråden brukar ju vara tynärmare värdefistekolis och för kund. In köp kan visa att man kan vara. Det låter som att det är samma sak här. Ni har en våga det inte fram utan det här kan inköp bidra med. Så några case på det och sedan är det en snö av bolsen, froppensis och större större. Ja, men precis precis. Och är man ju till 7.06? Ja, min grund tror jag att våran avtygelse på ens är ju att leverantörer jag har skillnad. Eller vad man tar för en stor del av våra förmågatt kan leverera. Och bra leverantörer kan man ju flöka definierar bra. Men bra leverantörer måste jag ombättra förmågatt kan leverera inom att satta av vänskommelser tid och pengar. Det över tid är vi helt övertyg av att det är rätt väg. Och digitalisering. Det påverkar ju alla. Vad gör ni inom byggbranschen inom digitalisering? Vad är det som händer? Men vi har faktiskt väldigt mycket ibland så kan man ju få uppfattning om att byggbranschen är väldigt analog. Men det tycker jag att det stämmer inte. Och utan att vi ligger väldigt långt framme med konkreta digitala lasningar som vi kan på ett digital sätt mäta och följa upp framfarten på projekt. Där vi ser färdigställande grad med en digitala lasningar. Det är ställ för att ha fysiska besiktningsmen och besiktningskvinnor, promenera någon kring på kvällstid och bli klickav. Så kan vi ha vid digitala lasningar som kan göra det. Vi jobbar med det som kan ha ett digitala tvillingar där vi bygger upp digitala tvillingar av våra projekt, av våra produkter. Så att vi kan få utvärdet av det och jobba med dem. Inom inköp specifikt så jobbar vi också med digitala verktyg inom leverantarshantering, inom främst leverantarskontroll. Det ska säga leverantarskontroll att få transvarand så att ha information om vad det har att ta det jätteviktigt om att få se i den här branschen. Det stora antal leverantare, men också att det är mycket arbete, och det är mycket människor från leverantaren som är inne i våra verksamhet. Det är väldigt viktigt att få se att transparans. Där utnyttar vi mycket digitala lasningar som vi också kopplar ihop med branschdatabaser och med myndigheter, databaser. Digitaliseringen är enormt viktigt för oss på NCC. Så inom inköp digitalisering av leverantarshantering, SRM kan du undergärr för lite masterdata och lite som där. Hur ser ni på PTP och upphandling i sourcing? Ja, vi ska säga också, vi har ju, och jag tror vi kanske ett av de fåbyggbolag som har en gemensam konsol-genmensam inköpssystem där vi gör upphandlingar, där vi har digitala avtal, vi gör digitala förfrågningar, så det har vi ju med ensamt. Och det har vi haft i många år. Och det har de stora koppa i välja, någon av de. Vi har en egen utvecklare idag för den. Det har. Utvecklar det själva? Ja, egen utvecklare. Ja, har vi har. Och det är för upphandlingarna och för kontakteringen. Och det är viktigt, det handlar om data. Sen har vi inget transaktionellt system för inköpstransaktioner. För PTP? Ja, vi inte. Så hela PTP-kedarna är inte komplett. Okej. Men där mot det är vi väldigt utvecklad inom vissa delar av det, och framför allt är elevantörsbasanteringen. Just det. Och det är ju det som är det essentiella för oss. Absolut, det är väl pratarom för. Och jag tror även med PTP, vi kommer att komma till den punkten och ha en digital PTP. Men tillbaka till det vi pratar om tidigare, en stor del av spänden är inte artiklömmar, kvikelnömmar, kvartierarbeten i mängdfr-täckningar på ett annat sätt. Så det finns så andra typ av utmaningar av begränsningar i PTP-fladet. Det är helt klart. Men det är klart vi kommer lite i i framtiden. Det tror jag. Så det är mer ansprenad och är torre och den typen av åreläggningssat. Så är det, så är det exakt. Precis så. Men det är ju en viktigt att ha leverantarsbastande, skick och informationen och leverantarerna och en kunna följa leverantarerna. Så det är ju väldigt klokt. Digitalisering finns så extremt mycket man skulle kunna göra. Och som allt har det världen, det gäller att bestämma vad man inte ska göra och vad man ska fokusera på. Så det låter väldigt klokt i att leverantars relationen är det viktigaste att lägga kut på att det ska funka bra. Och det går inte att prata om digitaliseringen och att de pratar om AI. Nej. Vad tänker ni kring det? Ser du redan nu några använningsområden för AI och ser det? Ja, men det ser jag. I det lilla så ser man ju direkt användningsområden i kategoriarbetet. Att göra spändanalyser, att göra kategoriserat i skiger. Men AI, det är ju nog form av att man ser effektivitetsvinster. Och använnen har varit redan nu och så spändan av det. Nej, vi håller på att testa vissa i mindre skala. Det är lite där vi var inne på innan här är att det är trial and error med samma av bredare skalar. Och då måste jag flyk in för det är jätte spännande med spändanalyse. Historiskt har det varit att man trycker in allting från CTRP med massa kolumner och ser det väsentligen en pivotabell. Och så gör man lite kategoriseringen av lite dashboard så kan man tanka ut. Nu med hela GPD-revolutionen kan vi prata med datat så att man kan fråga en del verktygssjärd. Den här fakturan är hur mycket ståbler har jag köpt. Och så får man. är det den typen av verktynningtitta på också eller? Min version. Jag har jätteutmaning till mitt digitaliseringsteam. Jag har satt en utmaning så att jag tror att en stora revolutioner fall kommer när vi kan chatta med en bot och ställa frågor kring nu ska vi in i ett anbud här och vi ska köpa där arbetet eller de där produkterna. Och så med en viss typ av information om mängdfördäckning. Vad kommer det här att kösta? Vilken leverantör ska vi använda och vad kommer ledtiden vara? Att vi ska kunna fråga in i vår egen dativass. Istället för att på rutin då går ut när vi gör en tribi-dofre och vi går ut och fråga till det leverantör. Inna vill lämna en anbud. Det är så tror jag att du kommer spara väldigt mycket inköpsalimiseration och kantering. Men ledtiden. Okej. Jag är ju av och presserat. Jag är övertyg om att det underlagd vi har. Vi gör partus en projekt par år. Varje projektet har hundra inköp. Vi har haft gamla hämt så frågar vi kanske tre eller har han sa på varje köp. Och en multipliserande är så får du enormstor bank av data. Och även om det inte är exakt samma köpåter kommer så finns det väldigt mycket data om tiden. Så jag tror att vi blir ju mer korrekt av att fråga oss själva var en egen erfarenhetsbank i stället för att gå ut på marknaden varje gång och fråga tre eller var kommer det där att kosta, vilom till kommer det ta. Jag tror vi har svaret inna oss. Men då måste vi ha ett verktyg som gör det. Ja, det är ju. Det är ju en inversionsbild. Då kommer en förutväxtning av AI på riktigt verkligen. Och sen är ni att ni har det verktyg som trackad alla projekten också. Ja, du kan ju fråga vad har gått fel förut, vilka kostnader har skenat mest. Varje topfem inköp som vi måste hantera lite extra, vad har vi gjort dåligt förut. Just när man kan prata med data, det är ju fantastiskt. Precis, vi har en ambition att vara datanformerade. Och för mig data är väldigt tajt besläktat med erfarenheter. Och tittar vi in i monster denna av tid. Framgångsrika projekt, vad var nyklarna inköpssarbetet, icke framgångsrika projekt, vad jag gjorde i fel. Så är det återkommande monster. Och det där blir ju väldigt intressant och spännande att se med AI, hur kan vi få full utveckling på det. Det där använder vi tillvis några, innan månida manuellt. Men man kan få en helt annan utveckling på det som står på lag med hjälp av AI. Från datapunkt till konsoliderade erfarenheter. Ja, precis. Det är ett extremt starkt steg och inte nog med att det går snabbare för att det blir bättre. Det är så mycket information också. Och det är det som min pengar att vi blir mycket mer exakt. Ett som vi har så mycket information. Att avaspännande, jag bröt dig där, ja, det pratar om spännande lyss och så höger jag rakt in. Är det det som är precis? För det är ju inte en spännande lyss, det kategoriseringen läggs på lite AI och så blir det två procent bättre. Det här är ju ett nytt sätt att jobba. Och jag tror att det är en första nämnda där vi är på idag. Men den stora förändringen kommer någon av det vi tar det där större steget. Är det det som är den huvudsakliga i det, eller finns det andra som du får ner på? Det är nog den i den jag har. Men jag är inte en digital sex expert. Men det som jag sa att säga det är det utmaningar jag jätte i mitt tid att jobba med det. Och sen är det åt igen. För målängd så är det någonting helt annat som vi inte vet om idag. Som kommer vara en stor agregen. Det är det ändå vi kan vara säker på. För det hade vi haft en intervjur för fem år sedan så hade vi inte pratat om någon chatbot. Nej, just det. Och GBT. Nu ser den viktigaste uttästa hela tiden. Och se vad vi kan göra nu och sen det här med data i sig blir viktigare och viktigare. Och då kan vi vända på steken. Vad har ni för data som är väldigt bra? När det är precis det är data att ni har det. Där kan vi också fråga vad vi gör det här data. Vad skulle vi kunna göra med det? Precis. Kan man få upp några newskrisings? Vad har ni förutmaningar just nu och ju? Jag tror att vi har väl. På något sätt samma utmaningar som de flesta företag, de flesta insöpsorna, den skonor, det är så stor osäkret. Att vi är väldigt påverkade om världen och vad som händer i världspolitiken och veta hur påverkar det. För det är långt ifrån alla händelser som har en direkt påverkan. Eller väldigt få som har en direkt påverkar. Men det är ju vissa händelser som kan ha oventad in direkt påverkan. Den är jätte svår, det upptag ganska mycket tid att försöka förstå. Vi har väl senaste det som händer av USA och Venezuela och som händer från alla veckor sen. Att väldigt snabbt att kunna förstå påverka det oss, påverka det oljepriser världen, i så fall, hur påverkar våra produkter som håller beroende. Det kräver en annan typ av beredskap idag. Det är väl det en stor utmaningen, tycker jag. Vi blandar ju också att det är det är det kina som är uppståret problem. Sen drabbas man i nivå tre av sina leverantörer. Men det är ojörbart att mapa upp hela sina leverantörsbass. Det där är ju ett stort bliv för många. Det kommer att verkligen inte lugna ner sig heller med de politiska sängningar. Det är precis så. Om vi bygger ett stort sjukhus i några fin land som vi gör just nu. Det kommer att bli en av att Trump och avsätter presidenten i Venezuela. Det är väldigt svårt att göra de analyserna. Men det förläggningen kan ju vara så. Det tycker utmaningen. Det har ju varit utmaningen några år. Och om man tittar och börjarna vårt brukar ju ha så här matern med minskapsordnets kationen. Om man pratar om vad vi ser för året som kommer. Det är en massa mål som kommer på himlen. Det är nya mål som kommer hela tiden. Det försvinner mål, pandemiimål försvinner, inflationsmålet försvinner. Men det kommer alltid fylla på min nya mål. Vi vet inte riktigt vad det är för mål. Det tycker utmaningen idag. Det är också tillbaka med strategier. Rästra frågan är ett år strategier för en år strategi. Vi har ju inte så svårt att göra en ett års plan. En del tycker att det är nästan lönlöst att vara proaktiva är det här. Utanhandlom att vara skickligt reaktiva. Ja, men är inte det att vara proaktiv. Proaktiv är att du måste förstå. Du måste ha berädskap. Att du måste veta. Du måste ha bra information om din leverantarsheda till exempel. Och förstå beroende. Så att det är någonting händes så kan du snabbt göra analyserna. Det är ju proaktivt. Så det går det var det tycker jag. Sedan har vi inte alla lastningar. Men man kan ju ha berädskapen fast snabbt. Taka han om den. Kunde börja springa snabbare än den av väl smäller. Och ju, man har ju en liten egen "take" på hur man ska bedreva in köp i byggbranschen. Vi har varit inne att ta en litig grann på några av delarna. Men vill du berätta mer om det? Precis. Vi har berat det lite grann. I grann så har vi gjort ett tydligt val på NCC. Vi tror att just inköp och sättet vi jobbar med leverantarer har en differensierande faktor för vår framgång som företag. Vi som stor företag att om vi jobbar på ett annorlunda sätt med våra leverantarer så får vi ett bättre stort förra kunder. Det är ett annorlunda sätt. Det handlar mycket om att vi integrerar våra leverantarer i tidigt skede och genom hela produktionprocessen. Och som jag brukar säga att jag var inne på det lite tidigare. Det har varit skiftat den större del av produktionen vi har idag görs av extennan leverantarer från att vi tidigare har haft inhans. Är det så för alla byggbolag eller en. Det skifter till att vara för de stora byggbolagen i takt med att akad specialisering så kan du inte ha all kompetensinnan så du måste köpa spetskompetens. Det är ju det som driver där utvecklingen. Och det gör ju att beroende av att tala leverantarer som samspelar mass, spelar matchen tillsammans mass, är bli större. Därför är vi i grann en gjort det valet att vi tror att inköpa är en differensierande faktor, att ha det, så att säga, koordinerat och att vi gör det på att ha en gemensam metod genom konsören och hur vi jobbar med det och att vi samordar det. Det tror vi i grånden är viktigt. Men sen är det ju där att vår entäkpore, om man kommer på entäkare är att inte hamna den där låstningen att gå in centralisering svälla och ska försöka få alla jobbelikadant, använda samla leverantarer, samma produkter. Den fäldern är det fungering till vår bransch, så vi måste hitta den här balansen, de är att styra utan att centralisera. Det är vår entäkpore. Hur gör man det praktiken? Det finns ett antal granbolt där där för första att satsa på att inköp ska vara ett jobb. Det kvaliserar att du kräver en inköpstabiet, det ska utföra oss av inköpare och att det ska vara utbildade inköpare som utbildades samma metoder och samarbet sätt. Då flyttar man i fokus från att vem som ska göra jobbet till hur det ska göra som jag ser tidigare. Sen är det också hur man tänker i processen att inte tänka inköp som en central, funktionell process utan snarare, integrera kritiska inköpstaktiviteter från denna gemensamma metoden i ordinarieprocess. Det inköpstarbetet ska utföra i projekt, i projektprocessen och inte hålla som de separatsstad processen. Det är det här tankasättet med ganska viktigt tycker jag. För vi vet återigen, vi har receptet för bra projekt och i det receptet så finns ett antal ingredienser som är inköpstaktiviteter och de ska utföra oss. Den stora flora projekt vi har är inte det här om finns det ingen effektivitet och det är inte en mög praktisk mölet att ha en central styrning på det. stining på det. Då måste man ha en descentraliserad stining. men att säker att det integrerade arbetet. Så det tror jag att det är ingen. Och sen där tredje delen av det är ju det här med att tänka leverantarsbass. Det är liksom inte en ny giv varje gång, en ny och panning eller en ny projekt, utan vi har en till en, vi somfattin samma leverantare som följer oss över ett flera projekt. För tillsammans blir vi bra. Det är den tecken som vi ser skilln oss i branschen. Det här kan ju låta som väldigt naturliga saker om man har varit i fordådsinusrin eller i talhander, eller inom andra branschen, men det är ganska nytt i. Det är en mindset förbyggd. Det är nytt inombyggdsinusrin. Vad är största utmaningen med att råla ut där? Största utmaningen är att den stora variationen som jag sa. Vi har två tusen projekt. Det kan ge somfattin som är pågående varje dag. Vi har 30 tusen personer som promenerar in genom en grin och ska göra olika moment på de här projekten. Att samordna har gemensamma metoder, arbetssätt, det har ju sin utmaning. Det här är utmaning. Likor. Roligt, roligt. Fram tiden då. Vi har också varit in och tasat lite grann på normen, men har du några tankar kring hur det inte kommer utvecklas? Både generellt eller inom er branschen? Jag tror att hoppas att introduktionen av AI och andra digitala, sen kommer det minska inköpsadrevisationen. Det kommer att vi mindre arbete med att förbereda inköpsstrategier, beslutsunderlag, färd analyser. Därbetet ska jag komma med att jag fyter det jättemycket. Jag tror att skiftet kommer mer att vara kring att jobba med relationer, relationer med leverantarerna, att jobba med bygg eller antarsbasen. Men också att jobba med riskmanagement. Att ha, som vi sagtider, att ha vart det scenarier, att kunna ha beredskapen att jobba med plötsligt förändrad i förutsättningar. Det tror jag är helt skiftet, jag tror jag vill komma att se. Jag håller med. Det som jag alltid tänker på när man pratar om som täral. Jag känner att generellt inom inköp i världen, så finns det en enorm backlogg av saker som man skulle vilja göra. Lite det vi inne på risk, jobba med leverantörerna, komma närmde våra färd, närmde kund. Jag ser inte som att man effektiviserade shared service-centre, drar ni en heldkount, utan att man flyttar vad man faktiskt kan lägga kraften. Jag tror att det kommer att komma en femte åren, jag tror att det kommer bli en explosion i vilket värde inköp. Jag tar bara det här med analysen som vi pratar om tidigare att gå för att man sitter och pivoterar i Excel och får fram en siffra som har så tolkas till att man får mer eller mindre någonting man kan ta action på. Ja, precis. Så den här fanveleutvecklingskurvans grafen, jag tror att. Och tro på att det är helt lyft där. Finns det nåt momenten om min köp i byggbranschen eller i almenhet som inte kommer existera om fem år? Ja, men jag tror att vi var inne på lite tidigare, men transksjonella arbetet och man kan ju tänka sig ett som moment som när du som minskapar har tagit in tre alternativa färtr från leverantör och sitter analyserar om det. Och ska igenföra prister och andra par meter där momentet. Jag ska inte bra att raska om det inte existerar, utan det känns som att det kommer vara fallt automatiserat. Och det är då nu tänker jag mig att när man skickar ut sina egna kodokondakter så får man in 85 sidor per ref. Att det inte så många som läser det om man någonstans har gjort det då, utan där skickar man in någon analysator och fråga vad jag viktig är. Vad är viktigt? Vad är det som var i Top 5 breaches och lite där? Jag håller med analysera och färtror skapar ref.per, så kan man göra rätt bra redan nu. Speciellt ninen som har så bra daten underlag, ni har ju även hur många ref.per som ligger någonstans liksom. Ja, det blir spännande att följa. Och som var inne på farut 5 år, det är nästan oavvublikbart. Det går så fruktansvärt snabbet liksom. Om tio år, det känns lönlös och spekulerar i avslutningsvis Joanne. Vilka tips eller medfick skulle du vilja skicka med till lyssnarna? Nej, men ett medsikt inköppare allmänsätt tror jag. Det är att vad ni fick en. Ut och besök verksamheten, se vad som pågår i din egen verksamhet, men också träffa kunder. Och jag tycker att det är ett träffa kunder och förstår vad är din kunds. Dina k. Ditt företagskunders affärsmodell. Hur fungerar den? Hur känner kunderna pengar? Och försöker göra och bygga mellan att hur kan du som inköpare med dina leverantar bidra till att kunder blir mer fagnonserik. Det är att inköp verkligen kan haka sitt värld i företagen. Vad ni fick en. Besök verksamheten och besök speciellt kunder. Det är ett spännande. Jag kan verkligen bara ha det någon liten ha brå vinkomag. Jag tyckte att det var så pass bra. Jag tror vi nöjer det så. Så jag an. Stort tack för att du gäster inköp på den. Tack för att jag fick komma. Tack.