Barn och hatbrott

Hej, jag heter Norrälre Fajr och jag har tillsammans med mindigheten för familjret och förälderskap stöd på upptad av regeringen. Jort en poddserie om hur vi föräldrar kan prata med våra barn om rasism, fjämtlighet och hattbrott. Det har blivit jättefina samtal med massa olika experter. Jag tycker verkligen att du ska ta chansen och lyssna på det här. Du som är föräldrar, du som jobbar med barn, det här är för dig. Ett avsnitt om barn och brott mot nonsidentitet. Hej, jag heter Norrälre Fajr och jag sitter här tillsammans med Anna. Hej, jag är det Anna Axelson. Ni har jobbar som utredare på mindigheten för familjret och förälderskap stöd. Vi arbetar för att barn ska få en trygg uppväxt och en god relation till sina föräldrar. Vi har också med oss det här avsnittets expert som heter Gjörel, vill du presentera dig? Hej, jag heter Gjörelgrannström och jag kommer från Umeaniversitet. Där är verksam på juridisk institutionen och jobbar som lärare och forskare. Undervisar framför allt om rätt sig stor jag och om brott så försett heter. I det här avsnittet ska jag och Norr prata med Gjörel och få hjälpa att reda ut vad hattbrott egentligen är för någonting och hur det ser ut när barn är inblanda det. Görel, vi kan börja med att du berätta om världen som gör att ett brott, till exempel en misshandel eller en skadegörel som en nona krasatentiffon eller ett fundster i bland kallas för hattbrott och ibland inte. Ja, hattbrott handlar om att utöver den här viljan att beå ett brott så finns det också ett särskilt motiv till brottet. Och då handlar det i olika rättsårningar om lite olika motiv som är kriminaliserade. Men framför allt tror jag när man pratar om hattbrott i vardag så tror man framför allt på att se på de rasistiska hattbrottet. Det vi säger är att det finns ett motiv och hosten som begår brottet att utöver att just bara kränka personer, ni får med en misshandel till exempel. Så gör man det också för att man menar att personer representerar något som man har fördomar mot eller som man hatar. Ställaren för enklart fråga så om jag skulle liksom hattar en person och då jag vill ha sönder den telefon för att jag hatar just den personen. Så är det ett slags brott men om jag skulle känna att hatt för den personen för att den tillhören minoritet då på grund av den anlämt jag har sönder då blir det ett hattbrott. Ja, det är jättebra fråga för egentligen skulle man kunna säga som så. Men alla brott som är pågås de inte om någon sorts hatt eller illviljell så. Så jag förstår det en fråga men det man har gjort är att man säger att vissa brott är så pass allvarliga till sin natur. Just att det finns det här särskilda motivet, att jag kränkar inte bara för att jag vill ha din telefon eller vad det är utan jag ge mig på dig för att du representerar någonting som jag hatar eller logilar som jag har fördomar mot. Och då är det så att i den svenska lagstiftningen så har man definierat ett antal grunder som är särskilt skyddade. Och då handlar det till exempel om etnicitet, det handlar om religiosellhörighet, det kan hända om sexuell lägning eller köser överskrivande identitet och uttryck. Och det handlar också om hudfärg. Men den här uppräckningen så vill jag egentligen säga att alla former har att omfattas inte av den svenska hattbrott slagsstiftningen. Den här lagstiften har valt ut ett antal grunder som man menar att de här motivet måste man regeras starkare mot. Och det här har i historiska förklaringar, varför är lagstiftning ut som det gör? Det beror oftast på att man finns en historisk utveckling. Jag är ju rätt stor i grunder, jag koppla igen till hur lagstiftning har vuxit fram. Och här i den svenska sammanhanget så handlar det om att det var framför allt den antisemitiska brottsläten som har regerat mot under andra världskriget. Det som nu blev utsattet. Precis, precis. Och det som man nu talar om som hets mot folkgrupp och som faktiskt kan analyseras redan efter andra världskriget. Och då var det just här konst och tro subfattning som man kallar det då. Men sen giv mig ett samhället utvecklig, jag säger med att de här, vad ska vi säga? Att människor tar sig i retten att kränka andra individer just utifrån vad de har identitet eller vad föröver en tro att de har identitet. Så har man senare från 1970-talet och framåt så har man kriminaliserat fler och fler sån här grunder. Och det är då det som kanske egentligen mest fokus på den rasistiska brottsläten. Efter att Sverige i slutet på 60-talet tillträderas till skrivningskonventionen så frändras lagstiftning också i den här frågan. Och sen, om man tar sig lite längre fram på 1990-talet och framåt så ser vi att då tittar man också på frågor om sexuell läggning för man uppmärksammare då att framförallt hon sexuella blev mer och mer utsatta. Så då tillförde man grunden först hon sexuell läggning med sen just sexuell läggning som omfattar både heterosexualitet och homosexualitet och byssexualitet. Och den senaste grunden som last till det är könsövyskidan i identitetet uttryckas och det som man idag letar kallar transpersoner. Men det låter ändå lite svårt för att jag tänker att man får ett toffare straff om man kan visa i de stodna att det är från ett hatbrott. Men betyder inte det också att man måste på något sätt ta sig in i järnningsmanens huvud och ta reda på var de bakomliggande syfte med den. Det låter svårt. Ja och det återigen är en väldigt bra poäng för att om man tittar på bråsslighet generellt vilket jobb polisen och åklagaren har för att kunna visa att det är den här personen. Det är ju den här personen som har begott brottet och det är hänt på det här sättet. Då handlar det om att man ska kunna visa att personen hade uppsåttas att man vill göra det här. Men i de här hårt brotten så handlar det också om att åklagaren och polisen att de måste kunna visa att det inte bara är ett uppsått utan det fanns också det här särskliga motivet. Och då är det precis som du säger. Det kan handla om att man på något sätt måste ta sig in i huvudet och särskilt att ha en järnningsperson. Och hur gör man det? Det är ju jättesvårt. Det man har pratat mycket om när det handlar om forskning och om hårt brott är att hur kan polisen och åklagar bli bättre för utredda det här och då handlar det om vilken sorske bevis kan man samla. Men det här är ju liksom juridiken kring det och de alla flesta fall kommer ju inte så här långt. Och särskilt inte när det handlar om det som vi ska prata om idag om barn som utsätts för hårt brott och rasism. Så barn är inte straffmyndiga. Det ska liksom ofta i alla fall om de under 15 år så kommer inte de här frågorna till domstål. Men det är många olika aspekter som man kan fundera på och det är inte ett lätt brott att bevisa. Jag tänker den här på den riktar ju sig till föräldrar som osät om man har liksom vattrabba eller inte kan lära sig mer om detta. Och det låter ändå som att de här lagarna är relativt nya och att de har kommit säkert då i takt med att man har fått med rättigheter att man har förstått att om man har säkts att ska samma rättigheter och då har man också acceptat det ett hårt brott. Men jag tänker att om en spånd i mobbade till exempel kommer hem och berättar att den är utsatt för mobbning. Och så känns det som föräldrar att det här är något annat eller något annat. Men det här är på grund av mitt barns hudfärg till exempel. Hur gör man skillnad på det eller hur får man göra då? Men det här är inte bara att man tar ju, man är väldigt allvarligt att man blir mobbade också. Ja och det här skolan har ett stort ansvar. Skolan har ett jättestort ansvar faktiskt. Det är de som, jag märkte händer i skolan så är det skolansfersonals som har en skyldighet att utreda anmäla och så vidare. Men sen så handlar det ju också om vad jag som sagt, det frågar vad vad kan man som föräldrar göra. Återigen, jag tänker det handlar ju om vilken arén man är på. Är det skolan? Ja men då pratar man förstås med välärana, mirektor och så vidare. Men det är ju inte alltid att man känner att man får ett ju hördär. Det kanske inte tyvärr så finns det exempel på att på många skolor så tar man inte det här riktigt på det allvar som jag kanske tycker att man borde göra. Man sätter ju om det här är det ett bråk lite kärfsbarn än i mellan och det är säkert inte så allvarligt och man ska inte vara så känslig och så vidare. Men jag menar att man måste markera man ska ta det här på allvar. Jag tror ju väldigt mycket på att prata prata prata. Det vill säga att man som förälder i den bästa värde redan inan som är händer att man pratar med sina barn om att det här kan hända, så att det finns en beredskap. För det sätt som man fråppliggis alltid gör med att det här med hur man är en bra komp. Så om det händer någonting vem kan man prata med och så. Men är man då i skarp läge? Det faktiskt har hänt och barnet kommer hem att berätta. Ja, ta kontakt med lärare, ta kontakt med rektor. Funkar inte det, ta kontakt med socialtjänst, då skulle jag säga. Och ja, men det är inte enkelt det här för att det är. Ja, det finns ju också skolkuratorer förstås skolskötorskan och så. Men frågan är vilken beredskap som finns ute på skolan. Det här tänker. Det här är också delvis en fråga för de som jobbar i skolan med er. Men jag tänker ju så här att språkbruket. Vad man accepterar i skolan tror jag. Där skulle jag nog gärna se att man tog det mer på allvar. Att inte bara säga att jag gjorde det så där som barnen uttrycker sig och det betyder inte någonting. Men att man då tar tag i och säga att vad kan det här få för konsekvenser för för. -att andra om du pratar såhär. -Vad bryt det det egentligen? Hur smuts folk? -Ina har ett brottsforskningen brukat säga att hattbrottsgadar mer. Kan du förklara vad man menar med det? -Ja, det handlar ju just om det här att det är klart att man blir utsatt för en misshandel eller en kräntning från oss, det är klart att det är skadar. Det här var inte bara en vanlig misshandel, utan det handlar om att någon har jätts på mig för den jag är eller den här föröverna tror att jag är. Då kan du finnas många olika aspekter i det här handlar det om att den här personen trodde att jag var bög och jag inte är det. Det är fortfarande ett hattbrot. Det handlar ju som jag sa att det handlar om vad som finns föröverans huvud. Det spelar ingen roll om den här föröveran ger sig på en person och jag hatar bögar och nu slår dig därför. Då spelar ingen roll om offret inte. Oavsett vilka sexuell läggning den har så är det här ett hattbrottsfret. Det var det som var motivet till kräntningen. Men det är en sak, men just det här med att inse som brottsoffer, oavsett om man är vuxen eller barn, att jag har blivit utsatt för att någon annan har tagit sig rätt den att tala om att jag inte passar in. Jag ska inte få se ut på det sätt som jag gör eller vara på det sätt jag är. Det här har man pekat på inom forskning. Jag har det här skadar med. Det handlar om att offer förhålltbrott blir oftast mer rädda än andra offer för att utsättas igen. För att man inser att det här är någonting som. Ja, man pratar igen om att hattbrottsoffer är utbytbara på ett sätt. Om vi har en föröver som har bestämt sig för att nu ska ge mig ut och ge mig på alla som ser ut att hon mörker kudfärg. Då spelar ingen roll vem du är. Det går det förbi, så finns risken att du blir utsatt. Just det att inte kunna förutsé, jag är också att man. Åh, sätter vad man tycker är bra, eller inte. Annars kan man ju ofta att tänka att jag är om jag kanske inte ska gå den vägen för att jag vet att det är brukare hända saker. Men i såna här fall när man talar om hattbrott så är det just det här att det är så oför utsatt sigbart. Hur man, vem som då faktiskt beror för för det. Därför så ökar det alls därför att utsätta sig igen om man har blivit utsatt för det här. Sen finns det också forskning som visar att uppförr för hattbrott har störet hända att vi deprimerade att må dåligt efteråt helt enkelt. Just för att det handlar om någonting som är en som centraldejäl av ens personlighet. Eller också det kanske inte alls en centraldejäl av ens personlighet. Men man inser att det andra som tar sig rätt än att definierat, du passar inte riktigt in. Ja och det blir ju också att man kan ju inte fly från det. Man kan ju inte skydda sig från det. Om man blir utsatt för ett brott och ser ett personen förövans att åka fast. Då skulle det ju kännas säkert som en upprättelse. Men är det ett hattbrott så vet jag att det är en spelare än jag håller att just den personen. Det är en av den man brukar säga att hattbrott skadar mer. Men det andra man säger om hattbrott är också att det är ett budskapsbrott. Det här hänger ihop lite grann för att ofta så är det ju så att inser man att här utsats den här personen. Just på grund av den vad den är. Till exempel om vi tar en kvinna som har huvudduk. Det sender ju en signal, ett budskap till andra som har huvudduk att jag kan också riskerat utsättas. Just för att jag ser ut på det här sättet. Och det är också något som man lyfter fram i hattbrott. Inte bara att de risker och skada mer utan också att de sender ett budskap till andra som identifierar sig med offret. Att rädslann också faktiskt når ut till dem för det sättet. Och det är därför som det också är så viktigt att prata om de här brotten och att också försöka komma till att rätta mer om olika sätt. Jag har hört att det är ju en juridisk term. Och siktet med lagstiftningen är att senda en signal om vad som är lite samhället. Ett tillåtet av vad som är förbjudet. När man säger att någonting går från misshandel till att det är ett hattbrott. Då tänker jag att hur fungerar den här signalen annan att man kallar det någonting annat? Hur får man även ett ordarestraf? Eller hur? Ja, precis. Om vi nu pratar lite juridik då, över väldigt konkret juridik så finns det alltså ett antal. Det finns ingen som heter hattbrott i lagstiftningen. Men därmoet så finns det då ett antal delar av strafflagen som är möjlig använda. T.ex. vi har ett särskilt brott som heter Hedsmotfolkgrupp. Vi har ett annat som heter olaga diskriminering. Men sen har vi också någonting som kallas straffskärpningsregeln. Och det är den som man då kan använda. Om det åklagar en kan visa att det här är inte bara en vanlig misshandel, utan det här är hattbrott motiva, så offr ett valdes utav en anledning. Och det som händer då är en rättsleprocessen. Om åklagaren presenterar tillräckliga bevis för det här. Vi är tillbaka till det här med hur man kommer in huvudet på folk och vet vad de egentligen har för motiv och så. Men oftast så är det så att någon kanske har skriket någonting eller man hittar annat material. T.ex. ja, vad ska vi säga? Racistiska tidningar och sånt. Så någon form som kan visa på att man här verkar finnas ett sånt här motiv. Det du kan leda till då är att straffet blir strängare. Det vill säga för den om vi nu bara. Om vi har nu hittar på i stunden, den här misshandeln skulle ha lätt till att personen fick tre månare fängelse. Då kan den få fyra månare i fängelse för en månad till för det här motivet. Det är det man tal om straffskärpning alltså att den grej tidig fängelse eller strängare böter. Ja det handlar inte om du får ett då till utan det är. Ja, det är det. Och att du får det då. Det här är ju inte så stora. Det är inte så stora straff på slag. Det kostar inte egentligen så jättemycket mer med det här och ha ett motivet. Det kan man ju tycka olika saker om. En av sig de kan man tänka sig att det borde ju. Det är med att straff ha ett brott skadar mer så borde det också definitivt kostar betydligt mer att begå såna här brott. Då är kanske inte tio extra dagsböter eller några månare till ifängelse en sån jättehugg kostnad. Ett så jättehugg straffskärpning. Och andra sidan kan man ju också fundera utifrån perspektivet. Är det då så att strängare straff kommer att få den här personen att sluta med det här? Hur mycket signal går till förövaren i det här fallet? Här, våter jag ni pratar med en jurist, men mina kollegor som är kriminalåger har väldigt mycket uppfattningar om det här med om man kan se att strängare straff har en effekter linte. Det här är ju en väldigt också politisk fråga och jag frågade att vetenskapen har lite olika uppfattningar. Men en grej som många ungdomar och barn befinner sig på nätet, det vet vi ju. Och där kan man också utsätta för kräntningar och måbning. Alltså vad jag skillnad på nät, hat och utsatthet och måbning på nätet och hatbrott där. Jag skulle säga att nätet precis som är. Ja, jag kan vi göra den här uppdelningen med nätet och vanliga livet fungerna och även för mig så är det nästan samma sak eller hur. Men jag skulle säga att nätet eller nätkräntningar och hatbrott, det kan vara samma sak, men det kan också vara olika saker. För återigen, vi går tillbaka till vad är det som är ett hatbrott, gjorde det när det handlar om någon av de här skyddade grunderna. Så alltså, blir du kränt på nätet och någon skriver? Ja, det är så hemskt det här och ge exempel. Ja, det är hemskt, men jag kan ta ett person lite exempel, så en kompis till mig som har ett barn som är. De är muslimer, barnet har hijab slöja huvuduk och är sjur och där skrivs det väldigt mycket. Negativa kommer ta från vuxna och från barn och bland annat då en barn i den personens klassförälder har skrivit en negativ kommentar. Mycket tråkigt. Och så ser man lite på det här som att det. Vad taska de med att hon är mobbar? Har lite svårt? Hur kan man förklarat det här är? Har ett brott eller hetsmott folkgrupp? Hur ska man. Ja, för det tänker jag att det är. Precis. Nu blir jag först fungerat och blir den här tråkiga juristerna igen. Hetsmott folkgrupp handlar om att utsätta den grupp. Riktar man det mot den ene åkerlig individ kan det vara före och lämning eller fortal, men det är fortfarande ett brott. Det som händer på nätet är ju lika kriminaliserat som det som händer i verklighet. Utan förnätet om utryckroså istället. Men problemet med nätet är att det är oftast svårare att bevisa och samla på sig bevisa om vad som har hänt. Nu verkar det inte så i det här fallet som du berättar om. Till och med kan identifiera vem som har gjort det, då borde man kunna polisanvälja och polisenvårde kunna utreda det. Men generellt sätt är det ju så att nätet ger ju en anonymitet på ett helt annat sätt som gör att det är tyvärrverkar som ofta väldigt svårt för polisen att utreda dem här brott. Det handlar säker om resurser och så vidare också. Men just det här med att är det anonyma IP-adresser, då är det ju svårt att ta reda på vem som ligger bakom. Men är du andra sina kommentarer de kan identifiera att ju moderna här personen som har lämnat den här personen i straffmyndiga. Det är någon som är vuxen. Det är klart att är det då någonting som kränker som för och lämpar eller fortalar. Då skulle jag säga att då skulle jag anmäla. Sen kanske man inte vill göra det av andra orsaker för det är ju så många aspekter som spelar in här. Men generellt sett om vi ska komma tillbaka till det först tror jag vill säga. Det var just det här att kränk ner på nätet är också brott, men de kan vara svårare att bevisa. Det kanske är det som gör att diskrepansen där finns på något sätt. Men sen tänker jag att det är ju inte alltid kanske sådana här kriterier. Den är uppfyllst för att det ska kallas på rätt brott, men det kan ju fortfarande ligga hat, vakom, någon kan bli kränk. Det kan vara syfte. Att kränka. Vad finns det då för hjälp att få? Man känner att det här kommer aldrig nog ändå fram om vi polisanmäler kan man vända sig till social tjänsten till exempel. Finns det man? Precis. Men när det handlar om om barn och utsatiet på olika sätt så finns ju alltid. Så vi talar om orosanmälan till socialtjänsten och det kan man ju göra själv som förälder. Att man sett, men mitt barn är utsatt för det här eller också mitt barn utsätter andra för det här. Vad ska jag göra? Jag har försökt prata med med barnet. Jag försökte prata med skolan. Jälp mig. Så socialtjänsten eller som sagt skol skol skötterskommet finns en sån skolkrat och så att så att man går dem vägar som finns, men definitivt socialtjänsten för de ska kunna hjälpa till med såna här saker. Han tänker liksom kan små barnens begå. Alltså var. Har det ska ha var resisten? Man tänker att det är omöjligt för att barn är liksom alldeles oskylde att det är att det är att det bara är en upprepning av någonting man har hört från en förälder eller en av vuxen eller syskon eller liksom vad det är ner. Även om man ska se väldigt allvarligt på det. Att det kan vara svårt som vuxen att att liksom kom på. Jag gör en någonting åt att så tar kontakt med skola eller förskola för att någonting har sagt som är direkt rasistiskt, men man vet att det är bara en liten oskylde unge som brukar läka man så jättemycket. Tycker du ändå att i ett sånt fall att man ska liksom ta upp det med för skola och kanske föräldrar? Ja, jag skulle väl säga så åtgärnd. Du har definitivt en pågärnd, men det här särsknade handlars små barn. Hur ska man hantera det här? Återigen. Jag är inte expert på det området, men jag skulle säga ändå att om jag försöker ändå kopplar det till just brotsoffer och deras erfarenheter generellt så handlar det ju väldigt mycket om att det som är viktigast för ett brotsoffer egentligen att det slutat upp hör att man försöker alltså jag har varit med om det här. Jag vill inte vara med om det igen. Jag vill att den som gör det här ska sluta oavsett om det handlar om att den blir feld för ett brott eller man hanterar från att han sett. Man vill att den här situationen ska upphörra. Många brotsoffers är också att jag vill inte att andra ska ut för det här och jag vill också få en möjlighet att berätta om det jag var med om att berätta att någon tror på mig och lyssna på mig. Om man kopplar det tillbaka till barn så är vi tillbaka i det här som vi har pratat om tidigare just det här med att prata prata och prata. Det är alltså att prata med barnen prata sig till att man pratar om det för förskolan är det skolan utan då att hänga ut den enskilda barn om det är nu ett barn som har sett någonting rasistiskt. Det är precis som du säger det kommer någonstans ifrån jag har otroligt svårt att tro att barnet själv. Alltså de har ju hört de har de har de har sett de har liksom ja omvandrat någonting så de har tagit in på något sätt och sagt det till någon annan och ibland inte alltid förstås konsekvenserna för de är barn konsekvenser tänket är ju inte så utvecklat eller också så är det så att man ändå förstår att om man har velat säga det här för att man vill vad taski mot någon. Och då är vi tillbaka till det här med. Hur pratar vi med varan? Hur är man en bra kompis och så vidare? De här sakerna som är så enkla. Börkna användas också när det handlar om hattbrott och när det handlar om rasistiska hattbrott för att egentligen så handlar de samma saker. Det här hur hur är barn mot varan? Hur är vi vuxna på att uppmärksamma om någonting händer? Det tänker på just det här med utsatet för för hattbrott och hur man kan prata. Jag är egentligen utsatet för brottslighet generellt så jag lyfter gärna fram brotts och förmyndighetens hemslida för de har delar oss in hemslida som är specieltestinerade för barn. Jättebra uppbyggda och också att man som vuxen kan läsa just de delarna och se hur hur man faktiskt diskuterar hur man pratar vilka filmer som finns där för att lättare kunna för ett samtal på en lämplig nivå helt enkelt. Men annars så tänker jag att det är väl egentligen de stödorganisationer som finns. Men det är jättebra tips. Jag tänker att det är någon gång som inte vet att det finns som bara måste jag googla gå in på familjeliv eller vad ska jag höra? Alla är att det finns en ordentlig myndighet om man kan gå in och läsa. Brottshoffemidigheten men även som även brist till exempel och barnombudsmannen. Det finns även fränsk, det finns en hel del bra webbplatser för vad det barn och föräldrar att hitta information. Har du sett att barn nu har du inte funktade på barn utan vuxna men säger oavsett. Men som har blitt utsatta för hatbrott. Han tendens att inte vill jag att det ska vara ett hatbrott om det förstår jag menar att man gärna inte vill se det som så. Det är vist för det är det som jag pratat om att det här handlar om att man blir utsatt för den man är för en del av sin identitet. Det är ju extremt jobbigt att erkänna det. Så att se men väntar du det någon som faktiskt har tagit sig rätt att ge sig på mig för att den menar att jag inte passar in eller att jag inte ska få vad den gär. Det är fullt förståligt att man vill säga att det här var och inte så fallet, det var och ja, ja, resistiskt när jag inte tror jag inte. Så tyvärr jag tror att det är en väldigt vanlig och naturlig reaktion. Ja men då tror jag att det är dags att göra en dag här och tack snälla gör jag för att du kom och delade med dig av din kunskap. Tack så mycket, det var jätte kul att få dem. Du har listnat på pådagsnitt från myndigheten för familjligheter föräldrar skapstöd. Det är statlig myndighet som arbetar för att barn ska trygga upp vexfiltkor och hodar i relationer till sina förändrar. En sammanfattning av dagens program hittar du på mff.se/smartprat. Där hittar du också material som hjälper dig som förändre att vara berättat prata om rasis, hatrott och fjärtigt. På mff.se/smartprat hittar du också alla andra avsnitt i den här scenen.