Avsnitt 8: Måns Molander, Nordic Director på Human Rights Watch

Vi lever just nu i en tid där demokratier dras i tillbaka och folk röter i frågaset uppe av stormakter. Värden supermärksamhet hoppar från Kris till Kris och förändring hennes sällanskje innan nästa rubrik tar över. Det här stödde krav en nogångsin på stater, civilsamhällelsaktörer, företag och individer att faktiskt ställa ställning och ansvar. I det här avsnittet möte vi nog en som befindelse mitt i det arbetet varje dag. Mansmålander är Nordic Director for Human Rights Watch, en av världens ledande, oberående människorets organisationer. Han vet hur förändring ser ut på det in i fronsustemat och utifrån det. Det här är ett samtal om vad mänskliga rättigheter egentligen betyder i praktiken, vad som krävs för att flytta opinion och hålla makthavare ansvariga. Och om vad Sverige lever upp till sina löften och vad vi inte gör det. Men också om vad hoppet finns och varför arbetet är viktigare nu än på länge. Välkommen till viktigt på riktigt. Hej, Gitt, hur är läget? Hej, det är bra tack. Kul att vara tillbaka i studion tillsammans igen. Ja, men en tjejande, jag har gått några månader som vi gjorde på den tillsammans. Exakt. Det känns väldigt bra. Det kört på eget hållet. Ja, det känns lite ennsamt. Ja. Men bra gäster. Verkjön. Det har varit kul att lyssna om i alla fall på dina avsnitt också. Ja, eller inte också. Ja, men det är bra att tyckte det där. Jag gillar dig dina avtag. Men väldigt kul att göra det här. Vad är tillbaka än dynamiska du om? Hur är det med dig? Ja, men det är bra. Det är varit så här intressiva veckor, mycket som händer. Du kan ska nyligen hemkomma från Köpenhamn? Ja, ja, men precis. Vi hade nyligen en första, vår första, liksom in person möte. Men jag vill hundra företag från hela Europa. Nordamerika i vår klart klimatpearlanning- -plattform är som är ny, vad som jag säger, ny plattform för företag som vill utbilda i farenheter och lärava andra. Jag har även få inspror från experter. Kring just inom här plattformen så andra om klimatfrågor. I Köpenhamn så var fokus på skopter utsläppas och utsläppen som är de de svåra styrsläppen för företag. Vi hade jättemånga bra olika typ av gruppdiskussioner, fikaer från spännande experter. Jag har en jättebra stämning av Köpenhamn och träffa alla företag och mina kollegor också. Så det var jätte kul. Och stämningen också i UN-city kan ha en av det. Ja, exakt. Men det är jätte kul att vara i det, liksom, fänssammanhanget, UN-city, fänss, regionala kontor i Norden. Det är jätte spännande miljövargen så där. Sjuviger, jag ska göra en liknande resa eller konferens i juni för en sociala pilleringplattformen. Så ska jag definitivt ha med mig, dina lärdomar och förhoppningsvis får vi också en bra konferens då. Det är säker på. Vad kommer ni fokusera på där inom säkerhetema? Men det är olika sociala hållbarhetsfrågor. Vland annat "Hit in Human Rights"-studialer gens, i vett. Värs läget just nu blir det en kritisk fråga hållbarhälla eller antarsled resillience. Männskliga rättigheter. Här är det alla tema i dag kan man verkligen se. Och på tal om mänskliga rättigheter är ju det fokuset för dagens avsnitt också. Ja, det ska bli jätte kul. Det ska bli jätte kul och jag är inte denna jag kan, som är framför allt inte lika mycket som dig. Så det här ska bli spännande. Lär mig mycket, jag hoppas att alla lyssnar kommer jag också. Det tror jag verkligen att det kommer nog bli båda att göra. Det är verkligen fram emot att prata med mons om hans arbete på human rights watch. Mm, ska vi köra det igång? Vi kör. Varför välkommen till pronkaste mons? Tack så mycket. Hur vill du berätta lite mer om dig själv? Vi vet ju att du är Nordic Director på human rights watch. Är det vi kanske säger Nordens chef om ni körde på svenska? Ja, lite båda. Hur ser den dag ut som Nordic Director på human rights watch? Ja, det beror ju väldigt mycket på efterfrågan. Vi är ganska efterfråg i styrda. Kan man säga att det är om mediebera om kommentar eller interview då för mig ganska stor delar av dagen åt det. Vi är en organisation som är stor för hundra personer, men vi är ganska små i Sverige. Om någon har en kommentar om sådana, pratar jag med mina felt experter som är baserad i felt. Vad kan vi säga? Vad är vår uppfattning? Det är en konversation för att hitta vårt budskap och vilka budskap blir kan förmedla. Det brukar ta. Vi brukar fixa det på en dag, så vi är ganska snabba. Men det är ändå ganska tiskrevande. Jag själv är ju rist i vatten, eftersom ett baj och läste upp salar. Jag trodde att jag skulle ha med till som diplomat. Det var min första 15 år, så flackade jag runt i världen. Men en ganska tydlig tid i dina riktning på human rights-heter. Det var ju utlandsposterad som heter i Strasbourg. Man ska rättighet i Europa de stolenar som har ju generav jobbat med fns system för human rights-heter och hemma. Det är fem år som skäffar Uds-session för mänskliga rättighet. Sen fick jag reda på att human rights-horts vill öppna nånting i Sverige. Vi hade en dialog lite jag skulle se ut. Denna veckorna månader hoppar jag av UD och startade upp human rights-horts i Sverige. När var det här i tiden? 2015. Då var jag ju ensam där första åren. Jag var inhyst i ett kontor som inte började betala för. Det var verkligen en diversa handel. Jag köpte printer på morgonen och pratade med statsministern på eftervedan. Det var verkligen så att vi fick göra precis allt i enskäl. Uppdraget var jag och bygga upp en organisation som kunde vara finansiellt hållbar. Vi är en organisation som inte tar några statliga pengar. Vi skulle ha de sida för finansiering. Utan det bara privata givar och institutioner eller individer. Det var en särskilt utmaning. Men det gick faktiskt väldigt bra, oavväntat bra. 2018 kunde vi anställa de första personerna. Nu är vi 14 stycken i Norden. Vi har kontor i Stockholm i Köpenhamn. Vi har en person i ett borg. Nu har jag ansvar för det nordiska påverkan samt. Vilken resa på tioåring. Från ingenting till allt det här är fantastiskt. Det var ju ett start-up i bland besit på nån skän. Jag känner igen mig i den här start-up-mentaliteten. Det går väldigt fort att göra allt. Det är roligt att skära en struktur. Men också är kul att ha den här vilja västerna att göra allt. Vägligen, flexibiliteten och variationen. Men jag tind det här med. Du nämnde att du trilla in lite här i MR-frågorna. Det är ju riskbaker under och jobba på UD. Vad var det som drog till mänsliga rättigheter som varför vill du jobba med just det? När jag tänker tillbaka, även när jag var liten så är allt det här haft känslan. Det viktigaste jag vill göra är att hjälpa människor på nån. Det är det som ger mig mening. Jag känner att jag vill bli ambulansförare. Det var det som ni konkreter kan tänka mig. Kommer till plats hjälpa nån som är i behov av hjälp. Men sen insåg jag att det skulle nog älm mer nytta som jurist. Då valg jag i juriken. Sen under juriken insåg jag ganska snabbt att det var internationella som jag tyckte mest om. Men sen kanske också fick jag mer politisk uppvakna under studietiden. Jag hade kompisar som var omsäksvälliga. Jag blev så irriterad över att folk hade en uppfattning av det. Jag blev irriterad över att man inte lädde folk fattar beslut om sig till ett liv själva. Det var för mig helt oaxebt av allt. För mig är det fortfarande den viktigaste drivkraften i mänska rättigheter. Att människor ska få form av sitt eget liv. Oavsett var statens kan inte lägga de regleringarna, utan statens ska se till att du får kraft och möjligt att göra det. Oavsett var det för nånstans, var det kommer det från så skulle du få samma möjligt att forma ett eget liv. För mig är det kärna i de mänska rättigheterna. Det är statens uppgift att du kan tro på vad du vill, att skapa en nuvill, forma det liv som du vill. Det fortsätter att vara en väldigt viktig drivkraft för mig idag. Vi vet ju att det globala klimatet för mänskliga rättigheter är väldigt hårdpressad just nu. Med demokratier som dras i bakom, vi hade här de dom på nyhetsmål om att från ämnes stets 72 % av världsbefolkningen lever i autokratier. Nu skrev vi ju eran rapport från tidigare år att 2025 kan se som ett avgörande år just för M.R. frågor i med USA-sagerande och bakandet i stor del inom de här frågorna. Hur skulle du säga att det här förändrar situationen för et arbete på human rights watch och vem skulle du säga bärstust ansvar för att vi har hamnat här? Det tittar man på sikt. Det är så många faktorer som har samverkat, men man kan inte bortschöp från Kina och den modell som dom står för. Det här är en krafte ekonomisk tillväxt. Den är ju väldigt attraktiv för många länder. Som många länder runtom i världen tittar på Kina och vill ha en liknande modell. Kommunation, ekonomisk tillväxt och liv. för slåt maktina havelig. Det är perspektivt. Det har varit väldigt skadligt för globala arbetet kring mänska rättighet under lång tid. Men det som hänt senaste året är ju hur Trump administrationen väldigt öppet helt bortser från att det finns internationella spelregler. Och det här är ju väldigt irriterande på det sättet att det jag är inte det. Allting reglerar som internationella är det. Även om du säger att det inte finns en rätt sådärning internationellt gör det det. Hela existensen av en stat definieras av folkrättet. Jag ska finnas folk, jag ska finnas gränser, jag ska finnas kontroll. Sedan tala hundratals avtal som finns om hur man fördelar vatten, panamakan, avrän, rymden. Det finns så roligt mycket internationella regler som reglerar vårt samarbete och förstås inom handen de miljö också. Och mänska rättighet är rätt av dem. Så även om du säger att vi bortser från dem så kan du inte göra för att bli värdenvilla på det här regelbaserade systemet. Men jag brukar säga att det är som att det skjuter någon på gatan i Sverige. Det innebär inte att det är tillåttet. Varför du bryter mot lagens innebär inte att det inte finns någon lag. Men det måste finnas institutioner som håller den som bryter mot lagen ansvarig. Och det här finns ju en välfungarna rätt stat, men det finns inte riktigt på internationellimå. Men det finns sen 20 år tillbaka när internationella domstolen krigsförbryter tribunalen i CC, som den kallas också. Den har ju mandater dömma för de värsta brotten. Krigsförbryter ser brott mot mänskligheten och folkmod. Men den kan man säga tillåtgjunt är riktigt att fungera som den ska. Och där kan man sig bilden inte enkel för att den har också gjort enorma framsteg sedan den grundades för 20 år sedan och i för. Och bara tanken på att man skulle ha en ledare för ffns fem permanenta, säkert i stråd med lämare, efterlista domstolen för fem år sedan. Det hade varit jätte konstigt. Men nu har vi det, putt in efterlista och domstolen. Netanja och är också efterlista domstolen. Filipinas före ledare, dutter, dutterter, sitter nu i hag. Så den gör ändå en hel del arbete. Men det här juridiska ansvarstutskrävarna är väldigt bristfälligt. Säker man säga att den andra komponenten av att upprätta av det här systemet är det politiska ansvarstutskrävare, utan dom bryter mot lag så måste lända reagera. Och där har vi ett väldigt dåligt system, eller bristfälligt system, där vissa situationer uppmärksansport helt annat sett än andra. Om man jämför att krena så har Europa och Sverige varit ganska starka är att kritisera, ryska krigsbrott, men igaza som har väldigt tysta. Vi ställer att ha en krångla till det argumentationer och vi kan inte säga någonting för den domstolen har sagt någonting. Den tystnaden har ju skada trovärdet den före systemet. Jag skulle säga att det är dubbla standard förkommar i alla regioner. Att titta på sådana av världens länder som kritiserar iträllskrigföringengasa, så är de helt tysta. Och hela behandlingom med slimer i kina, i sin gang. Det är en kritiserad, men inte trots att fnallsaktat är förmodligen brott mot mänskläten som pågår det. Så det är ett utbrettprobleen, det är många som bär ansvarat. Men just nu så finns det väldigt få som förans ett uppbrätt håller den här globala världsordningen principiellt. Jag har förutfördär där. Du nämnde kinas radlå. Det man upplever väldigt mycket nu. Det här får man ta minisbasat är väldigt anäktatiskt. Jag tycker att man upplever mer att EU med USA har bakat från den här bra länderna. Och vänder sig mer inåt, är ganska agressiva, utan att kina har blivit den här symbolen för stabilitet och långsiktighet. Vi som jobbar mycket i ett motnäringslivet är att saker man uppskattar oftast. Och inte nu med konflikten med rann och vad det får för konsekvenser med världsekonmin. Jag tänker att att fler ser mer positiv på kina idag än vad man ser positiv på USA och med den här liberala världsordningen. Det är någonting du också upplever i dina olika samtal och kaktörer. Absolut. Det är helt uppenbart så att titta på länder som vill göra sig mindre beroende av USA som kanada fler päskaländer. Så söker man sig till kina öppnade upp för ekonomiska relationer med kina och tättare kanske även politisk relation med kina. Vilket är väldigt riskabelt. Vill man se hur demokratin är man att ha serialtid kan man titta på Hong Kong. Att se man i vad som är så demokratin grundpelare så bygger vi sig att det finns fri och bronidomstolar. Att det finns en fri media, att det finns ett fritt vinsamhälle och en livskraftopposition. Allt det har funnit i Hong Kong men det har nere monterats steg för steg. Det är viktigt att förstå att kina är väldigt repressivt. Vad gäller ytterhanger förheten är ju enormt begränsad och inte med högteknologiska verktyg. Du kan inte prata om vissa saker. Du kan inte nämna ens vissa ord. Det är ju en orålt repressiv miljö. Samtid så hör vi hur kinesiska företrädare säger de rättasakerna av alla regelbasierade världsordningen. De vill definitivt att vi ska behålla det regelbasierade världsordningen och det är ju klar att jag har de ett egen intresse i. I förhållaren är inte en krigshetsandet amerikansk president som också säger saker som uppmana som är uppfattas som ett insitament. Det är en krigsbrott med att tacka det och utprå av civilisation. Det är ju en helt galna uttalande. Om nån skulle omsätta sig verkligheten är det väldigt, väldigt allvarliga brott som de begår. Och som de kan hålla sandsvariga för. Det är ju inte glöm att man borttälla. Det kan ju också komma en då när de har sandsvariga förhållgräppel. I det ljuset så fransst och ytterheterna som är en mycket med sandsattektör. Och sen så säger vi det ju. Vi har ju aldrig förr i språkade att man ska klippa relationer med länder utan alla länder. Man kan relationer med alla länder även de starka förbrytarna. Men det viktiga är på något sätt att komma ihåg att det här systemet med garantera mänskliga rättigheter. Inklusive ytterhanni fred, de politiska fritidna har länderna själva set upp. Så det som vi säger, vi vill inte att ni ska respektera våra regler som Jim Wrightsport tycker det är viktigt uttal. Ni ska respektera din själva sagt än du ska göra. Det ska följa öftenen starkan. Nu ska följa de internationella spelreglerna kring mänskliga rättigheter och det är ganska lite biär tycker vi. Men det är det som vi gör även om kina. När vi inne på ansvarsfrågan är en regelbaserad världsordning att du nämner att världsordningen finns ju där. Men att det är på i många fall så är det på individnivå nästan som den inte respekteras. Är din bild att det är en stor del av ansvaret ligger hos individer som inte. Men som lite lever med bild av västenregler eller är det själva systemet som behöver stärka oss för att det är inte ska ha den här. Det är en bra fråga. Jag tror att det är lite jambordok. Jag bara tänker att vi behöver man får vara stor och global samling. Folk behöver en plånsen hoppfull punkt. Man kan känna att det finns en slags framtid. Det är upplevelser som man pratar med unga människor runtom. Det finns en stor hopp. Vad var det i världen på väg? Det handlar inte bara om rättigheter. Det handlar om klimatet också. Hur man ser på konflikter som på något övgrepp i går, utan någon hos ansvarig och det blir bara värre. Det här får mig att det har funnits punkter i historien där världen har samlats. Det har varit stora konfranser, stora framtidskonfranser. Ofta ser det effens som har tagit ett ansvar. En människan var andra stater. I mitt år är mänskliga rättigheter. Det var en jätteviktig punkt 93. Det var en stor vinnkonfransen som innehåller handlingsplans. Man satt upp nationellas institutioner för mänskliga rättigheter i väldigt många länder. Sverige fick sin börj för en år sedan. Men man grundade också det som blev effens hög kommer att sa ifrån mänskliga rättigheter. Den är en väldigt viktig institution i det som driver man sig mänskliga rättigheter i effensystemet. Jag tror ju väldigt mycket på att man behöver tänka lite kreativt vad är det egentligen som behövs för att världen ska bli en bättre plats. Och samla ihop sig för det. Där finns lite embryon, kan man säga, klingbala allianser. Det är bara pratar mer och mer kring kan vi bygga nån slags allianser rättighetsrespekterande länder. Där har man sånna som spangöing kannada länder som har ett intresse av regelbasierad ordning, men som också står för som vi ser lite globala lösningar. Men utan att det blir en vänster högfråga. Det kommer inte lösa problemen på sikt om vi inte kan enas överblokgränserna eller över partihögervänstergränserna. Det finns en gruppländer som är i kopplade till Brasilien, sydafrika, bricksländerna. De behövs i lösningen på de globala problemen. Kan indien sydafrika, Brasilien komma samman med stora länder som är USA med EU-länderna. Då har man en där finns ju kraften i att verkligen lösa de globala problemen. Men jag börjar tjäna att det behövs någon form av samling nu. Vi börjar tappa och trum på att det här problemen går lösa i dagens politiska system. Det var ju val i ungen, frintelingen sen alls nu. Det känns som att det valresultatet, vad man har hört också har jättemånga och inte minst unga hopp om förändring och utveckling kanske åt mer positivt håll än tre. Det här är en stor effekt på hela EU-projektet, efter Brexit, men också hela situationen med U-Kreina, Ryssland. Jag tror det är också en väldigt lättnadens sjuk inom EU. Det har haft så svårt att hantera ungen. Man har haft det här tikkelskiv för fannelsen. Man kan uttidsluta medlemm. Som är ju inte riktad orkat med. Man har inte som orkat sätta det trycket mot ungen. Nu tror jag att många har lättande suckat. Vi behöver inte längre trycka på det här. Det är väldigt kraftfull. Det är ibland kallas det vattånbomslösningen. Men som vi tycker man borde ha gjort för längsen. Det är ju en sånt mislande, så spenderar unger restret. Men också precis om du säger att det visar att det här akturutära vågen går att bryta någonstans. På ett demokratiskt sätt. Du nämnde tidigare med att det är lite nya allianse och kallitioner som formas. Det är ju inte missmellander som faktiskt är respekterad med en så rätthet. Det här jag skulle vilja få dina tankar om att Sverige ses jofta. Man brukar sprått de Sverige som en humanitär, stormak, de stark rösten, kom till mänsle rättigheter. Tycker du att den billen stämmer idag eller halgar vi efter i den här rengna retoriken som vi har som den? Nej, det finns mycket att säga om det. Oen ansidan tycks att det är ett intrat skälla fokus och krymptfält mycket. Sen Rysslands fudskolleimation av Ukraine har Sverige varit väldigt orienterad mot när de rådades. Det innebär att man har tappat lite grann sin globala roll som stod upp makter eller hur humanitär är stod makter. Så det är bara man har dragit ner på börma av Afghanistan och det kan bordeja. Det kan man säga att vi har ett extensiellt hot mot den fri- europeiska världen genom Rysslands agerande som kräver att man satsar mycket på kring. Men jag tycker att det finns en sammanblanding av frågorna kring frihet och säkerhet som lite grann hårs en grund i kring kriget och hur man ser på vikten av att våra samhällen på något sätt kan stå upp mot Ryssland i framtiden också. Det sker en massiv investering i försvar eller krigsmateriell, både offensiva och defensiva vapen. Det sker också en rättorik i våra samhället att vi behöver investera mycket i försvar och investera i säkerhet. Det är ju det gongbart begrepp för många att hålla med om det. Ibland sker det på bekostnad av frihet. Om du ska ha en visstation som är det nånting som inkräckta på individrys frihet, men det kanske stärker en säkerhet, kanske stärker en trygghet. Övervakning såt jäder och även, tving såt jäder utan att det finns en brottmistanker, det åtgärder som viser riskera minska individers frihet, men det kanske stärker säkerheten på nån sätt. Tvärs och sker den sammanplanen där vi hör politiker säkert säkert är vårt tidsfrihetsfråga. Jag kan inte ha alla medan det, jag tycker att det är två helt olika saker. Det är legitimt och vill jag ha säkerhet, men det är också legitimt och vill jag ha frihet och friet inbastater inte begränsa vad du gör. När det kommer att vi vissa kritiska frågor som hur långsforgår ytterande friheten, så har jag haft en diskussion om korombränningar i Sverige. Där har jag hört ledande politiska företrädare kritiserar, legitim eller lagliga ytterande frihetsutryck. Det tycker jag är väldigt problematiskt, att det ska inte en politiker resencera. Vad man demonstrerar för, vad man tycker på gatan, det omfattas av friheten och det måste också respektera. Men det blir på nån sätt legitimt att kritiserar lagliga frihetsutryck på grund av att man hävda stärker säkerheten. Det där tycker jag är en. Det där är någonting jag sett i Sverige, inte bara i Sverige, men det finns sina svenska politiska diskussioner och det är inte bra. Men sen internationellt har Sverige fortfarande stor givare absolut bara inte skuld ner på biståndet som USA. Men man har minskat stödet till många länder som verkligen behöver det. Undepäer är ett exempel som att verkligen fått en kraftig nedskärn. När man minskar, då är det långsiktiga utvecklingsbeståndet och kanske då till formen för att krajna eller humanitärt bistånd. Då försämmer man också möjlighet att för de här länder lyfta sig från fattigdom mot ett högre västånd. Det där är ju någonting som jag som på sikt kommer ju skapa mer osäkerhet, mer konkurrens och resurser och risker och leder mer konflikter. Det är ju väldigt mycket som händer och det känns händer samtidigt nu. Vi pratar om gas, hur krajna, sudan och vidare. Men hur skulle du se att hur prioriterar ni er att arbete när allt verkar hända samtidigt? Och tycker du att det är nåt område eller kris eller trend inom mänskliga rättighetsfrågan som får förlita uppmärksamhet idag? I grunden borten brukar vi ha en modell som har välja frågor att man tittar på hur allvarligt det här övergreppet är. Det andra är hur många människor är som påverkas och det är tre kan vi påverka. Om alla de tre nasset faktorerna, om vi kan konstatera att alla de uppfyllar på nasset, det är ett allvarligt övergre som påverkar många av vi kan påverka, då kan vi gå in. Ibland så gör vi också insatser där vi inte kan påverka men därför att det är så prinspel viktigt. Men det är ett grunden sen så tycker jag väl att om man säger det är någon fråga som vi skulle vilja göra mer i så tycker jag att nytt teknik och AI är en fråga som är så otroligt viktig för hela våra mänsklighet. Vi vet att AI kommer att förändra det våra samhällen i grunden. Men den samhällsvisionen formuleras idag av en handfull stora företag. Där finns det ett problem med att hur kan vi få in på något sätt demokratisk vision eller hur en demokratisk Frankl-albussion av hur vi vill att AI ska hjälpa oss i våra liv. Där har vi en roll att spela som en skrädsorganisation vilka vad egentligen är ett rättis respektive perspektiv på AI. Hur ska AI kunna hjälpa oss utan att skapa oönskade effekt eller riska? Men den diskussionen tycker jag att vi skulle göra det så att vi går in mer i för det behöver vi göra mer. Vad är de största risken med AI så där? För de som inte har koll på det här från ett emel perspektiv? Ja, risken med AI finns inbyggda problem i AI en som fördomar eller vad man kallar för bias. Det är ett välkent problem, man kan hantera bias, men man kan inte helt eliminera den. Så när du bygger ett AI-system så behöver du testa det och vara medveten av vilka konsekvenser det får. Men det är på något generellt vad jag brukar själv. Men man lyssnar på experter så är det idag en utmaning att globalt så finns det inte så mycket säkerhetsgärdanti för hur ett system baserat på AI ska fungera. Det kan jag föres med det sin eller flytplan. Du kanske inte vet hur de fungerar, men du litar på att det finns en regelverk som tagits fram. Det har man testat och kontrollerat och då är det också safe för dig att ta det. När så är det inte riktigt med AI-rö, utan då är det mer. De är inte testade, vi vet inte riktigt vad de får för konsekvenser, men ändå ska de implementeras i sjukvård, i utbildning, i polis eller annorl. Det är inte riktigt. Jag tror inte folk är bekvämma med det, så innan man kan övergå till en stor skol implementering av AI i hälso-system inte minst eller i våra samhällen. Så behöver det finnas ett system som gör att vi människor kan lita på att de här produkterna är säkra och det har vi inte idag. Och sen är det vissa applicationer av AI som kanske är mer problematisk än andra och den som vi har jobbat med mest AI i vapen. Som är helt autonoma vapen, alltså vapen, vad heter autonont vapen kan man under då, men för oss eller definitionen som vi använder är vapen som kan välja ett mål och avfyra utan mänsklig kontroll. Man kan föreställa sig en liten drönare, mänspenglädning och utrustande ansiktsgenkänning, som man har algoritmer som ska leta för de misnärd. Och det är inte svårt att föreställa sig såna vapen, de är teknisk möjliga idag och de ska vara extreant svåra skydda som mot. Vi har sett att dröna utvecklingen i Ukraina, den spridde sig väldigt snabbt tills vi la samma nang. Vi har sett hur jänkrigi harit i, använd det precis samma dröna teknik som finns på slagfältet i Ukraina. Så den här typen av vapen kommer väldigt snabbt att sprida sig till våra samhällar eller för att riskera att hamna i våra samhällar och utgör en helt oaxebtavel, säkert risk. Så både för säkertsperspektivet är det väldigt viktigt att reglera, men också viktigt för att ge med hela den här, klara spelregler, bara är det egentligen som kommer vara tillåt och till förbjudet i framtiden. För hundra års när vi har liknande situation med kärnbappen, det är fanns en kärnmisk industri som exploderar eller som blommade. Och då fick man gå in och reglera att kärnmiska biologiska vapen ska vi inte framställa och det gör gav en tydlighet. Inver inte att de är helt borta, vi vet att rysen använder novitjocka, men det har blivit väldigt tydligt stigma och vi behöver göra på samma sätt trov vi med helt autonoma vapen. Att den typen av vapen ska inte se dagens ljus, helt autonoma vapen som riktas mot människor, det måste finnas ett tydligt internationellt förbjud för det. Så det jobbar vi mot. Jag tänker också om man vänder på stekens att säga och titta på, finns det några, det är lätt att fastna i rikskena med AI och de känns ganska uppenbar. Vi är just från ett hemma i ett patch-fiktiv som du förklarar nu, men finns det några just kopplat till, men det finns några möjligheter. Är det någonting du tycker ser det så att se positivt på? Jag tänker i form av övervakning, system, fast på något sätt, jag är ingen aning. Absolut, vi har en väldigt teck positiv, som är organisationen som vi har ett tecklab som måste ha ett nätverkoppasjon som jobbar med att använda nyteknidsamhet verktyg för att stärka vårt. Vi är grundobotten en reserter som påverkar en organisation. Allt är material som finns idag. Vi har satt bilder, men också vi är på öppna källor, fokst telefoner som folk lägger ut. Vi använder av för att videogramska i högre hastighet är att gå igenom enorma mängder data. Där identifierar material som är relevant för oss, men kanske innehåller de form av övergap på klicksbrott. Vi tittar på konfliktor som både krajna, där vi har båda sidor som lägger ut material, vi har sett hur ryssarna har lagt ut väldigt mycket material, kring hur man använder dröner för att attakera också svibifolkning. Det läser ut videos på telegram där de är medlemmingets skryter av sin attack. Vi har några portförjare att man har lagt ut i kärson, att ryssera svibifolkningen genom drönare. Förfölja drönare, förfölja civila, förfölja ambulanser, bussar, foksomcyklar och mycket av det här materialet exut. Vi kan analysera det materialet snabbt i jätteviktigt för vår verksamhet. Vi använder väldigt mycket nyteknik i vår utredning, just för att man verkar tygen ger oss kapacitetsmuntahabstid. Du nämnde Ukreina och krigsföringen som sker där. Visst var du i Ukreina ganska nyligen? Ja, precis. Jag var där för treviga kärn. Vettigarna berättar lite mer om det, och är det något speciellt som du tar mer om var kriget gör med grundläggande mänsklar rättigheter. Ja, det är svårt att inte informera av Ukreina's motståndskraft när man är där. Det är ett land i krig, vi märks väldigt tydligt när du pratar med folk, som jag träffade som hade barn eller syskon vid fronter, så de vet inte från dag till dag om deras anhöriga kommer att överleva. Många har förlorat, familj med lämare, anhöriga. Jag var Majd Antoiet i centrala kiv, och där är det tusentals fotografier på människor som har dött, som aldrig kommer tillbaka. Det kriget är högst närvarande. De finns alltid den här risk att det behöver konnera skidsrummen, för att det är fort ett flygplan, ett stritfröblangstart där jag måste vara, så går flyg där med till kiv på grund avståndniskt korta. Det innebär att varje möte börjar med att det förklara att vara ligger skidsrummen, hur ska man gå ner där, många nätter, spenderas i skidsrummen. Men samtidigt, som det här kriget, präglar folk till i petset, så pågår ett annat lipp parallelt nästan samtidigt, skitabogaterna och fika, tar en kaffe i solen, de går till jobbet-värder, fabriken, att tågen är helt punkliga. Den här två parallella värda som finns samtidigt, det hade jag inte riktigt förstått för jag var där. Det är ena sidan av det. Det heter sammellig krig, men också ett sammellet som kanske behöver fortsätta fungeras som vanligt att folk ska orka. Den måste som kraften bli väldigt imponerad. Sen såg vi del av det här dröna till verkningen på nära håll. Det är också väldigt fascinerande, så är man på väldigt kort tid på något antpassat sig och bygger upp helt ny industri. Där de vi träffade med deras produkter är relevanta nu, men om tre månader kommer de att vara helt överspillade på grund av tekniska utvecklingen, inte minst vad det ska göra då. Det är det klart att det är stället fråga kring hur ska man bygga upp ett fungerande försvar för framtiden när allting så fort blir inaktuellt. Men sen var det ett fokus för mig att titta på landminor, för det blir väldigt orolig över att fler fler länder som går bortifrån. Det är globala förbudet mot landminor. Börja använda landminor och titta på konsekvenserna i U-Kreina. U-Kreina har närmare åtminstone en fjärde del av att Kreina är minerat idag. Det är enormt mycket. Det ska vara målet här ett jobbrygsland, men det är väldigt mycket arialier som inte kan använda, men minor ligger kvar längre i marken. Det är inte bara jobbryggar, det är också vanliga människor som följer återbygga landet eller barn som spelar fotboll. Min röjning kommer vara en fråga för Kreina, skulle jag säga, år kanske det sänger framöver. Så det ser hur min påverkar landet, men också hur vi kan lära oss på något sätt av krena ser i erfarenhet för att inte Sverige ska lämna det globala min förbudet, och se vad finns det för alternativ egentligen. Vi träffar organisationen som också jobbar med både för att hjälp till personer som har drabbats av land, så det ser inte tidigare hette händer kapp internationell, som jobbar med konkurrens stöd till folk som behöver protester, rullstolar, för de som boppellansbygn U-Kreina får väldigt dåligt med stöd, praktiskt stöd när de har vi vill skada det. Det gör att de inte kan ta sig. Det skyddsrummenna flyglar med drider och blir extra utsatta för ytterligare, jag sackar det. Det är en väldigt komplex situation med landmen, men det är väldigt viktigt och intressant för oss att förstå hur andra landet, hur påverkar land av den här enorma använder om landmen som just nu händer i U-Kreina. Verkligen intressant. Verkligen, jag tänkte gå tillbaka till enhetan av fråga, som handlar just om vår maget mycket för den här podden är ju folk som jobbar i näringslivet. Vi har varit lite inne på näringslivsaktörer, så det här skulle du ändå vilja, från ditt perspektiv och humorizewatch perspektiv, vad kan näringslivet göra mer av, vad kan man ta ett större ansvar kring när det kommer just hemma frågan? Det finns ju väldigt mycket. Jag märkte att de har ju vapen, så pratar vi tidigare veckan med en större grupp om ett investerare uthållande, som just nu är ute och samlar allt flera under teknare, och som handlar just om att investerare kräver en tydlighet i reglerna för AI-vapen. Det här kan man säga kravet på att vi ska ha reglering globalt om AI-vapen eller helt att de har vapen i någonting som FN har sagt att det ska starta den här nu, för att fattar beslutande i 2016, och där ser vi att investerare, intressant pensionsfonder har det väldigt viktigt ansvar också. Så det här rollen som de kan ha för att trycka på för ett sådär barriet, tydlighet är jätteviktigt. Men överlag, vi har ju varit ganska mycket med EUs du deligens lagstiftning, och i grundobotensutoura du deligens är ett underskattat verktyg. Det är så troligt viktigt att för det handlar ju då om att du är bra om att kalla mig tillbörja i aktsamhet i den egna verksamheten, men att när du var en gör produkt eller tjänst, så ska den inte bidra till människor att köva grepp. Och det kan du bara ta reda på genom att testa den och pröva den först, så att du vet vilka konsekvenser det är en produktar. Och det här att man inte ger ett tänkande kring vilken effekt du har på din omgynning, det skulle jag säga skilljer de ambetskösa företagen från de hovar ambetskösa. Där vi har sett väldigt många exempel under årets lopp på att nazera på något sätt, sitt sesararbete som mer av en kommunikationsprodukt. Du kanske har, du kanske stöttar en skola, du stöttar ett projekt någonstans, men det påverkar inte affären, det påverkar inte sköra grundlogiken i din affärsverksamhet. Att man försöker liksom kompensera med det. Ja, men precis man pratar om någonting. Det här var bra i sig att man stöttar en väljornhetsorganisation, eller att man får sina medarbetare och som känner stolt ut över det, men det ersätter inte den här mer grundläggarna arbetet som företag måste göra att hur affärsverksamheten påverkar omvärlden. Det skulle jag säga, det där skilljellinen går mellan företag som verkligen gör här på ett riktigt sätt, eller så är det just. Och de som mer ser det som en kommunikationsfråga. Och exakt hur man åstadkommade det, det vet jag inte, men mycket ligger förstås i varansans i ledningen. Vem tar ansvarat för om man har så hållbarighetsarbetet i det styrsen i vår eller det religiärt ner. Och ju högre det ligger ju bättre brukar det ju bli. Så det är vi tycker att det ska vara en styrsefråga för att se till att det finns ett robust, dutterdilens tänkande i företaget. Sen kan jag säga vi har hoppat mycket på att de e-regner som nu kommer skulle bidra till att skapa en standard inom i i alla fall. Men tyvärr så blir de här rengna ganska urvattnade, och det är många företag som inte kommer träffa av de nya reglerna. Så då blir det kanske en fråga vi skit på framtiden. Jag är lite nyfiken på. Ni har ju många kontor, ni är över 100 länder som ni har närvaro i. Hur jobbar ni med mer motsvarigheter runt om i världen? Hur ser samarbetet ut? Vi är ganska öppen och organisation, vi går alltid ut publikat med det vi säger. Vi har en metod som är kaffeinvestigatexpostchange, det är Investigate Researchen. Expo, det är att vi går ut och fältligt med det vi gör. Vi tror mycket i kraften på det och fältligt trycket. Och sen Change, det är en skilljärsordnundtidning egentligen. Och man tillbaka produkter syr ofta. Du briken och så. Du finns under du briken. Du briken är problemet, under du briken är man vi behöver göra. Många av våra partner och organisationen kan inte prata om deran ser. Om vi jobbar med våra korset, det hade man en läffor någon gång, så kan de ofta snt berätta vad de ser. Så på ett sätt är vi jobbar tillsammans för att de kan ge oss värde för information som vi sen kan gå ut med. Men sen är vi också ganska små. Vi femma personer över hela världen. Ofta så är vi beroende av lokala organisationer, nationella nätverk. Och väldigt många länder arbetar vi med lokala grupper eller nationella nätverk. Och förstärker på något sätt deras budskap som ett exempel vi gjorde i rapporten om tillgänglighet i dag. I raket har jag lännat med absurstörsta delen personer med funktionsinsättning på grund av krigen och vamningarna. När det var val i rak så frågade de hur man ska vara tillgänglighet i en valprozess. Det är ju lite fysiskt. Och det finns en väldigt dåliga regler så finns inte mycket rampar och möjligt för folk att ha sin. Och det finns en röres i rak som på något sätt har lite rebellat att byggt egna rampar. De rivs med de bygger de ändå bara för att de personer tillgång och visar på problemet. Och då är det ju en rapport med dem inför valet i rak. För att visar på vikten av att man inte lägger val och kalna på andra vårningen, när det är mycket trappor, eller att man helt enkt på skapa tillgänglighet i valprozessan. Och det var ett typ i sambete där vi som då ganska har kanske enligt två personer som gör den här resurser tillsammans med ett nätverk kan som skapa internationellt press på en fråga för att skapa förändring. Du inne på det här mycket. Du tar ju fram mycket. Det är faktor, en mycket research, många tunga rapporter och så där. Men ibland känner som att det fastnar lite där för att det är det i sig räkken till förflyttat på en nyon. Och det var inne på det här med att change. Det är inte en intentering på valet. Men om man ska få människor och faktiskt brysa och agera vad behöver det göra då skulle du säga. Jag tror ofta man behöver konkurritera frågan. Folk måste förstå att det här handlar om riktiga människor. Det är inte bara att det var en arbetsföljkår i katar. Om du är det i individen man får förklara vem det handlar om. Nån som har dött är den har en familj i Nepal. De får inte. Man får lov att tympa pappa och en familj och en försörjare. Man måste konkurritera frågan utifrån ett individuellt fall. Jag tror mycket på det. Du börjar med det här individuella fallet som vi säger visar på ett systemproblem, eller som ett symptom på ett systemproblem. Det går åtgärder på något sätt. Och så visar man på det här i lösningen. På det sättet tycker jag att det är bäst att bygga en berättelse och en kärdiga som får folk att förstå. Det här är ett problem, det går jag någonting åt. Jag tror mycket på att man konkurteriserar det går inte att vara förflumma eller förbredd. Du måste ner på en begriplig nivå. Men sen tror jag mycket på fakta. I många debatt när vi pratar, de inte minsta migrations, kriminalitet, så är det upplevelver vi. Om du börjar prata fakta och siffror, då kan du också vända opinion. Du kan få folk att förstå. Det här problem kanske inte är så stort, det är det här ett annat såt såt. Jag tror mycket på det här att konkurritera och hålla sig till fakta. Men samtidigt ser det ju en utmaning. Jag tror mycket på rättigheter som är grundplatta att gällda alla. Det får inte bli så att det här är intresse eller en siderfråga. Det är grundlagen i alla. Det är kostigionellt trygghetsskydd som gäller alla människor. Om man börjar urålka det här, för vi ser grupper, då kommer det att drabbala. Vi ger en modell som du nämnde med att ett av de tillvägningsrätten är just expo, så att rikta personer eller folk uppmärksamhet mot en fråga. För att skapa förändring. Till stor del så lever vi ju i en uppmärksamhetsekonomi där olika kriser konkurrerar de samma utrymme. Som är begränsad så klart, då blickar riktas åt ett håll, ett tag och sedan vidare. Men samtidigt så tar ju återuppbyggnad och långsiktig utveckling detalj tid i bland generationer. Det är ju det du skulle säga att man kan hantera det och vad är det som riskerat att gå förlorat när uppmärksamheten kan skiftas så snabbt. Vi är ju branschen en del av den atmosfären, att vi vill också gärna komma in i diskussionen. Vi har två metoder, denna är Ride Away på den andra är Crater Away. Crater Away är den självskapen här debatten om en internationärfråghet. Det gör vi väldigt sällan. Det sällan kan komma in och säga att det är en problem som ingen har tänkt på. Men det är ju det andra perspektivet, det händer någonting och då kommer vi in. För oss handlar det om att ha det ett rättvise perspektiv på det som sker eller ett rättighetsperspektiv. Att kunna ta ett exempel när Gamal Karsog, som gick in på konsulatet, sa av det ska konsulatet i Istanbul och blev mörrar. Då var vårt perspektiv var det måste vara rättvisa för det här brottet. Det måste vara nån måste lastisvars. Det är på nåt våran vinkel på det. När det kommer upp ett internationellt fall på det sättet så vill vi komma in i den diskussionen med vår vinkel. Och som ofta handlar om rättvisa eller ansvarsutkrävande. Om man tittar på våran change så är det som tre delar. Det är alltid stoppat på att gå nu övergrepp, någonting som sker en att tack som just nu sker. Det andra är att det måste till ett ansvarsutkrävande att nån just är sig väldigt ofta, det som våran lösning på problemet. Det är vårt hårt bit sådär. Men betreda är att förbygga nya kräntningar, gick det genom nya regler eller avvapen på att de har minnan landminoriet. Det är ett jättebra exempel på när man ändrar enorm som räddar tusentals liv. De tre delarna är att stoppa rättvisa förbygga. Men samtidigt så tycker jag att vi kanske inte är den bästa på kampanja. Du finns många kampanjorganisation, aktivistorganisationer som är bättre på skaffa med det all uppmärksamhet. Det kanske inte är våran styrka utan våran styrka med stå för fakten och vad trover jag. Man ska kunna lita på våra produkter och även använda dem i domstolar eller i andra liknande processer. Det ska vara helt pålittigt. Vi har olika roller här och vi är kanske inte de som påbade kaden och pushagränsen för att lyfta nya frågor. Det finns andra som gör det. Men i den här uppmärksamhetsekonomin ska vi mer komma in med vårt perspektivet så att det är inte människorets perspektivet eller rättvisa perspektivet. Om vi blickar framåt av fem tio år, vad skulle säga vad oroade i mest och vad gärde i mest hopp? Ja, jag är så mycket tidigare och jag är ju. Jag känner att det behövs liksom en större samling. Vi behöver såna global. Ett sammitt kring future, om man kan hopp. Men exakt det ska gå till det är svårt så det är klart att indivarella förändringar som ungen spelar jättestor roll. Det blir ett skift i USA, nu är det mellan årsval i år, blir det en ny president som står för nyltanan politik så kommer det ju ändra med ett mycket av tonfallet. Vi har ju sett hur hela den gröna omställningar har stannat av mycket bryrnda av den andra, ändrar det om du kan ska politiken. Men det känns inte hållbar, riktigt heller att det ska svänga så att på något sätt så tror jag att oavsett de här politiska förändringarna måste det till en slags ny global kraftsamling faktiskt. Jag har fortfarande tittat att den bra lösning för hur det ska gå till. Men jag tror att tekniken kommer fortsätta att utmana våra lagar och regel och system. Det är så mycket som vi har bara glädda på det här artificiella världen som vi är på vägen. Och hur viktigt det är att få komma relatera till att det är officiella på ett väldigt personligt sätt. Att man kommer ge ett värde till artificiella produkter eller av att ta det liknande som är väldigt starkt. Det kommer vara som just jure, liknande, tror jag. Man får ställa sig en av dig som kan känna dig som vet precis hur det har varit i flera år och kan ge en avsisera dig nästan hur det måler utifrån. Det kommer vara jätteviktigt människor. Jag kan bara säga att det som vi tillmärker att det är våra samhällen kommer förändras. Men samtidigt tror jag väl att de systemen vi har i grund och botten håller. Det är system för mänsklig värdehet och lika behandling och de grundläggande rättigheterna. Det är inte systemen som behöver förändras i grund. Det är mer att åtagas och respektera dem. Kanske också stärka den juridiska möjligheten att utkräva ansvar. Men snarare är det politiska åtagaren att leva upp till det här systemen som behöver stärka sig. Och sen kan man säga att vi står inför en befolkningsvändning. Om man tittar på det för att det inte är mycket barn i världen. Jag läste någonstans att om hela världen skulle ha sydkodeas befolkningstal och skulle ta 200 år innan hela världen är ett tyskligansbefolkning. 100 miljoner. Så det kommer att gå ganska fort ner för. Om hela världen har EUs befolkningsökningstal idag skulle ta 500 år innan vi 100 miljoner. Så unrikligen kommer att det är en starkt puckel. Efter den börjar ju den befolkningen krympar. Vad som händer i en sådan situation har vi inte ens någon aning om. Men krymparnekonomi är mindre resurser och kan du få lånt på ett hus som bara 9 av 10 hus. Vi vill köpa som 10 år. Jag vet inte. Den frågan kring hur vi ska hantera en värld med en krymparnebefolkning. Det är något som vi tror våra barn kommer att behöva ta ur den. Men också förstås vilka roll vi vill ge teknik och hur vi människor ska arbeta och ska vi arbeta och hur ser världen fram tiden ut med allt mer automatisering. Jag tycker det är väldigt intressanta med filosofiska diskussion i kring vad innebär mer bärlöjan egentligen och hur påverkar det sammäljan. Det finns ju dikerna filosofer och forskare som har tittat på rätt. –och som menar att det inte är så att folk slutar arbete– –för att de får mer än börja lönt. De tvärtom är 90 % fortötrar arbeta. Men man kanske använder sin energiet till mer av lösningar för samhället. Man ser vad finns problemen av stans och kan man använda sin energiet. Det skulle vara mindre än för oss– –att man friur den potentialen åt människor– –att ägna mer kraft och att lösa gemensamutmaningar. Jag kring ensamhet, kring utsatthet, för att skapa ett bättre samhälle. Vad är det som driver dig i ditt yrka och personligt– –trots att motvinden känns starkare än på länge. Det är alltid individerna som kämpar. Det kommer tillbaka hela tiden att de här kraftfulla människorna som jobbar– –med sig deget liv som insats. Person som står upp mot repressivare skimer– –som demonstrerar på gatorn eller i sin organisationer. Det här individerna i Sudan finns det helt fantastiska insatser– –som görs av individer, humanitärer, gruppen, Sudan, emergency response room– –som ofta typpas för Nobelpriset och hoppas att de får det. Men det är just att vi som sitter på priviligerade miljöerna– –kan inte tillåta oss att sluta kämpa eller bakka hemna– –dom kämpar så mycket själva i frontlinjer. Det är viktigt att komma ihåg. Sen tittar man på, unger, så är det väldigt många som är otroligt lättare– –och lite glada i dag. Man behöver de förvisa att förändring är möjliga. Det ger också kraftiga andra som kämpar i situationen som kan ha– –vilken helt hopplösa som Iran. Det kan vara förstrenade och verkar hopplöst– –men det kan också leda till en affräntning. Alla de exempel är att ta tjejansen och lyssna på de personer berättar– –om sin egen kamp. Vi har segment som vi avslutar på med som vi kallar för fem snabba. Det här är inte att få ett förbereder på och det är tanke. Vi kommer att ställa fem frågor och vi hoppas på fem– –som snabba korta svar. Är du redo? Fråga ett. Om du fick väl en superkraft, vilken skulle det vara? Att flya. Det var förra gästen och så, Victor Gardas. Det verkar vara en favorit. Man förstår ju varför. Ja, jag har speciellt nu med priser på flyg. Vilken egen ska på andra under du mest? En pati. Om det inte livar en dokumentär, vad skulle den heta? Om det livsomhund. Vilket jobb hade du haft om det inte är det du gör idag? -Du ska vara ambulans för det. -Ja. Eller lärare kanske. Spännande. Jag vill det bli bonden när jag var liten. Men det kanske blir. Sista frågan. Om du fick ge ett rå till ett ingre jag, vad skulle det vara? Tår det ett liv på allvar? Bänande. Inte förstå allvar eller tar du på allvar. Det har du på allvar. Det är en viktig för dig. Man sån här är det stort tack för att du var med vår podcast. Tack så mycket. Tack för att du får komma. Viktigt på riktigt är den podcast av evangeliska Sverige och produceras av Red Min's Go. Producent idag är Christopher Fays. Du kan läsa mer om evangelier på globalkompakt.se. [Musik]