Avsnitt 356 - Terranor & DNB Carnegies analytiker Markus Almerud

Hej och välkomna till analys på den. En podda vi på den vi kan egen pratar bolag och aktier. I dagens avsnitt ska vi lära oss mer om infrastruktur och vägunderhåll tillsammans med tyrannor. Bolaget står på egna ben sedan avknoppningen från NCC 2019 och noterades i juni 2025. Törnor är en av Nordens främst aktör på vägunderhåll och verksamheten finns i Sverige, Danmark och Även Finland. Tittar vi på Q3 rullande tolvs om så att bolaget är ungefär 3,3 miljarder med den marginal på erbitenivån på 3 procent. Med oss får berätta mer om törnor, har vi bolagets VD, Mikael Beilin, välkomnet. Tack! Sammanligt har vi också med ansvariga analytiker från det med Kanegi och i dagens avsnittar vi Nas, Marcus Anord, elkomnet. Innan vi går in på törnor, tänkte vi höra Mikael, prata lite om din bakgrund, vägen från törnor, vem är du som passion? Tack för det, Mikael Beilin som sagt konsolenschef och vd på törnor i dag. 52 år ung, ger dig ner från ett inombyggbranschen, jag pluggade ett bygg och just startade, minkar er i bygg. Stora bolag bland annat är bolaget som senare solde, det som nu är törnor, så jag har varit i byggbranschen ändå sedan 90-talet. Företräservis stora bolag med en tillväxt där gända, skulle jag säga. Västkusteln är min hemort, jag har jobbat till Göteborg många år, född, uppfoksen, borås, och nu är det alldeles för sent och inte för att jag vill heller, borås är min hemma stort. Vi tänkte att vi börja lite bakgrund för att förstå avknopplingen från NCC, det var kanske tommas kalson, speciellt annonsanser och styrelslutslutslut, men jag tänkte ändå höra lite om rationalen där och hur resan då började på egna ben. Allt är svårt att resansera andra konsumentledningar och deras beslut, det jag har fått till mig. NCC vill bli mer fokuserad på vad de tyckte var andra delar av sin verksamhet. Det som då heter NCC Roads, som nu heter honom, var en del som man ville knoppa av. Under åren 2019 så letar man möjligheter att knoppa av det. Våra, nu var han det huvudägare, som är ett private equity blogg, gör förvärvet först av den svenska och den finska verksamheten, vilket sker 2019 som du så straxade efter 2020 så köper man även den danska verksamheten. Så det är bakgrundet. Och kan du bara lägga ut åren lite kring historiken sen avknopplingen, nu kommer det till 2024 så det är inte att med hela vägen, men om man tar de största förändringarna, milstolparna, under en perioden föran till börs noteringen. Men jag skulle säga, om man startar direkt efter förvärvet så köper jag en private equity blogg, ett bolag med en tydlig ambition att specialisera sig inom vägdrift. Det man fick från enserser var ju ett väldigt många kompetent att erfarenna människor. Och det här är, jag tror att vi kommer att komma tillbaka till detta, men för att förstå vägdrift under år, det är väldigt ficknippat med människor. Det här går inte att göra, remot, det baserat på väldigt många människor, är utvarig idag och gör jobbet på vägarna, och det fick man med sig. Man såg stort värdi att vara specialiserad, det fanns en historik där vägdrift var som jag sa en del och många andra saker som ens ser gjorde på den tiden. Styrkan väldigt tydligt ansågs vara just specialiseringen, och det skulle jag säga. Det här är nog vi ser idag, när största styrkan är just att vi är specialiserade, vi gör inte en väldigt många saker, vi är väldigt ökliga, försöker vara väldigt ökliga på vägdrift och under håll och vägen. Det här är från sen under åren 2020 till, men där vi är idag, jag skulle säga ett fokus på att prioriteras stater kommun. Givetvis om man vill jobba med vägdrift, så är ju staterna och största vägghållaren i alla tre länderna som vi verkar i, där efterså är det ju kommunerna, och så är ju utvis finns det ju privata aktörer som också äger vägen. För ta den år så var det väldigt tydligt att stater kommun tidigt är de viktigaste kunderna, och är så fortsatt idag. Så en specialisering är tydligt fokus, vägdrift, under håll, stort kommun, vara etablerade, att vara en nordiska aktör, att finnas starkt förankrad i alla tre länderna, det tycker jag också är significativt. Du kommer in på vägdrift och under håll, tjänsterna som ni har bjudit, kan vi pada lite mer om exakt vad det innebär. Jag tänker direkt att man gör snöf att det är snöut och nöd, men kan du lägga det texten lite kring de mordiga tjänsterna? Ja, men det har blivit bra avstamp, tänker jag, när vi står här i januari och hur precis har haft en större som media kallar snösmocka. Men det är helt rätt, man ska förstå vägdrift och under håll som alltid långa kontrakt, jag skulle säga i normalfallet, 4 års långa kontrakt, vi håller väga öppna, brukar uttrycka det, öppna och säkre. Vi gör det under 4 år, 24/7/365, vägarna ska, våra farbara, de ska vara säkra, det är vårt uppdrag, snöra inning, absolut, halkbekämpning, avvattning, det vi tidigare kallade hundra årssräng, tror jag inte vilken kallar hundra årssräng, någon kom lite mer frequent i vart fall. Som ni tänker i hela årsstycken, men på vintern så förstår ni att det blir mycket fokus på snöhalkan, men på sommaren så kommer avvattningen regnet, alltså forbart regnet från väghutan, men också allting som sker jangränstning till väghutan, det kan vara vägrecken, det kan vara wildstängsel, det kan vara skyltar, det kan vara träd, allting som sker i eller på vi jangränstning av veckbanan. Om man tittar lite på sig såg nu vad inne på snöra inning, det tänker man ju definitivt mycket på vintern, har man lika mycket på sommaren, allting är det tydligaste sångseffekter, vad gör man på sommaren? Det är en väldigt bra fråga, man gör mer på sommaren skulle jag säga, tittar man på ett typiskt terranor år, så vinterse-sången relativt ifrålandevis lägre omsättning, alltså vi har lägre aktivitet i Q1 och Q2, de månaderna som präglas av kanske mer vinter klimat. Sedan har vi en stigande omsättning under Q3 och som ett kresendo i Q4, så ser det typiskt året och kan man tänk sig varför. Ja, det är enklart skälet att under sommaravåret måste vi också fokuserar väldigt mycket mer på underåldsdelen, att hålla vägarna öppna, det är det primära öppna och säkra återigen, det är det primära på vintersidan. På sommarsidan ska vi komma i kap, allt det som vägarna behöver åtgärdasmed för att kunna långsäktigt vara trygg och säkra. Potthol brukar vara en sångsak som många kan svärra över när de åker vägarna, det ingår i vårt uppdrag. Sedan till att vägräckna är hela, efter att kanske någon har kört i nero, avvattningen var tidigare inne på, men om ni tänker att våra vägar till största delen är dimensionerade för trafikvoliumer, från 60 och 70-talet, så tror jag att alla kan förstå att det ser annorlunda ut nu, vi reser mer, både vi i privatpersoner, men framförallt en tunga trafiken är betydligt högre, så större i nu ändå. Vilket ställer större krav på vägbanan, att få bort vattna till från vägbanan, men det går mot drenering, det går mot dikning, det går mot brunnar, pumpar, kan vara ibland. Så allt det där som gör att vägarna över tid är säkrare, det måste vi åtgöra den, under en tinenpåret när vi faktiskt kan jobba på vägarna, därför blir volumna högre under domkvartal. Hur planerande, proaktiva kan ni vara där? Det finns ju en långsiktig allting som kallar underhållsskuld. Om man vet att det tillkommade cyklisk under åretna, att det spickar, eller gå sönder och dubbst och håll, så måste det lappas lagas. Så det är en balansant att vara med också bemanning eller att sitta på utrustning så behövs, för det är inte bara en snöplig dag, det är ju väldigt olika beroende på egentligen varje unika tillfälle tänka. Du har du se dig i någonting som är väldigt aktuellt om vi börjar där med underhållskulden, och så ska jag försöka knyta ihop den med hur planerare kan man vara. Jag tror att alla känner till att vi skall uttrycka lite hödmökt, inte har spenderat så mycket pengar som vi borde gjort över det senare, borde på väg och på järnväg. Nu finns det en tydlig politisk ambition. Eller jag skall uttrycka det så här, det finns en politik som har gått ifrån ambition till handling, vilket gör att vi vet nu att det kommer komma in mer pengar för att åtgärda åt den underhållskulden. Så under en 11-12-årsperiod nu framöver så kommer det investeras väsentligt mer pengar. Om man tittar på vår verksamhet är vi att tvinga att göra, det är ju väldigt mycket lapparlager, och det är en kombination skulle jag säga av, men volymen på investeringarna. Alltså det har inte funnits utrymme, det har inte funnits vilja att göra mer. Nu finns det utrymme, nu finns det vilja, men det är också vilken möjlighet vi som aktörer på vägarna har haft att åtgärda, att göra nån större åtgärderna samtidigt som trafik in djutvis måste fortsätta, så tillbaka till frågan hur planerar vi. Men en av fördelarna skulle jag säga är längden på kontrakten, vet vi att vi kommer vara minst fyra år, men då har vi en fyra årskycken. Under den fyra årskycken så sitter vi visstivtvis ned väldigt ofta, men våra trafikverkter är vår största kund. Så vi sitter nu och planerar, inte bara över ett år, men kanske över flera år, hur de här vägarna ska åtgärdas, för att på långsikt blir bättre. Nu kommer vi in på på kunder, och det tänkte bara röra hur, vi kommer in på upphandling också med en relation, och finns den någon form av lokal konkurrens, alltså insålsade autosålser, för ni är ju då en privataktör, har man på lokalnivå i kommuner också i egna motsvarigheter eller konkurrenter. Absolut. Många kommuner har vi fortfarande valt att ha detta inhaus, trenden är att sorsa, fler och större kommuner väljer den vägen. Jag tror att det är klokt, och nu inser ju alla att göra i partimålet, så jag tycker det är klart, eller är klokt. Men man ska vara medvetna om att det här är komplicerat, att hålla vägarna rena och säkla under vinteralvårret, och samtidigt under sommarhavvårret åtgärdar de, det kräver kompetens, det kräver erfarenheten som ni går in på, det kräver maskiner, för att hantera den. För tranors räkning blir vi övertygad om att vara speciallisera det gör, just att vi har den kompetensen. Trenden som sagt fler kommuner väljer att autosålsare, våran absolut största kund är i rastatt eller staten genom trafikverket. Och över tid givet också de pengarna och de ytterligare medlen, så nu kommer det investeras, så kommer trafikverket vara våran inskilt största kund. Går du att sätta en siffra på hos stå och andel om stafan, men nu är det ju en ganska säker kund, men det kan ändå bli intressant. Ja, säkla är det relativt. Vi hoppas att det är så vi uppfattar relationen våran relation med trafikverket, och det är klart att vägdrift är ju den motton konjunkturosjänstigt. Att hålla vägarna öppnar kommer alltid behövas. Oavsett vad som händer i omvärlden så behöver vägarna vara säker av förbara. Jag skulle säga 60 procent ungefär våran omsättning i dag i Sverige kommer från trafikverket. Itler 20 procent skulle uppskatta kommer från kommuner till och med samligen något mer. Och ungefär 10 procent kommer från privataktör, så någonstans 65, 25 stått kommun och så 10 procent privat. Nu nämnde det ju era sektorer som när jag delat in vid, kan du pata lite om hur det skiljer sig mellan de här i terma kontrakt och processeprisetning. Är det stora skillnader? Och vad är de största skillnader i så fall? Jag, nej, konträckten som jag sa alltid långa i Sverige sträcker sig över hela året och över hela året så har man ett helhetsansvar för vägen. Vill man hålla i sig stått och kommun så kan vi tänka på väg och gata. Allt som heter gata är kommunens ansvar, allt som heter väg ligger på stått. Upphandlingarna stått och kommun, jag ska säga relativt lika, givet att man har som sagt helhörsansvaret. Kommuner tror alla kan förstå mer mindre vattor, mer park, mer grön ytor. När vi kommer ut på vägarna så är det ju mer de stora vägarna och det som händer runtom. Sedan är de statliga vägarna typiskt ett kontrakt, allt är ju grafiskt in del att trafikverketar idag hundra sjukontrakt, ifrån norr till syd. De innaler ungefär nånstans 80 till kanske 120 mil vägsträcken per kontrakt. Vi delar upp vägarna i fem klasser, alltid ifrån de väldigt trafikeraren till grusvägar. Så det är ett omfattande ansvar att ta på sig, att under fyra år hålla, allt ifrån de ni tänker är arlanda till Stockholm. Vilket är vår vägra till mindre grusvägar. Private aktörer men mer spotmarknad. De är också intresserade i djutvis att vara längd i sin avtal, men det kan också vara att vi gör mindre åtgärder. Vi kanske gör en punktinsats på någon väg åt nymn private aktör, men återigen stater kommuner är det vi fokuserar på. På prisetning då är det alltid fast eller är det väldigt? Det är priskonkurren som vi började använda, så vad vi gör nu är vi mitt in i den orliga anbutsesongen i Sverige. Vi tänker om det är 177 kontrakten som trafikverketal och så löper vi om fyra års kontraktid. Det betyder den så att vår fjärde år kommer ungefär en fjärde del av kontrakten ut. Jag tror att vi är en av markus som är 23 kontrakt som kommer ut, och varför är det inte jag svajar lite om man skätten. I bland väldigt stora kontrakt kanske delas i år så har man aldrig kontraktet delat sig upp i Malmö Eslöv. Jag skulle säga att det som när vi går in i den här anbuden, det är alltid 100 % priskonkurrens. Våra kund har bett oss priset ungefär hundra olika. Men det kan variera, men någonstans hundra upp det kanske under 2014 olika aktiviteter. Alltifrån att snörröja kan vara väldigt många olika typer av snö till halvpläskämtning. Och sen på sommaren så har vi alltid från gräsklipningen eller trädklipningen till att vi ska rensa diken, byta, drängering, allting. De här priserna sätter vi ett app prispå och sedan om vår kund satt ett tänkt antal utfall. Och så blir det en total summa, så på det viset så där vill jag lämna en prispån. Det är ett fast pris sedan. Så blir ju utvis inte alltid det exakt av utfallet vad kundren är en gång jag det tänkt. Det snörröjer mer eller snörr mindre. Vi behöver göra mer åtgärder på räcken eller mindre räcken på åtgärder på räcken. Det där kan kalla det svelningar i land, att kontraktens sveler. Vi tar genomsnittskontrakt så kanske den orliga kontrakt som man, vi tar den sig fram 50 miljoner. Jag tror att vi är hyfsat nära sanningen på våra kontrakt. Det är inte alldeles ovanligt att det här landar en bit ovan för 50 miljoner helt enkelt för att det händer mer saker. Sen är det också så att i takt med vår största kund har en större ambition, en större vilja komma att rätta med underåldskulden. Men då investerar man också mer för att göra vägrarna långsiktigt bättre. En del av de sakerna kan också handlas upp inom kontrakten, så det som var 50 miljoner det kanske i slutan han hamnar på en högre siffra. Och tittar vi framåt mer och med extra medien som ska investeras. Så jag är helt övrig om vi måste etablera ett närmare samarbete i menorneos, inte bara oss, men våra konkurrenter, aktörerna i den här branschen och trafikverket. För att hitta vägarna du är fortfarande kan på riktigt göra åtgärder som håller på långsikt, men vi kan också hålla vägarna öppna så att inte vi får samhälls påverkan. Men du nämnde ambuds processen som är igång nu, om jag inte minnar mig, men nu pratar du vi kring det. Men kan du lägga ut texten lite för dem som kanske inte så insett satta i ambuds processen. Vad innebär det? Hur fungerar det? Hur lägger man in ambud när det får man besked? Det är bara intressant att höra lite kring dynamiken. Jag är en extra känslor där vi är mitt i ambuds processen, så jag får försöka. Men jag kring processen, hur fungerar jag tänkning? Jag lovar att jag ska inte spela svår igen. På ett sätt kan man säga att det är likartat. Jag tänker med att aktörerna i den här branschen jobbar på ungefär samma sätt och sen finns det säkert saker som vi gör lite annorlunda. Men vi har en antal saker som vi gör ansvar för som kommer hända på vägen under året. Det sätter vi i pris på. Hur vi kommer till det priset och vad som är rätt pris. En del under entreprenörer, terannor vi äger inte den stora lastpisfrottan. Vi etablerar partnerskop, vi etablerar en samarbete med lokala under entreprenörer. En stor del av våra färsmodell bygger på att vi har just någon samarbete. Så att få med sig kompetenta och erforna under entreprenörer en stor del av vårt ambud. Och erinäringen, vårt samarbete med hela och erinäringen, otroligt viktigt. Vi behöver med oss under entreprenörer, vi behöver sätta rätt pris på dem. Vi behöver fundera på vad kostar våra egna åtaganden. Någonting som jag tror alla kan relatera till vägarna behöver vi inspekteras. Vi har ett stort inspekionsansvar för vägarna, vad kommer det att kosta? Många av de andra saker som kan handla om skyltar eller drenering. Vad kostar alla de sakerna, så enighetspriserna? Hur vi kommer till det? En kombination skulle jag säga, erfarenheten. Alla våra kollegor är ungefär 350 i dag som jobbar i Sverige. Den samlade kompeten som är erfarenheten i från alla de kontraktions vi redan driver. Det är klart att otroligt vädfullt. Men sedan också fundera på hur kan vi effektivisera? Hur kan vi bli ännu bättre än på att göra det vi gör? För att sätta tid på hur komplicerat är det att prisätta alla de sakerna? Hur stor, hur svårt är det att komma till de här 50 miljoner? Vi är mitt i ambudsersongen nu. Vi lämnar 23 anbud i år. Vi kommer att veta svaret på alla 23 inom två månader. För det ligger en perioden ligger i januari till mars. Redan i april började vi titta på de anbjudningarna som kommer ut nästa år. Vi lägger otroligt mycket tid. Både är från centrala, vår centrala ambuds av det. Men även våra lokala kollegor. Det är så hotet att bilbenärt, nästan du säger, du har ett 100 % pris fokus. Frågan jag ville släng in var en kvalitetsaspekt om man har gjort det bra tidigare. Eller om man börjar om ett blankt papper varje gång. Men också kan det vara så att ett anbud lämnar sin. Man får frågor tillbaka som man behöver komplicera eller bli det svartvitt. Inte helt svartvitt. När tar det från början så för att över huvudtaget får lämna pris, så behöver det uppfyllat antal skalkrop. Ditt bolag behöver vara av en viss bolimas, så finansiell stabilitet, för en finansiell styrken. Man behöver att utföra ett likartad uppdrag, alltså referenser, behöver finnas. På det viset så är det klart att där finns en första tröskel in. Har man inte gjort den här typen av uppdrag? Är man inte den aktörer av en viss storlek? Då kommer det heller att lämna en bud. Det är rätt homogen. Inte konservativ. Konservativ. Något negativt. Jag tycker verkligen inte att det är konservativ. Men homogen tar absolut för det är vi att antal av aktörer som gör detta. Jag skulle säga på riksplanet kanske vi och tre fyra ytterligare aktörer. När vi lämnar in en budet så får vi om vi vinner. Om vi är den som är lämnat lägstanbud då får vi alltid kontrollfrågor tillbaka. Hur har ni tänkt upp fylla frågorna AB och C? Vilka människor vi måste svara på de frågorna? Jag har fortfarande inte upplevt att i vart fall inte ett bolag som tar en ord. Det här är det enda vi gör. Det är klart att hundra hundra så kan vi svara på de frågorna. Där efter så eftersom det är offentlig upphandling. Typiskt inom från det är att man lämnar in en anbudet, frågorna och kommer till den som är lämnat lägst pris. Men inom en vecka eller så så publiceras det. Jag hofter det överklagas. Väldigt sällan. Jag ska korrigera mig själv. Ja, i normalfallet alltid pris konkurrens. Men vi och folk så sätter affikverket. Vi söker alternativa kontraxmodeller. Prisk konkurrens och avsett om det gäller vägdrift eller andra avbranscher kan ju. Och ibland har faktiskt också en negativ sida att det snarare uppmuntrar utföra den antre på nörum. Att göra mindre, göra billigare. Just när det gäller vägdrift som är så förknippat med säkerhet, liv, hälsa, samhällsnyttar. Och då tror jag att alla vi aktörer i branschen, vi vill dra oss ifrån en pris konkurrens till att mer premiera att göra mer saker. Framför allt att göra mer saker med kvalitet. Och så är det optimist. Jag vet att jag inte enda optimist med och inte säkpa att det behöver betyda mer spenderade pengar. Jag tror att man kan hitta ett bättre förhållande mellan partnerna. Det vill lita mer på vad andra vi driver avtalen i samverkan. Det finns sådana pilotprojekt, vi driver ett i brecken, det finns ett i Jungby. Där är höj erfarenheten att säkerheten kvalitén på vägarna blivit väldigt bättre. Det finns en ambition och det finns piloten att gå ifrån när det är en ordnad pris konkurrens till att gå mot någonting som är mer samverkan och samarbete. Det vi jobbar tillsammans, vi sitter på samma sida bordet. Framförallt anbjudsprocessen. Det finns väldigt många frågor som man kan lägga till hem. I månaden av tid ska vi kika lite med delseven på Sverige, drätt, men också på andra marknader. Denna kvinnland, om du bara kan prata drätt om alla tre marknader vilken kanske går bäst just nu. Ni känns att det går bäst, vilken ni kanske är lite tuffare och vilken ni ser mest potential i. Om man kollar lite av några och 5 till tiden. Att sätta scenen så tar en ord och har ju lejonparten av sin omsättning i Sverige. Så 60 % var en omsättning. Sverige är i största landet. Sverige har största vägnätet. Det är naturligt att det är så. Om vi sedan börjar i dammar, kontrakten i dammar också, 4 år, staten i dammar är vår största kund. Men i dammar skulle jag säga att också kommuner har en större vikt. Där staten, utgör kanske ämnen nånstans 60-70 % i Sverige, så är det 50 % i dammar. I dammar kan vi berätta mer mot kommuner. Vi har även lite mer privata aktörer. Vi är störst i dammar på det som kallas friktion, alltså samdupptagning. Och det gör vi att både kommuner vill rått staten, men vi gör det även av privata aktörer. Dammar skyller sig mot Sverige på det viset att när vi har ett kontrakt och trafikverk till Sverige, ja, men då skjuter vi allt under hela året. I dammar så har vi varit väldigt bra och framgångslyckiga på att göra sommar under håll. Vilket betyder att snöra i dammar, så i norrfallet så är inte det vårt ansvar. Vi har de vinterkontrakten, men det vi är absolut starkast på, där vi har 80 % av marknaden det på sommarkontrakten. Rastplatser, vägutan, vägbanan, avvattningen, allt det som händer mer på sommar och halvåret. Om de ser den kan vi ju säga att dammar kan inte de bista vinteranas som vi har i Sverige, så majoriteten och pengarna som spenderas på vägunderhåll i dammar, ligger ju i sommarkontrakten. Där från, hoppa tvärtsöver, finland, finna mer likt Sverige eller vår kontrakten innehåller. Även i finland, lika Sverige, så har vi ansvar för hela året, det som händer. Kontrakten är fem år till skillnad i från fyra år, typen sätter i Sverige. Konkurrens situation är likart av det, alla tre länderna. Det är få med en stora bolag som gör det vi gör. Dammarx kunnmedel för att finnas kunnmeks. Men där dammar kanske är lite lägre på stat, där skulle jag säga att vi har åndvända i finland. Vi har en större andel av vår omsättning mot de statliga kontrakten. Det skiljer sig lite i våra olika affärsmodeller. Till exempel i finland så har vi ett större beroende av vundrandeprenörer. I dammarx gör vi mer mögen personal. Kanske också har det göra med att det är just den typen i dammarkeer. Den typen av arbetet som löner sig mer att göra mögen personal. Anders så förknyttar ihop det, skulle jag säga. Väggdrifthundral mot stat och kommun är det som förena alla tre länderna. Skulle vi någon gång göra någon annanstans, så har jag hettutit om att det är just specialiseringen mot väggdrifthundral. Vi kommer inte att dra iväg och hitta på om man sannorna saker. Det som händer på vägen och runt vägen är det vi kommer fokuserar på. Om man tittar på, tänker vi att vi kommer på finanser och blickar framåt. Men också i ljuset av det förstår vanligare marknaden. Jag tänker att det nämnde 23 stycken anbud. Marknadsandelar, win ratio. Det finns kanske någon balans över tid att ligga på utifrån vilken lönsamhet man ska ha kontratillväxt. Jag tänkte som en narrative när vi sen började titta på tillväxten och tillväxtmål ni har. Hur ser den ut under färg konkurrensbilden och er kallade marknadsandel win ratio? Ja, om vi tar de finansiella målen, de finansiella målen som vi har kommunicerat. Tillväxt, 8 % om året. Nu pratar vi generellt henne och grupp, så är inte per land utan vi håller det hejl över. Tillväxt, 8 % och tar ett andet tag bara på 8 % så ska jag säga att det är visig framför oss. Det kommer vara organisk tillväxt. Det här återjande är en marknad som är homogändande mogen. Det finns ingrationalat köpa. I den händelser det skulle finnas ett bolag köpa så ser ingrational och göra det. Förstå att det har några 8 % om en organisk tillväxt. Det här är ju bara att flika innan det här är lite högre än marknads tillväxten som. Ja, ofta, liksom, runt i nån är dryga 5 % kanske man kan säga. Det betyder att ni har tagit marknadsandel. Vem tar ni marknadsandelar? Vi tar marknadsandelar från konkurrenter genom att vi. Nu tänkte jag säga vi är bättre på lämna anbud och så har pris sagt att det är pris konkurrens och så tänker jag att det är bara lägga lägsta pris. Så en del oss får det direkteris. Vi vinner anbudningen om att vi lägger bästa pris. Men det jag tycker teranor har bevisat sista åren. Det är kombinationen av att kunna växa snabbare än marknaden och fortsatt öka marginalerna. Där är det från. Jag ska inte helt släppa frågan om vi. Vart vi hämtar marknadsandelarna, men jag ska direkt brugge in på att vi har ett mål om att göra 5 % på sista åren. Vi uttrycker det som har 5 % ebita marginal. Vi är på väg dit. Det här och historiskt variet lågmarginalbransch. Jag tycker definitivt inte man ska låsa sig, det måste alltid vara lågmarginat. Sen får vi också diskutera marginal i förhållande till risk. Det riskerar vårdperspektiv. Vi jobbar med långa kontrakt. Vi har stått kommun på andra sidan. Det finns ett stor trygghet både i kundbasen och i längden på kontrakten. Men för att koppla ett våran verksamhet. Tycker 5 % är, vi har guidat och sagt att inom det korta till medelångar nu med 1-3 år så ska vi kunna tjäna 5 %. Vi ska kunna växa mer än 8 %. Vi ska kunna växa 8 % både genom att ta marknadsandelar från konkurrenterna för att vi är bättre än dem. Men vi ska också kunna växa genom att vara en bättre leverantör av alla de tjänsterna som våra största kunder behöver. Vi har en situation där åtminstone svenska staterna och bestämt sig för att komma till detta med öndralskulden. Vi vet, tänkte jag säga, tror jag, men det här fallet vet vi faktiskt att det kommer spenderas med pengar. Det kommer också att driva upp volymmena i våra kontrakt. En kombination är rika vinnan genom att vara bättre än dem andra. Men också vinnna genom att leverera en bättre produkt till våra kunder som gör att de beställer mer tjänster av oss. Då har vi varit igenom tillväxten, vi har pratat om lönsamheten och sedan har vi två ytterligare finansiella mål där den ena går mot skuldsättningen bolaget och så har vi ett utdelningsmål. Om vi börjar med utdelningsmålet så har vi sagt att åtminstone hel halvårsvinsten ska jag kunna gå tillbaka till äggarna och hur kommer vi till ett sånt mål. Tillbaka tror jag att vi vill driva till den år med slimmar balansräkning. Vi vill inte äga en stor flottan, vi jobbar med öndranten, vi köper in de tjänsterna. Men det är sagt vi vill inte vara bolag som bygger en fet balansräkning. Det är inte vägen framåt att vara bättre än dem andra att vara mer fokuserade handlar också om att inte dra med sin stor ryckseck tror vi. Så de pengarna vi känner kommer inte vi i vart fall inte vad vi ser och har ett stort investeringsbehov av internt i bolaget. Eller om man vill uttrycka på ett annat sätt, vi kommer inte kunna förändra dem på ett bättre sätt än vad äggarna kommer kunna göra. Därför ska vi kunna vara kontinuerligt ett utdelande bolag. Sammandet har också kanske man nu blir lite detaljerad med, man måste ändå bröra kassaflöden och en del av att jobba med i långa kontrakt och stater kommun. Vi ska kontinuerligt vara kassaflöres positiva. Den kombinationen är inget stort i internting investeringsbehov och stabila kassaflöden från vår operation eller vår verksamhet. Men då ska vi också kunna dela ut pengar. Och sen knyter upp säker med den fjärde skuldsättningen. Vi har ett skuldsättningsmål på 2,5. Net depth över är bitan, är bitde om. Vi tittar på marken som jag ska göra om ett minus Q3-1,6. Det låter på kallt. Så vi har marginalen upp till 2,5. Och ibland får jag frågan om en tänker du framåt att ni ska utnyttja den marginalen upp till 2,5. Vi ska nedra på en mer skuld. Och vad som jag nu nämnde, vi ser ju inte att det här bolaget ska ha den stora balansräkning. Vi ser ju inte att vi ska dra på skuld för att köpa när man sa saker. Vi ska kunna leva på våra kassaflöden. Och efter det skulle vi också kunna dela tillbaka pengar. Så att driva det över tid runt 8 minst om det är nån halvt till 2 gånger. Det är bitan om det är ett av skulden. Det är absolut. Man tänkte ha två följfrågor som dyker upp i mitt huvud här. Vi ska snartbörk nytta ihop säker, men det är ju ett om man tittar på lönsamheten på er. Frontbook i anbjudsprocess kontaktar de här fyra årskontraktien som löper. Så måste ni ha en högre marginal. En backbook om ni pratar 5 % framåt kontratrekom och någonting bakåt. Men det är så och ni ser. Och sen kan jag allting hända såklart i kontakter. Men det gäller faller ni ser. Det är högre marginal på de anbjuden som ni lämnar in och vinner nu. Japp. Helt korrekt. Och på kassflöden, jag började det. På kassflöden. Tydligt, du är väl bak. Ja, jag vill vara last bekräftande. Jag måste ändå tillåt om man är själv bara stolt och slåtsslag för att jag man absolut så vinner vi. Om man gör enkelt så dom anbjuder som vi vinner 24, 25 och förhoppningsvis framåt. Där ser vi en bättre marginal än vad som fanns tidigare. Men våra marginalförbättning är ju också drivet av att vi som bolag är bättre. Och vi som bolag, det gör vi tydliga sätt. Det är ju mina kollegor. Det är ju alla de som jobbar där ute. De är bättre. De blir gradvis år för år för år så blir vi bättre pangiöra det vi gör. Och det är ju att vi går också mot sista raden. Så idén om att vara specialiserad och utnyttja det för att leverera en väldigt kvalitativ tjänst. Den kombinationen med vår största kund också kommer behöva mer saker av oss framöver. Där tror jag också att vi kommer att kunna hitta marginalfördelar. Jag tror att vi substituerar en fråga på vad du sa nu. Vi tar den också i när jag frågade om rörelsekapitalet och avkastning på det kapitalnissätt. Och det var egentligen om ni har fem procent marginalmål. Och vi bara lekar med tanken att vi rullar alla kontrakten in i det ni vinner nu. Är ni på fem procent marginaler inom fyra år? Du är det här vi pratar om inom här med tysta perioder så att jag får väl försiktig med vad jag gärdar om. Har jag tänkt att det är en hamsiktig puck? Nej, jag förstår att jag bara bråkar lite. Vi har varit som man sa tidigare. Vi har sagt fem procent inom ett till tre år. Sen ska jag också så att titta på våra tre länder så skillvis är lite åt. Sverige där känner jag med ett trygg att vi ligger i det lägre spanet av ett till tre år. Dammarck Finland, lite olika förutsättningar. Men ändå också om en konkurrens situation där handlar om hur vår största kund bete sig. Men frågor med specifikt om Sverige som ju ändå utgör 60 procent. Och med möjligheterna i Sverige så kommer 60 procent relativt snart våra ännu höger. Där känner jag med trygg. Det och ser idag, så ska vi kunna nå 5 procent i det korta perspektivt. Korta till om jag säger två år. Och förväntningar på kapitalet i bolaget finns det i ett stora långa kontakt förut betalt till er. Är det inför att man går in i ett kontrakt eller hur fungerar eller ser kapitalinamikern och avkastning på kapitalet ungefär? Lite olika mellan länderna. Sen kan vi i försäkringens säsa här förstår både frågor om. I, med att vi inte köper så vi inte kapiksdjungar att starta upp ett kontrakt. Som giv sig säkert komplicerat och svårt och löper över lång tid. Men i, med att vi jobbar i hög grad med under entreprenörerna. Så våran startsträckiga för att starta upp ett kontrakt. Men också i slutanan om inte skulle fortsätta vinna det att faktiskt avveckla det. Det är relativt begränsad. Det vi gör är att vi lysar vinterspecifik utrustning som plogar och sältsprider. Vi behöver en etablering, alltså vi behöver höra lokaler och en plats att ställa upp allting på. Och så en viktigaste vald, vi behöver duktiga kompetenter drivna medarbetare. Typiskt så är ett kontrakt, ett normal kontrakt, en platschef, ett antal arbetsledare, ett antal yrkesarbetare. Och så jobbar vi väldigt när det är under entreprenörer efter det. Men vad vi vill säga tillbaka till kapitalbindning eller förändring av kapital. Vi har inte det stora kapiksbehovet. Den hemverksamheten har vi sagt 8 % tillväxt. Jag känner en väldigt bekvämåt och på % tillväxt vi ska kunna klara de mål om på våra egna pengar. Och var han på det? Dela ut hälften och våra vinster till ägarna. Jag tänker bara för knyter på säcken lite. Nu har du varit med det sen lite rikt för att bli det ett och ett halvt år. Nu, intensivt på jord när jag har börsnoterats, när jag har varit mycket med marginalförbättningar. Och det är ju ett puggande arbete, har vi hört han nu om finansiella målen. Och vad blir dina huvud theman, huvudfokus? Kommer man det ett till ett halvt år? Hålla linjen. Om jag skulle säga någon punchy slogan. När man fortsätter göra det vi gör, fortsätter att tro på det vi gör. Vi pratar om manburden tidigare. Vi måste vara disciplinerade och våga ta rätt betalt. Vi kan inte vara en aktör som driver priser neråt i en desperation över att eventuellt förlora marknadsandelar. För oss är det mycket viktigare att hålla upp i kvaliteten, att fortsätta leverera. Ja, men gör det en bra slutprodukt, då får vi också, vi måste också kunna ta rimligt betalt för den. Så rätt pris, fokus på säkerhet, våran säkerhet, trafikanten och säkerhet, kvalitet. Och hålla linjen, fortsätta vara specielliserade. Det är där en ycken för att ta den ord. Super. Stort tack, Mikael. Tack själv. Vi hoppar rätt in i aktie-kriset och kika lite mer på aktie-värdering tillsammans med det i Markus. Vi har fått en gediga utläggning om terrain år, kunderna, marknaden, tjänsterna, inte minst. Men om vi ska sumera investment-kriset, hur skulle du lägga fanden? Jag skulle säga att man skulle fokusera på en sak. Så skulle jag säga att det är ett relativt högfaltetivt bolag i en brand som kanske är hyfsat lågmaginal. Men de är ändå duktiga på det de gör. Den concentrerar marknad, så att det är då tre spelare som har 90 % av marknaden. Och där är man ändå de stora aktörerna, och så är det ett spel på unålskulden. Vi vet ju alla hur vägen har ser ut. Vi vet alla att det har varit en brist på investeringen väldigt lång tid. Och det här försöker man nu från statligt hållat åtgärda. Och det gör att vi har sett den 50 % ökning av budditen. Och det gör att kakan stiger, eller kakan ökar. Och på det har man en bättre disciplin när man har haft historiskt blant som är smästigt. Så när man gör anbuden, alltingen handlar anbud, när man lägger anbuden och så har man andra krav. Och det gör att de kontrakten kommer in, har högerlandsamheten, de kontakten som faller ut, och det gör att man inal är stiger. Och om vi tar andra sidan av minter då kollar lite på riskerna, kanske att det som investerar kika lite extra på. Vad ska man hålla utkig på? Vi pratar om bära och vinnen här, som klassiskt svensk. Är det den största risken eller var med? Jag skulle sätta en största risken. Det är klart att det finns en utfalsriska. Du har sett att man har prisat anbudet fel. Och därmed så händer någonting som görs att löser med inte riktigt blir det man hade vant att säga. Det har inte varit utfaldt historiskt, men det är en risk. Jag skulle nog sätta en största risken, det är nog att man inte. Man har ju tagit markten delan senaste år, man har vunnit fler anbuden vad man har gått in med. Och att den trenden inte fortsätter skulle jag säga en största risken. För det blir ju oerhört viktigt för att lanserheten kommer en då därför de konferter som har faktiskt vinder med hög lanser. Men ska man fortsätta växa, då måste de ta fler kontrakt än vad ni åker stort. Och det är de största risken. Och det här lär du oss in på anbudssisongen och processen. Som är igång när vi pratar en hel del om det här med Mikael. Då har ni lanslept en infokusrapport som vi kallade där du har kollat lite mer på den här anbudssisongen som är igång. Vad ska man hålla i tjej på? 23 kontrakt, men vilka är den viktigaste? Du kanske kan sköra en lite fall över att gå igenom de viktigaste findings från rapporterna. Jag tror att man går in i en anbud så långt. Det är 23 kontrakt totalt. Varför är det ett kontrakt delas i två? 72 gamla kontrakt som blir 23 nya kontrakt. Om man själv går in med sex kontrakt. Och det kan jag säga att man börjar någonstans och pratar risken. Men det bakade risken lite. Man går in med kanske fler kontrakt i den här säsongen än vad man nånsin har gjort. Sen vet vi också att de är bättre på att för nya kontakten som man redan har än någon annan aktörer majten. Och det gör också att vinner med de kontakten som man går in med. Det får också en större lanser med ett boost än vad vi haft i det. Så det vill denna. Dandra är att det är 23 kontakt som ska ut. Vi har tittat lite grann på vad vi tror att man kommer att satsa krutet. Vi tror att man kommer att bygga. Man kommer att försöka bygga kluster där man redan är starka. För att ha en större sannolikhet att faktiskt vinna de kontakten och att få upp lanser med den. Ett sådant exempel är upp i norna där man har Umeå. Ena delen är Umeå. Nu vill man ta andra delen är Umeå. Samstanken blir själv läfte. Man är starka i vissa delen i skåne. Man när man har helst in bort till exempel. Nu kommer man malmö ut. Då kommer man satsa extra mycket med varma. Vi har västbysdokken som är deras största kontrakt som också blir orart viktigt. Vi har Norrköping som är där man har lite stora kontrakt runt om. Men man har flera kommunkontrakt. Vilket också skapar stortvis fördelar. Där tror vi att man kommer att fokusera. Vad som ska bli intressant är att följa nyhetsflöder. Vi har inget annat den här typen av bolag där. Vi har med stora datapunkter, med stora nyhetsflöderna. Stora presslista kommer att komma och det gör att det blir väldigt intressant. Det blir väldigt tongivande under en väldigt kort period. Där vi kommer få väldigt mycket information. Allt det här kommer ut i slutet med Spanepapril. Det börjar faktiskt. då första kontrakten slut sista dagen att lämna en budde i dag. Känner jag nog. Känner jag nog. Då dröjer det typens att fyra till fem dagar innan vi vet. Men åtminstone är inom två veckor. Kommer det ut med lite. Och sen kommer det rulla på fram till början av mars. Nu har vi inget kontakt i potar. Vi växer inte med Mikael. Ofta är det en kontakt som är över tid. Så kanske man har en del kostnader när man tar igång. innan man får tu produktivitet, fiktivitet, initiala investeringar. Det finns en sådan kontrakt, ginna, mix, lönsamhet. Man ska vara medveten om, tycker du. Om man vill nå jättemånga kontakt i det toppen. Men kanske också marginal som pressas i det korta. Eller inte alls, jag vet inte. Det blir bra att man jävla med sig nu att vi skulle ha kontrakt ex, som vi vinner idag. Och sen så vinner vi samma kontrakt om fyra år. Och priset är det samma till princip. Då kan det bli precis så som du säger att i början har vi en lägenmarknader för du har vissa uppstartskostnader. Och sen så blir du bättre på att genomföra kontakter ju längre delöper. Men eftersom vi kommer från den här period där lansamheten i vissa kontakta var ett väldigt låg. Så skulle det inte se att vi ser det. Vi kommer göra eftersom vi kommer att se en initial boost av lansamheten. Nu kommer vi in på en intressant fråga. Estimat mot finansiella mål som vi precis hörde om och mittel patar ju lite kring det här. Lansamhet i målet 5 % är målet. En till två års sikt så ser man att man ska komma upp till denne van från dagens tre. Vad ligger i vare? Estimat? Vad tror vi på när de 5 % som det ser ut idag? Vi har ju estimat från 2017 och ligger vid 4.5 %. Vi är inte riktigt där utan vi väljer att vara lite mer försiktiga med det också. Vi har ju inte dynamiken helt klart för oss eftersom vad vi kan se i priset på kontaktan det är publikt. Men allting under det känner vi inte till. Så vi vet ju inte vad lansamheten i stocken, hur den ser ut. Vi vet ju att kontraktens och kommunen har bättre lansamhet än de kontraktens och rullar ut. Men vi vet ju inte hur vad de kontakt var de kontaktna för lansamhet. Så då har vi heller valt att vara lite försiktiga isav vår marginal profil. Så vi kanske ligger på 29, 30, att man kommer upp på 5 % och de är lite mer optimistisk än så. Vad gäller tillväxten ligger vi på 7 % kagar, så är det kagar de kommande tre åren. Vilket också är lite lägre. Och det här är ju vad vi har gjort är att vi har räknat med att de vill ta två kontrakt fler netto i år. Och sen att de vill ner ett kontrakt netto, så är de gått plus ett par år 2017-2017. Men vi har lännat prisen på en kontrakt än offrönade. För igen, olika kontrakt har ju olika storlek, så det är jättesvårt att veta vad genomsnitspriser per kontrakt kommer vara. Så vi har byggt in en liten kudde i vår estimat på det sättet. Att priset lär komma upp och sen så vet vi inte hur den här mixen kommer ut. Men samsarkt där blir konservativa snarare att vi tar i från fotfinalarna. Vi ligger i tilläggen, ja, ambitionerna från bolag. Det kan man säga. Finns det någonting man kan jämföra med om man börjar prata positionering mot andra bolag och konkurrenten som gör att 4-5 % marginal känns konservativt långsiktigt eller känns det som en hotspendbåg. Det är klart ett bolag, men där finns ju mycket annat i PIA också. Har du några sparnningar alla bolag som man kan referera till och sätta tillväxtambition om agenal. Nej, egentligen inte. Det är det som är svårt med den här typen av verkanet. För att bygga en titta på byggbolagen, men det säger väldigt lite. Det är väldigt stor skillnad på att bygga en motorväg och att underhålla en motorväg. På alla sättavis, både vad jällansomhet och vad som gäller rentabilitet. Det vi har operationellt är ju Sveve och de ligger på 3 % marginal och har legat där, så de har liksom aldrig kommit upp till de här talen. Men sammanzakt där, det är inte bara väg och underhåll. De är ju så mycket mer, plus att det är ett statligt, alltså gammalt och verk. Så det finns ju en annan typ av historiker, en typen av bolaget, vad vi har är lite mindre, privatäkt, bolag. Det är väl svårt att jämföra. Utan vi får ju lite lite bront diskussioner som vi har haft med bolaget, utan att ha sett de underliggande siffrorna, till exempel i den underliggande svenska verksamheten. Så ligger marginalen på runt 5 % så det där de borde ligga. Om man bak till 2022 så låter de med en konsermarginal på 4.5 %. Så det verkar, det borde kunna gå och göra och trenden är väldigt tydlig. Men för att svara med din fråga så finns det väldigt få jämföresobjekt som gör, alltså som det går jämföra. Från lite, marginal, snack, kring olika piers, kanske vi ska kika lite mer på aktien, värdering, framför allt de relativt piers. Men också standardloon. Aktien har gått lite rygt på 20 % senoteringen. Hur ser vi på värderingen i dag och kul positionerar växen? Ternorhandlas på EWBita för 2016 på 5 gånger, ungefär lite mer, väldigt runt 5 gånger. Det finns väldigt få jämföresobjekt som vi innebär att det finns inga som äplade näplade. Det finns inga liknande bolag som är noterade, utan den bästa jämföresgrupper som vi har, det finns i services, det är det vi har jämfört med. Och de handlas på en duvla multiplen. De har EWBita på 2016 på 10 gånger. Ett annat närliggande segment eller sektor som man skulle kunna jämföra med, det är ju bygg så klart. Nu är det väldigt stora skillnader, men faktor med att byggsektorn handlas i mångte mycket liknande som bitningssörs. De har också portet på i runtas länge 10 gånger. Man handlar sig betydligt lägre, och det är klart att sen är historiken. Det finns inga historik här, så att vi och osäkerheten är så klart stor. Men samtidigt så tycker jag att säkerheten är hur bekavärma är med våra estimat, för det är nästa fråga. Och där måste jag säga att med tanke på att det som kommer påverka 2016, det är ju de kontrakten som släts 2025 och de är ju slutnad, de är ju yoga. Så att vi känner vilka ganska komfortablen de mest maten vi har. Och då tycker vi någonstans att fem gånger är jämfört med 10 gånger, sen kan man dra sen inget slutsatta det. Men det är inte en hög och typel, det är det inte. Relativt 9 noterade och aktiemalt är den behöver se proof av det här, att han är över tid kan leverera. Och det blir intressant att se hur anbytsutstången faller ut efter det här. Exakt, exakt. Men om vi har tre saker som du får pekka ut som man ska hålla koll på hamn igen till terrain år, 100 miljoner. Numer ett, det kommer ju vara nysflärden, de kommer det tre månaderna. Att se vilka anbud kommer man att lyckas mina. Och vilka anbud kommer man inte lyckas mina. Det är väl det första. Det andra är att du kommer vin i Q4 i Q4-perioden. Och där blir Q4 den väldigt viktig bevis på att modellen funkar. De kontrakten som kom in här nu 1. september 2005. De har det funnit med en månad i Q3-an, men de kommer att finnas med fullt i Q4-an. Och då behöver vi se den här marginalen. Och se bevis på att det faktiskt funkar. Så det vill de två sakerna som jag skulle peka på. Super. Stål tack, Markus. Och tack till alla som har listnat idag. Nästa vecka blir det 100 % aktieanalys. Vi kommer att kika lite med på nordiska småbolag som grupp. Och även lite enskilt tillsammans med aktieanalytiker. Markus, det är väl just. Lyssna in idag. Och tack igen till alla som lyssnar i dag. Denna podcast är utgiven av DNB-kanegi Investment Bank AB. Och jag har sett att marknadsvöra bankens tjänstor. DNB-kanegi kan i denna podcast. Hänvisar till uppdragsanalys som är producerad av DNB-kanegi. Så den uppdragsanalys har beställts och betalats av emitenten och bör därför betraktas som marknadsföringskommunikation. Ei Investerings rekommendation. Ingen del av informationen är heller att betraktas som investeringsordgivning. Då den inte tar hensvin till motagans specifika investeringsmål, ekonomisk situation eller för den delen kunskap. Publiserat uppdragsanalyser finns att tillgå på Kanegi.c/in/comissioned-strek-research. Vissa dologg som nämns kan även ha andra samarbete med DNB-kanegi. I form av exempelvis fondförvaltning, certified advisor, medmera. För information om dessa tjänstor och även DNB-kanegis hantering av eventuella intressekonflikter, änligen se bankens hensida Kanegi.se. De djupfattningar som redojuts för i podcasten återspeglar de medverkande uppfattning för tillfället här och nu och kan därmed ändras. Externa gäster i podcasten, de framför sina egna osyktor och kan avvika från DNB-kanegis egen uppfattning. DNB-kanegi får en serie säger, därmed alltans var för investeringsbeslut som för direkt eller indräkt för lust eller skada som kunde se emotagans i användande av informationen i denna podcast. Vänligen noterat investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk, historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Tack för att du har lyssnat!