Avsnitt 3 – Tobias Glitterstam om betydelsen av att finnas på den kinesiska marknaden

[Musik] Hej och välkomna till ett nytt avsnittal Business Sweden's podcast. Den här podcasten pratar vi om hur svenska företag kan växa globalt. Vi pratar också om livet som svensk i världen. Och idag ska vi prata om kina, en av världens absolut största marknader. Nästan 1,4 miljarder invånare på en yta nästan lika stor som Europa. Och mer med i studierna har jag Business Sweden's Asien Chef Tobias Littestam. [Musik] Välkommen. Tack. Hur tjänst och varje Sverige hemma på besök Tobias? Det känns allt bra. Denna sa säsongen, slutut på mig och sold är uppsidan av Sverige som starkaste. Många lyssnar ört av sig till oss och just väl att vi ska göra ett avsnitt omkina. För det är en så otroligt intressant marknad och en så troligt intressant kultur och växande business där vorta. Brätta vad som fångade ditt intresse för kina för första gången. Jag kom till kina i början på 2000-talet och det var egentligen en slump från första början. Jag var förflutet på Accenture som konsult och jobbar mycket inom telekom-sektorn. Och den tog riktigt vart på 90-talet och var en stor omställning. Så då är egentligen det som före mig till kina en första runda och sedan fick jag egentligen blodad tand. På den vägen är det 15 år sedanare. Du är avsenchef för BusinessWiden. Vi har bestämt att vi ska prata lite mer om kina idag. Vi sa direkt när jag frågade dig om vi ska prata om hela asien. Det är lite järnsom att prata om hela afrika att avsnitt är så troligt mycket olika regionala skillnader. Brätta om kina idag. Det är många tänker på när man ser kina framför oss. Det är ju fabriker. Det är tillverkning. Det är produkter till låt kostnad. Tillverkningsektorn export utifrån kina är fortfarande en väldigt väldigt visant idé. Sevet svenska företag så är det ändå de allra största marknader för de flesta industriella bolag. Det nya kina som växer fram den nya generationen kineser, de som är dörrar till växten som är mycket mer konsument och marknadstriven, det är ett annat kina. Det är inte längre bara i Shanghai och Peking och Guangzhou, utan det är faktiskt i de hundra miljonstäderna där urbaniseringen växer snabbt. Hundra miljonstäder? Hur är det det? Hundra städer med över miljoner innånare? Vi kan vara jatsäkra för att finns över hundra städer med en miljoninvånare i kina och som växer rasande snabbt både de städerna och nya städer tillkommor. Där börjar man brysa om miljön. Där börjar man brysa om konsumtion i den medelklassen som snabbt växer fram. Då började finnas resurser och då började man tänka på sin hälsa mer och mer. Då började man tänka inte bara på sin egen utbildning utan sina barns utbildning är väldigt stor utsträckning. Vi ska prata idag om kina är ett olika perspektiv. Det är ena perspektivet som hur jag kan lära mig bli bättre när möter kineser, både privat och när jag vill göra affärer. Det andra perspektivet om jag som svensk vill gå in och göra affärer i kina, men mitt företag vill säga sella på konsumentmarknaden i kina eller bistens- och bistmarknaden. Det andra är så klart om hur jag vill göra om jag vill bli ännu bättre på att köpa in produkter eller tjänster från kina och leverera dem på en annan marknad. Hur har du sett ut traditionell för svenska bolag tillverkande sidan har varit en stor del? I kina i dagsläget har vi drygt sex med svenska bolag och förmodligen nästan lika många till som bedriven nogans slags växamhet genom agenter och genom distributörer. Det har gått lite olika i poker för 10-15 år sedan så jobbar vi naturligtvis med många av de företagna att gå in på marknaden. Då var det just att köpa billiga produkter att sätta upp tillverkningar att följa efter sina svenska eller västerländska kunderna de flyttade sin produktion. Sedan skulle jag säga för cirka tio år sedan och 50 tio år sedan mycket då fokus skifta till att faktiskt adressera den gigantiska marknaden som du nämnde enkma fyra miljarder. Men också att faktiskt ändå de först största medelklasserna i världen så det börjar bli en relevant konsument marknad. I dagsläget är det automationsbolag, det är cloudbolag, det är gamingbolag, det är bolag som går efter vind och sol och rent vatten och en luft där ligger vi med svenska bolag som går in nytt i kina. För att göra ett exempel på hur mycket den här köpkraften växer i kina så läste jag på det genom Starbucks, de öppnar ett nytt Starbucks i kina varannan timmar. Det är samma. Det är otroligt. Därav kanske honotear att Wayne's Coffee faktiskt hittar en partner i kina här om veckan och också bestämde sig att det är kina att försöka inte enkelt när man är 20 år efter Starbucks. Men välvärt chansen, fri onyckligen en marknad som finns där. Och då gillar drick man inte ens kaffe. Nej, just exakt, man dricka te. Berätta om de svenska företag som du har kontakt i din dagliga business Tobias när du hjälper svenska företag. Vad är de vanligaste frågan, vad är det de vill ha hjälp med från ting när de vill gå in eller fortsätta växa på den kinesiska marknaden? Det naturligtvis skillnar de det industriellt orienterat bolag om det är en konsumentrivet, om det är ett större, om det är ett mindre. Om jag nämnde att vi har sex såna bolag, det går rasande bra för många av dem. Växer genom 90-10 procent och är nånstättning över 300 miljarder i dagsläget. Så det är klart när vi jobbar med de större bolag. Sörre bolag, om det är ett attlas koppgå, om det är ett Eriksson, om det är ett ABB, då handlar det nästan alltid de nästa strategiska partnerskap. Nästa förvärv, nästa mega affär, att ta rygg på belten Road Initiative ut i världen. Om vi å andra sidan ser på mindre bolag och konsumentorienterare bolag, så är det dag 70 svenska varumärken som säljs på Alibaba, på Timol, på Tiba och Taoba och exempelvis. Det är klart det är helt andra frågor, då är det väldigt praktiskt att hitta en person som man kan ha på plats som driver det. Att hitta rätt partner, att jobba med. Att hitta någon som kan hjälpa till med social media och få en lokalt anpassad marknadsföringskampan. Vi jobbar mycket med dem att faktiskt övertyga svenska huvudkontor, att man måste ge man datet till sin lokala organisation. Förförsök man med en så enkel sak som ett svenst användar interface, så är det ingen idé att gå till marknaden. Så det är i stort och smott naturligtvis. Vi ska prata mer snart om hur media-landskapet och sociala medier har influencer, så den typen av påverkan som det har på marknaden. Men innan det är jag läste på eran webbsidan, du gnellar en del på svenska bolag, att de borde ta för sig mer i kina, drätta. Det är min tes som gäller både för kina och asien och den enkla logiken är egentligen att vi är i asien om jag börjar. Kina är en färg hälften av asien som marknad betraktat idag, men om vi ser till asien så är det en tredjedel av världsekonomin, och det står för mer än hälften av världens tillväxt. Då nämnde redan enkma fyra miljarder i kina, lägger du en miljardryk till i Indien, lägger du ett par hundra miljonin donesien, hundra miljoner i veterna och filipinerna. Så vet vi att vi också har hälften av världens befolkning, lägg där till att de är väldigt snabbt tillväxt i de alla flesta av dessa marknaderna. Så är det för mig ett vecklöst att det är en framtidsmarknad. Svenska bolag har en färg 20 % av sin omsättning. De ledande svenska bolag har 20 % av sin omsättning av asien. Det tycker jag man ska ställa i relation, dels till att de är en tredjedel av världsmarknaden. Dels faktiskt om man jämför med andra globala storbolag, jämför vi med 42500 så har de exempelvis 48 % igenom sin globala försäljning i asien. Jag hoppas att det är en tank i veckare. Jag hoppas att svenska bolagstyrelse har det högst upp på agendan att ha en väldigt snabbt tillväxt i asien. Det som för mig gör att de kinesiska bolaget rör sig ut på globala marknader så väldigt snabbt. Vi har ju sett på första paket, Huawei och Börlkongeraren. med Ericsson och att det har tagit vägen och jag ser i alla industrier och att det finns ett Huawei vad man än ser och jag tog inte det mer än 50 tio år så finns det ett Huawei i varje sektor som börjar röra sig ut i Syrostasien i Mellanösten i Afrika. Sen kommer vi se dem i Europa och USA. En av de fardelarna som man har pratat om förut att europeer och USA generellt har varit väldigt duktiga på bygga varumärken och att det har varit någonting som har en efterfrågade kina men nu börjar ju kineserna bli extremt skickiga på bygga varumärken också. Denna konkurrens fördelen börjar ju en försvinna eller? Jag tror att du tycker på en viktig punkt. Jag tror det som gör att vi ändå kanske har en fem eller tio års period på oss. Det är att våra svenska och Västerländska varumärken står sig fortfarande väldigt starkt. I synigheten om den industriella sektorn så så inte det är något du ändrar över natten så när det kommer till väldigt konsumentrivet väldigt digitalt så är det ju en rätts och ny marknad på med liktspelfält på ett sätt mellan Öst och Väst när det kommer till med att traditionell ingenjörstrivna bolag så finns det fortfarande teknikförsbron. Det finns ett innovationsförsbron och det finns varumärken så vi har fortfarande tid på oss men vi har inte ändit med tid och innan dess att vi har en Huawei varje varje industri så är det bästa att vi har kommit till vårt tredjedel borta i Asien. Och ska vi då från här 20 procenten till vårt tredjedel på snabbt växande marknad och vi vet kineserna flosa av oss i nacken vi har fem till tio år på oss. Då hävdar vi att varje svensk bolag bör ha en dubbla asien dubbla asienstrategi. Så på 3 till 5 år bör de allra flesta svenska bolag dubbla sin verksamhet och Asien för att kunna titulera sig som marknadsledare. Business Sweden finns ju på 55 ställen runtom i världen och när intervjuar igår som är ute där och möter marknaden varje dag brukar alltid fråga hur man uppfattas som svensk eller det svenska i affärer i den respektive regionen då. Hur är det att vara svensk i kina känner man till Sverige? Vet man generellt vad Sverige är? Vi har ju oftast en ganska stark bild av det själva i Sverige. Nu har de talat som svensk kvalitio och svenskinnovation och alla vet vilka vi är, men vi är trots allt på tio miljoner personer och så kommer man in i det här miljard landet hur er att vara svensk i kina. Tio miljoner är min statsdel i Shanghai, jämfört med vår storlek så finns det en grundförståelse för vad Sverige är. Men det vanligaste om du skulle fråga på gatan, då skulle de associera Sverige med världens bästa klockor som exempel då. Det är en nyallrington, det är samma blanding med Schweiz och så stark att vi fortfarande ser som klocknationen. Vi ska ha varit tämligen ödmjuka in för det. Där måter det ofta så att man känner till om svenska bolaget. Man har ju inte det de kollade på hockeyfinalen när Sverige möttes Schweiz. Det var det som faktiskt surade på social media i kina. Nu vet vi att det finns både ett Sverige och Schweiz. Så täthet är den samma blanding. Nu inte det är det sämsta landet att faktiskt sammanblandas med som tur. Det finns ju många gemensamma värderingar. Men det är ändå så att Sverige förknippas med kvalitet. Vi brukar prata om oss själva som det lilla landet. Men de stora företagen och de kända varumärken. Vi brukar prata om oss själva som innovationsledare och vi brukar prata om oss själva. Kring alla delar av hållbarhet, sustainability, och det är ändå något som även mottagas i den. Skulle knyta an till när de beskriver Sverige. Så vi står oss rätt så starkt skulle jag ändå säga. Så har du generellt lättare att få ett möte när du säger att du kom från Sverige hemma någon generellt. Hur ligger vi till på skalan där? Kan vi ses vi jämförelse med amerikanska bobolag eller jämförelse med franska eller italienska företag? Det är klart att ett ursala, ett tyskland eller ett Frankrike kommer med i någon mån större styrkar. Men vi brukar försöka vända det till vår fördel och vi tycker ändå fungerar. Vi ser som den ärliga. Vi ser som någon man kan göra business med som man kan faktiskt ha samma bete med som man kan ha en handskakning med. Det tycker vi ska vända till vår fördel i ibland. Så är det också så att vi är lite mindre. Det gör oss också offaliga. Ett samma bete mellan USA och China kan vi se på utspelas på framsynna i all världens media i dagsläget. Då är den helt annan spändning i relationen att samarbeta med Sverige och svenska företag. Det är ett rätt offaligt sätt att testa och det tror vi ska använda till vår fördel. Så Tobias, vad är det svenska företag bör tänka på när man ska gå in i China? Har du några generella råd? Jag vet att det är svårt, men har några generella råd? Det första vi behöver med är att China är inte en marknad. Det är många marknad. Det är många marknad i geografiskt. Det är vilken dimension du än ser på den. Vi intervänder som har kommit på att 1,4 miljarder konsumenter borta i China. Det är räcker inte som drivkraft får göra en satsning, utan det är en mördande konkurrens i marknaden. Några gemensamma nämna är att man måste verkligen vara med min kund. Vem är min kund? Då har de de industriella lösningar, de är konsumentprodukter, så behöver jag känna min kund. Jag måste veta hur mitt specifika erbjudande är unikt. Du pratar också om det här med att sätta ett lokalt tim på plats. Hur viktigt är det? När man har lagt det på slutet lite grann och börja känna sin marknad, börja veta vad vi tar med oss dit och börja testa oss fram. Då har vi ändå sett med åren att det är väldigt viktigt att ha ett lokalt tim på plats. Även om det kommer med en större investering, så är det regel lämpligt att ta borden i våra fallen svenskräppcentan på plats och ett lokalt tim. Inte i stället för en partner, det är också viktigt. Man behöver nästan alltid den partner, lokal, en distributör, marknadsförings spelare, etc. För att nå sin kund, för att nå sin marknad. Men det är egna lokala timet. Det är skiljer ofta de som har lyckats från dem som inte har lyckats. När vi pratade inför den här podcasten Tobias så har det också "don't dip your toe". Gå in till en halv hjärtat i kina, utan. Ja, satsar vi på kina, då satsar vi en satsning som inte hela företagslädningen står bakom. Och som inte är det viktigaste man gör det året, den stavas inte kina, då är det bättre att gå någon annan marknad och vänta tills man är imorgon av hela företaget, företag, bakom en satsning. Det finns ju även en väldigt bra läste på Business Widens webbsida läste jag en sammanfattning av dina råd och kring hur jag som bolag, vilka fas jag kan gå in och gå in i kina. Vad är det jag kan ladda ner den eller hur finns den? Vi har hemsida hittar vi både den typen av materialen och hittar också de rapporterna som vi tar fram. Vi har på sistone gjort rätt djupgående studier inom det industriella 16. Vi har nyligen släppt en rapport som heter Digital China som går igenom hela det digitala landskapet som vi har börjat beröra idag och annas så står vi naturligtvis till tjänster. Det där var ju saker man ska tänka på. Håll några sådär doms, några saker man verkligen ska alltid se var. Det finns några saker, det finns som Västerländning och de universiteten vi har gått och klassisk management filosofi, så finns det alltid en strävarna att vasonera kunstom möjligt, finns alltid en strävarna att röda sig mot att sälja helhetslösningar. Det har inte alltid fungerat så bra i China, utan i China så ser man alltid värde med hårdvara. En kyl, det har bredd och betala för. Mjukvara finns fortfarande, finns fortfarande en filosofi, det går att kopiera och så har du sammanbrerskap att betala för mjukvara. Och serviceas är också ett kapitel som är svårt för händer och fötter och resurser. Det finns alltid en tjänst, det är en oändlig källda i China. Man får vara försiktig att man inte går bortsägg i klassiska lösningsrebjudande och tror att det är svaret på allt. Och ibland kan det mot allogik vara bättre att flytta lite bak i värdekedjan och låta kinesiska partners för den som fronter slutkund, vilket inte alltid heller är logiskt då. Okej, så en total lösning är inte alltid svaret. Vad är nåt annat vi ska akta oss för när vi går in i China? Det finns en anecdot för brukar använda, vi är ju van att prata win-win och nu. När vi sätter oss vid det här bolet, vi har bytt vid sitt kort och vi har satt oss på rätt plats. Så kommer vi alltid försöka efter något som är bra både för kunden och för oss. Men win-win-konceptet har inte alltid träffat rätt i Kina till den nivån. Jag har ett sammanhang fick frågan. Just wheels always talk about win-win-solutions. Please tell me, why do I have to win twice? Vad borde jag tänka på om jag vill tillverka mina varor i Kina och få en låg kostnad och ändå hålla en hög fallet T. Vad är de viktigaste råden där? Jag känns som att det är lätt att gå fel. Jag tror just du säger låg kostnad. Det är ju det viktiga och det är ju svaret i Kina. Kina behöver bli en mogen marknad och styrkar ni i Kina när det kommer till tillverkning. Inte länge att vara lägst pris och lägst kostnad för arbetskraft. Utan du vet att man har byggt extremt starka värdekedjor och man har bestämt att du har ginsstaden ner i guandong. Och sen kan du vara säker på att inom en halvtim därför hittar du den största knappstaden. Så då har du 70 % av valginsproduktion i en stad och då 80 % av all knappproduktion. Sen har du dragkedierna kommit också att hitta en stad runt omkring. Därför blir det otroligt slagkraftigt som total kostnad. Om du bara går på pris, då kan man tänka bangla däst. Då kan man tänka veta namn. Då kan man tänka många andra marknader idag. Både du och jag är skidåkar och vet ju att Gårtex företagen som tillverkar skidkläder. De vill ju tillverka Kina för de bästa kvalitéen där. Det är händ också att man vill komma in där på grund av kvalitets själv. Ja Kina, de har hela spektrat skulle jag säga. Du kan fortfarande gå på marknaderna med kopio och hitta det som de kallar Gårtex och du kommer inte vara speciellt imponerad. Men de har också förmågan och vi jobbar med svenska bolag som adresserar de som det är absolut topp. Som det är absolut premiumsegmentet och de kunderna finns också i Kina. När jag klever ut taxin första gången i peking så klever det direkt fram en kinesisk person till mig och började fråga om jag var från Norge. Och jag är hav norman, men det spännande var att när jag inte svara på den så började handdirekt fråga om jag från Sverige. När jag svarade jag på det så började handlida över och säga svenska meningar. Det är inte otroligt på svenska. Fantastiskt, för själv ska jag svårt att göra skillnaden från vem som kom från vilken region i Kina. Vad fick du betala för taxin? Ja, taxin var ganska dyr. Vi hade det faktor i mina första år i peking, berättar vi aldrig hur man skulle göra om man kom till flygplatsen och skalan på taxipriser från 50 RMB och ungefär 50 kronor på den tiden, upp till 800. Det var skalan får när man hittar den rätta taxikörn eller man fanns ner ett parkeringsgarage och se den bara fick betala. Hur är det som? Ja, det var mer att jag håller. Hur är det där som svensk TBS? Det har jag tagit med en massa med svenskar på kundbesök, sociala tillställningar i Kina. Vad är grundkursen ut? Vad behöver jag veta om jag ska lägga bra till oss en kinesiska färsman eller affärskvinna? Vad hade du jätte med för tips? Det finns ett praktiskt paket och det kommer vi lösa i taxin på vägen dit. Hur man får till hälsningen på rätt sätt, att man lämnar sina visitkort på rätt sätt. Du har båda händerna och du ser faktiskt till att du har kortet på rätt håll också. Du ska faktiskt till att du har en kinesisk sida på ett visitkort också innan du faktiskt kommer dit. Ok, så en kinesisk sida på visitkortet och jag håller i det riktat med texten mot. Mot veta personen, så att han kan läsa din namnoktitel och då ser man nu till att ha fått ett kinesiskt namn innan. Det brukar vara vårt lönstisk hund på kontoret att sätta kinesiska namn på våra svenska kunder som kommer in flygande bra. För du har varit kinesisk namnok som ska vara trovärding. Vill du inte alla ha det som är äpligt, vill man ta en pingens namn som pingens legendena? Vad är de heter den E-regan? Jo Valners. Det är fantastiskt. Tobias, vad har du för kinesisk namn? Go to January, det är ett bra efter namn som är igångbart. Och sen är det January anspelat på himmel och anspelat på svensk. Blåklar, svensk himmel, så har jag fått hjälp att få ett relevant kinesiskt namn på plats då. Står det till och med dit pass, eller på din legitimation? Eller är det bara nåt som namn på visitkortet? Det hade jag menat på visitkortet och i kommunikation med kinesiska partners då. Hjälp är du andra att få kinesiska namn? Det händer, men jag har definitivt personalkontoret med mycket bättre på det de som har hjälpt mig att få rätt namn också. Naturligtvis, det är något vi gör av bara fartan. Det andra är när du väl kommer in i konferensrummet med den kinesisk kund. Då behöver man veta hur man faktiskt sätter sig för i Sverige finns den kultur att vi försöker mixa upp lite grann. Men vi behöver försöka ta bort lite spänning i rummet genom att sitta på ett visst sätt. I kina kanske inte det fungerar, i alla fall inte om du håller på med en medelålders generation. Nu skulle vi jobba med en nya generation som är lite mer berästa som kanske har sin utbildning från Väst. Då betyder det inte lika mycket längre, men annars är det snäppet mer respektfull. -Ska jag vänta med att sätta mig? -Ska jag låta dem sätta sig först? Sen sätter jag mig, eller hur funkar det? Jag tror det är rätt. Fekstid, man sitter i regel rang. Jag skulle ju inte sätta mig till höger om dig och mitt emot kund. Vi ska träffas skärf och sedan är det följande om vi har det som ett scenario då. Men det där, jag skulle inte dramatisera det för mycket heller, det är det rent praktiska. Det som är nästa nivå som jag tycker det finns lite för stor respekt för också, svenska bolag. Det är att man tror att man behöver anpassa precis allting. Och lite tekniska och ingenjörstrivna och processorienterar som vi svenskar är. Till skillnad från kineserna som är upplever som mer pragmatiska, mer direkta, mer vill göra business idag, mer vill komma igång och sedan anpassa villängsvägen. Då är det lätt att vi fastnar i ett läget vi ska anpassa produkten så att den passar alla kinesiska förutsättningar. Istället för att faktiskt ta den västerländska produkt vi har, som jag anledningen att de träffar sig första läget, sig till att ta den på marknaden, testa den och sedan anpassa efterhand. Så det är en lite större utmaning som jag ser. Det finns en skillnad i kultur där att man råder internationella bolag att gå in och testa marknaden, testa att testa igen och utvärdera att göra om. Istället för att göra den perfekta analysen, perfekta planen, perfekta anpassningen och gå ut på marknaden. Det är väl det ena, det andra är hur man prissätter. Då blev vi oftast svenska bolag. Man är så antillägn att komma in på kinesiska marknaden som man är brädd att köpa sig in på marknaden. Du ser att prissätta förlågt och då är det en andra lärdomen, att kina kommer säljsykeln alltid vara betydligt längre än vad man tror. Inte bara säljsykeln kommer vara längre, utan du kommer för att få betalt och så har en leverans. Så har du sett en produkt som du kommer behöva åka dit och fixar till så att den fyller uppfyller alla kav, kav som du inte ens visste exakt från början. Eller om det är serviceorienterat så kommer de hålla dig kvar och leverera mycket mer än vad du hade estimerat i en hemma marknad. Så det måste man ta med sig och i alla fall prissätta då, och det finns en betalningsvilja, det är en missuppfattning att alls ska vara billigt i kina. Är det bra så finns en betalningsvilja, men sen får man vara brädd att köra dem. Vister du att det kina bor i 1,4 miljarder människor? Att kina har världens största medelklass. Att sighten Alibaba undersin motsvarighet till Black Friday, omsatte 250 miljarder svenska kronor, vilket motsvarar HMS-omsättning på ett år. Att appen WeChat har 950 miljoner användare och snart passerar 1 miljarder. Att det finns över 600 svenska företag representerade i kina och tillsammans omsätter de mer än 300 miljarder kronor. Att i kina finns det 800 miljoner smartphones ut på marknaden och de används varje dag för att göra affärer. Tobias, du bor i Shanghai, då tyder det bort i peking. Berätta det genom livet där. Man får någon slags bild av att folk jobbar 12 timmar. om dygnet sju dörre veckan aldrig har semester. Hur är livet dagliga livet i Kina? Ungåsniv med Kina eller har man mest av det internationellt omgäng eller hur funkar det? Ja, vad många frågor. Det är ett mullor. När jag ser ut vår lägenhet så har jag sex våningar av olika vägar och motvergar. Så sex våningar med vägar i en och samma korsning, så det är så mycket statsliv som det kan bli. Det skiljer sig diamentralt från den kina bilden man ser framför sig för 20 år sedan. Det är risat på ett fält. Ja, det är supermoda. Det är, jag är så ut på gaterna, så är det naturligtvis kommers och det är restauranger inom 5 minuter, så har jag säkert nåt 50 restauranger från där jag borde. Det är rent och snyckt vattigest. Det är det inte överallt, men när jag kom hem till Sverige och Europa idag så är det inte så att man upplever att att Kina på nåt sätt är efter då. När du går ut och äter på en restauranger, Europa, USA, så användar man ju ofta kreditkort. Det är mindre och mindre kontantantering med kreditkort. I Kina har man ju ingen riktig kultur av det här kreditkort, utan man går rakt ifrån kontant till kuvarkåder. Berätta, vad är det som händer här? Det är en omställning som egentligen bara skett på två år. Det är funnits med Alipay, Alibabbas, betalösning och WeChat Pay, Tencent, So WeChat. Betalösning, men det där har jag exploderat senaste två tråren, så jag måste säga. Jag kan inte minna senaste, jag har använder kontant i Kina och när jag började komma till Kina för 15 år sedan som bara för fem år sedan så var det kontanter i alltid. Då kunde man vara problem med kreditkort, kreditkort är fortfarande inte alltid det fungerade. Utan du är allt med hjälp av kuvarkåder och telefon. Det spelar ingen roll om det är din frutlade på hörnarn eller om det är restauranger. När eller för den delen om du vill längre än de fem minuterna av de restaurangerna så kan familjen hoppa på varsin cykel och då löser du fem cyklar med kuvarkåder också och gär ut i stan. Då kommer vi in på någonting väldigt intressanta. Det är ju hur de här apparna och mjukvarerna har verkligen stort inflytande på konsumentmarknaden i Kina. Du har nämnt några olika bolag här Alipay, WeChat berättar lite mer. Det är ju så att i Kina så finns inte Facebook, Google finns inte där, Twitter finns inte. Det är ett antal saker som vi vana med här som inte finns i Kina. Men där mot finns det as motsvarigheter då i Kina. Det finns det as motsvarigheter och det är klart att man har tagit inspiration av det som fanns i Väst. För man satt igen ändå igång hela den här cykeln snäppet efter så om Alibaba närmast motsvarar att Amazon du har ett tänd sent och WeChat som jag skulle säga en kombination av WhatsApp och Facebook, men sen som man bygger mycket mer. Så i dagsläget så har man ju faktiskt gjort ett ryck och kligger i framkanto integrerade här på att mycket mer fassenerat sett den av Västerländska motsvarigheterna. Ja, jag läste någonstans att WeChat till exempel behöver man knapp lämna. Man har en samling av alla sina räkningar, betaltningar, man kan shoppa där, man kan betala, man kan hyra cykla, man kan göra allting med den appen egentligen. Det här portaltänket som IT-gänget pratar om 96 är i Sverige har verkligen hänt där i Kina. som WeChat om vi ska prata kort om WeChat så så vi första anblick ser ut som en WhatsApp, men sen har du din flick med din Facebook och sen har du din betallösning, och sen har du dina mini program, och sen har du alla dina spel och din gaming för tänd sent som så bakom WeChat är också det största gamingbolaget till Kina och kanske det alla största i hela världen. Och det där inte bara konsumentfennor med en länge, utan vi ser att det där rör sig in i Business to Business, så svenska större bolag, de har sina produktlister, sina prislister, till och med orderhantering, faktorering och via WeChat, som man kopplar till och med det till sina EPS-lösningar och IT-lösningar-dagsläget. Så med sina använda bas av en miljard eller åtminstone 950 miljoner som WeChat har så blir det något som präglar väldigt mycket av den digitala upplevelsen. Så om jag vill komma åt konsumentmarknaden i Kina, då behöver jag på något sätt integrera med något de här populära apparna antar. Ja, det kommer sikt att behöva ha WeChat åtminstone för i marknadsföring och det finns de som säljer direkt genom WeChat också. Det finns den möjligheten och WeChat sen står bakom JD som också är en marknadsplattform. Den största marknadsplattformen dock, det är Alibaba. Och JD, det är finansiella tjänster. Jag är JD egentligen i motsvarighet till Alibaba, men snäppet efter i Storlek. Och WeChat nästan 1 miljard använder det. En norma siffror. En miljard använder det. En norma siffror. Är du en norm? Nej, det är inte. Då är det innan vi lämnar det här idag. Det borde jag koppla på, eller hur? Absolut. Det ska jag göra, spännande. Du pratade att göra någon spelmark när det är en nog digitala tjänster, för det växer ju såklart blicksnatt också. Där mikrobetalningar såklart blir det en jätteintressant tjänst också. Men vilket gör det möjligt att få en miljard marknad kunna ta väldigt mycket lägre betalt, men att volymen gör att man ändå känner pengar. Särskilden är en digitala tjänster. Volymen är viktigt då, för volymen av användar, volymen av transaktioner, volymen av leveranser. Om vi skulle gjort avstika till Alibaba som försällningsplattformen, som är det sin singlestay. Motöran Black Friday sålde för 250 miljarder, svenska kronor på en dag. Så förstår man, förstår man skalan, det är väl känd med 250 miljarder. Men om man ser det som sker varje dag, så det är just det som är unikt, att det är så många användar, det är så många köpar, det blir så många transaktion. Vi är så många leveranser, så du kan få din Starbucks kaffe hämtjörd för två kronor, och då har den som levererat Starbucks kärnat pengar på det. Du kan få din mjölk hämtjörd för eller hela din livsmedels leverans hämtjörd för tio kronor. Du får en två timme efter att du har beställt den, och de känner pengar på det också. Det är egentligen storlek skala, och sen har man inga begränsningar som GDP- och motsvarande. Utan det är kina, där flöda min san, flöda min san, datan och man nyttjar den, får ha ett väldigt avancerat tjänst utbud, får Gud den förbärd. Jag tänkte just på det, för jag har hört de den kinesiska marknaden, att den är ibland väldigt oreglerad. Men sen helt plöstigt kan man bestämma sig att regleraren. Man låter sig säga marknaden utvecklas av sig själv, och vilket ökar hastigheten på innovationen, och vilket hökar komplexiteten också. Men sen så kan då staten få försat. Nej, men nu ska vi reglerare här. Det händer väl på spelmarknaden för ett antal år sedan, berätta vad behöver vi se upp för som svenska företagare? Eller vad är möjligheten? Man ska ha en ödmjukhet inför det därför de kan göra stora investeringar, därför de kan göra stora satsningar. Det var därför de hade en väldigt stor stimulans hela vägen bak 2019-2010 och framåt. Det finns ju en stark statlig präger, och det är faktiskt inte bara industriella sektorn med stål och med gruv och med transport och infrastruktur. Utan det finns en stark statlig kontrolläven är de här nya bolag som växer fram där vi har berörte Alibaba och Tencent som exempel. Det finns också en väldigt stark statlig inflytande statlig statlig statlig statlig statlig statlig statlig statlig statlig inflytande. Därför kan du vara väldigt snabba skiften över dagen, men generellt om man samarbetar med staten med partiet, så får man rätt så stor frihet och det är det som de stora drakarna åt ut i dagsläget. Då är det exempelvis en väldigt stor frihet hur du kan använda data, och det kan ju vara läskigt i någon mån. Men det blir samtidigt rätt så heftiga tjänster och man kan med det vara rätt säkert om du är de som rör sig snabbas fram inom AI, inom machine learning, inom big data etc. Jag läser om stans att det finns 800 miljoner smartphones som har används dagligen. Det verkar som att det görs väldigt mycket affärer och shopping i telefonerna. Det är inte som vi har sett alltid att det är fysisk, men vi har ett svensk bolag som har gjort tvärtom nu, att gått från och vara i. Alldiet är det tydligt att gå in och göra fysiska butiker. Du berättar om Daniel Walling tog en brätta. Ja, just det. Det är ett lyssande exempel på bolag med ett väldigt tydlig produkt, klockan, men väldigt tydligt varumärke, väldigt tydligt ebjudande, som för en handfull år sedan, vi stämmer sig för att gå kina. Och gön. Nytjar är att man enkelt kan komma åt marknader med digitala kanaler och online försäljning. Så de var ju egentligen uteslutande fokuserade på det. Och träffade väldigt rätt i den kinesiska medelklassen. Och det är två flera svenska varumärke kan göra liksom som har en profil, som har ett varumärke. Men kanske inte riktigt är det italienska och franska och svetsiska som kommer en faktotier i prisnivådom. Det ska vara en svetsiska klockan exempelvis. Sen kanske de har levt lite på samma blandningen med svets och fått lite extra schuss av det. Men vad de gör i dagsläget som du berör då går de i dag från online tvettom och kvar under bara de senaste året öppnat nästan 140 betyker i kina. Så det är nästan vår eget Starbucks-exempel som vi kan vara väldigt, väldigt stolta över. Och vi har fjälre även som inte så långt efter och det finns bluer som ett väldigt gott exempel och fler där till. Så konsumentmarknaden börjar bli väldigt intressanta. Att nå ut i kina är ju otroligt komplext och någonting som jag upplever lite grann särskilje den kinesiska marknaden är att mot den svenska inflänse så den typen av kommunikation som drivs av olika vloggar, sociala medier, vloggar. Har du otroligt stor inverkan i kina berätta mer om det? Jag tror att det är social media växer fram väldigt snabbt. Den traditionella marknadsföring har inte varit lika etablerad som det vi gör varna vid. Vi har stället varit digitala plattformar som har blivit den helt naturliga kanalen. Och som vi håller fast i Wellington som ett exempel så hade de ett stort glanserings event här i Shanghai för ett par veckor sedan. Och det var inte vad man var van vid utan då var det 120 vloggar som var målgruppen och som faktiskt var där. Så då bygger man upp olika miljöer och det är inte bara traditionell blogging utan det som är specifikt fenomen i kina är ju att det är otroligt mycket live streaming. Så det streamades video och får en forn olika uppbyggda miljöer och det är då som man når sina kungrupper i konsumentrivna. Och mycket av det spelar över i Business to Business också som man behöver en väldigt lokalt orienterad marknadsföringsavdelning. Ja det är ju lätt att tänka vi bara att du får ta norriga och kina och så tar vi Europa. Det är inte riktigt så det fungerar. Nej jag tror att ska man lycka sig kina och det har faktiskt många gånger för då behöver man investera och vara på plats. Men det handlar lika mycket om faktiskt svenska huvudkontor att våga då släppa greppet lite grann och låta dem som är längst fram i marknaden på fältet. Har man dat och göra på sätt som man kanske inte skulle göra en traditionell Västerlands marknad. För när det kommer till en digitala utveckling, när det kommer till marknadsföring då kina lite särreget idag och har en väldigt tog skala. Jag blir ju otroligt sugen och kandidit nu. Om jag vill åka dit och turista och lära mig mer om kina och kinesisk kultur. Och då är bort både peken och Shanghai. Vad borde jag absolut inte missa Tobias? Jag tror att man ska gå till kina. Första runderna ska man nog se till att ta de större städerna i första besöker tycker jag allt. Det ska gå till den kinesiska muren. Jag brukar försöka se till och komma dit en gång och målet faktiskt. Men det har en väldigt speciell känslan. Man känner historien så vingslag på ett sätt som ingen annanstans. Peken erbjuder hela de kulturella. Om det är den kulturella staden som också domineras av naturligtvis parti och regering som är statigt orienterat. Så är Shanghai mer handel och komers. Så jag tycker man behöver söka hina med båda de städerna. När vi tar företag bort mer på inspirationsresor, då vill vi inte missa den här innovationsdisk trykten. Det är inte missa handjo, där vi har Alibaba och där vi även har Gili och det är framgångsrika samarbete med Volvo. Då vill vi absolut inte missa känslan där bolagen växer upp dem. Jag har ju märkt också att de är och dit så är det lätt att jag blir indragen på klassiska turister och restauranger. Samtidigt om det är för följ med en lokal person så kan en verkligen få för en tio en del av priset få en betydligt bättre middag. Hur ska jag börja med åt? Bra fråga, du behöver nog hitta din kinesiska vän på träffarett faktiskt. Nästa gång får jag nog förmedla lite kontakten, men vad du bor i högstoför också. Det är ju faktiskt testa skilåkningar, testa skilåkningar i kina som vi har haft gemensamt. Vi har ju träffats förut att vi har träffat sig whistle och skidor bland annat. Skidåkningen växer också, kina, berätta vad det som händer där. Det är bara ett bra exempel på något som är konsumentrivet och som också ytterstrivs av den växande medleklassen och den nya generationen som också vill ha kul och har en work-life balance. Ser vi på skidindustrin? Så är det faktor så att kina lägger till en miljon nya skidåkare varje år. Det är från en rätt så låg bas, men om jag är rätt påläst så är alla marknadsmål på en skidindustrin idag glada om det inte krymper. Och då lägger kina netto nytt en miljon nya skidåkare som åker i kina och som i stor utsträckning faktiskt också börjar resa till alpenna och till Japan. Hundra nya skidanläggningar bara av senaste året och en otrolig boom inför det O.S. som stundar i kina. Så det är ett annat exempel idag tar man upp ungefär 800 skidanläggningar, så det där börjar röra på sig. Jag ser ni med som ett exempel. Har du provat? Har du varit några skidanläggningar? Jag har åkt skidor i kina, jag har åkt ändå mer skidor i Japan som jag också har nåt på tre timmar från Shanghai. Såklart. Men i kina har vilken är den bästa skidanläggningen om jag ska ta med dit. Jag vet inte riktigt. Jag har testat Changiakos som är där O.S. kan gå. Det finns definitivt bättre om åker in i kina och jag skulle gärna träffa saker. Jag kan närma att beskriva det som lite grann. Du kommer inte vara jätteimponerad om du är jämför med vårt wistler eller om du är jämför med vårt alpenna. Eller om du är jämför med att sappor och att ni ser på i Japan som är min personliga favorit i regionen. Det är inte riktigt här ännu, men det är en industri som växer så det knakar och på 15 år sykt så kommer det också vad som vi var när vi är i västa. Var härligt skidåkning var inte det att tänka att vi skulle prata om i dem. Jag blir superglade som det heter mina intressen. Tobias, idag vi pratar om kina och jag har hoppas att vi ska få möjligheten någon av tillbaks det här i programmet och prata om andra regioner i Asien också. Men ge mig en hint om för det kina är gigantiskt, men det finns otroligt mycket annat i Asien. Absolut. Jag hoppas att det är lyst igenom att jag trivs där det är emergency, jag trivs där det är frontier, jag är min person växte för kina i peken för 15 år sedan. Det är inte vad peken ska ha här idag. Jag har finnat mig i dagsläget ut i Indonesien. Jag är Filipina som är slåg uppkontor under förra året. Jag är mer marr, jag ser att det börjar hända grejer i Bangladesh. Jag ser till att vara i Indien ett par gångerom om året. Det är där det är emerging, det är där det rör sig allra snabbast idag. Det är nånstans det som driver mig och en stark passion. Så det kommer jag gärna tillbaka och prata till och ge en prägare på något av de marknaderna. Men jag tycker också att det är ju den så viktiga komponenten är det vi berörde tidigare att svenska bolag behöver faktiskt få upp ögonen för det här på ett helt annat sätt. Den styrelsen som inte har kina och inte har asien aldrig högst upp på sin daggåning, de gör faktiskt inte sitt jobb och de kommer inte kunna kalla sig globala marknadsledare, speciellt länge till dem. Så vi gäster där blir perfekta slutord för Business Widens special podcast om kina och asien. Tack för att du kom hit idag. Tack så mycket. Tack.