Avsnitt 218: En grundkurs i franska ord samt lite om Herr Lian.

Vi är sommar och hör och häpna även Monsnilsson och Anders Johansson. Du får säga att du jobbar "Höver semester". Vad hundrasivit den här situationen när vi ska producera sådana här poddprogram? Jag vill kanske innan semesteren jobbar extra hot så att vi har avsnitt som kan gå hela sommaren nya. Så jag vet inte. Vad gör vi? -Då sänder vi ju precis. -Ja, här kommer gamla avsnitt som vi gillar lite extra. Fråga Andersamons. *Musik* Hej och jättin och välkomna i sommarsfärger. -Oj, jag kan ju Andersamons. -Het är ett frågande som vi tillbaka efter vår sommar uppe. Ja, och vad får jag glömt om vi håller på med den här poddprogram? Vi tror att vi har listan frågor. -Vad är det du, Monsnilsson? -Om man skickar in den sådana frågor. -Hoi, fråga. Snabbel och Andersamons.se. -Jag har gått ena enbåsfaktan. Vad härligt att se det här. Det var ju länge sen när vi har inte sett för ena på en mån. -Du är sommars nu, faktiskt, då jag menade. -Oåå, tack. Innan vi tog sommalom, det blev lite mycket. -Fräger. -Veckan innan sommalomon var den här podden då. Så gjorde vi lite extra poddar, och så var jag ute på tunnig. Jag skulle leverera till återmanen och se hur de gjorde ett lek TV-program. 4 extra stor uppgiv och så skulle jag förbereda och spela in en tre veckor lång resa med Rosté Roadtrips. Det ser ut om jag hade om att kärresta stäckorna med mina barn i Malmö. Det var student, student. Det var något som skulle ha pro- och så på toppen. Då skulle momsredoviselig. Allt annat om man ska göra allt i råd. Det var betalade att ni hade tvättat gällsena barnmått. Det betyde med läxor, besiktiga två bilar. Det blev för mycket. -Ja, det. -Jag vill inte knälla mig. Men du gör ju det, och det är ofta så där, och jag har så mycket att göra. Det finns ju också en möjlighet att tacka nej till något. -Mit livetoppen. Jag har fått mer av allt jag vill att behöva. Det är inte så. Men det blev lite frutom det här sierd vanliga trycket för bröstet. Det här att man inte kan sova. Det här vanliga som har fått lite taske syn och grohund så fick jag extremt kraftigongest. Jag fick gå till dock den fick jag äta omgestempat i medicin. Och jag orkar inte i eftersom själv och sängen. -Du. -Nej, du restat, vi inte går upp för att vi vill folk. -Nåt det är bäst vill jag gå kvar. -Ja. -Det är bäst vi inte svara ut telefonen annars. -Det är staka. Jag vill se till min god vänd Lars Winnebeck. Jag har tittat svåra telefon. Det är ett långsamt sätt att bli ensam. Jag tror att det var snubbland när jag hade en gränsam för det som kallas utbrenn. Både medlektiv så klart under sommaren Vila. I sommaren har jag varit i mitt hus i skickatet Barry. Kolla på TV och ätit popcorn. -Ja, ja. -Det är det jag har gjort. -Det var verkligen bra för det. -Ibland har jag bara. -Vad har haft något lite gig kan jag. -Här var det. -Vad är det? -Jag har inte frågat om att få komma på besök. Då har jag ljugit och sagt, "Jag är inte där." När jag inget så sa du att du inte var där. Men nu kommer det spära en extremt spännande sak. -Har det hentlig såmar? -Hallad de popcorn eller nån som har gått på TV? -Jag fick ett SMS. -Ja. Jag kommer läsa högt. -Jag tror inte. -Jag ska ha lite spänningsmusik. Jag vet inte för att jag har abstrakts. Jag tror inte för mitt liv att du har fått ett SMS. -Som det är närheten av det här är så messat. -Vad har jag fått? -Massa är så messat. -I inte så här, min råd. Lyssna, på med spänningsmusiken kommer det. Hej Anders. Joey från bandet i Europe här. Nej! Nej! Och. Wow! Jag får inte läsa som helst. Jag undrar om jag kan ringa dig i morgon. Vilka oljan sak? Men vänlig hälsning. Joey. -Jurit tempest. -Haha! Du nånstimmfott. Ett SMS. Som enns enn. Närheten av likadåsorna. Nej! Det var jättefåret. Ja. En av 12 år så såg jag i Europe i Himmings delundshallen. Jag samlade burkar och med stor hjälp av mina frälders bidrag och jag hopps jag kunde säga i Europe då i Himmings delundshallen 1986. Det var så tufft så jag har på att på riktigt gå av på mitten. Jag har sagt att grät på pojkrummet. Carry. Carry. Carry. Här kommer han. ♪ I feel I left goodbye ♪ ♪ Carry ♪ Nu skulle jag samma Joey tempest ringa mig. -Fatt kolla en sak. -Nej. Dan efter du hade en hel kväll att på nyfiken på vad han ville tänka om du bara var. Jag tror att du har parkerat. Är du den som har den av bilen med par. Jag har lovat att inte berätta. -Haha? -Vad? -Vi pratar om. -Vad pratar om. -Säk han inte hålla på var? -Det var en sak. -Så du vi blev i Finkäla? -Om bed. "Ad hjälpa rockpandet i Europe med." "Nu har det ett värblevet skjuter på framtiden." "För modeln för all i evig framtid." "I ska inte under overskål i framtid hjälpa bandet i Europe." "Men jag berättade inte kort om det här samtalet som jag hade med Joey tempest." -Var du nervös? -Jag är lite faktiskt. Samtal har ett handlare om det är eventuellt yrkes med servicekuljara. Det handlar det såklart mest om just Joey tempest och Europe. Det är den där kombinationen. Håll och spannet "Europe" och "Komiken". -Andersan kan Johansson. -Ja. -För mig är det helt skjälvflat. -Nej. Vi pratade om logistik och han berättade att de var ut på Tony i Europa. Du slurde komma in truk från Spanien upp och det var lite mög. Det handlar mycket om Europe. -Ja, såklart. -Men det är roligaste i det här samtalet. Joey tempest visar sig vad synligligen väl uppfostrad. -Ja. -Ja. -För att jag ska vara en av dig. -Efter att jag verklara. som marktade han att det här samtalet aldrig inte alls handlar om mig. -Om dig, han måste Johansson. -Ja. Det hade jag såklart inga förvänt här på. -Nej. -Men plötsligt så säger Joey tempest. Jag har var kul. Hur är det med dig nu för tiden? Vad fan ska jag säga då? Jag berättar lite för Joey tempest de barnen och sommar stuga näggor. -Nej, jag berättade att jag hade varit på tunniga. -Ja, du också var på tunniga. -Jag har inte sånt till lastpillar som ni har. -Jo, jag har också varit på tunniga. -Jag har gjort tempest förstås exakt stressen. -Ja. Nu blev det såklart inte tyvärr att jag inte samarbetade mellan Anka Johansson och kroppandet. -Nej, men det kanske bra att se fram till det. -Ja, det är för att ta att de gillar att du skulle sjunga på en låt. -Jag är inte såklart. -Det var min som har lite kort och har hänt dig under den långa uppe hållet. -I en förhållse. -I en ting. -När, för du kan aldrig nån som slå det som jag sett. -Ja, jag har ingenting här händer med. Så vi kan gå vidare. -Jag har lärt mig läsade finstilt. -Vad? -För av skädan, så var jag på östolen och på kvällen skulle jag på Reggikonser. -Och. -Linton QSE-jonsson. -Oj, bra grejer. -Origi passar ju extra bra på sommar. -Ja. Att dansa sig svettig till dig exotiska ritbarna i en hit som arnat på österlein. -Ja, det låter väl underbart? -Ja, absolut. -Liston var allre en stor sång här. -Räj. En snälla, unga mest pratar över låterna kommer nog hög. -Oj, så här lätt det. -Inglanniser, bit, bit, bit. "When we just come to land that you told, we used to work on the underground." Ni måste ha över 80 år gammal. -Jag får vänta dig med en tjejonsson. -Nej. Men musiken är ju svängig som satta. Dub kan vara lite ena händer. Men det funkar ju väldigt bra live. -Oj, ja. -Jag får nöra det på om han skulle ha med sitt band från Ja-Mika. Eller från England. Eller det 3D alternativet. -Det skulle vara följningsperad musik. -Ja. Han skulle höra på ett band med svenska musiker. Som kompade honom. Detta oroade mig en aning. -Jag spelar på det blir det. -Jag vet att det är föremssfullt. Men kan vitta svenska musik högskola utbildade musiker verkligen spela regelmikensla? -Kanske. -Kanske. Jag har varit på konserter och har varit problemet. Vi sån och regelgillegend har det högt på ett finskte band. -Han har det desmondekar. -Jag tror det var desmondekar. När jag lägger en körtsmäffil på att skilja, har han sparat lite pengar på att han inte har med några blåsmusiker. -Nej, de var på beroende. -Ja. -Blåset är inte helt. -Viktigt i fannk. Tvärtom. Min oro över Listaons kompand löste sig själv på kvällen. När jag kom till stället strax i en kursänskola börja. Och snäggledde mot scenen, så stod där inga instrument. Bara en stor lön mikrofon. -Som man går på stå upp. -Ja. Det är skerakväll som man att fem hundra personer inklusive jag är riktigt sygn på att dansa och svettas. Då får jag. Jag var reda på Adlint och Ks. Johnson inte ska framföras in musik just idag. Utan enda slässas in poesi. Han har högst politiska 70-tals lyri. Vi tror det var på Regifest, men vi är på en dikt läsning på en poesi festival. En stund senare så stapplar Adlint och Ks. Johnson in på scenen i svartkostym och haten och stads mellan 80 och 200 år gammal. Jag sätter sig långsamt på stolen. Ta långsamt fram en bok. Blädra lite i den. Harklass dig, titta upp. Blicka ut över ett publikav av brunbrenda. Festsjukna som har lediga fulla med mer regifens. Och han börjar läsa. Det är knäpptyst till lokalen. Det visar sig att det är fantastiskt duktig på det här. Han har ett starkt ettos, så ditt sådana i gippande och rörande. Men ändå. Nu går det över ett antiklinmags. På väg hemsåg upp när han sköns idag köpte med biljetet, läste beskrivningar och konsern. Och om han läser riktigt nu, då är framgår det att han ska läsa sina diktor. Och inget annat. Jag borde läst. Det finns stilt. Det var som en stor lern om det. Ska vi göra det vi satt att göra? Svarplista fåga! Så trevligt att vi tillbaka han kan ha saknat det. Samma är ju inte paus. När jag ser det ser jag. "Oj, han inte älter." "Han blev det älgund." Nej, tvärtom jag ser. Jag har gått och tänkt att du älter. Vi ska sätta den nu. Här kommer dagens första fråga eftersom du håller till det redan. Ja. Vad tror du att den handlar om? Jör. Ja, det gör den. Hej Anders Jemons! Jag sitter med mina kompisar och vi kommer att tala om att välja det. Det är det där smöret bakom kräftans. Uwe. Många anses vara lite av en delikat hyss. Men vad är smöret egentligen? Ska vi våga äta det? Allt gått i saksbasjan, siss i Henrik, i solja Malmö? Intressant. Kräftsmö, kallar man det? Ja, men. Har vi nån motsvarighet i människorgruppen? Har vi nåt smör nånstans? Mängstsmör? Ja, har vi smör nånstans? Kan det vara nåt fett som stöter dämpa inra och gön? Ja, det är helt fel, Mons. Ja. Vi har pratat tidigare om duvsmör. Ja, ha. Höglen. Men det här har inget, men det är helt olika saker. Okej. Vad har vi på kräftsmör, Mons? Jag har ingenting jag brukar inte äta det. Det är ju kräftpermjärn upp på onsen, den femta i Gusti. Kan vi passa med lite första allmänfakta innan vi går in på själva kräftsmöret? Ja, ja. Du har lärt oss kräfter, de går inte baklänges. Nej, och sen så skickar de video-klipp när de verkligen gick baklänges. Men det är duna tak. Ja, ja, ja. De kan vifta med sig själv att fly baklänges, men de går baklänges. Det är en myt. Ja, ja. Ja, ja, du lärt oss, Mons. Kräftpermjärn. Att veta de så här är Gusti. Det var ju för att få det hade vi fisket förbyt på kräft. Men den första november och sjunde är Gusti, framtid klockan 17. Är det inte så länge? Nej, det förbyde tohelsbord 1994. Samma år som Sverige tog vi en bronze i fotboll. Ja, ja. Så där har du lite minnesviggel om ni vill minnas när i kräftfiske förbytet togsbord. Ja, eller om ni vill minnas, vilket då vi tog VM-båns. Ja, det har ju då när kräftsatsamma en liten minnesdikt för de här två handelserna. Ja. Så på en liten diktmusik och så löser lyssna det på detta nöra, Mons. Ja. Fronär fick veta kräftor alla dagar. Jo, sen när vi hylade Hokalmild och Anders Lindpård. Det var hella. Ja, det var jättefängd. Ja, en mer på kräftor. Ja, vi koka i kräftor levande. Och det har jag själv gjort väldigt många gånger. De dö ju direkt. Brukar jag säga. Men så läser jag lite på Wikipedia. Forskning visar det medlektidet kräftor inte dör omildbart när de kokas levande. Och regerar på smarta på liknande sätt som digur. Då friörs stresshormonet cortisol och det leder till att det bildas mjölksyre musklarna som försötet att smakas ut. Så det är bara elakt och dumt för smaken. Om det skulle bli mödad, alltså att du ska vara avrättar. Har du valt genom kokning? Nej, nej. Men det är just ut egentligen är det ju ganska självklart. Men vi människor har genomhistorerna haft letat hitta på att vara så det inte kan säga ifrån. De har inte ordnet. Ja. Och vi har varit lite dumma vid människor som ser med flit och det är väl för vårt eget samvete skull. Men ju även små saker kan känna en massa saker. Jag tänkte ta myrann som exempel. Ja. De känner väl inget, de har väl inget, ingen känsel. Ja. Vad tror du? Jag tror de har de har det. Ja. Det var väl lite av ett retorisk uppläggande. Ja, lite lärande. I studier har vi satt exempelvis myrår har även ett avancerad sjukvård där infektigare sorg behandlas med egen producerad antibiotika. Vad? Myrår kan ampartera, skadade kroppsteelar. Jag läser på natursidean om en studiegjord av Erik Frans, Viulius, Maxi, Miljan, universitetet i Wurtsbörje. Han var tidigare konstaterat att myrann mega-ponera analis. Den leder lever i söderom sahåra. Mega-ponera analis. Det finns inget roligt med det. Nej. Att en berhem och vårdär skadade artfränder. Den kan även banla infektigare sorg med egen producerad antibiotika. Ja, vad är det du sa? Om man har förstått på en annan myrår då, hestmyrann som lever i flåret där. Den har. Håll i den nu. Vad är den eftermenskan bästa vård? Ja. Det är sant. Ja, jag har den, men konkurrensen är inte superhårdiga med en. hundar. Hur är hundas sjukvård? Ja, precis. Alltså, vi människor har ju fixat på sjukvård för hundar. Men om de. Sköldbar fick, om de fick stå för att skälva. Nej, jag kan inte gå bra. Det här har det listan över den tjuren. Besta vårdsystem. 1. Menskan. 2. Hestmyrann. 3. Vett inte. Här är inte. för inte ens lön att nån annan får vara med på den listan. Jag skrev tillfraga snabbelad Andersson Mans.c. Om du känner till ett djur som har ett bra vårdsystem. Hestmyrann kan avgöra om en annan myra av samma art då har en infektiell kroppstill. Och om det behöver sådien göring eller amputation. Just såg en jörn då är det nog dåligt med ett exoskeleton. De har ju sitt sklettpötsel. Då ska man först genom att hålla skjölden och sen inna. Men sitt egen producerad antabjort. Myrrörsland fick behandling av andra myrr då. Han hade en mycket höver avljundadesgrad än de som inte fick någon behandling. Det visste att 90-95 % av de som fick vård av alla myrröravlevde. De som inte fick bara 40 %. Jättebra vård. Sen kommer ett citat där från forskaren Frankt och från Universitetet i Wurtsbury. Det är faktum att myrna kan diagnostisera ett sår. Se om det är infektierat eller sterilt och behandlade dräfter under långa tillsperioder. Av andra individer gör det som ett sinska system så avancerat att det bara är det mänskliga systemet som kan konkurrera med det. Ja, det blir lite repetition av det. Ja, men det behövde vi. Ja, det var ett snestig. Nu handlar det ju inte om kräftor, inte om myrårs vårdsystem. Just det. Och kräftan är ju ett insekt. Nej! Nej! Nej, det är inte krälljur. Det har vi en annan minst att fann krälla. Det var koll från det ner återigen som klassificerade myrrör som insektierna var på 17-18. Nej, det har vi ju insektierna. Det har vi ju inte kräftor som insektierna. Det hade jag oftast kräftorna ju ledgjur. Ledgjur heter det. Nu har vi ju haft det uppe många gånger. Vi ska inte ge oss på linje. Det gjorde bara ett misstag och det var att han tog på sig för mycket. Klassificerade alla djur och alla växter. Det är för mycket. Jobbade klart där blir fel. Han gjorde också många rätt. Ja, men det är ju det vi klart. Men det är ju intressant det här med att varser som inte kan säga från att vi då antar de har inte ont. Ja, men det var till med med bebisar som vi tagt tänkte bebisar, kan inte känna smäta. Ja, det var ju en sjok för mig när jag inså just det. Ja, men jag berättar om det här är på den. Att bebisar kan säga en smäta. Nej, men jag inså att vi trodde längre att bebisar inte kan säga en smäta. Det var ju sjok. Det är ju prata om det är på den för något år sedan. Och när jag berättade det här för min kärstad för bara någon mål sedan, då trodde hon inte på mig. Nej, men fram till 80-talet var de flesta läkare övertygade. -och att ni får där barn inte kännas märta på samma sätt som vuxna. -Jag vet, det var också så att söva bebisad till exempel. -Ja. -Han man skulle göra ett ingrepp. Det var väldigt svårt att få rätt på dosen. Så det var nästan lika stor risket man dödade barnet då. Varannan gång vaknar de typ. Då kunde man rationaliseras kanske. -De har ändå känner ändå smäst. -Fram tillhåller i 1987. -Oppreras barn utan bedövning eller narkos. -Du måsas sagt en gång. -Du har blivit upprierad utan bedövning och narkos när du var lite barn. -Jag har blivit upprierad som bebis för magmundsförträngning. -För målning eller narkos eller bedöning? -När, det kan ha satsinas på. -Tar du upp det här med mängd? -I vissa fall fick barnen när de uppreras muskel av slappnande medel. Det var inte för minskast märtan utan det var för att de skulle ligga stila. -Tot så att de inte kan se från kräftor, känner smärta och stress på samma sätt. Förmodligen som människor. -Lynsneddon, bra namn igen, forskare på institutionen för bilogen. Jag vill ju ha vetenskapiet i borde sin universitets er. Kräftor som får en krossad skaka på den och slutar användaren. Precis på samma sätt som människor undviker att använda en skada av det är medlefot. -Ja, det är inte så jag konstigt. -Kräftor som får frätande syra på en annan timmen. -Vad får jag frätande syra på en annan timmen? -Det är vart jag ska sma på ut framme igen. -Pköket knugga bort tidan. -Det är ingen konstigt. Först är gruppen att kräftor kan känner räntsla, stress och de lär sig undvikastellen där de kan råka få ner chock. Men så klart det är ju det alla ju. -Det är det alla ju. -San var det det är det också att även om man inte vill pråga kräftorna så smakar de bättre om de är döda innan man kockar dem. -Ja, fråga ner. Nu ska du vara lite nära och du andras. Göran åtman här informationen är att ni ska dörda kräftorna innan i kukar dem. Hur gör du kvävar dem, kommer du ta stripgap? -Det mål är runt halsen. -Det finns tidsbundet och de ska frysa de först, men det säger forskarna att göra inte det. -Mås det väl vara lika gilla? -Ja, precis. Nej, men man kommer att ha hårda slag mot huvudet. -Så man slå varje kräftar huvudet hårt. -Mån nåt. Sikre punk, t.ex. (Ruft) Eller vad ni har, man har gått bra. Men sikre punkter är tillinat. Nu är vi framme, vi skölar frågan. Vi skulle ha en kräftsmör. -Själv älskar jag kräftsmör. -Mm. -Tycker det jättegård. Så om ni nu lyckats ta det förbi i ett samtgetet och ska ha ett kräftor, så småkar det de giggiga som ligger bakom geran. Vad är det då man heter? Är det en bit av hjärnan? Nej, det är kokt hepa toppon krias. -Det låter som en sjukdom. -Det låter jättegett. Det är en gulgrin i sammanhållande massa som sista stags bakom huvudet på den kokta kräftlan. Det är en körtel, men det är en slags Swiss Army körtel, som motsvarar lever, mjure och butsbugs på körtel, hos det är gul. -Hm. -Det är alla de tryckrar. Så rensar alltså. bloddet. Det städer. Om det här är både lever, njubre och bugsbotskörtel. -Då borde det samla pose, en del dålig grejer. -Exakt. Ja. Smöret kan tyvärr innehålla höga halterom, miljoa giftor som blir och pfas ämnen. -Ja. Fast lite bliv. -Litt pfas ämnen. Då var ju isak Sebastian Sisi och Henningsfråga. Kan vi äta det här och svaret är. Ja, det kan nog gå bra. Men 2022 kom det lite lärm. Du upptår med diskussion. Jag läser på livsmedget med livsmillsverket. Sämt sedan under det blikens galjur. Smöret. Och skräft, krabbade hummer kan in alla höga halterom och bli om liöf för regeringar. Det beror på att smöret är skadig djuren ser in. Skal djuren ser in i sorgon. -Du ser det där det vi sa. -Ja. Aftombladet, 2022. Resertsföretaget Testfakta har annorlunda att åka fabrikata kräftor. I pratiken är en tryckt världet inte atta mer än en handfull kräftor per kräftsjeva. -Där ser torbjönsynnerdhal. -En handfull det är ju en kräfta. -Är det två? -Fämst. Fämst får du plass med fem. Det är börj på att stå hand såklart. -Är inte handfull fem vingrar? -Ja. Så många har fått plats. -I en full hand. -Ja. -Du hörs väl på ålder, handfull. -Alte inte en uttryck. Ja. Det är lite debatt om det här. Sabina Lyttenskal, Tuxkolog på livsmöjlverket. Hon är inte alls lika orolig. -Nej, nej. -Sittat. Det är riskomman äter 36 kräfter varje vecka under hösa livsstid. Men man kan äta kräftet två-tidigångar per år. Det inga problem. -Vad får jag att man paj till kräftor? -Flått. -Paj! -Vad får jag att man. -Tipaj på kräftskalven. -Paj! -Vad får jag paj? -Vad väster bort en paj? -Ja. -Fört det. -Vad blir det inte mät? -Ja. En vanlig kräfta i några 13 gram kjött. Man kommer inte åt allt där. Det är paj i lösningen. -Vad säger man kräft skiva? -Siva. Kalas skiva? Det finns många. -Man syftar till bordskivan. -Jass. Det var svaret. I särksebasjan, Sisi och Henrik. Ni kan äta smörret. Det är kräftans välsmåkan i Swiss Army-kjöttel. Det är en levare nyvare och bugsportkörtel. Ett är bara inte varje dag i hela livet. Frågan blir lite förgifterna. Till exempel blir pf.s. Vi går vidare. Framåt är det med kräftgång. Nesta fråga är efter den här ljudten. Kräftkallas, kräftkallas. Du är kräftkallas. Nu ska det bli ett jävla hållig gång. -På kräftgång fortsätta. -Jag gör det. Vi har fått så himla många. Jag vet redan vad som ska hända. Det blir lite täsna. Det blir två på två frågor i en av samma klump. Den populära programt punkten. Fåget. Hej, Kai och Böjre. Kallas Byx. Kan jag börja i de här foglarna som var det klamp på Helsingborg-Sfärman? Jag tror det är vore inte det. -Hur lät dem. -Hur pratar du om skånska? Hej, Kai. Hallå, Böjre. Hej, Kai. Hej, Böjre. Kallasbyx. Vi vill alla vad det är. Det finns en sanning i att företaget i Sverige. Tó in det här stumpbyx från USA misförstod. Naselja sa Pentehous och trodde att de sa Partyhous. Och övershatte till Kallasbyx. -Nu är en lättighestning från den evitsfrågande Gaston. -I blandt så vill jag inte ha svaret. -Det är bra historia om man ska inte sina bra historia i sämana. -Nej, ska man göra det. Kallasbyx är det den som har ett snöre under foten? Det är en strumpbyxa. Men inte en sådan ny lån, en sådan tunn strumpbyxa. Det är en del man kan säga igenom. Det är en lite chocka strumpbyxa. -Jag har hänt en biksan som hade snöre under foten. -Ja. -Snöre under foten, Riddbyxan? -Nej, jag heter Jogey Pens. Jogey Pens. (Rusen) Alla vet, det förutom är vad en Kallasbyx är. Berätta hur ligger det till. Ja. Sanningen är att man vet inte riktigt hur Kallasbyxan fick sitt namn. Det finns till åge i året. Det kan vara så som Gaston skriver. Att den importera eller gussist läste fel på den ängenska vårbeskrivningen och övershatte Partyhous. -Till Kallasbyxan. -Ja. Det var så att de fäglada strumpbyxerna kom på 60-talet. Att det var så fin att de skäms avvänder kallas. -Ja. -Då de fick dem namn i Kallasbyxan. Det var så praktiska att på sig på väg till Kallas. Ovanför underklänningen eller om man höll en vägklänning. -Var det bra? -Exakt. -Hur kör du eller klänning fris och lite om bänen på väg till fäst? -Hur har man förkorta att det är på väg till Kallasbyxan. Ja, precis. Det är de tre. Trio är omnammnet som finns. -Då har du dags att få det två. -Hej, Anke och Monke. Snabb fråga. Vad får man säga om man splittorny? Vad innebär splittor i detta sammanhang? Vad kommer ni från? -Holänga om man sagt det. -Jack. Anders. Vad betyder splittorny i bilen? Den är aldrig helt jättemy. Den är inte användals. Exakt. Man kan skriva det som två år. Splittorny. Jag ska ju ha upp det till ett år. Båda sätten är lika rätt. Å, den splittorny är från 1700-talet. Och importerades från Tyskans splittorny. Och hur det uppstår är ganska tråkigt. Splittorny betyder att nåt är lika nytt som splittor. Flisa eller spåen lika nytt som glas som nytt. Flisa som nytt. Flisa fram. -Splittorny. -Nej. Jag tråkigt. Men, det finns väldigt många roliga varianter av det här ordet. Splittorny. Vi får se hur många du känner igen. -Splashny. -Splashny. Lägga nytt som ett plask. Någon är väl. - Jag har varit och hittat dem. - Ja, internet. - Splitt ny. - Jag har kält till. - "Spilaransny" - Nej, allihört. - Men också "spliransny". - Ja, det kämmer till "spliransny". - Och också "sprilansny". - Jag har kält till båda. - Alla. bara man flyttar lite bostävarheter. Sen har vi lite med "crazy". "sprilansny". - Kommer jag också ihåg. - "splitansny". - "Spritansny". - Nej. - "Spritansny" finns det ingen som har sagt. - "Spritansny", den här "spritansny". - Och sen har vi varjan som jag ofta, såhär. - Ja. - "Spliceny". - Ja. - Och du så "splashny". - Ja, ja. - Och så ser vi så här "spritny". - Nu är bilen i "spritny". - Ja, det låter mekan. - Ja, roligt, jag tvingar så många varianter. - "Sprilans". - Och så får du också en variant som inte börpersp. - Ja. - "Flongny". - Ja, det har du hittat dem. - Och så lest på internet "Flongny". - Ja, min brorscheböcker ser det. "Flongny" är bixiga. - Ja, jag ska ha hittat på det rommning på oss här. - "Foga 3". - Hej, Albotten Herbert. - Patfoga. - Varför gör du ont och får vatten i näsam? - Var? - Det gör inte ont och blås ut snurr, näsam med väljäsingen manel. - Ja, ibland har man ju göra en våld under vattenet, så får man vatten i näsam. - Du svarar inte i näsam. - Exakt. - Varför? - Näsam, vi vill inte ha vatten i sen. - Nej. - Men varför gör du ont? - Släm hina, det är det tidig näsam. - Ja, ja. - Ja, och ja. - Näs håller en ega känslig. - Ja. - Det är en släm hina som du säger. - Det finns en massa närvänder. - Det är ju spännande. - Hur snabbt näsam kan värma luft? - Ja. - Jag kommer inte åsiffrorna med goglapareum. Ni har ett litet åker till eftermiddag. Hur snabbt kan värmare näsam värma luft? - Man går ut liksom i 10 minuskador. - Ja, och inluft genom näsam. På den lilla, lilla, biterna 5 cm så vem som upptrypp till 30 grader. - Det är en väldigt dyrtid, 32. - Ja, som sagt. - Goglapakta är en innebäthare för en kompis. Släm hina, massa närvänder och lukter receptorer kontrollerade miljö. Den är fuktig, 34 grader van. - Ja, näs håller. - Mm. - Det är klata till blivor. - Det har en minnsväggel att näs håller näs om fingervampsmör. - Fingervampsmör, 34 grader. - Ja, inte. - Det är klart att bli urskock om du plötsligt få sig in sin basengsvatten från högervälsbordet i staffas stopp in i näs hållan. - Ja. - Som är kallt in och håller klor och barnkiss. Eller om man skatta till och får uppspagetti och situationläsk i näsam. Som är sur och kold sig rönt och tomat sås. - Ja. - Men vad är det kravnvatten jag också? - Ja. - Och då handlar det om temperaturen. Det kan jag ont när det är en små blodskärl, plötsligt röjhupsäverskyllan. Men framförallt så handlar det om salthalten. Det där vi har ju på att ta dem tidigare. Men salt-koncentrationen i cellerna är 0,9 % men salt-koncentrationen i kravnvatten är mycket mycket läge runt 0,05 %. - Om man har två olika salt-koncentrationer i och utanför en cell. - Ja. - Vad händer? - Och smås. Då börjar det gärnas utgämnas genom och smås. Det här vattenet utanför har vattenet börströma in i cellerna, vilket får de svella. Detta är irriterar när vi ändrar den i slämningen. - Och därför gör det. - Och. - Det var det sista, det var den viktigaste argumentet. - Ja. - Exakt. - Man måste komma ihop på brot. - Ja. - Vad får jag då inte åndt och sköjliga näsan med näst pump? - Vi gör väl åndt. - Nej, det gör det inte. - Då har man salt i vattenet såklart. - Exakt. - Hur gör man det med vatten med rätt saltalt? - Ja, det har man ju. Det ser ju alltid. Om ni har tråkigt eftermiddag googla så när jag skådningskanna. Overinstruktionsvideo, det ser så jävla dumt ut. - Jag tror inte att det är bra. Det här är bara jag som tror. - Det här var. tresna bara. - Ni har varit liten eller vi kan säga inget så tänkte jag om poesi att det var att använda många långa vackra ord. - Är det inte det? - Men jag insatt att det är ju motsatsen. Bra poesi har berätta mycket med så liten ord som möjligt. - Och här på den här diktorn då. - Mm. - Woow. - Mm, precis. - Viss. - Woow. - Viss är fråga är som bra poesi. Blant den här från David. - Finns kviksand. - David. Finns. Finns kviksand. - Ja, vi har pratat med många gånger att det var ju en av oss hackornas som man oror är det sig över. Väldigt mycket låg. Vaken, sömlösanet och oror är det sig. - Hur ska jag göra när jag hamnar i kviksand? - Mm. - Jag måste ha en brastratyskig. - Jag har det händ. - Ja, vad är det som är som är bämjudat rengen och lite andra saker som man oror är det sig över. Som liten. Som visade sig var min och problem som yksen. - Det är korta svaret, finns kviksand? - Ja. - Det var det korta svaret. Nån kanske vill ha lite mer fakta om en kviksand. - Mm. - Vad är kviksand, mons? - Kan det vara att det bubblar upp luft? - Underfaren är det som är bämjudat rengen. - Mm. - Att man tror kanske att det var att lyftkraften i vattnet för att svina när om det kommer att lyft bubblå genom vattnet. - Så det är ett sann som du kommer luft upp i. - Det skulle kunna vara. - Ja. - Eller om man tar ett vattnet. - Kan det vara en väldigt speciell mjuksand som har en speciell form? - Ja, men det skulle vara en väldigt, väldigt rundad sann. - Så där sann man inte vill bygga med. - Ja. - Man vill ha speciell sann och bygga med. - Därför vill man inte ha sån här sann som har lägga på strän. - Ja. - Kan den ju ofta lite dund? - Ja, ja. - Men nu har det nog sådana på verkligheten. - Ja. - Kan det vara väldigt, väldigt liten sann så extra små stienare sann. - De kan liksom inte stoppa in om man går på dem. - Ja. - Tår du det kan vara så? - Nej. - Så är det en extra hal sann, tror du. - Ja, kan man hålla i det här och dund. - Ja, kan det. - Nej, så det inte var ene. - Funkade. - Är det verkligen som man läst i Kalanka, man väl liten att man drunknar och försvann ner i ett kveavande dödshort av brunt mörker? - Ja. - Nej, så är det inte. Men det finns kviksand. Låt med börja med en text från synsfännskatågblådet 2021. Det skulle ha blivit en stilsamlörda stur längst stranden. Söra Lindvalrridandes på sin 19-årgamla ögonsten, Wilma. - De rörde sig ord. - Det är en häst. Ja. Ibland begriper jag var med i det rolig mannstens. Det är en häst. De rörde sig åt i ysta hållet. Men stannade du upp den och kom fram till skattehåmsons, så är minning. Havet hade skjult upp en massa sann. Det var nästan stopp och onvaringstängde. Den kunde inte rena ut i havet, beskriver Sara Lindvalr. Och vänder runt Wilma? Men det var förskent. En hest, försvann snabbt ned i den vattenfylltasanden. Kviksand. Uff, jag får tjättare. Och nu är det en ny artikel från Kvellspåsten samma år. Det här är tre dagar tidigare, onsta den 29 januari. Då råkade Larissa Tantagari. Stannade till för att ta en promenad med hunden på vägen från jobbet i skurup. Hon gick på strand. Jag slutar inte sjunka. Bjenden försvann helt. Då tappade jag balansen och trilade framåt. Jag tänkte stöta mig med händerna, men då sjunker jag ännu mer ner med armarna också. Går de att åla mig framåt på magen? Kom jag låts, säger Larissa. Jag var helt ensam. Jag hade ingenting telefon med mig. Vad? Hunden. Jag hade ingenting telefon med, och det var ingenting så så mig. Jag hundade då. Det är superläska grejer här. Det är precis som i kallarankan när man var lite. Vad är kviksand då kan det bli så här? National en cykloppe, det inskriver kviksand, sand som saknar stabilitet, och därför inte kan berära belastning. Kviksand förkommer vantvisda tillgången av väl runda. Det sandkorn är god, till exempel vi har stränder och fodmynjar. Och där grundvatten strumar upp under ifrån. Sanden blir vattenmetad och halbeflytande. Varvid frikionskrafterna blir små och sanden för låg som berheter med mig. Det små runda, sandkorn, det kommer att vatten. Det blir mycket vatten i dem. Det blir nästan som vatten sand, det är det. Det berkar vara sammanfattningsför små runda sandkorn som nästan flyter i vatten. I illustrat vetenskap skriver kviksand är inte någon särskilt satssand, utan ett tillstånd där vanlig sand förlorar sin berheter. Det bildas när vatten kommer upp under ifrån skaparen blanding av sand och vatten. Det sandkorn inte har längre haft fikt för att kunna berra vikt. Det var ungefär kändma sak. Men för det mer ännu ett uppsor, ofta i senkor det sanden ligger på ett fastare material, till exempelera, som hinder vattenet från att det är under undan. Ja, ja. Så det är vattenfull grundsand ovan på en fastare grund. Ja, att vatten inte slipper iväg. Ja, ja. Så det blir nästan som som giggam och jag men blandas som liten. Ja, ja. Och det här är ju lyskigt som 18. Ja. Inte jättelyskigt. För kviksand utgör sedan någon egentligen fora. Man sjunker inte ner helt och hållet. För kviksand är liksom tättare än själva människor kroppen. Om man kan i regel tosselås genom att rör sig sakta och att undvika att grepa så panik. Det tycker jag att det är svårt när man sagt att sjunker mål. -att man tar det lugnt, skilar lite i den. -Man får tänka, "Jag har levet ett gott liv." -Ja, det kanske är lika bra. -Man ska rösa, ja, så ska man tänka, och så ska man rösa, är långsamt. Man kan luta sig lite försiktigt bakåt för att fördera vikten. -Det är väl sån där man går på tunnism, man ska lägga sig så plats som möjligt. -Det står ju upprätts att det är svårt. -Ja, men man ska lägga sig. -Det är lite bakåt, så använder det här simlig, när det rölser för att ta sig los. -Svante Björk, professor och meretus i kvarteringsan. -Det är kviksant. -Professor är kviksant. -Ja. -Nästa, i kvarteringsan, i bilunds universitetsäger. -För en vuxen, man ska ta det till slutstopp. -Friktionen mot sanden gör sitt. Man brukar säga att det maximalt går att skunka ner till medjan. -Ja, det är viktig här, inte panik. -Ja, och att man har hittetopp. -Ja, precis. Mitt tips är om du går i fall områden. -Hom och bildtelefonen är i mösan. -Ja, men det är trist att sitta fast i medjan. Och så har mobiltelefonen i bakfickan. -Ja, ja. -Hom man är i mösan, så sitt man fast och kan man kanske speta tättrism på mobilen. -Tills man blir. -Jag har ingen om du eftergällsband. -Tills man blir. -Hitad. -Så det här håller lite. Du kan sova gå åt och natt den. -Even om du hade fortfarande varit barn, kviksant, du kommer bara skunka till medjan. Och så tar det lugna simlitendrörelser. Och så kommer det att behittad. Och tills dess kan du speta tättrism på mobilen. -Marviar, du var myng av oss med. -Midina, du där låtja och reser att veta. -Dina gruna, fräkna, dina gruna, veta. -Jag. -Vir tacka för den information från de kommitiella krafterna och vi är tillbaks med svara på era frågor som du skickat till adressen. -Frar jag snabba det och andra såkligen anses punkter. -Om årstås sitt med fråga, hann vad är det du har tagit tagit? -En kort fråga. Men svaret är det stolängre. Hej, varför är kockhattar höga? -Må vi väl hälsning "Layf Manorström"? -Det är inte "Layf" själv. -Det är intressant att det är en av Sveriges mest kända kocka. -Vun är kockarna och 3 gånger inte har koll på detta. Men det är 86 år gammal. -Glömt. -Jag är 2 anklömmen med mycket saker. -Huskul du beskriva en klassisk kock möshandas? -Hög, vit. Och längst ut, håller det svamppliknande form. -Det går ut som en liten topp. -Svampat. -Det är en hatt med en hatt. -Hom kan man se att det är en hatt med en svampad? -Ja. Det är en variant. -Det är som svenska kocken är mupparna. -Vissa har ju bara strutat ett upp. -Ja, exakt det är den vanligaste kockmöshand. -Råk, hög, pliserad eller vecka. -Vit hatt utan berättet som är stäckt så att den inte krokna. -Van har vi vansäkt? -Men objektivt så är det en konstighatt. -En solindobar som man har på huvudet. -Ir ett mandigt plagga, kvinnor hade väl nån slags mer huklig liktande historia? -Kanske det var en gång, men inte nu längre. -Jag kvinner också. -Det är lite som man röjer och mokeres, skulle gå ut med en bit av loppskör på skallen. -Det myns som att hattensybliggernoslagsmat. -Nu, det är inte. -Det är inte att det ser lika ant ut. En solindobar har åkt opp. -Ja. -Kon sig att det har vi många. -Det är så klart bra att koka har nån slags mössor. -Mytran och kräkland är ju roligt att få fulast orden för sin pina och sin mössor. -Mytra och kräkla. -Jag har sjugt på skånska. -Mytra och kräkla. -Kräk, kräkla. -Vis det bra att koka har mössor? -Jag har inte få hore maten. -Jag har precis. Men varför är den så hög? -Varför är den vit? -Vi har tidigare gått igen och varför målar det. -Hav vi inte kläder. -Kotts att färgfläkarna borde syns som andra bäst mot vit. -Jag gör inte. -Målara borde har färglada prickiga. -Jag har såsom bade de stabilt ser det ut om den är tillverka på 70-talet. -Ella och batikfärabetskläder. -Ja. -Svar att det är att de inte vill se ut som dagens barn. -Ja. -Of de ofta målade med vit färg. -Of de vit att kläderna gick att feta extra varmt och med bläkmedel. -Ja. -Som hade förstått andra kläder. -Ja. -Oå sen blev det. -Tradition. -Tradition. -Hahaha. -Att kokkas kläder. -Reditionellt är vitta. -Ega är mot för att signalera renlighet. -Han har vi inte röjliga här. -Han har inte skrävt. -Han prjuder jag vid hyggeln. -I det här kökade vi såna och gärna kokar inte ens från såsfläck på en vit jaka. -Eller därför? -Ja. -Då vitta kokjakorna är dubbeknäppta. -Ve jag att på oss? -Såna är det här någon gången. -Ja. -Oå då var knapparna inte i sidan. -Utan lösa och i plast. -Om man skedde i de liksom bakifrån genom två knapål på småkningen eller fack. -Som en kättknap nästan. -Ja, exakt. -Alven inte är att jag kan överleva betydligt fläftvettare om den tar i sidan knapas som slits. -Och att man kan använda, man kan vända kokrocken ut och in. -Om man får en såsfläck. -Ja, om man tar en exas så kan man lura i personalen i åren till spilt. -Ja, man måste bara knappa om den. -Viljkepedier läser att kvalificerade kokka får ha svarta knapar. -Märnan de orkvalificerade har vittar. -Den som studentmöster, då som har bara gå två för rötband i börsen. -Ja, men jag vet i fan om det här. -För tar det med en ny passalt i pasta och att vi har sett bilder på svaret spesta kokka många har vittar knapar. -Ja. -Ja, ja. -Då har vi slappnat så avlilde. -Lussers. -Den här uniformen, rytiga byxer och vi tråk och högvikt. -Hatt blev standard i mitt navattna att tala om den första kändisk koken. -Françosen Marion Twann. -Hom var lite din franska fläckfri. -Marion Twann, Karim. -Svart svarhet. -Hav fått ära den här att det blev uniform att alla har samma. -Marion Twann. -Hatt den har vunnits en femtionantalet. -Femtionantalet. -Kallas "Tock Blanche". -På femtionantalet, då har man väldigt fortfarande kortbar. -Ja. -Kan man kanske tillåga dem en gott. -Tock Blanche, "Tock kommer få en ent arabisk ord för att hatt". -Tock Blanche betyder alltså "Hatt vit". -Ja. -Men "Vaför är den då så hög?" -Var är det så "Vaför?" -Ja. -Ella så här. -Vaför är den inte ännu högre? -Tremet och hög. -Det har ju varit superkultig. -Men det hade varit för uppraktig. -Märn här inte, det är ju kunna vara ju vanligare rum. -Vad lager man? -Jag kör kåj ofta så när det är rörigt och har ett flex system också. -Ja, vi behöver ju med specialbyggar rum. -Syper hög eller lager man utom hus alltid. -Ja. -Dä vern vill det ju vara ett klimat. -Ingen. -Svarigt är det. -Från början var "Hatten" inte hög. -Uttar en tvärtom. -Låg. -Låg. -Oj. -Som en bandana eller en kepsutanskön? -Nej. -Oå då visade "Självha färgen på hatten". "Viken rang man hade i köket". -Oj, så färgen inte höjden. -Nej. -Färgen, vilken rang man hade i köket. -Ja. -I börjana var att ta det så blev alla hattar vita. -Oå då kunde man inte länge signalera rang med hjälp av hatten. -Attans. -Om man inte hittade på något annat. -Ja. -Det är viktigt att det här är rang och statiskt för människor. -Mmm. -Oå då fick det bli höjden. -Ja. -Jag. -Nu börjar kockfick ha några slags bandana. -Nån som är till exempel lite mannestrum fick ha en som var nästan i meter hög. -Ja. -En i dag är inte alla hattar i ett kök lika höga. -Ja. -Höga hatt. -Dest högestår du i "Hirakin". -Orig där är ju alltid en slippery slope. -Det finns alltid någon jävligt som tycker att de är ännu finna. -Ja. -Ennu finnaste. -Håll lite högre hatt. -Oå ska vara en ännu höga hatt. -Ja, men köksmiljönrestrangenmiljön är väldigt tillarkisk. -Ja. -Så det kan ju vara bra att spåla på färger och höjd på att om man vill ha rätt tips. -Hur ska jag göra med här såsen? -Liet upp en hög hatt. -Ja, jag är jag frågan till diskan. -Nej, hon har hög hattar. -Forgan inte ha en bandana eller hon. -Det är som en miljardärna. -Då ska jag bara en större ännu ingre frufer att försöka påskina att de står högst i rang. -Ja, det här kan vara ett bet. -Du menar alltså att kockhatten är kockarnas motsvarighet till miljardärarnas unga fruvar. -Ja. -Det kan vara ett bättre mila mask i stället på sig en väldigt hög hatt. -Ja, ja. -Han har gått in i dag, han har med ett ännu mer dript kukker. -Det är roligt. -Jag får det här. -Jag får det här. -Jag får det här. -Jag får det här. -Anthal ett veck i hatt. -Expertis. -Det var ju veckre, precis det har en teknik som har bemestrats. -Kan man gå in och se på det räknar folk så hatt veck då. -Ja, okej. -Han är hatt en, han är häft veck, något skämt. -Det finns en annan sköna. -Vad? -Vem ta? Stopp igen, du blir häftsjämtet. -Han, hur? -Jag så bara upplägger det inte själv skämtet. -Jag kan inte hitforma det här. -Han är veck, jag man, hatt i finatt, han är häft veck. -Hatt, hatt, hittet, hattet. -Nån tatt. -Ni får skriva dig själva. -Vom miglar till. -Snowball, aldrig så manns. -Bunk det ser. -Det finns en annan sköna om hur den höga kockatten så uppkomst. -Ja. -Den här historien ganska ludig kanter. -På fem många talet. -Jag ser på liten. -Jag ser på liten ansikt. -Du tyckte ni ser ut i det. -Att du pärar lite. -Jag sköpt just den här historien. -För fem många talet är det bysantiska riket. -Förfälldes inte lektuella. -Kockar. -Han har en jävla anledning på hur man inte var för. -Jag mjömmde sig i grek, otter och också kloster. -Munkarna hade på sig högashylindiska. Och då är kockan också sätter på sig så lika dåna får smälta in. Nej. Och sen har de ett behöver du göra med sig längre, så fortsätter de på sig i de höga hatarna. Ja. Och som sagt, ta det här med en nypa, vitlökspulvo. Nu har jag pratat en del om rangen och höja kring. Och det är ju väldigt viktigt i ett restaurangskökel. Det är som ett filmtime. Personen som han har ficka bordet på filmens spällning får inte pila på kameran. Nej. Gaffen som han om lamporna berättar inte för skottens spelarna om det har strivkraftor i sinnen. Nej. Precis på samma sätt är det ett restaurangskökel. Det finns en väldigt tydlig uppdelning och hierarchy. Alldeles kan det de olika rollerna i ett restaurangskökel. Koksmästa det? Mm-hmm. Chefs kock. Mm-hmm. Karl skenka. Ja. Vet du till exempel var en sochef? Ja. Ja, det är någon slags. Han har någon sker, ser vi ingenting. Mm-hmm. Alltså en. Upläget liksom. En chefs servitor. Ja. Ja, ha. Nej. Det här är med en liten skenant. Men fram till igår när jag släste på om detta så tror jag att en sochef har hand om såsorna. Att alltså en soschef. Ja, ha en sos kock. Ja. Så är det inte. Nej. Jag går igenom rollerna och det är många franska ordensbord jag inte förstår mig på. Ja. Ni var lite över senare. Ja, nej. Mest- och kocken Agust es kofier. Kallade personalen är ett stort kök för kökspringaden och formaliserade strukturen och rollerna i slutet av 1800-talet. Ja, ha. Så här ska jag vara Ivan Leon på sidan som ni sätter i krisen. Ja, det är f*ck. Ivan Leon. Ivan Leon. Den går en kostning av tasen i van länder. Kökshera kinspelaren har avgörande roll för att upprätthålla ordning och samordningen om att upprätta en strukturerad command och kedja och tillälla specifika roll och ansvar som råd nivalliga till vad i kommunalistinmedlem. Ja. Vi tar ett funn. Vi tar ett funn. Ivan, ni sätter jag. Vi tar hejarkin uppifrån. Det är riktör, det är kusin. Och det är köks, det är riktörren. Han har låg ingen mått, hittar det bara högsta skifan. Kff är en producent i film sammanhang. Men köksmästa det var? Nej. Sen har vi köftikusin. Ja. Kökschefen. Ja. Och det här är personen med visionen. Det här är regisören som bestämmer med nyn, vad som ska lagas och hyr. Men som inte är heller verkligen lagar maten. Om du går till tagtailer och skästerren, då är det inte han som faktiskt står och kökute låga maten. Han är väg och lagar något bort hus med ptfe, för tv4-spengar. Men han är fortfarande kökschef. Jag fanns ta för visionen. Ja. Han är ett som han kan träva som hittar det på i Jorden. Så här nu för jag ska ta en torsasjut. Sen var han i väg i Jorden annat. Rita han inte ens skiten. Nej, han sätter något. Jag har gjort väl någon slags modell. Nej, men sen var jag inte där och byggd. Nej, du menar att han mjurade inte bygde. Nej. Nej. Nej. Nej. Nej. Nej. På 3-deplässig här kin har vi person som inte hela lagar mat. Nej. Och det är just sochefen. Den gärna massa personer. Det är en 3-pärs som inte hjälper till eller hur. Ja, så här ska jag vara givandlinjan. *Rinne* Jag hoppas att det kommer nämna honom många gånger till. Ja, vi får se. I ålen ingår att leda kökspersonen övervakar matlagningen samordna, arbetsflödet, upprätthållakvalitetskontrollen. Det är samma som det är kökskoraktära. -Denna person har ingen vision. -Ja. Det här är ett tag till att höga hand. Som bara igen och för. Sen kommer vi till de första personerna, lagar mat. Stationskockarna eller linje-kockarna. De ansvarar för en stationinköket. Och bestämma över några juniorakokka eller som ned den på franska komi. -Chef. -Komi. -Komi-Chef. -Ja. -Finste station avdelningar har ett stor kök. -Jose, fisk, kött. -Portatis. -Kall köket. -Den har vi en sallad kallskjökka. -Kall skjökka. Men ofta en sallad och helt rätt. Men när personalen, vi hänger personal som heter sallad. Vi har en kallskjökka. Kall skjökka gör alla rätt som inte vähmns upp för Saving. Hanterar kött, fisk, skaljer, tajna, paterer, skit. Station två. Vam köket? -Var kan man hitta det här? -Märkjutt. -Rilkok. -Gör en sallad kok. Fisk kok, soppkok, kjöttkok. En sallad kok. Det är nu som jag får visa upprätelse. Här står det på en sida som heter Lussi i nivå. Sallad kokken har en viktig position i köket. Eftersom handlaren var det inte så mycket erfarenhet, är sallad kokken ofta också sochef. -Såchef betyder inte så sallad kokken. -Ja. Såskokken är ofta sochef. Den 3-diosistavleringen i köket är det särsköket. Där har den patissier, som kunditor, en bulanscher. -Än bulbaka. -Än bulbaka. Och en konfis. -En konfis. -Konfis. Eller en glässe. En glässkok. När det är ju inslugd, det ska vara mycket franska. -Än konfis. -Det har vi en konfis. Det var personalen i köket, men det har vi naturligtvis köksassistent. Dör, lärlingar, diskar. Och så vidare. Uniktig stor restaurantjökt, som vi har på stort totella kristlingsfratyg, kan också finnas en stikmestare. En kucinerde personal, som personal kok, en formier, en ungs kok, en friterré kok, en torier, en deg kok, en kokottier. -Än kokottier. -Ja. -Än de är väldigt kaffet. -Äg kok. Om det fick välja med en halvade sarrålla, är det ett restaurantjökt? -Äg kok. -Äg kok. -Han har du jobbat det där stangen? -Nej, det har inte gjort. Men vi ska ingen sköpa också, att alla de här råderna finns inte i alla kök. -Än går till bulanskottetjökt, så då har de väl inte alla de här råderna? -Ja. -OK. -Men de måste göra det kanske, utan att du har mer vettet. Detta handlar om stora fina kök. Det är en franskt tradition där franska stora kök, stora hotel, lyckstrastranger, lyckskrissningsfartyg. -Jag är där. -Ja. -Japp. -Hav vi fått med allt. -Ja, det var. -Vad är det? -Od då är programmet slut. -Ja. Jag tackar mycket för den här faktan om kokatten. Jag tackar lite extra, för jag fick lära mig om helion. Det här är kud, kursen i franska. Vi är tillbaka med en vecka med nya fläschersvarer på frågor som ni skickar i intäderäsen. Fräga, snabbla annorlunda, skommans, punktes. På återhörende och ha det så himla bra. Påus, komm, hejdå. [MUZYKA]