Avsnitt 19 - Vägen till globala affärer för små och medelstora bolag

[Musik] Många företag har väldigt bra här i Sverige. Jag tycker att det är räckerlig som man får ska gå på export för att det är ju riskabel, det kostar pengar, men alltså det är ju kul, framför allt. Det kan ge pengar också, om man gör det på rätt sätt. Jag ser ingen anledning till att inte försöka exportera om man har produkt som han kan ta ut de nas. [Musik] Välkommen till ett nytt avsnitt av BusinessWidens podcast. I den här podcasten pratar vi om hur svenska företag kan bli ännu bättre på göra globala affärer. Och just idag ska vi prata om SME. "Smål en medium enterprises". Vi ska alltså prata om hur små och medestora företag kan göra ännu bättre globala affärer. Mitt namn är Kristoffer Sjötkvist, och med mig i studier har jag Helene Rönholm. Välkommen. Tackar, tackar. - Vad jobbar du med? - Jag jobbar med de globala affärsutvecklarna på BusinessWidens. Vi som sitter här i Sverige och förbereder på laggan. Jag läste i briefen här, då har en otrolig massa titlar här. "Head Global Business Development SME En Going Global Initiative". Precis för att vi jobbar med våra traditionella små medelstora bolag. Men sen har vi också ett uppdrag det vi har med Startups och Skylapse inom ett uppdrag som heter "Going Global Initiative". Om vi bara börjar med de här definitionen nu, det är ni kallar små och medelstora företag. Vad är definitionen för det? Vi följer ju en EU-definition som säger att vi har med SME små medelstora företag. Och det är bolagen upp till 249 anställda eller 50 miljoner euro i årsomsättning. Där har vi vårt tag som jag och mig i Sverige. I dag ska vi pratar ut genom hur de här bolaget kan få supportstöd och hjälp med att komma ut i världen och göra ännu mer affären. - Och framför allt inspiration. - Spännande. - Välkommen. - Tack. Helen, Sverige är ju en relativt liten marknad. Vi har ju 10 miljoner invånare. Vad är det andra för själv man använder för att inspirera företag och gå ut på export? En viktig del är ju att vi är ett ganska litet land och för att växa så måste man gå utanför våra gränser. Det är ju ett av de uppdrag som vi har från UD, att vi ska växa små medelstora bolag framför allt. Vi har stora bolag, men vi måste växa de små också. Skal man växa de måste man gå utanför våra gränser? Nästan 2500 företag kommer ni kontakt med varje år som har intressanta frågor om hur de skulle kunna bli ännu mer globala och göra ännu mer affär. Vad är de vanligaste frågor när de ställer? Man har ju oftast en idé än vi träffar de här bolagen, det är att de ringer in till oss eller att vi träffar dem på ett seminarium. Och då har man ju tankar på det här med internationalisering och man är oftast väldigt nyfiken. Men det man oftast pratar om är ju hur man väljer marknad. Det finns ju liksom en uppskär olika marknad, men hur ska vi att jag väljer ett marknad? Så det är en som fråga. En annan fråga är det här med tullar och certifieringar och är svårt. En tredje fråga är oftast vad kostar vi råd med det här. Och hur många måste jobba med det här eller kan man göra här lite med vänsterhandeln? Och ni har ju. man smålkar tips då för hur man kan ta sig vidare det här. Det har ju bland annat en digital rådgivningsguid på en webbsida. Vad är den heter? Online Steps-Texport. Vi vill ju att alla bolag ska ha möjlighet att testa sina förutsättningar. Är liggen nu så att jag har möjlighet att börja exportera eller har jag kvar någonting innan? Är min produkt färdig? Har jag mina färsplan? Lite de här sakerna som måste finnas på plats redan? Och då kan man gå in och titta på Online Steps-Texport om jag har rätt förutsättningar. Man gör en resesment innan när man svarar på lite olika frågor och sen får man förslag på vilka modulerna som finns i det här verktyget som man ska genomgå. Och efter det som kan känna att nu har jag ganska bra koll, det jag skulle vilja hjälpa nu är egentligen kanske finansiering. Och då finns du olika aktörer här i Sverige, ECO, NS, ECO, Allmi som kan stödja med finansiering. Och då kan vi peka på vem man så har kontakta beroende på vad man sitter i Sverige. Som jag tar den här digitala guiden och så får jag en känsla att det här är inte superspännande, det här vill vi göra. Antingen av finansiella, skälla eller av något annat skälla att vi vill gå ut i världen. Då ska jag välja marknader. Då behöver jag ju experter från hela världen, men hur gör jag den analysen eller hur hjälper ni företag gör den analysen? Vi har ju då globala färsutvecklare som stödjer bolagen, och de här personerna i mittin har ju en enorm erfarenhet av exportstidigare. Många har jobbat i bolag, att exportchefer, VDR, så att de har ju en bra förförståelse för hur du som företag sänder när du sitter där och funderar på vad ska jag gå vidare. De har själv gjort fel, de har där gott snett och de har lyckats så allt möjligt. Och du är väldigt viktigt för förförståelsen. Så att vi har tagit fram en process, vilka olika steg man behöver för att lyckas med sin export, för att det vi vill är ju att du ska hitta rätt och lyckas. Det är ju liksom det som bussingsviden hjälper företag med egentligen. Och om vi då är just att välja marknad, vilket toftas sig kanske någon av de första frågorna, så har man ju en hel del kriterier för vad man vill någonstans. Vad man har för produkt, vad är jag vill någonstans? Jag kanske redan exporterar till någon marknad i dag. Och det här tycker jag bra, de här grejen tycker jag bra, men det här vill jag lägga till. Så att det är viktigt att man liksom har lagt upp en en kriterier i lista innan man träffar oss lite gärna, vad är det som är viktigt för mitt företag för mina produkter? Och sen så kan vi då hjälpa om att egentligen på ett enkelt sätt strukturera upp det här så att man väljer, man kanske då kommer ner till fem eller tre marknader, så man ser den väljer mellan. Och då kanske man sen måste ta kontakt med de här marknader ute sen hos våra kontor egentligen. Och nya utspidningar på 45 platser runtom i världen, den där ni supportar svenska företag når de ut och gör sina färdar. De här kontoren hjälper också till på ett internationellt sätt att få företag och hitta in i Sverige. Ja, precis. De har det som båda i hoppen kan man säga. Ja, vi har ju liksom uppdraget både att ta hit bolag, men också att få ut de svenska bolagen, så att vi har ju helheten. Och det är som jag tycker är intressant just med våran verksamheter som globala färsutvecklar, att vi är ju lite gärna början på den här processen, att vi hjälper bolagen här, förbreder dem och sen där de står där, det de ryggsäcken och liksom ska ut över gränsen. Då kan man ta kontakt med våra kontor, eller någon annan aktör för den delen också, men att vi kan hjälpa de hela vägen ut tills man börjar på en marknad, ettablera sig där. Och sen kan man komma tillbaka till oss och diskutera nu, vill jag gå vidare till nästa marknad, då kan man diskutera förutsättningslöst en ny marknad och så fortsätter man ut där. Så tanken är att vi kan hålla dem i handen hela livsidor egentligen. Jag är ju själva antipenör och har startat 4-5 företag. Direkt när jag börjar tänka på export så tänker jag att man kanske ska gå in i Norge, men de är så annorlunda där hela målgruppen är annorlunda. Jag kanske ska gå in i Danmark. Nej, jag har hört att de är så jäkla hårda på förhandla om avtal och att de är en sånt trading nation, så det är svårt att göra bra färd där. Och sen så finland är det kommer vi språkförbistningen varför svår. Och där någonstans har jag blokert mig, och så är välja nästa kvar i Sverige. Hur tänker du. Ser det som en krydda istället? Det är ju jättekul att komma att träffa andra kultur och gör med. Det klart en utmaning för det annorlunda. Men tror du att många företag blokerar sig bara genom att titta på de närmaste grannländerna. Det kanske är ännu lättare att gå in och göra färger med ett europeiskt land, någon annanstans, eller att göra färger på andra marknader. Jag tycker det är lite gammal modigt att se det så. Jag tycker att det där hade vi kanske för tio, tjugo år sedan. Då tycker man att det var läskigt att gå ut om land som man var rädd för språk och sådana saker. Men i dag har vi träffat bolaget. Det många är väldigt bildare, har res mycket, har jobbat utom land. Den kulturella delen tycker inte jag är det som är svårigheten idag. Utan här är de här små detaljerna lite granna som man pratar om. Men jag tycker inte att man är redo att gå ut bara för att det finns en annan kultur. Jag tycker att det finns ett intresse. Och också lite så här att klicka av i boxen att gäss vi har gjort affärer i Ryssland. Det är lite tufft. Jag tänker också att i många företag som hamnar i export sammanhang lite ofrivilligt. Fack i så att folk hittar deras online affärer, att folk köper as produkter och helt plöskligt stommar ett läge där man har fått stora efterfrågan från ett annat land. Absolut. I dag är den globaliserade världen i livet. Så blir man ju kontakt där man står på en messad till exempel. Om man träffar grannen där som förslå att när man börjar är tysklig att vi jobbar där det kan hon bra. Och sen börjar man därför att det är lärt ju bra. Och det är viktigt att man gör återigen som vi pratar om att göra hemläxan. Och titta också på vilka produkter har och vad är förutsättningar. För det kanske är så att tyskling funkar. Men det kanske är så att Frankrike skulle funka ännu bättre för att de har en större efterfrågan på din produkt. Så att det ändå är viktigt att man tänker till att det blir rätt. Och sen där när vi pratar e-handel så är det väldigt mycket lagar och regler som kommer in. Så att även om du kan beställa en vara online så kommer jag ändå det här med tullar och certifieringar och logistiken in. Så att det är ju egentligen samma typ av export som när man kör med lastbil och kanske hittar en distributör. Så att det enklare på vissa sätt att hitta kunder. –men annars är det ungefär samma process. I de små medestora företag i Sverige finns det ett otroligt starkt innovationsklimat. Inte bara på produktsidan, utan också på tjänstesidan och digitala online produkter. Kan ni hjälpa till med den typen av produkter och tjänster också? Vi hjälper till både med produkter och tjänster. Historiskt har vi kanske hjälpt till mer produkter, men att tjänster kommer mer och mer. Det är ju lite beroende på i vilken kungrupp man befinner sig också. Vi som globala färdsutvecklar är uppdelade i roka kungrupper. Vi har indagstjöles, VCT, Live Science, VTL, Automotive, till exempel. Vi känner att de här kungrupperna är ganska specifika. Och när du är ett bolag som är fram tungt, du har tung innovation. Då vill du kunna prata med de lärder på latinitierna. Vi vill att den här färdsutvecklarna ska fatta vad vi går igenom och vilka svårigheter som vi möter. Kan man då som färdsutvecklare ha den erfarenheten? Jag kan jobba till ett sånt företag tidigare, kanske pluggat just den ingenjörsindriktningen. Då får du ett helt annat förtroende. Därför har vi delat upp det så och tittar man till exempel på Live Science. Det finns också mycket tjänster inom till exempel. Då är det i vissa våra utvecklare som jobbar speciellt med den här delen som är speciellt duktiga på det. Så att kunna möta det som kunderna efterfrågar och det blir mer tjänster, så måste vi också svänga om till det. Så att vi får ju ställa om man ser till den efter vad kunderna efterfrågar. Många lyssnar på det här podcasten, då mer är ju just företagare som sitter och funderar på export. Med tjänster företag som har en rent digitalisellt produkt. Det vill säga en AI-lösning för någonting eller en app som uppfyller en viss funktion eller ett slags system som hjälper industrin. Att effektivisera någonting eller en B-i-lös, Business Intelligence-lösning för att samla data och där bättre slutsatser. Vad gäller för dem när de ska utexpertera för de behöver vi faktiskt inte fysisk skicka några produkter. Vad gäller det här med digitala produkter? Men det gäller också att de hittar kunderna. Där är ju utmaning enligt. Hur hittar kunderna och hur tar betalt? Det är två såna här fråga ständningar som vi oftast fastnar in i vi pratar just med de här bolagern. Så att de har ju andra typer av utmaningar som är på en liten annanivå än just att skicka en produkt. För vi fick en lite fråga dig inför den här podcasten och då var just en fråga kring om jag har en digital produkt. Som jag faktiskt har tillverkat i Sverige och programmerat den är väldigt selvar och den är bra att använda inom industrin. Det finns ingen flytt kostnad på den. Det finns ingen lag i kostnad. Den är ju rakt digitaliserad. Den går ju att sprida hur mycket som helst av. Har jag fortfarande tullt på den till exempel? Det kan du ha fortsatt och du kan ju framförallt ha licens kostnader och sådana saker som man måste titta in på. Just det här med i, det blir ju väldigt viktigt när man pratar om sån här lösningar och där måste man ju gå in och titta på varje specifiktfall. Kan det vara så att det lönsamma för mig att sätta upp ett nytt virtuellt kontor i Tyskland och sälja produkten därifrån? Absolut. Det kan vara en lösning. Så att det är väldigt svårt att säga så där generellt sätt att så här funkar det med och i eller så här funkar det med utan det är ju varje specifik affär. Du är ju då menar lite gärna med det här att det är väldigt lätt att gå in och googla och titta på saker och försöka hitta en lösning. Men det kan vara bra ibland och som verifierade där man har tittat på där att ha jag tänkt rätt här och har jag tagit in alla olika delar. En sak som vi tittar på nu till exempel, det är det här med styrelser. Vad har jag för ansvar när jag är leda mot en styrelse när företaget gör affärer kallar lompor och det går fel? Det är en sådan här sak som man kanske inte riktigt har tänkt på först när man börjar göra en satsning. Så att vi försöker och vidiga vårt skåpligt i gärna med att ha mer olika moduler eller utbildningar, att erbjuda, för att det blir fler och fler komplexa frågor och företagen blir mer och mer kreativa för man vill säga. Går vi tillbaka ett antal ord och var det liksom att man producerar, man har den lastbil och kör man över gränsen liksom. Men nu hittar man ju alla möjliga olika vägar och då måste vi också hänga med. Men jag skulle säga att det är svårt att vara generell, utan jag vill verkligen som hjälpa varje företag och skrädda kyssvaren. Det känns som att ni har en perfekta matrisen där nästan tre dimensionell vad det gärna är. Eran regionala uppdelning i Sverige ni har ju ett team i Väst, Öst, Nolosyd, den är total sitter 26 personer eller? 30 timmet. Det har vi sagt att man ska kunna nå en global affärsutvecklare vad man är en sitter i Sverige. Vi ska inte. Man behöver inte sitta i en storshadsregion om vi ser så, utan vi har ju upp i norr ner till tysyd och det ska vara inte vara så långt att hitta en global affärsutvecklare. Sen finns det ju liksom digitala hjälpmedel, man kan köra möten via Skype och sådär, för det kanske är så att den utvecklaren som du behöver prata om är kanske sitter i skåne och du sitter i Skellefteå. Då får vi lösa det på ett annat sätt, för att du viktiga att du får den hjälpen och den, vad ska jag säga, den diskussionen som du kräver. Då har vi det lokala perspektiv till Sverige där vi kan få närheten till de här rådgivarna. Sen har vi då era en industriexpertis. Hur berättade du tidigare när den uppdelade i sex olika segmenten? De sitter sprida över Sverige så att säga, så att vi kanske har en person som är väldigt duktig på gru som sitter upp i norr, som sitter i industrissängvänta där uppe, men sen kan det vara ett bolag mer söder ut som har samma frågor. Men då kanske vi först kopplar in den här personen för att se, är det den här personen som ska prata, eller är det någon annan som är bättre lämpad? För alla har vi ju i timmet olika erfarenheter och olika fördjupningar som vi känner att den här bolen den ska nog ändå gunna. Och så här slutligen har ni då de här, man kan alltså säga handelskontorer runt om i världen. 75 regioner där ni finns representerade med ett svensk team som då hjälper de här svenska företagen att göra kontakt. Näten hjälper till med lokala avtal. Vad är det mer man kan få hjälpa? Distributorer kan hjälpa till med rekrytering och kontorsplats. Man kan göra du del i gens, alltså vi har ju liksom en jättedred tjänsteportförlig egentligen som där vi ska stödja vilket bolag som helst egentligen. Och det viktiga är att man känner att även om man har kontakt med en globala förutvecklare i Sverige så ganska så snabbt imponer vi bara tittar på marknader och frågeställningar så ringer vi ihop ett kontor, så att man får prata med person där nere och höra. Hur funkar det nu då i Sydafrika? Vad är det de här bitarna? Så att det är inte så att det är liksom stängdas kort mellan Sverige i utlandet. Utan att ganska snabbt så kommer det in och det tror jag väldigt viktigt för att man ska få den här det förtroendet och få svaren att man kopplar in marknaden ganska snabbt. Ja, i det här podcasteringen så är vi intervju att de här kontoren är i Mexiko, USA, i Tyskland, i Kina, i andra IPAC-ställen. Och då alla de promoter är så klart sin region. Men det känns ju väldigt viktigt också att få det här neutrala rådgivningen från början. Ja, det är lite det som är våran fjärderheten för att säga att vi är neutrala. Och det ska bolagens sedan att de kommer till oss och diskuterar marknad. Då är det inte så att vi har favoriserat om marknaden. Vi tittar på förutsättningarna som bolaget har, vad de vill, vad de har för ett produkt. Och sen har vi som jag pratar om 10 råden, en matris som vill liksom sätta in olika kuterier i mig. Sen kanske du kommer ut att det är tre, fyra, fem marknader som är väldigt intressanta, som har de här sakerna, de här sakerna, och man kanske måste in och titta för djuren. Man kanske gör en marknad som har lyst på de här marknader, fracetna, men det är nog de här två marknader vi ska titta mer på. Och sen kanske man går in på någon av de här marknaderna, och sen ska man kunna komma tillbaka till oss och känna att vi fortfarande är neutrala. Vi tittar på bolaget, vi blir deras flängda arm och deras. Vi buts ju in, vi pratar ju om deras ekonomi, hur de ska satsa hur i sig ettablinjens kalkylen ut, hur mycket de måste investera när går de break even. Det här är ett jättebra dokument sedan, exportplanen som vittar fram just när vi pratar i bolaget. Att ta med till banken, eller till all mis, men visar på att det här ser mina fär ut när jag ska gå utomlands. Jag behöver låna såhär mycket och här, och jag på noll igen. En stor del av ett uppdrag är ju dels funktionerat av staten där ni har som uppdragat hjälpa svenska företag att glubbarisera. Men det finns också tjänster man kan köpa till utanför det. Hur ser det först? Hur långt kan jag komma och bara få hjälp utan behöver betala någonting? Vi har ju bland annat online-steppsexport, den är kostnadsfri, vi har den kortsningen där vi hjälper att ta fram en exportplan, den är också kostnadsfri, så det är som skerare med i Sverige är kostnadsfritt. Men sen är det så att många bolag är ju van att göra allting själv. Man är vd, man är hovär, man är sekteterare, man gör ju allting på sitt bolag. Och man tycker att det här är ju det jag ska kunna klara av och gå in i Tyskland utan att behöva stöd. Och det kanske är så att det kan vara bra att göra den här marknadsanalysen för att färifera att man har tänkt rätt, och då tänker staten så här att om vi kanske pensionerar det här med 50 procent, så att vi liksom pushar om att testa och göra det här, så kanske vi kanske kan få igång flera exportafärer. Så därför har vi en pensionerad tjänst som löper över hela världen där små bolag får möjlighet att köpa ett uppdrag som är skrädda skydd efter deras behov, så att de kommer igång helt enkelt. Vi lever ju en värld som globaliseras allt snabbare på något sätt så borde ju det inne. Men det bära att affärskulturer blir mer att lika dana, att avtalsförhållanden börjar bli allt mer lika dana och att affärsättet också globaliseras stämmer det. Eller hur upplever du världen som affärsplats? Ja, men man kan väl säga så här att inom EU så har det blivit mycket enklare att exportera nu. Där har vi liksom mycket lagar och regler som gäller generellt. Jag skulle säga att fortsatt om man ska till östropa till exempel så är det ju väldigt mycket specifika lagar, tullar och regler som gäller och ett allställningsabtal till exempel. Det måste man i stämma av med en jurister borta för att se att det stämmer med det deras lagar på rätt system. Men det man kan säga är väl att det är enklare att ta reda på vad det är som gäller. Tack vara att det finns mycket på nätet. Vi har ju också en avdelning av med export teknik som kan stöda i många såna här frågor. Så att det är lättare att ta reda på det, men jag skulle ändå säga att det finns specifika saker som skiller marknaden i frågan som man ändå måste ha koll på. När man tittar på marknader, så är det klart att med 10 miljoner in månader i Sverige, så jämfört med det med dryga miljarden i Indien och dryga miljarden i Kina, det känns ju som superintressanta marknader. Särskilt om jag vill sälja en tjänst eller en produkt. Hur hjälper ni företag in där? Ja, det är ju väldigt stora marknaden. Man måste ju ha gjort sin hemläxa som vi säger och tittar på att klara man av också. Skulle det gå bra så kan du ta fart i hjälp. Så att där det gäller att titta lite gärna varma för kapacitet här. Hur ser produktionen ut? Vad finns det för möjligheter? Man måste lite gärna mätta munnen efter massäk, tycker jag. Och titta på en marknad som passar mina produkter i det skirett jag står nu. Sen kan vi alltid utveckla det var det lider. Har det haft en digital produkta, har det inte utvecklat en sekund, har det ju verkligen velat få in den på en kinesisk eller indiska marknaden? Men vilken konkurrens? Det får man ju också ta i bäckande att i de här marknaderna är ju kanske konkurrens en större än vad det kan vara på en annan mindre marknad. Det kanske är liksom lagom stort för dig som företagat växer. En annan sak som jag har också ytterligt punkterat, naturligtvis så ska vi stötta bolagen och inspirera och hjälpa dem. Men vi har ett lika stort ansvar att säga nej. Att halå ni är inte riktigt färgen. Ni är inte klara med era färsplan, ni är inte riktigt färgen med er produkt. Utan vi skulle kunna vilja att ni tittar lite mer på det och kommer tillbaka med talvor. Och det känns ju super skönt för det är ju den typen av besked som skulle vilja ha som företagare. Att inte behöva begåra med misstagen utan få nej eller de här tipsen hur man kan göra annorlunda direkt innan man gör det. Precis, och det är väldigt viktig att gå igenom också när man ska göra en exporta för att man har ett kapital. För det kostar pengar att gå upp export. Alla reser, sälfikat, logistik och hela den riten. Att man har med sig sin ledning, styrelsen, att de säger att yes vi ska satsa på var det vilket land nu kan vara. Och att man har tiden. Att man har resurser som ska jobba med det här, för att det går inte att göra det här lite på kvällstid. Skal man göra en satsning då kräver det att man har resurser som jobbar på heltid med det här? Helen, du är själv drivit företag. Och till och med att starta ett bolag i Österuppa på 90-talet. Kan du berätta det igenom det? Ja, haft förmånorna och att med och i början när två bolag har startat igång i Kleina på 90-talet. Och det var ju naturligtvis att bryta en ny mark. High-chaparall kan man säga. Kan du berätta vad det är för företag? Nej, men dels var ett företag som gjorde kättsjupp i Söldrar och Kleina. Jochbars, eller vad tror du om det? Tjumark. Tjumark heter av. Det är bolaget finns kvar än det är jättestort, jättefint bolag. Och det är intressant på den tiden att vara där neren när man bryter ny mark, det är ingenting som fungerar. Hur man kommer ner med det svenska tankar och ska förda in det och få de som jobbar på fabriken att tänka likadant. En enorm erfarenhet med det vi gjorde där nere och det man tar med sig hemmet att det funkar sig himla bra här med Sverige. Nästan lite välbra, så att ibland är det funkar där hemma så refulterar man inte över att man får in ett avtal eller att någonting funkar. Men där nere, man kämpar och kämpar om man får liksom inte genom det här avtalet och sen är det väl går igenom. Man står där med blodsvet och torrar och det är så en känsla. När det gjorde det, ni exporterade inte från det krajna, utan ni levererade ju lokalt. Eller ni tillverkade och möte den efterfrågan som fanns på den nya krajna. Skapar den efterfrågan och fick catch up i det krajna som nästan inte fanns tidigare. Man hade en sås tidigare som man jobbar med, men catch up blev lite nytt. Vad en produkt som man nåde till alla hemmet egentligen. Men han ser hur fick ni den i den? Ja, det känns inte som den första färsedena får du huvudet. Ja, vi åker inte till det krajna, de har ingen catch up. För det första jag hade tänkt på kanske var att ta svensk catch up då, exportera den i att ju krajna. Men det är inte den ni gör, utan ni åker ner dig. Men om du tittar på svart i orden i söder av krajna så förstår det förutsättningar för att odla grönsaker. Jag förstår. Det andra bolag, vad var det från dig? Sen var det ju en flygkatingenhet i Ukraje i Kiv på internationella flygplatsen under L.S.G. Skajchefs där vi startar en enhet som skulle leverera till de internationella bolagen. När man har en bricka eller ätermat uppe på 10 000 meter körd så får ju ingenting hända. Utan från slakter i till brickas så måste man ju hålla skyldsedjan. Och det är inte lätt när man pratar med nu kränskulskås som inte ens har skyldbil. Utmaningarna på en flygplats med alla regler som finns internationellt sätt. Med Ukrajska bolag som vill in och kunna leverera där också en overhör konkurrens. Kan det berätta om några av de misstag som ni gjorde som entreprenörer där ni lärer någonting verkligen? Man kan säga så här, det finns en svårighet framför allt i Ukrajna och det är väldigt mycket mer om olika departementen att få genom olika. Till exempel brandmyndigheten när man ska då få godkänt att starta en fabriks som måste man ha brandsäkra till avbyggnaden. Och det kräver en hel del diskussioner med de här bolagen eller med förmännen för brandmyndigheten att få genom att få den här runda stämpen med det specifika namnet på så att man kan öppna. Det kan vara så att man får en ritning för hur man ska ha sina brandslangar och brandsläckaren. Sen på dagen när man gör den här inspektionen så måste man flyttas en slang 50 meter mycket som såna här grejer som man inte riktigt förstod varför. Man måste ha en engels tola mod. När Ukrajna är i dag ser du någon skillnad idag på. Har den marknaden också utvecklat stå till positiva eller hur slubber du? Jag satt ju som handelsäkerterare sen för under 278 i Kiv och hjälpte bolag att komma in på den marknaden. Och mycket av de svårigheterna som bolagen kom till mig då hade jag mött tio år tidigare. Och det är ju att det tar ju en enorm tid. Det är väldigt svårt med tolare och certificat. Alltid måste vara enligt regelboken till punkt och pricka. Sen är det en annan svårigt som jag såg ju kränav också att det kom små bolag. Ett barnkläddesbolag till exempel kommer att göra bodys här och barnklädder. Och kom då och vill göra små serier. Kan vi göra hundra bodys? Ukrajna är ju fabrikerna enorma. Man har dra inte gången på att produktionen inte är hundratus som ska göra sig en batch. Så att få rätt bolag att komma in på en sån stor marknad som det som är kräna är med 50 miljoner imånare. För att man kanske skulle ha gjort ett bättre förarbete här hemma i Sverige när man kom ut dit. I dag får jag min linkning profil så får jag massor med att börja från just det kränska företag om att utveckla IT-tjänster. Är det enormt duktiga på det? Ja, med det. Så har vi något utbytigt där när man kommer ner som svensk företagar också? Det finns många bolag som faktiskt har sin utveckling i kräna. Det finns ett enstad som inte skärkov där man har många universitet. Man är väldigt duktig på de här delarna att utveckla. En sak jag kan säga till att kräna har börja är att man är duktig på att utveckla och man säger till. Man säger att absolut vi kan utveckla det men vi skulle tycka att vi gjorde så här också. Som svensk företag så får det en lite motug i att det här är bra, men det skulle kunna göra sig här istället. Det är det man vill höra för man kanske inte riktigt har koll på hela den här processen själv. Jag tycker det här blev ett utmärkt exempel på eranfördjupade kunskap på olika regioner. Och jag tänker att det är precis som tärman vill veta. Och det här har ni runt om i världen. Först all den här rådgivningen som man kan få i Sverige. Är det något mer som du skulle vilja uppmana svenska antripenörer och företagare eller styrelser i svenska bolag att göra? Nej, men jag tror att man ska så här brukar jag se att många företag har det väldigt bra här i Sverige. Jag tycker att det räcker liksom. Jag har min mya, har en bra årsanslutning. Vi åker till Mallorca, jag köper en fyrgjulning till sonen. Det räcker liksom att försöka gå på export för och det är ju riskabel, det kostar pengar och hela den biten. Men alltså det är ju, det är kul framför allt. Och man får ju liksom en större erfarenhet. Vilket är också är väldigt viktigt. Så jag ser ingen annan till att inte försöka exportera om man har produkt som man kan ta ut dem. Och jag tänker också på att konkurrensa från utändska bolag kommer öka i Sverige också. Så man kanske inte står där om fem år och varje helt rörd på sina. Det är det där fast som väldigt intressant. Aspekt, som du säger nu, att vi nästan blir kanske lite utmottade ur Sverige för att komma in nya tjänster och produkter. Vi måste bli bättre. Vi har inte tid att sitta här längre, ni måste ut i bolaget. Vi måste ut och lära oss internationell business. Avslutningsvis då, Helene. Jag antrar att du springer på ett roligt mycket företag som du brinner för och känner har större potentialen. Vad de faktiskt får på sin hemmamark. Svenska företag är ju jätteduktiga. De har ju jättefinnat produkter och en hög innovativ nivå. Sen är det så att alla bolag ska ju inte gå upp export, vissa är ju ämnade bara för den svenska maten. Men det finns ju väldigt mycket svenska bolag som ska gå på export helt klart och som kanske inte har insett det än. Men för att ge dem lite knufforhyggende, så är det faktiskt så att svenska bolag eller vårt varumärke Sverige är ju väldigt högt ansett utomlands. Vi ju kända som affärsmän att vara nånting att lita på. Vi betalar våra fakturer, vi levererar kvalitet, vi skickar våra leveranseritid och framförallt så är våra produkter med hög innovativ nivå. Det är bra kvaliteten, så att bara man säger ordet Sverige är utomlands så har man ju kommit en bra bit på väg med det. Så lite extra inspiration och rågerhyggen till svenska företagare som är på väg ut i världen? Ja, inga huskäkten, det är bra att köra den. Tack så mycket för att du har jättes information om alla de här kostnadsfria guidance och den hjälp man kan få. Jag visste faktiskt inte om allt det här och det inspirerar mig också som företagare och kanske söker lite grann av den här hjälpen, för det har ingen flora på det. Wow, nu kör vi, nu kör vi. Välkommen in på vår hemsida också. Business Sweden. Tack. Tack, vad kul att komma hit och berätta lite. [Tekstet för att skrattas]