Avsnitt 17 – Ny trender i tillverkningsindustrin –därför ritas tillverkningskartan om

Vi pratar oftast om smarta, transporter, smarta städer och så vidare, och där ligger vi ju väldigt välforsissionerade i Sverige. Men det är ju viktigt att se till att vi fortsatt är innovativa, det ska vara attraktivt att få leva startad växa företag i Sverige. Kina är världens första varu-exportör, men 40 % av kinas export kommer från utländska företag som har verksamhet i Kina, men nu börjar hända saker i tillverkningsindustrin. Välkomna till ett nytt avsnitt av Business Sweden's podkast. Den här podkast handlar om hur svenska företag kan bli ännu bättre på göra globala färger. Och med mig i studierna har jag Lena Selgren från Business Sweden, hon är chefsekonom och analyschef. Stämmer det, Lena? - Det stämmer. - Ja, välkommen hit. - Tack. - Det händer otroligt mycket spännande saker i den tillverkandeindustrin idag. Det händer väldigt mycket spännande och man ska inte glömma borta tillverkningsindustrin är ju faktiskt en ganska så andel av ekonominerna i världen. Och vi ser ju mer ökad grad av regionalisering där vi tänker Nordamerika, Europa och Asien, och särskilt att Asien tar position. Så två stycken stora trender. Det är att vi alltså tenderar att lägga tillverkningen närmare marknaden. Och den andra trenden, vad är det? Och det är att kina börjar växa till och börjar bli ännu bättre konsumenter av sina egna vart också. - Och mycket, mycket mer självförsorgande i tillverkningsprocessen helt klart. - Och du var ju analyserat det här materialet. Blanda annat så har det även en stor databas med datakring handlar runt om i världen. Var är det föreslutsatser som du och dina kollegor på Business Widendrar? - Ja, men det är väl egentligen tre delar i det här. Den första är ju just den att man ser så tydligt att sedan 2020 kina kommer ju mer i värdshandelsorganisationen 2021. Och sedan dess har Asien ökat sin handel inom regionen påtagligt från 38 % 2020 till knappt 50 % i dag. - Och innebär det här att för svenska företag som vill etablera sig och sälja mer i det pornasiotiska marknaden. Så kanske man bör ha närvar där också med tillverkningen eller vad är det? - Ja, det gör du verkligen och vi kan ju titta också i de andra delar som var hent samtidigt här i världen. Som att vi ser att kina kommer upp i värdekedjan och har mycket, mycket mer av sina egna insatsvar och säljer mer i regionen. Så ser vi ju att även i Nordamerika, inte minst USA, att det går mer och mer tillbaka att man faktiskt sådana till eller för se marknaden väldigt mycket mer regionalt. Så där har vi ju en 60 % av handelsanskin och regionen. Så vi ser här även i Europa, så har vi ju sedan ganska lång tid tillbaka haft en väldigt stor handel inom Europa. Och tittar man då på vad som händer och går tillbaka, varför är detta aktuellt att titta på nu? Ja, men det är att vi kommer från ett läge där vi har haft under 90-talet och framåt väldigt mycket av produktion som har lagt ut. Till låg kostnadsländer. Vi vet att lönan delen utgörna allt mindre del. Man automatiserar det för personer som jobbar inom industrin i dag och kan tänka att en läge del. Lönerna ökar ju också nätlands välstånd ökar. Just det så att den växande medelklassen i Kina kommer ju dels öka köpkraften, men också öka priset för arbetskraften när man ska tillbaka saker. Och det gör ju att du inte får samma värde av att lägga ut naturligtvis din produktion. Sverige har ju alltid varit framgångsrika inom automatisering av tillverkningsindustrin också. Kommer det påverka att vi får mer tillverkningsindustri kvar i Sverige nu när lönekostnaden alltid mindre del av finanskostnader? Jag tror att man ser det med också den här nya möjliggörande tekniker där vi har automatiseringen där ligger vi ju väldigt långt fram inom industrin. Det gör man generellt sett, men i särskilt när det gäller Sverige svenska företag. Men då har vi ju robotics och uppkopplade samhället connectivet. I interneta finns det hela den här biten och även additiv tillverkning, alltså 3D printing är enklare uttryckt. Och det här gör ju att man kan producera, kommunicera, interagera på helt nya sätt och det gör ju också att man kan skäda så mycket mer. Och det driver ju på tillsammans med att kunderna börjar ställa krav på att det ska vara kundanpassad, skedda, sytt och också tiden till marknaden, alltså hur snabbt du kan få det. Det kommer ju tillbaka, vilket gör också att vi ser den här tendensen till att man förse marknaderna mer regionalt. Sen har vi ju hela hållbarhetsagendan, hela klimatutmanier där man kan lägga till att det här ställ ju också krav på att du effektiviserar optimera i produktion. Och sen att vara närmare sin huvudmarknad gör ju att det också kan vara mycket, mycket mer skreddas i deletillämpar och nära kunden och också anpassa. Och det är ju en fördel. Jag tror att vi går in på USA. Lena, jag tänkte på det här när du pratar om Nordamerika nyssar. Det är ju handelshinder som är på väg och sättatsupptar. Är det också en drivkraft för mer regional? Ja det kommer ju vara en och hela det här vad man kallar märker, kantillistiska, tänkandet och som man särskilt har då från den amerikanska administrationen. Det är tillsammans med skattesänkningar som nuvarande administration gör. Det kommer ju leda till ett ytterligare tryck på att man får se mer och mer om marknaden. För svenska företag innebär det att man borde lägga ut en del av sin produktion. Just till Nordamerika då man vill vara på den marknaden, sätta upp ett dotterbolag där. Jag skulle tänka att svenska företag eller alla företag men ett globalt företag har ju alltid att vinna på att faktiskt vara närvarande i samtliga regioner. Om man är ett globalt företag helt enkelt så det är klart att edare när amerikanska marknaden så kan du lägga ut, men det finns ju en annan sida av det också. Det är ju att det har ju vissa risker med att anpassa till marknaden, kostnader, svårare att dra sig ur om någon ting skulle hända eller gå snett. Så det kan ju vara att du ska använda andra sellkanaler, men du ska på ett eller annat sätt ha ett fot av tryck på marknaden och vara närvarande där. Det behöver inte betydda att du har din egna tillverkning under vänner sig. I den här analysen ni håller på med på BusinessWiden så har ni just nu analyserat otroligt mycket data och vad händer i nästa fas? Nästa fas är som vi faktiskt alltid gör på BusinessWiden är ju att inte viva företagen pratar med dem som faktiskt agerar. För vi kan ju titta på datan och göra tolkningar av det, men att få in insikterna från företagen och också ställa frågorna hur tänker ni fattare lokaliseringens besluten är en jätteviktig del i alla analys som vi gör? Hur skulle Sverige ytterligare kunna öka sin konkurrenskraft inom tillverkning om man ska förlägga ett lokal tillverkning här? Ja, mycket av det är ju att fortsätta och vara bra på det vi redan är bra på att stärka uppdär, sen har vi hela tänket sitter väl mer eller mindre i svenska företags. Och smarta lösningar, vi pratar ofta om smarta transporter, smarta städer och så vidare, och där ligger vi ju väldigt väl positionerade i Sverige. Men det är ju viktigt att se till att vi fortsatt är innovativa, det ska vara attraktivt att faktiskt om man tar hela linjen i det bo lever att starta växa företag i Sverige. Och att jag säger det beror ju på att när vi sen går ut på marknaden från svensk sida så är ju hälften av vår export från Utlandsägda bolag, så att attraktiviteten här är ju väldigt viktigt vi ska vara innovativa. Lena, förutom att du sitter och analyserar man som är data så vet jag även att du träffar mycket politiker, du träffar mycket folk från näringslivet. Hur ser det samarbetet upp till Sverige idag tycker du? Jättebra, skulle jag säga. Det är en styrka som vi har, vad vi kallar triple helix, alltså vi samarbetar och samverkar mellan de här tre partnerna som då är det offentliga, akademien och näringslivet. Och där inte minst dåförbissningsriden som är Sveriges handelsinvesteringståd, vi har ju en otroligt viktig roll att se till att det här stärks än mer. Och där tror jag också när vi går ut i världen att det här gynnas väldigt mycket för att vi arbetar redan på det sättet och något vi också kan ta med oss ut. Jag läste en av era rapporterat enligt Komerskollegium så har jag varit hela 30 % av alla jobb i Sverige direkt eller in direkt kopplar ett utrikshandeln och framför allt att jobba inom tjänstesektorn. Är det växer det här eller hur? Det växer naturligtvis och vi har en väldigt stor potential här just när det gäller vår underligande i. Industrin, innovativa, men där vi också ser att de här möjligheterna med den möjliggörande teknikerna så finns det egentligen en digitala transformationen av industrin. Där klart att här finns ju en möjlighet för att säga om vi annamma den här nya tekniken och kan öka vår produktivitet. Kommer det ju friöra resurserna, tydligtvis. Och skapar man då nya lösningar och systemlösningar och mer av tjänster paketerat till marknaderna ute även globalt så kommer det ju innebär att vi har en möjlighet att öka vår tjänsterexport. Så vilka fler trender är det som ni har sett när ni tittar igenom det här första delen om materialet? Den tydliga trenden är att det är inte låg kostnadsländerna som drar på det sättet, utan det som är en viktigare är ju just det här fördelar med att vara nöra, kunden och marknaden och kunna skadda sig sina lösningar helt enkelt. De krav en ställs idag från kunderna och blir alltid tydligare och då är det ju mer att man nyttjar fördelarna med att kunna använda lokala, regionala och vi kallade så under leverantörer för att vara nöra och kunna mer av just in time, vad snabbheten har så time to market blir allt viktigare. Så Lena avslutningsvis de här tre stora slutsatserna som ni har hit till så draget, vad är det? Ja då skulle jag säga att vi tittar ju på de här tre regionerna, vi ser ju en sörre inslag av regionalisering och det handlar om ASE Nordamerika i Europa. Och ta med dem i den ordningen så handlar det om för ASE Nordamerika marknaden att den har utvecklat väldigt starkt under den här perioden från 2020-hundra. Det är ett större inslag av avancerad tillverkning och ett lyft för både företagen sak konsumenternas köptraft väldigt tydligt. Och Kina har ju här framgångsrikt satsat på att utveckla värde kärdorna för produktionen i egna landet, de har också gjort sig mindre brående av utländska insatsvaror. Och den skillnaden mot, om vi går tillbaka till 2020-hundra, den är påtaglig. Regionen, ASE, alltså på undergå just nu en eller undergå ju en positionsförflyttning, från att vara en mer produktionsapparat för andra marknader till att bli en verkstad för den egna marknaden. Det är det när jag tidigare har nämnt här med ökad självförsörjning inom regionen som man är mindre brående av utlandet helt enkelt. Om vi tänker utanför sin regionen. Och som ett exempel här kan man tänka att europeiskt industriföretag med tillverkningsanläggning sig i Kina, använder i dag ofta sin produktion för den kinesiska och asiatiska marknaden, i stället för att exportera till andra regioner. Går vi sen över, tittar vad har då hänt i Nordamerika, särskilt i USA, så har vi en ökad attraktionskraft för tillverkande företag, Semfinanskrisen 2018-2019. Och det är en lång period av stagnerande löner, jynsamma energipriser och det här har ju starkt USA-sposition bland annat inom energi krävande produktion som plast, kymi, stål och metaller. Och lägger man här till de här nyligen genomförda skattesänkningarna, bolagskatten i USA, frihandelsavtalet i Nordamerika, så kommer det ju här sannolikt att bidra till en fortsatt regionalisering inom Nordamerika. Skulle det då bli verklighet av det här Trump-administrationen har hotat dem med amerikanska strafftullar på fordonbilar, så kommer ju kopplingen mellan USA och Mexico-sbilindustri, sannolikt att stärkas ytterligare. Så här händer mycket inom regionen som är viktigt att följa och bevaka. Sen har vi då den sista regionen vår hemma marknad säger, vi vill ofta när det gäller Sverige och svenska företag. Vi har ju den största delen av vår handel trots allt med. Europa har förklarat sig själv och Europas utgångspunkt här är ju att man har ju redan en väldigt högre av regionalisering, många små marknader vi har också haft. Fördelarna att kunna nyttja inte minst då central och österupperiska länderna som har varit mer av lågkostnadsländer och det har ju gynnat det. Europa, så vi har inte haft jämfört med Nordamerika USA samma utflyttning av tillverkning till vad kan då ha sen eller gynna. När det gäller Europa kan man ju möjligen nämna det här också med att vi ser att de senaste åren en ökad tendens till att man ser ännu mer av återregionalisering av industrinsproduktion. Och det följer jag av både lönekostnadsandelen, minskande andel, nya möjlig årande tekniker och de krav som också ställs från kunderna. Tre stycken avslutande spanningar och slutsatser är ju det arbete som just nu pågår för fullt på BusinessWiden. Vi har hört Lena Selgren som är chefsekonom och analyschef på BusinessWiden. När kommer rapporten ut Lena? Vi kommer nu fortsätta att prata med företagen, jag är inte viver innan sommaren och sen räknar vi med att ha en rapport i någon form under hösten. För dig som lyssnar på BusinessWiden podcast kan vi också uppmana er att gå in och följa BusinessWiden på sociala medier. BusinessWiden finns på Facebook, Instagram och såklart på LinkedIn. Hoppas ni har haft ett lär och riktigt intressant avsnitt och tack Lena för att du kom hit och delade medier av dina djupt dykningar i de här data mängderna som finns kring global handel och tillverkningsindustrin. Tack!