Avsnitt 12 – Belt and road initiative – Kinas megaprojekt som även gynnar svenska bolag

[Musik] Välkommen till ett nytt avsnitt av Business Sweden's podcast. Idag ska vi prata om Kinas gigantiska initiativ "Belt & Road Initiative". Ett initiativ som inte bara kommer påverka företag i Asien utan även har stora möjligheter för svenska företag. Mitt namn är Kristoffer Sjötqvist och med mig i studion har jag Fredrik Udenfeld från Business Sweden. Välkommen. Tack. Vad gör du på Business Sweden Fredrik? Jag jobbar som Head of Government Affairs i vår Asien och stillhavsregion i praktiken ansvarig för vårt statliga uppdrag i Asien då. Rätta "Belt & Road Initiative". Vad är det för någonting? Det är ett enormt initiativ på över 500 miljarder dollar som berör mellan 60 till 90 länder. Som i stort går ut på att bygga vägar, järnvägar, broar, pipelines, fiberkablar och mycket annat. Och det här är ett initiativ som Kina tog 2014. Men som inte handlar med infrastrukturen i Kina utan i andra länder. Precis. Kina har ju beklart all infrastruktur och har ju mer snabbtogs i järnvägen nåt annat land. Men vill nu i nästa steg bygga ut infrastrukturen i närområdet då resten av Asien, medan östen och delar vi ihop också. Det låter ju som en väldigt ädel ansats. Varför gör Kina det här initiativet? Jag tror att det är stort på grund av egen interesse såklart. De vill framja handel. De vill att deras grannar ska växa och ha råd och köpa kinesiska produkter. De vill kunna importera energi. De vill stärka sitt inflytande på det globala arenan. Det här med inflytande är viktigt för Kina och de har ju verkligen tagit stora steg framåt i maktbalansen i världen. Hur ser man på det i Asien i dag? Kinas roll i världen har ju vuxit de senaste 30 åren. Frivilligt och ofrivilligt kan man säga. Kina är inte alltid bekvämma med sin globala supermakt roll. Men de är ju värde största land, så det är någonting de måste hantera. I bland så tycker de också om den rollen. Det är också hjälp att USA har träffat tillbaka i med President Trump. Det handelskrigsen råder nu. Det har ju också stressat på Kina att hitta andra nya partners. USA har ju fortfarande kina största exportmarknaden, men man vill hitta fler ställen att göra handel med. Så det här initiativet då, hur ser affärsmodellen ut när Kina bestämmer sig för att gå in och bygga en flygplats? Låt säga i Pakistan. Vad, hur ser den ut? Det beror att du nämner Pakistan, för det är Flaggeps projektet underbäldrar och är i Pakistan med projekt på uppmått 70 miljarder dollar. De moderniserar stora delar av hela Pakistan's motorvägsnät, järnvägsnät, mycket kålkraftverk, solkraftverk. De ska bygga järnvägar som förbindes Kina med Pakistan. De bygger en helt galen motorväg som går på 5.000 meter tjej över Himalaya. Och mycket av det här i pengar som lånar ut till Pakistan faktiskt. Vilket gör du att de på något sätt kommer sitta i både i handelspallensen, och också en avsagsmakt från hållande, har ganska stort inflytande över Pakistan, så klart i framtiden också. Absolut, absolut. Och om Pakistan genomför alla de projekt som finns i pipeline så kommer skuldsättningen ökade matiskt och de större delen av skulderna vara till Kina. Och det är så klart något som oroar på Pakistan själva, men också andra. Nu ser ni att de har haft problem med återbetalningar och har börjat sikt hem i MF för att kunna reda ut det. I nästan nittiländer brörs av det här projektet som det är idag. Det här borde också uppstå ett antal affärsmöjligheter. Vi tänker framför allt i den här podden och från svenska bolag. Hur gör man och vad är för möjligheter? Absolut. Och jag skulle vilja dela in affärsmöjligheterna i direkta och indirekta affärsmöjligheter. Vi ser ganska få direkta affärsmöjligheter, kanske inga alls. För det är väldigt få som ska få ett tag som har kapaciteten eller möjligheterna att bygga en hel mot och väg i Laos eller driva en flygplats. Vi har helt enkelt inte de bolagen, men vi ser där mot många indirekta affärsmöjligheter. Och det är som partner och leverantör till de som bygger projekten, och det är ofta stora statliga kinesiska bolag. Varför exempel på produkter och tjänster som efterfrågas? Det kan vara kompresorer, det kan vara väg hyvlar, det kan vara lastbilar och bussar och signalsystem till järnvägar och drivlinor till högas. Det är saker som svenska företag är riktigt duktiga på. Och de här affärerna, vi pratar inte gärna innan den här podcasten om att istället för att ge sefter den här affären just i Pakistan. Så görs mycket av de här affären upp i Kina. Kan du berätta lite mer om den här affären? En annan alla projekt inom Belter Road utförs av statliga stora kinesiska bolag. Det kan vara företag som China State Construction Engineering Corporation, China Railway Group, China Railway Construction Group eller China Communication Construction Company. Det är företag som nästan ingen i Sverige har talat som. Men de här fyra bolaget är världens fyra största total alternatbolag, alltså liknande Skanska. Och det kan man i tro att det beror på att de har en stor hemma marknad, men de är också väldigt stora utanför China. Visar de här har upp emot en tredje del av sin omsättning utanför China? De är stora afrika, de är stora i sodostasien och sidasien. Och de som pigger mycket av det här, och de företagen vi bör närmast och företagen, svenska företagen bör närma sig som en teknikpartner. Vi ska snart komma tillbaka lite mer om hur vi kan bli ännu bättre på att göra affärer med företag i China och i ASEAN. Men det är lite nyfiken på dig, Fredrik. Du har ju en gedigen bakgrund, trots din unga ålder i ASEAN, och då jobbar det både på UD och BusinessWiden. Det ser ut om du vet att du kan kinesiska. Hur hamnar du på den här barnen? Det var en renslump att jag började läsa kinesiska. Jag var 19 och såg en annons online för att läsa kinesiska. Jag tyckte att det lade roligt, klickade okej, och samtidigt var det både då. Det var det jag är i Stockholm. Jag skulle precis bara plugga, jag visste inte vad jag skulle göra med livet. Jag tyckte att det lade som en rolig grej, så jag testade också. Då började jag läsa online ett halvård, fixa en krank att läsa en sommarkurs i peking, då första gången jag var i ASEAN, och jätte efteråt såklart upptäckte också att kinesiska inte var så svårt som jag trodde faktiskt. Ja, men kom igen nu, det måste ju vara super svårt. Jag skulle vilja säga att det är ett av världens lättaste språk. Det är grammatiskt, superenkelt. Finns det ingånt att börja världen och uttalade det lite knepigt med det tal, tar bara tid och det är inte logiskt krämande som kanske ryskar eller franska. Men när jag tittar på en kinesisk text, det känns ju just oerhört att lära sig, men kan du läsa kinesiska? Ja, det tog ju tid, det var riktigt jobbigt, måste jag känna, som sagt, det är inte logiskt utmaning, det är bara det tar bara tid och slit. Men den som helst som kan skriva svensk eller rita lite kan göra det. Hur är det kina annars med engelskan, klarar man så hankas det fram i det eller kinesiska absoluten? Jag gissar att det är svårt, men jag har aldrig testat, jag har aldrig behövt använda engelskan, så jag tror att det är ganska svårt att klara sig på engelska. När svenska företag ska etableras sig i en ny kina, så vi hade en podcast i det här där vi pratade med Tobias Glitterström som är när de har kollegor. Nu vet jag att 4,4 % av svensk export eller globala färg svenska företag så Tobias så att vi borde dubblar där. Vad är det för tips om ni ger till svenska bolag i Asien och Kina? Framförallt så är det närvaro, väldigt viktigt att finnas där på plats. För att kina innan man åker dit och när man åker dit blir två helt olika saker. Om man bara försöker läsa sig till vad Kina är härifrån så får man nog en ganska cheve uppfattning. För företag är det så klart ännu viktigare att vara på plats och ha närvaro. Eller att minst sån var det ofta eller har en bra lokalpartner för att annars kommer det att hitta fram, det kommer att hitta rätt kunder. Sen så är det så klart det väldigt bransch specifikt också, men vi ser att närvaro är ofta. Det är ju uppenbart stenhold konkurrens för att komma åt de här projekten eller pengarna eller bli teknikleverantör till de här företagen. Vad är det svenska företag framhåller där? Det är ofta det görs globala service-nätverk. Om ett kinesisk bolag köper en lastbil i Kina och ta med den till omfrika vad den går sönder. Så de måste, om dels kan hitta reser delar, dels kan hitta kompetenta service-tekniker. Det är någonting som svenska bolag har haft väldigt duktiga på och har en global rekvid. Och att vissa bolag jobbar mycket inom sina CSR-programmet, utbilda service-tekniker i Afrika till exempel, så att alla vet hur man reparerar en Volvo eller Skania lastbil. Det är någonting som kinesiska bolag har haft asaknar. Makinen kanske funkar väldigt bra, men det kan dra på gärna i kina, men nu tar den ut om land så kan det leda till problem. Mer tips till svenska företag som ska in här? Vi vet att många de här stora statliga bolagen har standardiserade och regida inköpsprocesser och nittibakna kapadören. Och det är också en väldigt stora organisation med 100.000 tals anställda. Det är väldigt viktigt att man förstår hur de köper, vad de vill ha och komma åt rätt beslutsfattare och för det är ett kraftigt ofta såklart närvaro i kina. Sen när man väl har fått infot den och blivit en anktruiserad teknik eller varandra, då kommer det börja rulla på. Har vi sett i många fall. Och om du får några referens case och att de börjar lite på dig, då kommer det kunna gå bra. Men samtidigt är det så i konkurrensen fortfarande stenhård och det finns ju ofta många att välja mellan. Kan mindre företag ta hjälp av lite större företag som den har kontakter i kina? –att vinna som en vägen? –Absolut. Det har vi sett flera exempel på. Vi hoppas att vi kan utveckla det ytterligare, att svenska företag med ett starkt varumärke i Kina, och som har många de här som sina partnersidan av en stor stort kinesiska bolag. Att de kan ta med sig betroda smer eller teknikföretag från Sverige. Det tror vi ju mycket på. I det jobb på UD-ård och även varit med och drivigt mycket delgationer, där svenska ministrar och kungligheter kommer in och hjälper till med handelsfrågor i Kina. Den symboliken viktig när svenska företag ska göra affärer i Kina. Vi kan absolut hjälpa till att öppna dörrar. Det har vi sett. Min näst sista vecka på jobbet på konsolater i Kina, så hjälpte vi till att ha emot statsminister som var där med en väldigt stor affärsdeligation. Det märktigt när statsminister var där att nivåa verkligen spelar roll, och det öppnade upp nya dörrar för oss. Vi var ju till exempel i Hangzhou, en stad närrarskänghaj, som inte så många känner till, men där hur vi kontorligt för Alibaba ligger, och vi träffade Jack Ma och spedade en halvda nästan med honom och med hela affärsdeligationen. Det är såna företag som verkligen kan ge en snabb igenväg in i Kina, och det var ju märktigt att se hur enormt intresserigen är det bland de svenska bolag. U Jack Ma, det är då Alibaba grundar den och högsta chefen. Och en av sina världens rikaste. Alibaba på singles-dader så sålde man lika mycket på en dag som VM gör på ett helt år i världen. Ja, det är helt kallet. Så tillbaka till det här "Beltern Road Initiative". Vad är det för komponenter som ingår i det? Det består av tusentalsprojekt för många hundra miljarder dollar, många av de här fysisk infrastruktur och energi och kraft överföring. Till exempel en järnväg mellan Kina och Europa, som redan idag rullar. I dag går det att skeppa någonting från Kina eller till Kina, mellan Tyskland och Kina på 14 dagar. För några veckor tjänst och invigdes en järnvägslinje mellan Sverige och Kina, så har 19 dagar att skeppa någonting. Och det är ungefär hälften av vad det skulle ta till kosto. Vi gör det så klart, men snabbare. Och det är det ganska populärt att gå tusentals-tåg. Är det den i dag mellan Europa och Kina? Förfall till elektronikbranschen, som har ganska högt värde innehåll per vikt. Man byggt en stor pipeline ner genom järnmåren, till södramkina och ner till havet, som har kapacitet att forskla 7 % av kinas oljeimportor. Om man tittar på en världskart i dag, så ser man att singe på det ligger väldigt strategiskt. Det finns en av mallaka sundet där, och där passerar 80 % av alla kinas oljeimportor eller energiimportor. Ryssland bygger en enorm gas pipeline genom Siberien, som är det Power of Siberia, som ska gå ner i några kina. Kina köper i dag enormt mycket naturgas och gas, för att man vill komma åt luftföreningar om man vill ersätta kål. Man bygger också en järnväg när jag genom Lars. Lars första järnväg. Lars är ett av jätte lite land med bara 5-6 miljoner människor, som landlockter är ingen kust, ligger precis södramkina. De har ingen järnväg och inte så mycket annat heller. Där bygger kina nu en järnväg som kommer korta vägen betydligt, ned till sudostasien. Man vill på sikt bygga järnväg hela nätesingar på. Man ska kunna åka snabbtåg från Psi Pshanghai eller Peking, nätesingar på. Man bygger också de här enorma projektet i Pakistan, som ska gå ner till en djupp hans hand i Pakistan, och då blir det verkligen en järnväg, och slipper man sägla runt hela sudostasien då, om man kan ta järnväg igenom Pakistan. Men det är väldigt långt innan vi ska. Det kommer att göra längre när vi är där. Det innebär att det är väldigt konkreta saker som man kan ta på, och saker som ofta behövs i de alländerna. Det är länder som saknar infrastruktur. Vad är det för företag som ni dag hjälper in där? Är det bara stora svenska bolag som är med och kan bidda på de här grejer eller också svensk innovation från mindre bolag som kommer in där? Just nu ser vi framför allt att stora bolag har stark potential att göra affärer. Många de gör redan affärer med de stora kinesisk en statliga bolag, men vi ser att det kan bli ännu mer. Vi hörde till exempel för att stortidens cybolag. Nästan lika mycket eller lika mycket till Afrika via Kina, så de säljer lokalt via dotterbolagen i Afrika. Det är ganska mycket om utvecklingen och hur viktiga kina är i Afrika. Men vi har märkt att vissa bolag är bättre förbredda än andra på det här, och är bättre riggade. Det handlar ganska ofta om samordning mellan olika dotterbolag, mellan Kina och dotterbolag, och dotterbolag kanske i Afrika eller i Malaysia. För vanligtvis får vi taget vana vid att hantera en kund på en plats, men här handlar man att hantera en kund på många olika platser, och en ganska specifikt av kund stora kinesiska statliga bolag. Vi hoppas absolut kunna hjälpa lite mindre bolag också. Vi tror att man har en tillräckligt intressant teknisk lösning och kan leverera värde till de stora statliga kinesiska bolag. Så är det absolut möjligt, men de stora bolagen har ofta väldigt rigida och uppstidiga inköpsprocesser som man måste förstå. Man måste kanske ofta ha närvaro i Kina också, för att kunna närma sig de här bolagen. Vad är nästa stora område som kommer att växa in om Välten Road Initiative är något nytt projekt som kommer att starta det här som inte ligger i fute just nu? Det som är lite speciellt med Välten Road är att det är väldigt. Det är både ett hopp-tan och bottom-up. Så att det lanserigt är på väldigt hög nivå, utan att definiera så tydligt, som räkter man med att det skulle fylla sig med innehåll underifrån, och så kan man ha på dem en Välten Road, som klister lapp på det. Så det kommer att projekt hela tiden underifrån. Det har någon som beskriver som att det är svampar som växer upp ur marken, som kan trycka upp var som helst, liksom i sodostasien eller i centralasien. Så det är lite svårt att överblicka. Det finns inga centralprojektlista, det finns inga centralprojekt, kontor, repéking, och de flesta projekten initierar sig inte ens i repéking eller drivs därifrån. Därför är det lite svårt att säga exakt. Och då är det inte heller så transparant. Och 2014 när det här släppte så fick ni besökt och från tjänstemänin från Kina, som skulle berätta om det här. Berätta om det är mötet. Precis, då satte jag i Shanghai på konsulatet. Då lanserades det upp på högsta nivå av presidenten, Xi Jinping, och alla lokala tjänstemänna fick såklart direktiv om att börja sälja in det här initiativet, och berätta om hur bra det är. Så då fick vi väldigt många besökt från provinserna och från Shanghai, och från alla möjliga organisationer som skulle berätta om det här. Men om vi inte riktigt var det var, för ingen hade definierat det för dem, så de kunde bara berätta om det är väldigt våga, oerh lag. Det var lite lustigt att se faktiskt. Men samtidigt förstår det i så oversynna funkar, och nu vet vi mycket mer om det. I bästa fall så blir det här ett otroligt bra projekt som ökar tillväxten i hela ASE och ökar välbeståndet. Vad kan de negativa sidan av på det var? Finanseringen är en nyckelfråga här, och framför allt de senaste månaderna har varit mycket diskussion om finansieringen och skuldsättningen. För många länder lånar ju väldigt mycket pengar för det här. Kinas två stora banker, alltså de, det kallas pollysybanker. De inte är kommersiella banker, utan de är statliga banker som används till olika pollysyfrågor. China är en development bank och China export importbank. De har idag lika stora, eller större, ut i stående lån, än vad världsbanken och de muligheter av alla utvecklingsbankerna har. Det är väldigt mycket pengar de har låt ut. Och de är inte transparent av viss närientor. De är inte med Paris klubben där som där regleras av andra utvecklade länder. Och många med länderna verkar ha lånat lite för mycket pengar. Kan man tro i alla fall? Det är lite svårt att säga, men det var många tror i alla fall. Och flera länderna har en andraktur visst av projekt. Malaysia drog nyligen i bromsen och bakade ur många projekten för att de är oroliga att skuldsättar för sig för djup. Det är spridligt att ringa på vatten. Nu börjar man fundera lite samma barn och dipakistan och andra länder. Det är någonting som kina måste hantera. Och de har även på sistone ersänt att det här är ett litet problem och att man måste hitta andra sätt att finansiera. Det är inte bara går att låna ut pengar. Och sen tar de också med sig sina arbeter och bygger kolla projekten. De måste se till att mer av pengarna stannar i en lokal ekonomin. När jag har personer som dig som reser runt i världen och hjälper svenska och svenska företag att göra affärer, du brukar alltid fråga om vad du får för uppfattning av de människor som du möter hur de upplever Sverige. Den bilden, när du pratar med en taxka förr eller när du träffar affärskvinnor och kina, vad säger de om Sverige? Tack förr är nyckeln här. I kina, varje gång jag har tagit så pratar jag alltid med taxka förr, så vi kommer såklart alltid in på Sverige när de frågar vad jag är från. Till och börja med att känna vi inte alltid till Sverige, eller så blandar vi ihop det med Schweiz. Om de känner till Sverige, eller du tänker dem ofta på svenska företag, IKEA är så klart. Men även vad ABB är, det kan vara antal skopp. Man vet inte, det kan vara ganska otippade saker. Sen så ger de ofta väldigt nyflekna och fråga mer. Till exempel ett av de mest kända bolag inom kina som är svenska i EF, som inte är sakligt så i Sverige. Men som i då engelska kursbolag, det är att de avslustar svenska bolag inom kina och väldigt väl kända. Så när man ser ett EF är svensk, då bra bolag. Men så är det folk är väldigt positiva till Sverige, skulle jag säga, i allmänhet. Och när man gör affär är det varför saker man ska lyfta fram, så är det typ i svenska som passar bra in i kina. Det många i kina uppskattar med Sverige är vår långa närvar, våra långa band. Vi var efter de första länderna som är kända, nya kina, vår traditionella världskap. Det är värderas ändå fortfarande i kina. Folk är det också kvalitet, hållbarhet. Det är saker som vi står för. Det är saker som också uppskattar sig i kina. Så vi ser att många bolag väljer att lyfta fram just det. För att de befinner sig ofta i premium segment, där man ska leverera ett värde. men kanske till lite högre pris. Då är det viktigt att lyfta fram helheten och ha en holistisk syn på sin produkt och det är värde man levererat. När du bodde i Kina och jobbade för UD, du måste ju gått otroligt mycket. Jag tänker att misstag klaverat fram. Man gör fel på de möter eller liknande. Hur har du några exempel från det? Saker du att jag kan lära mig till snästa gången att jag kommer dit och ska göra någonting bättre? Jag brukar ju alltid tänka "go with the flow". Man hamnar alltid väldigt spännande och oavväntade sammanhang i Kina. Och då ska man bara le och bara "go with the flow" för att det såg det även för sin esor. Man ska inte sälja till en se än framför andra. Man ska inte heller inte ifrågasätta någonting där när man sitter ner. Om man ska ifrågasätta någonting måste man göra det väldigt försiktigt. Folk säger väldigt sellande "nee", rakt ut så där. Man säger heller då att det är lite obekvämt. Nu är det inte det "nee". Så det är ganska subtil kultur som man måste ha en passastil och ligga lite lågt. Så fler är det slutligen då? Det här initiativet är hållt på sig en 2014. Hur ser framtiden ut? Jag tror att det här är bara början. Förra år är det så skrivs initiativt in i kommunistpartiet, konstitution. Präsidenten har ju fått att kunna utöka mandatperioden. Han kommer att sätta kvar under ganska lång tid. Det här är en av hanse "baby", så kan man säga. Det tror jag att börja för att det här kommer att få ett ganska långt liv. Sen kommer man att utveckla metodologin över tiden. Man kommer att förfinna det. Man kommer att finskisera det. Man kommer att framförallt fortsätta att pusha det. Och avsett vad man tycker om det så finns det där. Det är viktigt. Och ni kommer in i bara affärsmedeligheter, indirektar och direktar för en hel del svenska bolag. Spännande, tack för att du kom hit i studien idag och delade dina insikter och tankar om belten, road, initiativ och affärer i kina. Tack så jättemycket.