Arne Bergvik, Om priset av en avstannande utbyggnad av elproduktion

[Musik] Hej och välkomna till SOSKOLEN SPOTCAST. Jag heter Erik Valner. Jag är på den, vi är även SOSKOLEN.se där siffrorna till till i processerna ska vara solceller. Här är på den bredda vi är perspektivet och pratar med allmäntom teknik och komden energiomställning som pågår. Idag gästas jag av Arne Berivig, elmarknadsexpert på Sig Holm. Som det säger jag välkomna till på den Arne. Tack så mycket, Erik. Du står till. Mycket bra, skulle jag säga. Du är en av, i alla fall, från mitt perspektiv. Du är en av, vad kan det vara? En handfull svenska experter som kvällstidningen är ringer upp när egna prisen har varit ovanligt höget på veckor. Nu råker det som sagt var den delen av året. Har du bråda dagar? Just nu har vi medvind av att energi är tillbaka i fokus. Det är ju någonting jag funderar mycket på. Hur kan något som är så strukturellt viktigt vara trendigt och trenda? När det borde vara ett jämt fokus på dessa frågor. Även du är poddare då? Ja, vi har ju en egen podd. Den studien vi sitter i nu är ju en av energi-statagelpoddens tre studier. Vi har tre studier. Ja, en av Västerås där huvudkatoret så ser ni Stockholm och en här i Göteborg. Och det är ju. Det behovet av den här typen av podd som du har är ju stort på grund av att det. Eller vi pratar om demokratisering av energi-samtalet. Att det finns så många berättar sig som inte kommer fram i kvällstidningen. Eller i det generella diskussionen som vi tycker är viktiga. Det är ju precis det jobbet som du också gör. Du har ju många fäns här på sigholm. Det är ju en diskussisk kollen. Ja, så att det finns ju en gemensam önskan att berätta de här historierna som är ju drivervårra potar. Och därför är det kul att en flera bra poddkast. Ja, precis. Nu kör vi på riktigt här. Då ställiga den klassiska kvällstidningsrågan. Vad beror de höga elpriserna på i januari 2016? Ja, och där har jag tittat länge på elpriserna. Framförallt den skillnaden mellan elpriserna i Europa och elpriserna vi har här. Så om vi tar januari 2016 så har ju historien egentligen att elpriserna ut i Europa har gått ner något jämfört med förråret. Men då var det kall till Norden. Och då har ju det resuterat i att den temporära skillnaden som värmekonserionen har resuterat i kombinerat med torrt världen har ju resuterat i att vi har fått mer europeiska elpriser. Alltså, det rabatten som Norden har ljutit av sedan 2020 egentligen att den temporärt då försvunnit. Och det är en rabatt som är en lite fannsinnan 2020. Så att fram till 2019 så fanns inga större elpriserna och det fanns ju ingen helst och det prisskillade ut i Europa. Utan det gör något som har förkommit och senaste åren bara. Och så kommer att sluta förkommas så småningom. För det finns inga ting som är så effektivt som ett lågt pris om du vill. Om priset ska stiga så att säga det är inga ting så driv konsumtions mycket som ett låt pris. Och där har vi egentligen alla ingredienser för att vi ska hitta tillbaka till de prisnivåerna där vi brukade ligga eller den prisrelation där vi brukar ligga. Alltså mot i Europa och kanske bara har en skillnad på några procent. Vi har alla de ingredienserna för vad vi kan tänka oss när priserna har ett solågas som har varit. Det är ju att konsumtionen ökar som vi redan har nämnt. Och även då att produktionen minskar. Så en expansion av utbud eller expansion av efterfrågan och en kontracon av utbud. Och dessa båda utvecklingar ser vi ju håller på utspelas i realtid. Och det tycker jag är värt att ta till sig för som vi pratar om så har vi ju inte ett brist på konsumtionsplanen. Men där mot ha vi ser ju väldigt mörkt ut på produktionsidan och har gjort det under lång tid. Och när priserna är så låga som vi hade till exempel förra året med 16 öre persilvatting med norra Sverige. Och vattekrassproducenten låter vattnet och rinner vid sidan om turbinerna för att det är för oljön samt att producera. Och vinstkraftproducenterna, pitchabladen och stoppar vinstkraftverken för att det inte finns någon avsättning för elen. Denna fymerna och väldigt viktiga el. Så då förstår man att då är bort den här. Vi kan sätta för det har ju varit en av de halv månad med höga elpriser. Jämfört med hur jag sätter ut innan. Vi kan sätta det lite i kontext. Du nämnde att producenter vaskar el helt enkelt för att elpriserna var så låga. Jag satt för två månader sedan tillsammans med Björnsandén och vi pratar om krisåret 2025. Och inte kris för att priserna var höga utan tvärtom de har varit för dåliga. Så för att det ska finnas någon som bygger ni el. Så jag tänkte vi skulle ju utdrycka lite mer kring vad som händer nu. Men för det första är det kontext vad var det som präglade elåret 2025? Jag har elåret 2025 präglade de fruktansvärt låga priserna i norra Sverige. Några Sverige och norra norrige. Och anledningen till det är ju ett el energiöverskott, alltså en nettoproduktion i landet som är för stor för vår kapacitet att exportera den. Så om vi kan tänka så att vi producerar någonstans 40-45 td vatt timmar, mera vad vi konsumerar. Men vi kan bara exportera 33 td vatt timmar. Då får vi spilla mellan skillnaden, nånstadsmellan och åtta till 11 td. Och det är ju vad vi har gjort. Och då kan vi konstatera att ett sol och ett elpris som vi haft är skit i norra Sverige. Det är ju en temporärt. Och någon gång så kommer priset att stiga och det som just januari 20-26 visar det ju att vara behövs egentligen. Underliggande i de olika prisdrivarna för att få den förändringen. Och i januari då hade en färre pris i nivå med europeiska nivånan nånstans över en krona per kilowatt timmar. Och det är ju ett då till är priserna ut i Europa, vad vi lägger det en förgård år. För det kallar värdet var ju mest en nordisk kändes i det här fallet. Jallafallet denna långa kylan som vi haft. Då kan vi konstatera att det räckte med en konsektion av fyra teravattimmar större i Norden. En vindkraftproduktion så att två till teravattimmar lägre än förrået. Och en vattekraftproduktion som tog ut med två teravattimmar överskott eller produktionmeran förrået. Men där mot den stora skillnaden där ju att vi hade en hydrologisk balans. Enigig in och hållet i vattekraft och smält smält och grundvatten och även i magasinen. Så då som har fallit till nånstans strax runt 30 teravattimmar överskott. Och vad betyde det? I december när vi hade ett strax positiv hydrologisk balans, då var ju förväntningar på den enigig mängden som fast tillgänglig för vattinkraften. Antingen i snögrundvatten eller i magasin. Att det är en aningen ovan för det ses sångsnittliga. Men så kommer ju januara och februari med de blockerande kalltväden. De blockerande högtryck som medför då att de blir kallare vilket är upp konsumtionen. Det blir mindre vind och ganska vindfattigt som drar ner en del av produktionen. Men framförallt så blir det ju tortt också. Och det torra värdet med det kombinerat med det kallar värdet har ju resorterat i att vattekraftsproducenterna gått från en situation där de måste spilla till situation där de har volymer som helt platsit har avsättning på marknaden. Det som är så spännande då att totalt sett så var det egentligen bara 29 tvatt till mig skillnad någonstans från att vi ska ha de här om vi jämför mig förra året förra januari. Förra januari hade vi ett delpriser på 21 euro på mig att timmen och av Sverige. I år hade vi ett delpris på 88 euro på mig att timmen i södra Sverige. Så att bara så är det ju trått att vi ska upp till den nivån som ändå ligger av putra på. För återigen har ju inte priserna i Europa. Det är ju inte så stor skillnad på dem jämfört med förgården år om man tittar på tyskland liksom. Nej, precis. Jag ska länka till den här. Du skriver den artikel på sig komt hems i det som heter Truskelpunkten. Lär domma från elpriserusningen januari 26. Jag tycker framför allt en graf där det är väldigt bra. Du jämför ju januari 25 januari 26. Det är elpriserna i alla svenska elområden och så är det tysklands elpris. Där kan vi ju säga att tyska elpriset, europeiska kontinental elpriset, det är samma båda månaderna. Men sen är det väldigt stor skillnad i alla svenska elområden jämfört med tyska priser. Anledningen är att det är så stor skillnad 25, men inte 26. Det är att 26 så har vi inte samma stora överskott som vi hade januari 25. Precis. Att sammanfattat. Ja, men precis att överskottet temperärt har blivit hanterbart. Och då skjuter prisen upp till de europeiska nivåerna, precis där vi brukar ligga. Och det som är så spännande då när vi vet att det handlar om kanske 29-trav-att-timmer. Så skilligare januari 25, januari 26 och innebär då för norra Sverige en fyra dubbling av elpriset. Och det är som intressant att hälften av de här 29-trav-att-timmerna som är förväntningar på en svag vår flod framför allt i Norge. Och återigen är de svenska elpriserna, är ju inte särskilt svenska. Utan det kan vara då en förändring i till exempel Norge eller Finland som resorterar i att priset snabbt. Den här rabattet snabbt försvinner priset i Nordens snabbt stiger upp mot de europeiska nivåerna. Och det som är intressant just där är att själva smättpunkter för detta är norra Sverige eller norra Norge. Det där vi har det instängda överskottet är överskottet som hela söda Sverige lever på. Och det överskottet som drar ner priserna hela landet. Och jag tror att någon från vattarfall som sa att Europa har problem med höga energi kostnader. Norden har problem med låga elpriser. Och ett sådant problem blir kommit lösa sig själv. Det låter ju lustigt om att sätta dig den kontrasten. Men jag tycker ändå det är någonting värt att ha med sig. För om vi återgår till det vi alldeles nyss nämnde, att vi har omfattande planer på ökad elkonsumtion, så skulle vi lägga ihop de olika planerna som finns där industrin eller basindustrin i Sverige, ska vi öka någonstans 60, 60, 80 än tervattingar, i deras förväntade ökning. Och vi har ju datacenter som nog väl, skulle kunna trycka in 50 tervattingar om de vill. Och även i norrjö kan vi ju lägga på en förväntad konsumtionsökning, så vi har ju nån stads 150 tervattingar konsumtionsökning. Och då räcker du att en fraktion av detta blir av för att priserna ska fyr dubblas i norras Sverige. Inte bara permanent eller strukturellt eller inte bara temporärt som i detta fallet, utan strukturellt och permanent. Och det här är en väldigt viktiga spektor att ha med sig, för jag tror att det inte är så många som vet att det förhåller sig så. Eller jag får räkna på vad innebär det här för mig. Precis och den poäng du gör av den här jämförelsen i januari 26, och den lilla skillnaden i efterfrågan kan man väl kallare. Och du skriver då att den prisbild som många aktörer i data för given är mycket bräckligare än vad de tror. Och precis som inledningen på 26 empiriskt bevisat kommer den troliga priserökningen att inträffas snabbare upplutsuligare än vad de flesta anar. Den tydligaste mätsdickan på med vilken lojhet som Sveriges i andesas signaler är att utbyggnade den av kraftpollutionen sen het och stannat av och utan överskott ingen rabatt. Precis det räcker med en månad kallt och torrtvärder i det här fallet för att temperärt lyfta priserna till de europeiska nivåerna. Och då kan vi tänka oss att om vi lyfter det permanent då genom elektrifiering eller någon typ av konsultionsökning, då har vi ju där jämt. Och det är ju dit att vi kommer att gå och det vill få fram här då som du lyfter fram att den allogheten alla alltså att så många konsumenter köp på den här finsigen riskkanteringen att till priserna varit så lågt att vi inte har behövt bryr oss och därför så behöver vi inte bryr oss framåteller. Då tycker jag att vi saknar perspektivet här. Vi tappar det perspektiv som man måste ha med sig om du ska hantera dina exponeringar om vi nu byter till portföljhantheringsbörs. Och det är en exponering där ju egentligen din volym du har. Så i portföljhantheringshandlar det inte om pris utan det handlar om volym. Du ska hantera risken. Du ska skapa dig en förutsäighbarhet i den volymen du måste ha. Är du en producent? Då har du ju en volym att sälja och är du en konsument och har du en volym att köpa. Och det står så mycket på spel om du inte får tag eller om du inte har hanterat den här risken. Och det är ju någonting som jag tycker är intressant att aldrig har så många vill att eller haft så stora om för att rekonsektionsplaner, men ändå köpt så lite el som vi har haft nu. Och det har ju göra med att konsumtionen förhåret var lägre 1987. Så det är ju inga fara på taket nu. Men då måste vi ha det här perspektivet att om du nu har en maskinindustrin som ska stå i 60 år, då kommer inte den drivas utan el. Och du kan inte kosta på dig att ha ett så kort perspektiv när du hanterar en så viktig exponering. Och det där är ju någonting som jag tycker saknas i det här systemtänket. Jag drar ju här också en gammal citat att järnet, skogen och kraften, skall det hålla så åt skillna. Den typen av filosofi som visst del av basindustrin i Sverige är byggt på. Och den är väldigt san, för där gäller du att hantera de här riskerna uppströms. Och den risken uppkommiga i och med eller din exponering uppkommiga i och med att du har en fabrike eller du har bestämt att du ska använda viss mängdel. Och då är det bara hanterad så att många, jag tror många industriet tänker säga att det är att de tar en risk om de köper andelare produktion till exempel, men det gör en risk de redan har. Alltså det de gör då det är att förvaltad den risken och redan har sin nativa exponering eller medfördag exponering. Så har du en fabrike då kommer du konsumerera el och det är den risk du ska minska och alla åtgärder i den andra vokskole då att säkra produktion så ska tillgodose den elkonsissionen. Det är ju risk mitigerande åtgärder. Så det här är väldigt viktigt att ha med sig och särskilt då över ett perspektiv. För just nu då som vi kan konstatera och som nästan jag tror alla medvetna om att det finns elektrischinsplanen det duiker i data center från högre vänster med en oerhörd aptit. Betalningsvilja som uppvisade i andra länder på 100 till 200 öre perspektiv. Det är en bygg tid på 12 till 15 månader inget behov av en ljupamni ljuliga eller en större malmbana inget som behov kanske utan kan etableras i där det finns möjlighet och vill helst göra det i går. Den trycket har inte varit med de förut. I den miljön skulle jag om jag satt beden nativ exponeringen kort position att jag har köp i hov och ser att jag med det byggs inget kraftproduktion så jag vet inte hur den här exponeringen ska tillgodose om fem seks år. Då är det ganska viktigt att lägga en bottenplatta att göra nån åtgärd som ger en viss riskminskning. De första åtgärderna ger mest riskminskning. Det här är någonting som jag har funderat på länge med mitt tim och jag har också tänkt på när vi ser den såna här indikation från priserna som vi såg janari och så är en bra bit innefärberare. En en en en en en en en en en en en en en en en signal att det här ligger någonting underliggande och vi får ett stress test i janari och februari. Vi ser magnituden som får den här tröskelpunkter och passeras när försvinner nordiska rabatten. Jag janari och februari var det 29 tervat timmar bort. Och som sagt vi är det ju bara en en en del av de elektrischingens planer vi har till 2035. Och det är ju det att det är ju inte ett så långt perspektiv som det handlar om det handlar om att komma där nio år. Vi pratade lite om det är lite det här moment 22 som vi såg för året att elpriserna är så låga så att produktion branschen eller alla utvecklare. Den är ju i millimeter kris. Det är svårt att sälja sina projekt. Man varslar man kanske till och med lägen i verksamheten. Samtidigt och vi pratade om det. Jag pratade om det med Björn Sandén att man kollade på siffrorna så förra året tog det investeringsbeslut om kanske 40 megawatt vinkraft i Sverige för några år sedan så tog sin investeringsbeslut som två gigawatt. Det är 50 gånger mer för några år sedan och även liksom inom sol tittar man på villa marknan så för några år sedan så satt det stup 100 000 anläggningar mer än i fjol så ungefär 20 000 så att vi har en situation just nu där där liksom det investeras väldigt lite i ny kraftproduktion. Tolkar det är rätt att du menar att industrin förbrukarna de som kommer ha behov när elen behöver nu visa framfütterna och säker upp sin el som de kommer behöva framöver. Jag tror att ju fler konsumenter som anser att deras konsultion angår de själva både fundera på hur den kalkylensgåg är ihop med den expansion i efterfrågan och en kontoration i utbud. Och vi kan ju se siffrorna kommer ju går från Green Power Sweden. 30 megawatt vinkraft beställde 2025 och driftsattes 1 000 400 megawatt. Du turbiner som beställdes för två år sedan. Frunga för två år driftsättning eller från turbin beställning till driftsättning då och och det och Turbin beställningen ligger ju fyra år inne i projektet i bästa fall. Nu har ju så många fått lämna i vinkats utveckling som nu kanske vi pratar av fem år. Då har vi alltså sjuk år led tid och då blir den nästa bibliskt här. Är det ikke det har sjuk fatiga år och och och och sådär väl priserna stigar. Alltså marknaden kommer ju lösa det här själv priserna kommer ju stiga och de som de som har råd och betala kommer betala de som inte har någon lösning för att den är det väl kommer närmöjdrig ännu en stor med rygg mot väggen och måste ta det som finns i sjön. Jag har de försäljning till sin plats där det är en emell spirit som Sir Miner Kainsson 1936 eller hur det kommer avgöra vem som vem som får vara kvar på savannen. Men det är det som det som är så olyckligt är att om det är om många höra hamnar där på grund av för snabbas svenningar och på grund av att den här kunskapen inte diskuterades nu och inte förmedla dess nu. Då är ju det väldigt sådärligt och då har vi en efterfråge förstöres som är onödig och den skulle ju även drabbas kraftsäktorn och det skulle drabbas industrien om inte lyckats med de här elektrigenisplanerna som som som vi behöver för vår konkurrenskraftskul. Så att just den är att det är att vinkraft från man gör en magnitude då av att 30 megawatt vinkraft beställer 25. Det kan jämföra oss med toppåret 2019. Då var 2686 megawatt som beställer. Det är 99 procent ner från toppen. Så det är inte det inte liksom en en en dip butan. Det är kollaps och då har befinit oss där vi befann oss 2010 2014 2016 2020 och nu då 24 24 25 vill ingen ha i elen. Kommer vi sluta använda el och svara på den frågan är ju nej. Ja, men då är det ju världens köpläge kan man ju säga. Så när jag säger köp när blodetrine på gatorna även om det är det teget som som kontra cyklisk filosofi går ut på. Kan du kan du kan du göra något exempel på portfölj hantering? Så risk hantering jobbar en val industri i Sverige med hanteras sina pris risker. Så det skiljer ju sig mycket från industri och industri. Det finns vissa företag hållmen till exempel som som är eget sin egen kraftproduktion. Det finns vissa fastighetsbolag. Valle stamm till exempel som också äger sin egen kraftproduktion och hade sin egen elhandel förut. Som är väl orienterade i den här typen av av risk hantering man förstår. Liksom att om vi har de här exponeringen och förvaltar vi gör det på det här sättet. Då dessen är verktygen som finns där äga egen produktion är ju nånstans ganska långt fram. Jag vet att det är papper som brukar göra likadant också. Rotten i Rossoj solpanel och liknande men men det är ju de bästa i klassen. Sedan finns det en hel fallande skala med aktörer som inte gör den här knyter ihop den här säcken och det är ju den generella bilden som som jag tycker är så så olycklig där liksom och det kan man ju säga att industrin har inte gjort det här förut. Alltså konsumtionen låg på några år sedan på 52 t.a. Vatttimmar, vad nere 47 nu liksom energi effektiviseringen har över tid. Minskat industrinskonsumtion och på avgel och det har ju alltid löst sig på något sätt. Jag byggt ut ett överskott. Det var ju 72 miljarder kronor i ett sätt förkott systemen så gick det att bygga ut 40 tada vattimavinkraft. Väldigt kostnad. Säffektiv för för el konsumenten och få så mycket kraftproduktion för så lite pengar. Men det är den kraftproduktionen som som har byggt och den är bekostades det av de fortpliktiga så privat konsumenterna. Så att jag tror att industrin inte har varit med om nåt som tar förut och där finns ju den här klassiska portföljhantering av el el benet. Jag tror den saknas och en sådan sak som som jag har som jag har draget igång med en med min kollega Emma. Det är ju att vi tittar på just men om vi lägger ihop den här om vi knyter ihop säcken åt dem. Om vi liksom räknar ut var stort på spelen egentligen för industrin och nu får du en en sådan en snik piki i det pågående arbetet då. Men då tänker vi att vi har ju industrin eller basindustrin eller tillfängsplanen från sks om vi redan ämner då 66 och inte har varit i marökning till 25. Vi har ju ledtiden på produktionen 7 år att om vi skulle trycka på gasen i botten i dag och om vi gör det då när väl när det redan är för sent när prisen har redan har börjat ha stigit så är det fortfarande 7 år att få får få driftsättning på vindkraften som är ett av det snabbaste för ett sådkraft och ett av denna snabbaste produktionslagen vi har och det som vi upptäcker då är att delvis exponeringen är ju volymgångepris. Det blir ju det som utfallade liksom vilket värde som stort på spelen om volymen nu ska öka kraftigt då om du konsumerar mer så kostar du mer så på i slut ändam och även att vi har det här att den den volymökningen där driver priset för det kommer den ju göra om det är ett bryggsproduktion i samma takt vilket inte gör vet ju här att den takten vi pratar om här det är ju nånstads åtta teravatttima driftsättning per år om vi ska nå till 250 teravatttima konsumtion till 25. Då behöver vi bygga per år från 2025 till 2025 åtta teravattimar produktion per år och nu ligger vi på en snitt takt på kanske 0,5 teravatttima per år den mellan skillnaden där 7 halvtratt timmarna som inte blir av det är någon som ska bort blir det ju då och det kommer ju marknades till den kommer ju skillja folk från liksom från bra bra livskraftiga idéer mot inte så livskraftiga idéer och då hamnar vi en väldigt solidisituation att vi i onödan måste välja vem som ska med de här datocentrarna med hög betal vilja. Ja, jag med till exempel liksom och det var som jag tror var från någon i Danmark så sa det att vi ska inte prata om vem som ska ha helan utav vi ska prata om hur vi får fram el till så mycket som möjligt och det gör vi inte nu, men vad innebär det då om vi tar vår prispronos och så tar vi den konsumtionsökningen och så tar vi volym med gånger priset så har ju traditionellt mellan 2020 27 2020 slåg ungefär industrinsel konsumtion nånstans på 20 miljarder kronor per år lama på el och med den ökning vi ser till 25 då kommer det den som man troligt visat fem dubblas. Alltså att priset kommer stiga samtidigt som volym volym med ökar och volym gånger pris det blir en större summa så fem dubbling av eller eller kostnaden för basindustrin. Men det förutsatta att vi inte är lyckas fortsätta bygga ut i produktion. Precis så där sätter du fingret på nästa steg och det är dit att vi är på väg detta liksom Businesses ursul. Det här är den resa som vi har ger oss in på och det kan vi ju se i realtid och att inte byggs någon vind, men det finns konsumtionsplaner och energimedighet. Det är kortens pronosvis att 2018 då ökar konsumtionet tre gång i snabbare driftsättning och produktion och det är det sista året med driftsättning och produktion och turbina som har har beställt förut. Då kan vi konsta att det finns ett alternativ där det är om du vill hantera den här risken om du inte vill betala hundra miljarder kronor på år 25 utan vill då titta på proaktiva lösningar om jag nu vet att det är dit att jag på väg där vi prileminära siffror så vi så vi får återkomma till dem. Men men men kan vara nitt i miljarder också men ändå då så kan du konstatera då att alternativet är att engagera producenten i det här och producenterna en del som ska till det andra är samhälls diskussionen. För vad kostar att bygga landbaserar vi in i dag gör det beror på god tillstånds processen. Och i det senaste siffrorna visar att bara en och tio parker blir godkända. Och det innebär ju att de parkerna som inte blir godkända de måste finansiera så de parkerna som blir godkända. Så ett inneffektiv tillstånds process med mycket avslag och avslag sent resorterar ju en generell högre kostnad. Så en inneffektiv process resorterar högre kostnad och då pratar vi om att vi ligger nånstads på 64 till 8 öra persi-levatting med den inneffektiva tillstånds processen vi har i dag skulle vi gå från 10 procent i hälften av vindkraftprojektet blir få tillstånd. Då skulle vi komma upp pressa ner det 20 öra persi-levatting. Då skulle allt den aktiva då till de här 100 miljarderna kunna ligga nånstans på 50-60, kanske 70 miljarder kronor. Hur gör ni den kvantifieringen? Hur, hur, hur, tillsätter ni ett värde på en sådär svål till ståndprocess? Eller berätta hur ni gör? Ja, men det är det. Det är ju helt enkelt att den den utvecklings kostnaden som ligger på de parker som inte blå måste läggas på de parker som blir av och vad innebär det påslag och det är ungefär 20 öra. Det här är ju 20 öra persi-levatting som 3-d-del högre kostnad blir det per vindkraftverk om du har en inneffektiv process som bara släppena ännu 10 jämfört med om du har en effektiv process som släppena i hälften. Då kommer vi ju till det här att vi har inte råd i Sverige med den typen av slöser i. Och det måste ju inte om så drabbas i slutande när det är konsumenterna. Så där måste konsumenterna ställa sig bryvid vindkraftsutvecklarna i de här samråden och säga att jag det handlar inte om att vi någon illivilligt vill förstöra din utsikt. Utan det handlar om att din grannes ska ha ett jobb som är konkurrenskraftigt om få den elen och behöver i den elektrifiering som står från för dem. Det har jag där har vi de två delen. Det är engasgeras som är producenten och teckna de där ppa-autalen som ger den här botteplattan och hanteras in med för där exponering som industrin redan har. De har redan den, de sitter redan med den risken och det andra är då engasgeras i samhället och förklarar att detta är inte någon som bygger bygga vindkraftsverk för att vi är pinnskiv utan detta är ju verkligen ett sätt att få ett tillverktyg i lådarna, ett till elproduktion. Det är en skisjustema som ju behövs. Det är en jätteviktig poäng som du gör att det kostar väldigt mycket att ha en tillståndsprocess där man inte får genom några projekt som det har varit senaste åren. Jag minns tidigare på samtal med både Daniel Kulin och Hillevi Prisgar på två olika vindkraftsutvecklare. Båda har ju liksom tryckt på hur fick vi den här stora framgången som vi hade runt 2010 där när det tog fram otroligt mycket projekt. Det var ju att utvecklarna, det var ju liksom ett fri projekt led utveckling och utvecklarna tog fram en liksom jättemångfalla projekt. Det var liksom små projekt, det var stora projekt, det var olika tekniker och olika affärsmodeller och så där. Tillståndsprocessen var liksom hanterbar. Då blev det ju så att då kom det framhassa projekt som kunde bygga snarare behovet uppstod liksom. Fanns inte behov så väntar man några år men projekten fanns där det så. Nu pratar man ju mycket om CFD eller statliga ingrepp för att subventionera produktion. Att staten inte ansvar för att utvecklingen tacktar men med tror absolut viktigaste och mest effektiva sättet att få fram produktionen en väl behövs det. Det säkert ställ att de här utvecklarna har bra förhållanden att ta fram projekt så en tilltro till att de kommer att bygga när det väl behövs så. Ja precis så och vi och kanske för att jag har tillbringat affärde del om mitt liv utålans men Sverige är inte och guttsnåde. Vi förtjänar inte billig el. Vi förtjänar inte vår rollals där i konkurrensen så om vi ska så vi lyckas ju ute från hur mycket vi jobbar med de här frågorna och hur vi löser dem för annars kan ju lika lika ännu en industri hamna i Brasilien eller hamna någon annanstans. Och det tror jag vi ska ha mer såg så att när vi nu har ett gulllägg egentligen när vi hade ett elpris för året som snittar mellan 18 till 27 och 67 och har det snittat 110 till 18. Det är en budskap som är en priserna skickar oss att det inte så långt bort till att det är gullläget som vi har just nu. Som har varit en väldigt viktig respekt från den energi pris chock som Europa upplevt 2022-2023 eller börja egentligen 2022-2023 med de värsta pris topparna. Vi har ju varit isolerade tackvara att vi har byggt ut kraftproduktioner som mycket i Sverige. Till vi stel har vi varit väldigt isolerade mot detta. Det har ju jättos en fördel, men det är ju inte fördel som kommer bli permanent om den inte förvaltas. Det perspektivet har inte vi råd och tappat, vi kan inte försvinna ner i vad som hände för året. Det redan är ju aktuellt nu då i januari för bra. Nu kommer priserna falla tillbaka under året, men redan förväntningarna som jag skriver ner var förväntningen av var på termins priset när det gick i leverans då för calendar 26 kontraktet. Det innebara ändå låg det ungefär på 38 euro på megawattimme i som sen som i slutet av december. 38 euro på megawattimme. Och så hade vi en inledning som ger ett snittpris på kvartalet i år på 90 euro på megawattimme. Och vilket dra upp hela snittpriset till 56 euro på megawattimme. Och 56, jämfört med 38, det är 47 % i geökning av elpriset. Och där är ju i vår pronos med en ökad konsumtion, en fortsatt kontration av produktionen för det vet vi redan kommer det 7 åra. Tuffa tar igen nu då, det är det vi beställs naturbiner och projekten har lyssnat på avvecklassen utvecklas. Då vet vi att den prispronos som är använder till grund för att industrinsexpå ner i hamnar nånstads runt 100 miljarder kronor. Det är en prisökning på 7,5 % per år till 25. Jag räknar med. Det estimatet har redan över 30 år när 26 på en av halv månad stigit 47 %. Den uppsidan är väldigt stora med uppsidan menar att prisen har varit så låga. Så det är en jänklen bara att gå uppåt priset. Alla utfall, alla cenorer skulle peka på ett högel pris. Nu är det ju temporärt, men jag tror att det är inte många signaler tillfällen till innan vi börjar se en strukturell prisökning. Om aktörer då som inser att det här priset drar iväg snabbare än vad jag har täckning för i mina färsede är då så då det är ju för sent. Det går ju att göra som mest när det har framförhållning och tid, men då intresset är som lägst. Hushållen förstår att husållens hårisont och husållens är väldigt kort och husållens riska på tid till väldigt hög. Här glömmer man ju snabbort 5 lågpris år. Glöm inte om man bort i november 2021 när den första räkningen kom. Som visar att den är energi-kris och pågått i nya månader redan ut i Europa och den inte sluvten. Då glömmer man ju bort 5 billiga år. Men jag tänker på lite så här, det som jag jobbade till soldbranschen så länge så man vet att så fortavt de lade skriver de höga elpriser. Jag har gjort det i två veckor då är det full fart i soldbranschen. Jag har hela tiden tippt att folk om att köpa socell på vintern för då får man bäst service, lägst, pris och snabbbas installation. För att vinter prisen har varit så låga med mig nu. Nej, så vinter för att folk tänker inte på soldseller då. Nej just det. Det som köp skidor på sommaren är också sådana grej. Jag har inte kl�at din poäng. Nej, men precis med min poäng är att som industri så har det inte råd att tappar i perspektivet. Du kan inte gå på aftonbladet, artiklarna eller aftonbladet, rubriken, om du ska kunna förvaltad där risken. Och som sagt står det inför en enkelträkta konstverativträkna att stå det inför en fler dubbling av den här exponeringen, då tycker jag att du verkligen ska se över hur förvaltet är den här över tid. Och i portfölje som du kanske känner till att när du förvaltar en portfölje och du tar till exempel att sälja produktion på ett terminskotrakt till exempel om du är producent. Och så visar det sig att elpriser stiger så att ett terminskotrakt var så en dåliga färg, rent penna med penna med sitt. Så kan du komma ihåg att att det är uppnåd, det är som är de två huvudsakliga målen med portföljförvaltning. Och så är riskminskningen av volume, där ju att du skapar dig en förutsäkbarhet i pris och du säkrar den voliumer du behöver. Och det är de två absolut viktigaste aspekterna i portföljförvaltning. Då pratar du alltid om volume skulle det resortera i en negativa avkastning, då är det kostarna för att säkra. Och du teckner inte ett brandförsäkring för ett hus och hoppas att huset ska brinner ner så att du får ut på försäkringen, utan du är glad om du bara har en försäkringskostnad och huset får stå kvar. Så är det bra att tänka när det kommer till portföljförvaltning. Men portföljförvaltning är bara så att vi benar ut det handlar om att köpa el på långsiktiga terminer, mer eller mindre långsiktiga. Det kan vara tio år och fem år, det kan vara nästa kvartal. Ja, du kan du ha en en nativ exponering, då har den industri som konsumerar viss mängd del och du vet att det kommer konsumerar viss mängd del varje år. För att du tänker att du har en maskins och ska köra i 60 år. Då vet jag att den kommer inte köra utan el, så din ena fråga är ju kommer att få tagit de voliumerna och till ett överkomligt pris. Och är svaret jag på den frågan, då det alltid är rätt att säkra. För du är inte situation där du spekulerar elpris för att titta på pris och försöka köpa bildet och sälja dyrt då är du spekulant. Men då kan du inte ha någon medföda exponeringar. För den typen av spekulation ska ge man sig inte in på med en hel fabrik om man anställda och leverantörskontrakt. Du kanske till och med äger skogen så du ska använda över 110 år och sådär. Så att just veta vad man håller på med och franker det liksom i en långsiktig strategi. Och på sättet, vilket sätt du fyller den vågskolen för att balansera ut den exponeringar du har då. Det kan du välja genom, det kan ju vara bilaterala och tal. Med produktionköpskontrakter kan vara egen produktion. Det kan ni vara terminer. Om du vill, och det kommer ju vara terminer i slut. Och så kommer det till slut också de korta terminerna och köp och spot. Det är ju det sätt du ska fylla det med. Men kommer du till spot, spot, dag en innan marknad ska köpa. Då är det ju förseent att ha den verklighet, liksom hantering. Då får du ta det som finns i sjön. Och eftersom vi nu ser med alla sätt vi kan mäta så ser vi den här sjön. Torka ut. Då skulle jag fråga mig liksom vilken är den strategi som man har när man tittar på sin fabrik och sina anställda och tänka. Och okej, det här är nog viktigare än att en att en att in, än att låta det vara liksom. Men jag tänker lite på. Om man lyssnar på dig och samtidigt så ser man liksom den här verklighet som vi har varit i ett år. Att projektutveckling länder landet, projektsel, jättabilligt eller läggsinerhet och hållet. Men det är så som jobbar med ut projektutveckling. Man måste hitta andra jobb och sådär. Vad läser du in i det? Tror de inte på samma bild som du tror på? Då hade de mycket att tänka sig. Men vi håller ju lite till och kanske vi till och med köper fler projekt nu. För nu är de billigare och sen kan vi bygga när det vänder. Så att säga, eller är det liksom effe en mental aspekt där det är för svårt att få till stand. Eller hur ser du på den här situationen? Jag tror att vara kontra cykliska är det kräv ju en del tollabod. Det kräv ju också en strategi och att man har råd och vara kontra cyklisk. Och i utvecklarna har ju inte de pengarna idag. Och har väl gjort vad de kan när det här överskottet som vi som har kommit alla konsumentet i Godå under hela energi krisen och fortsätter vara kommande och stegord. Det är ju tack vare deras insatser. Så att de pengarna, där finns det inga pengar kvar medan jag. Och från politiskt toll så ser jag inte så större. Det byggs ju ingen kraftproduktion av en anledning också att det finns ju eller som Green Power Swede så att 2025 går i till historien så det är sämst året nogås inför ny investeringar i vinkraft i modern tid i Sverige. Och utländska aktörer skickar ju signalen då att den svenska marknaden inte välkomna när priserna för låga tills att processerna för innefektiva för många projekt för avslag då blir utvecklingskosterna för hög och projektkostnad för hög och det finns inga avsättning på marknaden för industrinfrågor. Just det då. Varför ska vi köpa teknat PPA för 56 dörre när vi kan köpa på marknaden för 40 dörr? Men problemet är ju att så fort du streckade efter den här 40 dörr på marknaden då är det 5 per till runt borde som strecks efter just den biten. Och det är väl den det är det och då så förstår vi också att från industrin så håller det svårt att motivera det till en styrelse att vi tecknar nu avtal som är som kostar högre eller som ligger högre än vad marknaden är. Så att vi går ingår i köpavtal som girar sig ett sämre priset vad som finns i sjön. Och då säger jag allian men då kör vi på finns i sjön. Jo men då måste du veta vad den här sköne på vägnostan så det är ju ingen det vi ser vi håller på att spelas ut i det allting. Den håller på att torka upp och det kommer bli. Det kommer bli. Det kommer bli. Annemell spirit och som avgör vem som får vård i värsta fall. Vad ligger de här om man tittar på de här långa terminerna 50 år så vad kostar du att köpa el? Så utmaningen för jag har precis utmaningen för för svenska termin svarknaden eller är ju att likviditeten är så låg. Så att vi kommer lite se vi kommer inte se just den den pris signalen i tid. Men när ungefär om du ska köpa hög kontraktera för kommande år på marknader så ligger det någonstans på 40 euro på megatim. På system pris Nordisk system pris då och 40 euro på megatim är då byggst ingen produktion och redan det tänk det ger mig den här insikta. Men om det är typ en produktion och konsultionen ska öka då kommer priset att öka tills det byggs produktion. Men vid det tillfället så kommer har du ju durationerna så vad ta det och bygga produktionen av sjukvård. Och då vet att under de sjukvården så kan det bli väldigt väldigt jobbigt för konsumenter. Så jag skulle säga att just när vi vetar vi befinner oss i enklande extrem scenariet i den här pendan. Kan man se på flera sätt också antalet timmar som vi exporterar ut i Sverige. Det var väl bara hundratalet timmar som vi importerade och det var ju rekord liksom netta import under bara några hundrat timmar. Men resten av de otta tusen sjukhundas 60 timmar så exporterar vi det gick för fullt ut landet. Då vet jag att jag har det inte så många timmar kvar då att att att exportera på sådans någonstans så kommer vi gå mot snittet igen. Och det är ju inte så långt borta då. Janari ger oss en indication med vi vet ju också genom att titta på sjukvård. Då har den pris skillnad på 2,6 % till de europeiska terminerna. Och det är ju dit att vi kommer att gå igen med det vi ser idag. Men jag tänkte vi kunde hålla oss lite vid just för du har ju pratat flera gånger här om att med ferrofäre projekt och att konsumtionen fortsätter att bygga sig ut så kommer vi närmås de europeiska priserna så vilket Janari här 26 var en försmaka av. Men jag är lite nyfiken på vad hur ser det ut på kontinenten då för senaste året känns som att i Sverige har man mest pratat av med ett extremt överutbud priser i norra Sverige på 18 öre, pk. vattim och så där. Så det känns som det var långt tidsen man själv satt och snegla på den här t.f. neddelenska spotmarknaden för gas och EU, ettDS priset för släpper ut koldioxid och så där som som man gjorde där 2021, 22, 23 kan du ge en statiskt rapport från kontinenten. Ja, men verkligen. Jag har ju den kontroversiella åsikten och sen jag kom tillbaka till Sverige 2016 att Sverige ligger i Europa och det är för jag framsofter jag kan. Det verkar inte riktigt komma ut fram ännu till alla i alla sammanhang. Men senaste åren så har vi haft ett elpriser om vi tar tysklar så referens som är väldigt likvid marknad. Nånstats runt runt hundra öre per kilowatt timme, jag lägger till där i mer än tre år. Så en spänn av. Ja, precis en spänn per kilowatt timme. Det är ju det där, det är inget förvåning att vi befinna stad och när vi fick en torsjölkna per då under de månads tid. Det är ditt att vi kommer strukturellt så små nu om då. Om vi utgår från att Sverige ligger i Europa och tar till oss den kartan, då kan vi konstatera till två saker som har hänt ut i Europa. Det är då det du nämnde att vi har haft en väldigt betonning på gaskraften som prisetande kraftslag. Och gaskraften där den har ju verkligen haft en periodalbana i och med när Rysslamr idag gasen till i Europa 2022 startar den här globala gaskrisen. För prisuppgångarna var inte isolerade till Sverige eller till Norden eller till i Europa. Utan det var ju isolerade, det var ju precis samma utveckling i Asien. Eftersom de volumerna som Europa har plötsligt behövde, som är ersättningadår i den flytande naturgasen eller flytande fossilgasen och som bergparfartyg, den var lymen var ju inte tänkt till Europa utan vad tänkt till Asien. Och då blev det ju ett köpkrig om begränsare resurser mellan Europa och Asien som då eskalerade till August 2022 ligger uppåt 300 euro på megatim för gasen. Och det var ju precis samma pris i Asien som Europa. Där har vi någonting som är irreversible att vi kommer, vi är sammanlänkaren nu med vad som händer på den asiatiska marknaden, det var vi inte förut. Och där har de tre största köparna, det ju sina Japan och Sydkorea. Och då så vet vi att då har vi helt plötsligt också i hela den här härliga geopolitiska risken med det hormutsundet och vi har skuggflottor och vi har allt möjligt. Och hanterar och fortfarande så köper vi ju en del av den här gasen från kleptokratiet som inte är särskilt vänligt sinnade till demokratiska värderingar sånt. Och där har vi en färgläxa med oss hur gick det med med Ryssland där vi också hade tänkt kanske att vi började handla först och så och blir det demokratisen, men det blir tvärtom. Börja handla med dem och så blir det ännu mer diktatoriska. Så att vi så att den Rysska gasen har egentligen alltid varit dyr, men det nu vi får uppleva den genom en skikrisen och genom alla då försvarsanslag och genom både försvaret och sen uppgivationen över kreina och alltid mänskliga liden ett ivetvis. Det saknas en externalitet som inte är prisat korrekt. Så var hämt ut i ropa, jag förra året så var det ju en höststänklen med dunkefleute, med då vinstillade mörktstiltiga som det är ett på svenska med vinstillade och värder mörktet som det är på vinten och lågproduktion från förnybara kraftslagen. Det resulterade ju att gasen använder sig högre utstäckning och att gaslagrade i Europa gick ner på en låg nivå redan under november december. Och sen framåt mars så. Var ju gaslagenivåerna ännu lägre och det fick då gaspriset att stiga upp åt 58 euro per megawattimme i en topp där. Men sedan under året hundre hela året. 58 var kan vi jämföra dig ligger på runt 20. Ja, så historiskt. Om du tar historiska 8 till 28 euro per megawattimme eller 8 till 28 örare per kilowattimme om du översätter slarvit så att det är ju lägre än toppen då 300 euro. Men 2022, men det är ju betydligt högre då än historiskt liksom. Vad vi kan ta med ståv av lagenivåerna och priserna pris toppen och på 58 i mars för året var ju då att det var att förhågan var ju hur ska vi få ta på de här volimerna? Det är 180 extra lng fartyg som vi ska få ta på. Vad ska de komma ifrån och så visar sig att det löste sig ganska så bra. Så den här vintern så har ju lagenivåerna varit ännu lägre. För vi fick ju ett tivis kallt väder ut i Europa också. Plus att vi var ju fyller fyller inte fullt innan innan är inriktionsäsongen sluttade då innan uttog sig sången började. Och det innebär ju då att vi har att att samma situation med ännu sömra lagenivåer i Europa skulle jag resuiterat ett ännu högre pris. Men det har inte varit särskilt mycket högre och jag hade priserna skrivit här. Det var nånstans uppåt. Nånstans uppåt 40 euro på megatim. Som hamnade som högst och sedan så har vi priset fallat i fallet tillbaka. Så att det är fortfarande en del vinterkvar. Men men men ungefär 33 euro på megawattim. Men förgåser nu. Det är ganska och särskilt termin ska trackta. Nu spännande att se för då fallade gradvis då när jag mot. Nån 26 och ner och 22 för 20 körtna kontraktet då 20 och 9 ligger på 22 också. Så det är där den är tydlig och det som har hänt det så skilljär året. Det året från före går då. Det var ju det är ju då att det har striftsat så mycket flytande att öga skapasitet. Så att det finns att räkna med det finns mer än vad som behövs. Och där har vi en riktig stor bubbla. Att det finns för mycket flytande för sig oss. Så han låts brunna på samma bol och vi börjar bygga de här handläggningarna. 22 europeer. Tjövlöpinshamn har byggten. Eller läggningar läggningar eller hur? Ja, men precis då får vi skilja på LNG togen då som är de exportan läggningar. Det brukar vara flaskhalsen och LNG terminalerna så tar emot eller en ge. Och LNG togen eller trains sådana heter där har det byggs ut kraftigt. Kattar av strajen i USA och det har mer än väl. Till godåset är det hållet som de riskar bortfallen har bortfallet har skapat. Så nu kan vi glömma ryssland men nu sitter vi med en annan aktör i knä. Och det är ju den världsmarknaden för flytare fossilgas och den flyterna för silgasen är den absolut yraste gasen. Så vi kan ju aldrig konkurra med USA, China och andra länder om vi ska göra det med gas som de har solt oss. Och det som Markus Råke brukar säga att det ska vi konkurra med billig vensin så är det som inte producerar pensin. Det producerar har olja. Då så är det ingen vinnare koncept. Utan det som borde vara resultatet är att bli en elektrostat att elektrifiera precis som vi läd oss förra energi krisen. För 70 talet när vi hade olje kriserna. Då förstår vi att att mellan 1970 till 1990 så halverade vi ju oljekonssensionen och fördubbla elkonssionen. Och gick från att vara världens mest oljbrån eller till att vara en elektrostat med en tredje del el. Och det är ju den resan vi ska göra igen av olika anledningen. Vi har det ekonomiska anledningen. Det är billigast att göra för vi har ju haft en väldigt stor nytta av den energi effektivisering som vi haft sedan. Vi elektrifierade så mycket på den vågen. Förre konssionen så sakt ligger fortfarande kvar på sammanlevel som 87. Trots att vi är många miljoner fler människor och vi har haft en riktig bra butternatkonalprodukt tillväxt. Så att konkurrenskraften är genom el för det är mycket effektivare. Och elen kan lokalproducera så leveran säkerheten ökar. Och det är ju mer miljöernpassat. Vi vi drar inte våra levnadsförhållnaden och förutsättningar för livet för vårt typ av liv lika snabbt ner i smutsen om vi kör med fönlbarra kraftslag. Våtsnåtteläk. Ja, precis. När alla de här och det tycker om det Björn Sandéns har i den här podden tycker jag väldigt viktigt att det är ju den här liksom kalkylen går ihop globalt. Det har jag aldrig byggt så mycket förnybart som de senaste åren och det är ofantliga mängder. Så jag tycker att det var någon som siffror att vi. Någonen var 207 eller 29 så vi byggde en gigawattsol i världen och 23 byggde vän gick av att solomdan. 24 byggde vi två gigawattsolomdan och det gör ganska fascinerande. Vi bygger lika mycket solkraftproduktioner som direkt ner teravatt timmar på fem månader som vi har kärnkraft totalt i världen och det är ganska fascinerande. Alltså den är och jag har ju analyserat detta att solen gå upp ungefär varje dag har jag sett i mina kalkylen. Ung är färge. Även oftast på morgonen. Vi tänkte vem sista. Vi har ju gas gaspriset är ju en. Och det har ju så att säga vi har ju under några år här i ersatt en stor del av risk i gas. Jag tror 22 så importerar vi 45 procent av vår gas från rysk land och i fy olågde på tio till 13 procent. Jag hörde jag dagen i öregen sen i just energi-konventioner säga. Den ska ersätta sig helt i 2007 och vi ersatt den med. Ja, gas från katar kanada och från USA till stor del. Men sen har vi ju en annan del som som också är viktigare eller prisättning av el eller som får stå påverkan och det är ju det här med i UTS- - alltså priserna på släpp ut koldioxid. Kan du genomplatering av hur det ser ut där? Januar i 2006. Ja och det här är ju väldigt spännande. Jag ska rätt om jag skälla det jag skulle sätta och stralja inte kanada det som är exportland. Jo, så prispor i ett sätt är det ju fortfarande att sätta runt 70 europeer ton koldioxid. Det kan ju jämföra som i nivån 7, 6, 7, euro, 2017. Och det är tio som är snabb i huvud räknar. Det är ju tio fall i gökning då och har ju och då huvudzakliga drivkraften att detta är ju de reformer i UTS- -et som vi pratar om nu som som har implementerats och som fortfarande håller på och rollar ut. Där den absolut viktigaste är den linjärra reduktionsfaktorn, alltså med den takt varje år som taket och den ska ju, där 4,3 procent nu kommer bli 4,4 procent från 2018 framåt. Och detta står ju lag i lagen då helt enkelt. Så vi håller på att då målet om 19.0, 20.39 inom ETS-1 mycket tackvarar de kraftiga utsläppsminnskningarna inom kraftsektorn. Och kraftsektorn är ju den sektorn som inte har gratis allokering av utsuppsätten och det där vi haft den kraftigaste utsläppsminnskningen. Och det som är intressant här då för att vara ett mer och följt det här under lång tid då skriver min maisteruppsats utsläppshändel och strategier där. -Hemmaplan här också? -Ja, så fick jag jobba med det då i Europa under alla de åren jag var där. Så kan vi konstatera att ett utsläppshet pris då när det låg under många år där runt 67 i Europa i Pereton så var det ju alldeles förlåkt. Det fanns en förståelse för att det här priset kom justiga, men det var ju ett överutbud som orsakades egentligen av först konjunktur eller 2008 där de föranskrisade med sen att det blev en hemma kockad Euro-Kris under 2020. Då åren som följdera 2010 eller 12-13-14 och utsläppshet priset steg inte för att det var för ett överutbud. Då har vi en, två miljarder utsläppshet rätt som plaskade runt i systemet. Men sen lyfte de ju bort med backloading och det skedde åtstrommande reformer och fit för 55 var ju den senaste med då sänkningar och linear reduktionsplikten som fortfarande pårollas ut och introduktionen av carbon-bådradas med ett mekanisk, så en tredje kraft i första januari. Då får det riktigt efter en tre års uppvärmningsperiod. Då är det så lustigt här. Vi ser att det här drabbade ju kraftsektorn väldigt, väldigt snabbt. Från att inte ha spelat någon större roll fram till 2017 till att verkligen själpa stora bässare. Vi hade ju på NG så så vi gör när vi tittade på så att 2010-2010 och tittade på vilka kraftslag är de framtida. Då kommer vi fram till att jag gaskraften är helt körde egentligen, för det inga vill ha gaskraftgasen är för dyr och vi har de oljelixera kontrakten av ryssland. Och 2009 var ju förra gånger ryssland hade vi redit av gasen också i den och kränskryska gasdysbyten. Så det var ju först mindre och då tänkte man att det behöver vara flexibel och effektivt och släppa ut mindre. Både det gör. –är hyperkritiska kohlkraftverk som är svaret. De investeringsbeslutet tog sig där 2010– –eller byggnationen blev ju de klara 2015– –och 2018 och sedan strandar de 2020. Det var ett kohlkraftverk– –att 2–3 miljarder, 2 miljarder styck, 2 miljarder i jorda– –så 20 miljarder kronor. Det var en nation som sådde från ENG– –med 4 kohlkraftverk 50 miljjoner jord styck. Då kan man tänka sig att det är en 95 pro. Den här standade kraftverk för flera miljarder. Det var en ganska dyresöptleksa. Det var progund av att utsepsespriserna steg– –och det skedde inte politisk intervationer. Vi förväntade att steg stiga över 20– –och vara tillåt över 30. Det gick upp till 100 och fortfarande finns inte de intervationerna på plats. Det farsinerade nu när aktörer som är på äg inne. Vi har ju marineindustrin introducerade i 2024– –med i systemet. Utan att det kommer att utsepsätter– –utan bara introduktionen av marine transportsekton. Och flygsektorn kommer att få några gratis utsepsätter snart. Likadant är det med industrin. De gratis utsepsätterna kommer att fasa sig ut till 2022– –än lite sibam som håller på går i dag. Senast två åren har jag också fått argumentera för– –att det är det som vi känner till. Det är stor i lagen. Men många har sagt– –men vi är reaktiva från industrin och transportsekton. Vi är reaktiva när kommit utsepsätter. Det var precis som vi sa i kraftsektorn 2015. Ni har inte råd att göra samma resa. Det ligger vackerare lika på kyrkogården än de ni har. Ni är inte tubbigt för fel. Det kommer att lyckas upp senare. Men tittar på de olika regleringarna EU-TS-2– –för att yka handlade sektorn. Ett annat utsepsuppresystem sköt sig ett år på tiden. Och se särdiga med klimatomelhörer och visningen. Den lukrade subpsat. Jag tror inte på det. Men då har vi det här situationen– –att det tar ett bet mot det som står i lagen. Det som skäl en bil och hoppas att bilstöd blir lagligt innan det åker fast. Nånstast tycker jag att det är detta den strategi du ska ha. För när alla tänker så, utsepsupprisar har fortfarande förlåkt– –så är det skit om vi har gratis tilldelade utsepsätter. Vi behöver inte ta rätt besluten nu. Men när det väl vänder, kommer det gå för fort. Återigening är till att priser ska stiga kraftigt. Och det är att få aktörar agera på det. Men priserna. Ni ska ju om det här tror jag är långtidssynare och november kanske. Ja, de återhämt har sig kraftigt eller stadigt egentligen. Men när jag har också jämför sig tala vad gör de här priserna på kolde sidan– –på kilowatt-timme priset för koldkraft– –och även snitt har det de siffrorna. Ja, det är en jungen borde vangen. 25, 35 euro eller 25, 30 öre förgåskraften och nånstads– –och 70, 80 öre för koldkraften. Så att i snitt på el marknaden kan man tänka med 40-50 öra påslag– –på europeiska elpriset. Utsläppsätter är ett bränsle för kraftproduktion. Utsläppsätter är två, tre delar av koldkraftens kostnader. Men i fråga sätt, Syvland är ju kommoromst och fast vid sina ambitioner. De priserna som råder. Man kan hålla dem som en signal. Det finns förtroende från marknaden att vi fortsätter ha en agressiklimatpolitik. Det finns några saker att fundera på det. Påstånet är det nog en typ av intervation kommer ske. Jag ser inte de lagförslagen. Det är uttalande av förbundskassläller i Tyskland och liknande. Det finns uttalande förbredningsmotorar förbyddet lyfte. Det finns i stället med 80-90 % minskring. Det kan vara förbrennningsmotor. Det ligger i stället. Varför antar vi den här osäkerheten? Det är mycket som osäkerheten och klimatpolitik. Hur mycket är den osäkerheten om du geraderade den? Om du drar ut den här bollen i magen– –och drar ut den och känner vad jag har belegg för och inte för. Jag lägger upp dem, ragnåerna. Då kommer det mycket av den här osäkerheten vara okunskap. Jag brukar utmana. Folk som säger det är mycket osäkerhet. Vad är det precis? Förändringar och ledningar är det ojonsfaktorn. Det är det carbon-både-dresspent. Det är det som du tro på. Eller vad är det som är av de lagarna som finns där och vad är det som du tycker är osäkerhet? För jag tycker att så länge taket sänks. Det är du inte att vara längst i rummet. Det är det som är din strategi och du bätar mot och befinnit lagtext. Då får du helt pratiskt ansvar för att bevisare. Då räcker inte med att det är alldeles osäkerhet. Du måste bevisare över perspektiv. Du ska köpa den sista utsepsätter 29. Vilken är det strategi för att köpa det och hur mycket du beröder betala. Och räcker den till dig. Då finns det och kommer att komma några utsepsätter till efter 29. Det går ju antal till kan bli en sådan justering. Men räcker dem till dig? Det är det jag funderar på hela tiden flyttar dård i en exponering i tid. Och jämför den med linjärrar reduktionsfaktorn. Och ser är det jag som ska köpa den sista utsepsätterna? Eller tror jag inte att det kommer vara jag som betalar det priset eller bredd och betalar priset. Och där tycker jag det är viktigt att behålla perspektivet återigen för vi måste också inse att vi utsepsätter priser. Det inte så har det jätteviktigt att det finns ju ett helt problem underliggande och utsepsätter handelsystemet. Det är byggt efter hur lobbyisterna vill ha ett system och där funderar 25. Så att det är byggt såsom alla vill ha det. Och nu när priser börjar göra börjar titta på och göra sitt jobb. Då var det inte lika kul längre när man samtryck i stället för en kollogsidsskatt har du kärnat massor på det här. Så jag tycker den här återigen liksom rita ut. Du känner till sätta in i detaljerna och sedan tar du din respektive verksamhet och jämför med de de de de de de liksom siffrorna och gör det här stresstestet. Så men om jag har fel och lagtexten inte förändras i omfattande för den omfattande storlek. Vad var sitt jag då? För väver egentligen bara en en som var som 2018 bort från att pendla ska vara åt andra hållet igen. Och du kan inte hålla på springa så efter vad som står på haftområdet slöpps hela. Utan du måste du har faktiskt ansvaret att höja blicken och tänka och kämen 20 45. Skal jag ha ska jag ha en verksamhet då och kommer ha ut slöpp 20 45. Om jag är om det är svaret på jag då har jag jobb i viss bördan att se till att det funkar och befinna med e-utest. Det är ju det är ju fem år efter att det sista utsläppen utvärlds. Gut. Jag började faktiskt bli ganska nöjd här. Så är det något som det tycker vi har missat att upp som du vill slå ett slag för? Jag tycker att vi har hundit med väldigt mycket av det som vi som vi förutsatte oss och göra. Och jag tycker också att det har varit väldigt spännande och får få diskuterat med här sakerna med dig. En sak som jag tänker på en del är just med med kraftvärmen. Där har vi ju en där finns det en utmaning just att kraft och värme inte kan hålla sig separera där att värma och värme räckor. Utan de måste optimera kraftvärmen och just den här sektors kopplingen blir ju väldigt spännande. Och så när det har sportsektar ska in med sina snabbladare och lastbilsladder och liknande just denna förstås. Sen för att vilken roll har jag i det systemet för vi har ju en utveckling som som som går väldigt fort. Så uttryck som baslast är ju dött. Det har inte funnits en 2019. En piriskt går det ju då vi det finns ingen affär som klaras i baslasten 2019. Och det är ju strukturellt och solig går upp och ibland blåser det liksom så där den är utveckling av ju. Så det är ju ett förlegat uttryck utan det som vi går mot är ju en förmåga att kunna hantera varje ögonblick för sig att vara att ha de förmågorna som gör att du är du kan avstå de de ofördelaktiga situationerna och du kan vara med i de fördelaktiga situationerna och dit att gå ju strukturellt och det är ju inte bara i Sverige utan det är ju hela världen. Du kan ju se sig bland annat fallande i kapacitetsfaktorer för för kollkraft i hela världen. Till exempel även i USA och där fler och fler strandar när de faller under 14, halv procent kapacitetsfaktor då är det billigare och lägger ner ännu fortsätta liten. Så den den den nischen att hitta den nischen och där måste då fjärvärmen ha ju en Någon. Tulledel, så är skit om mer lägre i en elener skiskat. Ja, det var ju det. Torsdell handel. Ja, jag har det. Har vi bort en elskatten för kratthvärmen, så får vi väldigt mycket mer flexibilitet vart elsystem. Vi får mycket miljövänligare fjärvärmen och billigare fjärvärmen. Det är också en sådan ägare än man bara har förjordes inte därför längre. Ja, om det görs långsamt så stegvis så skulle det. Det har ju gjort generaländer. Och det är en väldigt spännande, väldigt spännande aspekt. Vi vet ju att vi är på väg åt det i hållet och det är ju fundamental. Liksom. Så där att hitta den nischen och arbetar med dem den integrationen mellan fjärvärmen och krafthandel mellan mellan då och i Elpan och sådär fjärvärmen och systemet eller värme pumpar mellan spill värme om att tänker på implementationen och nya aktörer nu. Där måste redan från början ha det i systemtäcken med dig och då måste redan förstå din nisch. Ditt rezon där, ditt existens berättigande måste finnas med. Annars blir det tufft. Så det är väl egentligen det sista. Vill du föreslå en gäst till Tronteralsnitt av Fodan? Det vill jag och då skulle jag vilja föreslå en gäst som jag lyssnar på ett föredropp och cellamers som hon heter Rosemary Barnes från Australien, Dr. Rosemary Barnes. Hon har ju en podd också som en Youtube-kanal som heter Engineering We Rowsy. Men jag vill att hon ska prata om det är ju att hur sportmarknaden fungerar i Australien. Att att en nationell elektris i de market då har det sett i priset fem minuter åt gången. Fem minuter i taget. Och då har vi inte det där utmaningen som diskuteras i Podden yljande då i sossas kolla yligen. Att varför lägger vi budet Klocka 12 dagen innan som är ju. Det är en av de. Ja, 12, har precis som är 12 till 36 timmar innan leverans. Vadför gör vi det liksom? När Australien då visar att det är med att lägga buden fem minuter innan. Då har du inga prognosfel. Då är ju inte den inte metensen är inte ett problem för eller inte ett alls lika stor problem. Och anlinjer att vi är kvar i så som i kontors tid så att säga det är väl postgångens gull. Ungen färd så att det är därför så vi lägger buden för att kunna gå hem Klockan 15 och 17 och inte komma tillbaka fram på månda. Och det så fungerade ju inte utan hur du gör robot handlar och inte då. Säger inte det så. Men ändå. Man vädlar processer i den här verantjungen. Men de är ju ändå på uteöndet. Det finns ju en avställning där och alltför ändras ju hela tiden. Därför ska vi inte titta bakåt, utan vi ska ju titta framåt för det är det dittåt vi ska. Och det skulle vara kul att höra där, hur den här fem minuter sportmarknaden. Det är ett fantastiskt tips. Ja, för det skulle jag vilja lyssna på. Gut, stort tack Arne. Ja, det var väldigt roligt att äntligen få chansen. Ja, gutt. Lycka till. Tack, tack. Det är samma. [Musik] [Musik]