Allt om energikrisen 2026 – med Petter Hjerstedt och energianalytikern Elin Akinci

Viss barnstras av investeringsplattformen Montrose, som i mars blev första i Europa att skapa en så kallad MCP-anslutning så att du kan prata om din portfölj med alla de vanliga AI-tjänsterna. En kohlkänsd men inte minst ett kritte på att jänget bakom Montrose är piggia och sögnar på att visa Sverige som investerar att de vill göra något bra för sina kunder. Nu jag kunde få tre månader premium utan kostnad med koden marknaden, villkorjeller och investeringar innebär risker. Hoppa in på Montrose.io alltså Montrose.io. Detta meddeland riktar sig till dig som överser fem år och redan använder Nikotinprodukter. Syn innehåller Nikotin som är ett mycket beroende från kallande ämne. Söt vattenmellon med kylande minnt, synvård mellan minnt kommer ifrån matets slim i styrkat få. Läs mer på syn.se. Teknikutvecklingen går fort och spelplanen är full av möjligheter att stå still är inte ett alternativ. Mi hjälp av PVC-seksperter, globala nätverk, AI och annanledande teknik. Skapa vilösningar som är säkra, skalbara och antassade för dig. Välkommen till PVC. Då säger vi välkomna till alla som lyssnar i studion i dag. Petterjärtsträtt och dagens gäst Elina Kinsey, medgrunder och vd på energikonsultbolaget ELS-analysis. Superkul ELIN. Vad gör du sen? Tack för inbjudan. På ELS-analysis är vi ett energi-fokuset konsultorådgivningsföretag som jobbar i princip med alla energi marknader. Alltifrån de fossila marknader som vi ska prata om i dag. Till EL och de nya gröna marknaderna. Vi bygger att vi befinner oss i skärnningspunkten mellan polis i och marknad. Det är lite vår pitch för vad vi e-bjuder för att kunna förtrycka av analyser. Det är bra påsessionen i dag att tänka, men många som försöker förstå hur den marknaden funkar. Ja, precis. Både politiskt och innehållet näsa. Det är många expert som har dykt upp, som man inte känner till. Många som har åsikter är inte minst positivt. Det är rätt kul att följa och svårt att veta vilka man är. Men du har också ett förflutet som gassanalysiker var? Ja, precis. Jag började med karriär i London som gassanalytiker. Jag jobbade mycket med uppe i graf marknad, men också en hel del jämtemont mellan nästan när ELING-bjuder blir en stor del. Det är en totala försörjning i global sätt. Det är min bakgrund och vi är tillbaka till Sverige. Jag började jobba för energi-myndigheten, så jag jobbade statligt under en period när vi fick barn. Bra. Och sen startade vi upp elässanalysis för ungefär 7 år sedan. Du är en perfekt jäst. Vi spelar in det här, ska jag säga, onstrågan 25 mars och tanken i att kunna ge alla lyssnar lite mer djupon. Runt per se ska vi gick en, men också vilka effekterna blir för oss i Europa och i Sverige. Petter, du vet hur lyssnar hade du ha ett förflutet som oljanalytiker och du var med att driv tättys och i många år. Och kan ju res mycket i oman och sådana konstiga ställen. Ja, det stämmer. Olybolag, så lytiker, skulle jag säga. Det är en distinkrom där att jag var aldrig expert på eller jobbade aldrig med olje marknaden. Per se sen är det klart man tittar ju mycket på det, men jag tittar ju mest på bolag. På bolaget. Och sen jobbar det de först, peer resources och sen där i tättysol. Ja, men det är en bra distinkon. Jag kommer lär mig massor av det här. Tänker jag. Men nu när man läser senast från Purchelskaviken, det verkar vara någon som har en paus på stilighet när just något gulfstatena. Så vi tror att jag vet, men det har de usundet för att tänka ner öppet eller stängt. Jag vet inte det. Det är väl både samtidigt, va? Det både öppet och stängt. Ja, det är ju definitivt stängt för alla som anser att vara allgerade med USA. Sen har vi sett vissa båtargågen om att kinesisk flaggade till viss del också indiska fartyg och något turkiskt också. Som man har fått en garanti från Iran, att man får gå igenom. Så viss, men extremt lytteskul jag sig i förhållande. Så att� definitions och skulle säga att det är stängt. Hur mycket du får ute här senast. Senas vi kunde. Ja, hela tiden skulle jag säga. Det är ju, det förändras sina stan per timme. Jag tycker i måndas var så extremt intressant när vi nästan. När vi hade den här 48 timme-arch deadline som Trump satt ut, antigen öppnadshormus sundet eller så, kommer vi att attackera enniskin infrastruktur i Iran och Iran, så var det med åker. Men då kommer vi göra det samma jämt mot alla våra grannländer. Och sen bara några timme-archerade. Det är på något sätt en risk för tredje världskrig nästan. Det var ungefär det man vaknade upp till i måndas. Sen kommer vi ut med att han har öppnat upp förhandlingar med Iran. Ja, det är en risk frist och någon form av förhandling. Ja, som Iran, sen säger ni. Det är ingenting vi pratar om just nu. Lika mycket som att sundet uppe till stängt är en förhandling eller inte. Det rör sig snabbt och det är mycket sker inför öppen redo. Men det kanske är en hel del bakom redoen också. Det är väl det man funderar på hur mycket sker egentligen i möten. Har så mot sida uppgifter. Och också vem är det så fall amerikanerna förhandla med? Och är det den part som faktiskt har det slutet? Ojet är det ens en part nu man har att göra med Iran eller i det flera part. Det är också en fråga. Ja, man är en jättestofråga. Man har väl sagt att man pratar med ledaren för parlamenten. Nu har jag helt glömt. Jag tal man den och har helt glömt på handsnabb. Och han har ju en legitim roll och en liksom sen i vår position. Han har ju där motgott ut och sagt och förnekat det här. Sen ska vi ju veta att det är ju helt ett väldigt dessa centraliserat system i Iran. Det är därför de också är framgångsrika. Så att frågan är hur mycket kontroll han har faktiskt över den militära förgrenningen. För det är nånstadsdomssätter ribbann för hur Iran agerar i många olika. Och de kan ju spela det också just att det är ganska medvetet att de inte är det synk. Därmed så blir den svårare förhandling för amerikanerna. Jag läste nu förmål en ex tråd. Man vet ju liksom aldrig så tror man det. Men det var intressant att handla om de här passagen är genom Hormus. Man gjorde det gällande då att antalet passagen har ökat nu senast en dygn än bara. Men sättet som det sker då är att företag via mellanhändigt och kontakt med det här i Iran skrevolutionskaradet. Man berättar vem man är, vad man har för last, vilka som är om bord på båten, vad man ska nås sans. Och sen ser man upp om ett pris då för att få passera. Så det är det som är trökstull, som man betalar för att komma igenom Hormus. 2 miljoner dollar har sett flygade runt som en siffra. Det har ingen avning om det bara hitter på. Men om det är nånstans är det betydda det på lopp. Jag kan verkligen inte varför om det är stämma. Men majoriellan har det varit med försäkringsbolagen i Lois London. Har det faktorerade inom de här avtalet med revolutionskaradet. Om man har betalt från passage så går det på en premium för båten ner. Vilken tillåt. Fittor från YerG. Man ska fittor. Har du hög silt? Är det låter det totalt uppdikt? Jag tror att det är en del av det här om det finns samtal eller om det bara skickas meddelande via sociala media. Just nu mellan USA och Iran. Så det är definitivt så att Iran kommer kräva någon form av betalning. Det skulle kunna vara en sådan del att man började styra över och kontrollera sundet. Då förlorade hela poängen med sundet. Och tänkte på de andra golvstäverländerna som ligger där. Nu ska jag exportera som kommer få mycket högre pris. Jag tror att det skulle man kunna sena för handling faktiskt gå i Lois. Så är det nåt i linje med det du säger nu. Så att Iran kommer att betalt för att man får gå igenom att ta exportera. Det kan ju inte tänka mig att golfstaterna kan acceptera. Sen kanske de blir blivit illa att fungera. Men det är ju en jättefråga för att Iran har i praktiken haft den här det som strypgreppet. Men aldrig nyttat den. Nu har man ju nyttat den situationen är andelunda. Det visar ju bara på hur solbar de är. Förmålen har vi då sänkt tröskan för att stänga den i framtiden också. Så det är en ny situation för de länderna också. Absolut. Jag tror att det också kommer in på det här med en krigspremien för försäkringsbolagen. Försäkring de här fartygarna, även om de har sänkt den då i enligt de här nyheterna. Så kommer den fortsätta ligga högre genom det här sundet i en överskodligt tid framöver. Vilket ju också får en effekt på produktpriser och rollgöpriset eller en gepriserna generellt. För att så sagt vad risken har ju nu realiseras den risken som man alltid har sett. Och då vet man ju att det kan göra det igen. Det är en väldigt orolig region generellt även om vi skulle få någon form av vapen, vila eller. Eller ett avtal på plats eller vad det nu är. Man tänker sig. Det pandåras aske. Det är intressant att vara här med att vänta sig när man inledde det här. Jag hoppas att det är snabbt i enlighet med Venezuela. Vad ser man för permanent? Även om det är sundet öppna, har det händgar in i infrastrukturen. Ja, absolut. Katar är den näst största LNG, flytande naturgas-exportören. I världen är det över 80 % av det går till ASEAN. Det påverkar en energiprisen i gaspriserna och elpriserna i Europa. Vi konkurrerar om samma laster. Och blir brist i ASEAN så det är klart att det kommer börja. Ett budkrig mellan Europa och ASEAN, om de leverar så finns tillgängliga. Där är det så att hela den anläggningen som exporterar LNG har blivit träffat. 17 % av det kapacitet kommer vara bortagen från marknaden under 35 år. Har man presenterat? Det är stora volymer och sen tar det också tid att sätta igång produktion och export. När man har stängd ner den, det är samma på oljen. Det ser vi framför allt i raken. Man har inte kunnat. Man har stängd ner produktion för att lagren blir så fylda att man inte får ut volymerna på marknaden. Då tar det tid innan man får igång det här även om sundet skulle öppna. Oljefälten är inte bara en kran om man stänger av och så där på. Det kan du vara, men sen är det så att oljefälten påverkar så att stängda. Det hade vi erfarenhet av i omvann när jag jobbade där. Där vi stängde ner väldigt många producerande brunnar under pandemin. När vi drukk på dem igen så bete dem inte alls tidigare. Det är frågan om tryck och vatten och liknande. Det är alltid en väldigt riskfuld sak att göra. Man gör det ganska försiktig. Det är inte en kran, det är ju många inventiv. Men mycket mer osäker vad som händer när man skryper på dem. De gas transporten som går ut från katar. Jag har de, men i det så att det finns alltid en åren. Markt mot tagare är det billaterade avtal eller det är mer att oljan kan byta äga. Är det kommer ut på havet beroende för den som betalar högst? Gas inte. Både och så att mycket av det som kommer ut ur katar är långtidskontrakt. Som går till framför allt asiatiska köpare, kina, Japan, Sudkore och så vidare. De är billaterade avtal som är bestämt pris och leverans i volume. När efterfrågan skifter i Asien kan man göra nåt man återceller. Du behöver inte den lasten och då säljer du tillbaka den på spotmarknaden. Då får du vem som helst som bjudar högst på den lasten. Då kan båten ta nya ut. Precis, det går till och mycket. Oftast när man tar investeringsbeslut på en ny exportkapacitet. Över ny USA är det långtidskontrakt som ligger till grunda för investeringsbeslutet. Men det är visst del som den över kapaciteten som man har på spotmarknaden. I europeiska köpare har varit mer oavvilliga att ingå långtidskontrakt på såna här lasta. Vi har ju mer exponerat till vad som händer på spotmarknaden. Under år 2022, efter invasionen av och krajna blev det till kris, kring energi. Man började sangen genera den lyska oljan och gasen i olika utveckling. Och just när Nord Stream 2 inte kikade igång och någonstring med et sting. Jag vill minna att Europa som budade över på lasten som var på väg till Bangladesh eller Pakistan. Det är det länder som är rätt beroende av väl en ge. Jag vet inte om det var att man berötskontrakt eller om det var helt enkelt att vara på spotmarknaden. Det blev vi prötsligt priskrigprisen som drabade just vad kan säga lite ekonomisk svagare länder. Det är helt rätt. De sitter ju oftast inte på de här långa kontraterna. Det är ju kina, Japan, de större ekonominar jag sen som är lijon parten av just kontraktskrivandet. Det var det. Ibland är det lite lyssigt när man lyssnar på hur vi klarade av energi-krisen. Vi gjorde det ganska bra eller en gefaz tillgängligt. Men om man tittar på en global nivå och om man tittar på just de länder som du pratar om, Thailand, Bangladesh, Pakistan. Där hade man ju liksom rolling blackouts på grund av att Europa. Ibland är de här med den gelastna som de tidigare hade tänkt att få. -Ger det så? Okej. -Jag minnade energi-krisen drabbade ju andra delar av världen. -Jag är även om vi inte såg några direkt leverandstopp i Europa. Det är mycket demand-destruction som ägdrum i Europa som inte återhämtas. -It's a rich man's world. Det läste mig att det drabade de länder hård. -Eller en ge marknad som har skapat mycket tydligare kopplingar. Det har alltid funnits kopplingar med energi, över världen, om olja och koal. Men genom gasen som man har skivat är det leguniell för den infra TV-bundet. Här har ju skapat en tillkoppling. Så funkar de här lite som substituerar andra i olika utsträckning. Det är ett komplexitet. Vi är sponsora så "by-bit" kryptobörsen. Vi har under våren en pengarna i historia med syftet att förstå ideen bakom krypto. Förra veckan pratar vi om guldestroll som pengar och kudde med tiden. Det var en svensk kläckter. Folk slängde in sina otympliga kopparmyntighet hus i Gamla stan i Stockholm. Och fick ett krypto eller en sedel tillbaka. Och så kan de handla med de här sedelarna. Den tidige finansvalpen bakom det här heter Johan Palomstrukt. Han sbank heter den Palomstruktska banken. Det här är ju kotskogen. Det tyvärr för Palomstrukt kommer att snabbt in på ideen att folk säljade ut sina mynt. Han började skapa nya papper och låna dem mot ränta. Då fanns inte längre mynt som teckta alla sedlar som cirkulerade där ute. När folk tillsiste insåg det här och försökte ta ut sina kopparmynt så gick banken i konkurs. Det här var en av Sveriges första finanskriser och ledde till slut till att vi fick en central bank. Med tiden är en så kallad guldmynt fort. Vi forträtten den här berättelsen i kommandasnitt med den. Att vara leder förstå varför folk tycker att krypto är en bra idé. Men tack till bjbitt kryptobörsen som du hittar på bjbitt.eu. Man kan inte läsa att 60 % av våra LNG konsumtion kommer från USA. En av de priserna på LNG så har vi haft upp väldigt mycket i Europa. Där sker på en mån om börs i Holland. Vill du berätta mer om hur det här gasmarknaden funkar? Vi har ju en gashop som heter TTF som ligger i Niedelända och dera föranspriset för all gas som handlas i Europa. Den finns den i Storbritannien också som heter NBP. Både om två i två referenspriser. Sen betalar man inte det beroende på. Man befinner sig i Europa med det som är referenspriser ungefärsom vi pratar om Brent. Det styrs av den europeiska balansen. Den europeiska balansen tidigare var beroende av riska som kommer i arbetning. Vi hade relativt låga gaspriser i Europa i jämfört med Asien. När vi importerar mer pris som du säger så blir det den globala konkurrensen på LNG- -som blir prissättande för TTF än i Europa. Med det sagt så är det även olika balanser i Europa som fortfarande kan trycka ner priset. Nu har vi sett marknaden ganska inte ansträngd i Europa för att vi har hög vindkraft, kapacitet och så vidare. Flera olika faktorer. Därför så dämpade priset. Man vill förstå hur ansträngd den globala LNG marknaden är. Då ska man titta på det asiatiska spottpriset för LNG som heter GKM. Det ligger betydligt mycket högre just nu än vad det europeiska priset gör. Det är också innebär att alla spottleveranser går till Asien nu för att de har en högre betalningssfill. När man ska fylla gaslagernar inför vintern är det även exakt när man gör det eller hur strukturerat det. Men man gör vilket sätt att man fyller upp gaslagern innan den kallar sågningen. Kommar man då behöver vända sig till LNG marknaden? Kan man vänta sig då att TTFN kommer bara reflektera det då eller hur? Är det så om det mekanismen funkar? Ja, så är det definitivt. Vi har väldigt låga gaslagernivåer i Europa i år. Exteriemt lågas att vi kommer behöva ingisera väldigt mycket gas i laget förklara nästa vinterfersörning. Den ingiseringens perioden som man kallar börjar den första april. Så det är nu snart då. Då kan man vänta sig kanske att TTFN priset börjar komma upp för det. -Det margenella energi till skottes kommer att vi är länge och bara trycker upp. Nu går så stängdes TTF 5 på 53 euro per megawatt. Medans om man jämför det med GKM då i ASEAN så låg det på 60 euro per megawatt. Då måste vi uppöver. För att locka till oss lastigus nu skulle vi behöva upp i 61 euro per megawatt. Man kan sätta det lite i relation till. Vi såg en återhämtning i december på TTF-priserna när vi börjar se. Nu behöver vi gå tillbaka till det normala efter energikrisen. -Då gick vi ner. -Finnie. Då gick vi ner mot 30 euro per megawatt. Innan energikrisen låg priserna runt 20. Ni förstår det är en fördubbling av priserna. Vilket är klart får en effekt på elpriserna. Och generellt sett väldigt hög påverkan på alla industrikunder runt om Europa. De har avtalet med USA-ra. Idé köper vi den eller en gen på spotmarknaden via europeer? Eller finns det längre avtal till fasta priser? Det ser roblika ut till vissa stora internationella oljogas företag på långa kontrakt. Men det är framför allt i asien som de långa kontratern gård även från USA. Det finns också massiater som är delägare i de exportfasiliteterna. Då blir de prioriterade. De har också låst innnet pris och en vår lym. De blir inte dika pris exponerade heller. Vi tittar på alla de handelskonflikter som har varit mellan USA och China. China sitter på ganska långt till kontrakt på amerikanska last. Men har inte tagit emot det på grund av att man har velat straffa USA i det handelskriget. Och då återsold det på spotmarknaden. Men om man är en tajt försörjningssituation i China, då kommer man ta de lasterna oavsett. Jag läste nånstans i en analys att förvänta om en ganska stort tillskrott av en geom ett par år. Det byggs ju ut mycket på flera olika ställning. Inte minst i USA. Men i så fall vilken grad kan vi vänta oss. Eller hur stora boliger som kommer till marknaden? 27 eller från 27-sorten. Det var därför vi såg prisen att falla tillbaka ner mot nivåer som vi såg. Alla fall att vi kunde få någon form av efterfrågor tillväxt i Europa inom industrie 16. Det är ju en mått 30 i Europa med gavat i december för att man förväntade sig att marknaden skulle bli balanserad under 2006. 2 stora exportprojekt kommer ut från USA under Q2. Det här året och 2027 kommer den nya vågen av jättemycket exportkapacitet ut. Då ska vi ha haft överutbud på marknaden. En del av det här överutbudet är också uppgraderingar och i nya investeringar i katar. Det har vi behöver vi räknar bort nu. Men det är klart så att under 2027 så kommer situationen se bättre ut. Men det här året är väldigt problematiskt nu. Nu lever vi igenmed ett underskott definitivt. Och ju längre den här konflikten håller i sig eller ju längre sundet istänkt. Det blir en cummel att hyva uppbyggnad av underskottet. Vilket blir väldigt problematiskt för både i USA ser vi redan. Man börjar stänga av kran som är ner i tak. Det är ju en fysisk brist. Det är ett intressant. Intressant är att samtidigt som det sker i Asien så såg jag att den lilla. Varell att det är lilla gashubben i USA. Varha hade negativa priser här de vecka. Gaspriserna även på Henry Habby relativt låga. Det visar att det finns ett enormt mycket gasyversa som inte kommer ut till marknaden. I början av blista, en infrastruktur eller. Vad är Henry Habby? Det får nog en el. Men det referens blik till TTFN i Europa är Henry Habby referens priset för amerikansgas. Oftast när man räknar på vad den direkta kostnaden för att leverera amerikansk eller en gelaste så är det Henry Habby plus transport, plus för gasning som kommer i Europa. Det är det fulla kostnaden du får. Men jag tycker det är intressant på eng. Om vi tittar på gasmarknaden så blir det inte USA alls påverkat av att länge priserna går upp så mycket som de gör runt om i världen. Gasmarknaden i Europa är i USA är väldigt isolerad. Där ser man ju bara att de känner väldigt mycket pengar de amerikanska exportörerna på att situationen ser ut som det gör. Olja blir annorlunda för det är påverkat i ju faktiskt. Värtsmarknaden är även om man är relativt självförsörjande av olja i USA eller väldigt självförsörjande. Så påverkat fortfarande brandpriserna, produktpriserna, även priserna på i pumpen i USA. Det röjer sig mycket friärer. Det är inte inför infrastrukturbundet. Det är det till vittel. Hur mycket olja kan det plötsligt få ut från texas till omvärlden? Det finns en begrensning där, men du kan ju lagra och du kan få ut den över tid på ett annat sätt. Men jag tycker det är intressant när man tittar på oljepriset framför allt. Vi såg ju väldigt extrema rörelser under måndan och det kan man ju definitivt spekulera kring eller spekulera. Det vill inte speciellt spekulativt att säga att det var nån så fick information om att Trump skulle gå ut och säga det han gjorde. Men jag tycker att det är intressant för man fokuserar väldigt mycket på oljepriset och säger att det är ju runt ligger strax över 100 nu. Det är ju inte jätteproblematiskt det har vi sett tidigare och så vidare. Men om vi tittar på produktpriserna, alltså diesel och flagbranslens så ligger de uppåt liksom 180-200 euro eller dollar per fat nu. Det är där vi egentligen ser den fysiska balansen på marknaden. Jag tycker inte rolig priset är egentligen avspegla det just nu. Utan produktmarknaden är det man ska titta på om man verkligen vill förstå hur marknaden mår. Hur mår den då? En extremt ansträngd. Om vi har dieselpriser och flagbranslepriser mot 200 dollar per fat, då behöver vi gå in i en stor risk far. -Han är det alltså att vi har en recession? -Ja. Just nu ser det över. Jag kommer att tro att dieselpriser var sista och tänkte att det var 22 spänn. Det är kanske fyra någonting tycker jag såg. Och där någonstans i Sverige, om vi bara tar i svenska, exempel, jag kan inte tänka med att det blir en jättesdorginna de efterfrågan. Det kanske blir har en annan årsikt om. Men kommer upp till 44 så är det så klart förmodligen en helt annan situation. Jag har funderat på hur agerar det där man kallar downstream i reforna delinerna. Vensin mackan om man ska väl sova. Hur tror du om agerar i veta här att jag ser frist i produkt. Inte minst på grund av att det är väldigt många reforna deliner som sitter in i. Pertiska viken som inte får ut i bränsle. Men du har ju det relativt, men inte tog det högt i oljepris. Vad är det vi egentligen ser? Vad reflekterar det egentligen? Är det att tro att de här raffan är deras inte. Kommer de drömningar sin produktion? För att man heter inte kan sälja sina produkter, hur dyrt sådant. Är alla fannt i samma volym? Eller hur ser det på det här? Jag ser snarare att det är en brist på utbud, utan alltså ett produkter. Även raffanadrin är Europa nu. Nu ska vi veta många av de raffanadrinas som just fokuserade på diesel och flygbränsle har ju lagt ner i Europa. Vi har ganska låg raffkapacitet på de produkterna. Bensin är ju inte lika farligt alls, så som diesel och flygbränsle. Men när jag pratar om de här priserna och den här direkta bristen, så är det ju framför allt på de massiontiska marknaden just nu. Men det kommer ju få en effekt på de europeiska marknaden. Jag tror pumppriset är ensak, men sen vet jag att dieselpriserna sett kostnaden för så många andra saker i värdekedjan, allt ner till mat, och i transport generellt. Så jag tror att det blir en extremt infらcionsdrivet. Så även om vi skulle kunna. Vad som jag säger. Begränsas eller påverkan efterfrågan hur vi kör. Så i pumppriset är det nog inte det som har det stora problem för världsekonomin. Är det. Och vi fokuserar på Europa. Är det gasen eller. Holljan som är rubriken här? Det är ju varit väldigt mycket olja för att det är påverkar pumppriset. Men det är ju också så att det är en fysisk pris på båda marknaden. Jag tror att gasmarknaden får inte lika mycket påverkan framför allt. Eller får inte lika mycket rubriker i Sverige på grund av vinternsesvaret, sort gasland. Och att vi framför allt inte ser den samma kopplingen på elpriserna. Koppla till gasfas vi gör det egentligen. Men den kopplingen gör många inte i media på samma sätt. Så jag tror att båda marknaden är extremt. Inflaxionsdrivande och kostnadsdrivande för Europa. Så jag ska inte säga att någon är mer chansljörande andra eller mer. Men om en. Tänk just att man ska e-marknis. Det är framför att de södera elregionerna är tre och fyra. Det är som är direkt kopplade mot Europa. I dag ser vi den här effekten i elprisen i södra Sverige. Eller finns en eftersläppning av det vi ser i världsmarknaden som kommer att komma senare eller reflektera de priserna i dag? Det skulle jag säga. Det finns andra saker som styr i elpriset. Så fort inte gas blir marginalprisättare för elpriset. Försvinner den effekten. När vi har mycket för nybarkapacitet som går igång, då droppar priset efter att marknaden är välförsörd. Men så fort vi får en brist. Det är det som jag sett gasen fungerar mycket mer. Minder som baseload i systemet och mer som under topplas timmen. När vinden inte blåser och nasolen inte skina, då går gasen in och hjälper upp systemet. Då får vi de här extrema spikarna. Vi såg ju det nu under de här veckorna att riskpremien på elpriserna framför allt ett här minnspriserna har ju legeta. Nu har den faktiskt reduserats, men den blir ju så att den får i den effekten definitivt. Vi får hoppas på en blå sig vår då i samband med att gaslagen ska fylla. Det vinstnurorna är sålare att blå sig vår. Det är det som är marginalprisättare då de tar med i Några Europa. För att börja bli ett till inna. Svenskarna hade nog väldigt dålig koll på dem med marginalprisättning på elmarknaden för några år sedan. Men ska vi bara förklara hur det här funkar så att de inte vet hur funkar får den påminnsa? Varför har gasen en betydelse för elmarknadspriser till Sverige? Ja, men för att man ska producera el så finns det en massa olika typer av kraftkällor. Du kan ha vin, du kan ha vatten, du kan ha sol. Allting det här blir en trappa av kostnader där gasen ofta är mycket högre. Kostnad är en vindosol som jag har. Nån kostnad är en klenare om producerar. Är det behöver ni bränsle för att skapa? Det är vinden, den är gratis. När det är mycket vindosol, då går priserna ner och då använder man inte gasför i produktion för att det inte lönsamt. Men sen när vinden och solen inte är på plats, då behöver man börja använda andra produktionskällor som då ligger högre upp. På det som är marginalprisetningen och då kickar gasen in högre upp och då blir den prisettande fullt och helt. Och om vi har en riktig brist, då får gasen ennösa effect. Medan som kanske bara får en delvis effekt om vi har en kombination av lite av allt. För då måste man. Det är en del dunkelflater som man brukar prata med. Det är en vinstdel av kallt och interessat. Jag vet inte om soblig del av den ekvationen. Men det är vinstdel av kallt. Ja, det är exakt. Är det en längre tid? Så måste det andre krafttjäller in och förra. De här gångerna vi har sett extrema elpriser i Sverige här. Du ser enast vintrarna och diskrives om det i kvällspressen och så vidare. Då är det för att nånstans i Europa så äldar man helt enkelt gas som man har köpt in för att. För dira pengar för att tillbaka elen. Den är den sätter priset på hela marknaden. Även för solkraften som är med ett ödproducerat och för vintkraften som är med ett ödproducerat i samma avgångblick. Ja, precis. Det är den som blir den sista betalningen för att få erut på marknaden. Det är det som menar som är marginalprisättare. Det är ju inte bara gas, utan det är också kålbåde. Den uteller i dyrare, liksom resurser som man kan använda om gasen inte är tillräcklig. Den är dyrare än? Ja, för att vi lägger ett CO2-pris på både gas och kål. Då är gasrenare än vad kålar. Så att du får betala mer för att du behöver betala utsläppsrättspris för att du äldrar kål. Men när du välkommer upp och du inte har nåt annat att tillgå, då kickar jag dem igång. Det är så trappande upp i kostnad. Det går att kicka igång den här kolen. Den är vylande nu i viss del. Det finns vylande kolkapacitet. Jag kollar ju det man sista använder såklart av många olika själv på det kostnad och klimatet. Men vi har en del kålkapacitet att fortsätta producera elfrån. Den har ju minskat drastiskt de senaste tio åren. Men det finns fortfarande i Tyskland. Det finns i Belgien påalen framför allt. Där måste man ju veta att kålpris har också gått upp nu. För det är en väldigt konkurren som kål också på marknaden. För ett geasi så brenner man ju kål. Nu ska det här bli viktigt. Ja, men faktiskt gör man det för att man har brist. Man behöver det för att få systemet att fungera. Kålmarknaden har ju verkligen fallit i glömskade stora eller små fändliga samtalet i debatten. Det är som att vi lossar som att det inte finns. Men det är fortfarande en väldigt stor, som säger jag sen en stor kraftkällare. Det är även i Nordamerk. Det är fortfarande kålet väldigt stor. Men om man tar bort de här CO2-kostnader ville ju minnas att kokollerna var ganska billigt. Det är ju i grunden som basala ekonomin är det väldigt billig. Ja, och det är därför man också då använder det i asiant. Där har man ingen utsläpps rätt sand eller samma utsträckning som. I vissa marknader har det definitivt. Men det är såna regleringar som man väldigt snabbt har bort de man börjar prata om försörjningsträckhet. Och leveransäkerhet. Då blir det ned prioriterat. När gör man det Europa tror jag. Ja, det är ett pris behöver för att. Men vi börjar se redan diskussioner om att använda flexibilitetsmechanism är det utsläpps rätt sanden till exempel. Att vi inte vill att utsläppspriset då det kostnaderna för CO2 har kommissionen nu gått in och sagt att. När man får inte gå upp för det skapar en ofördelaktig konkurrensituation för Europa. Jag ser att de diskussionerna har faktiskt börjat lite och det är ju otroligt synt. För det där vill man väl teppa till eller reglerar med den här seban regleringen som är nåt form av CO2-sidtull som man skulle ta ut. Vilket berättar på den med den var? Det handlar ju om att säkra inhemskt, industri, kapacitet i Europa. Låt oss säga att du är ett cement tillverkare. Så har du mycket högerkostnader för du behöver betala för dina utsläpp och det är stora energiintensiva industrier. Då vet vi ju att de marknaden har utanför som inte har de här kraven på CO2 har ju mycket lägre produktionskostnader för sin cement. Då vill vi skitta det här genom att sätta upp en tull att allt som importeras in och som importeras in till Europa. Där får man betala liknande priser som de som producerar i Europa för att hålla de konkurrenskraftiga. Men det här är ju sånna, tror jag, regelverk som kommer skjutas på framtiden för att man inte kommer kunna skapa de insitamenten längre. Det blir kostamt för Europas ekonomi i sin helhet. Vi tror att det faller som har räknats på att det ska införas då. Ja det är extremt tråkigt och det här skapar ju en sån oförtsi-barhet för alla investeringsklimatet i Europa. För många gör investeringar nu för att man ska vara konkurrenskraftiga i den nya gröna världen. Om man då börjar rucka på de här regleringarna, då blir inte regleringarna längre ett stöd för att göra investeringar utan det blir en risk i det. Om du är först ut och vill till exempel producera grönstår eller någonting sånt. Så helt plötsligt så tar man bort insitamentet som är att man ska betala för eller ha en högre betalningsvilja för grönsstår. Då blir den mindre världsklart. Man slår ju en ambénen för de här väldigt långsiktiga gröna investeringarna som bygger på de här företagen. Så även om det är tillfällelsskapen, en ofishet, det är så långa investeringsykler i syndigheten i ski och även gröna industri. De här förutsättningarna för att det ska gå ihop. Det har vi väl sett nu betagat att det har skapats bara de senaste 3-4 år. En ofas säkerhet kan göra svårt för många av den här sattningar att finansiera sig. Det är den här kortskiktigheten som vi pratar om nu för att samtidigt när Europa pratar om självförsörjning, minska sitt importberoende, att inte drabbas så hårt till exempel av en händelse som den här. Så finns det ingen kappasit om vi bortser från klimatet och vi skulle se tillbara självförsörjning om vi hade ens möjligheter att sätta igång fossilproduktion i Europa så finns inte de om möjligheten. Det är ju en kappasitet där vi har kappasitet, det är inom de gröna teknologierna. Så egentligen är det svaret på det problemen som vi står inför nu är att satsa in hems på egen produktion som är grönteknologi. Men så står man undan benen för det samtidigt och presumt att beskriva i de här investeringarna så det blir som en negativ cykel. Man läser om stegra som ut och ska försöka säkert se inför en finansiering för kommande år. Det är väl ett affärskas som är byggt mycket år. –på ett fisk koldioxidpris och se-bamb och de här mekanismen att satt upp. Ja, det är ju fullt och helt så. Så att hela den idén faller om inte koldioxidpriset går upp så många– –som regelverket på något sätt förutspåratiska göra. Även här Carbon Capture Industries som är. Även det är egentligen lite inlinda. Där redan innan fanns man så länge teknisk möjlighet. Men det var väldigt fort att helt fullt utserig kommer skälla i det. Det var ju kommer att vara långsiktiga förutsättningar för att fånga upp CO2 och lagrar den. Hur ska man få betalt? Hur ser det affärskaser? Det bygger ju väldigt mycket på att det finns ett pris på CO2 som. Som då låter sig en stor cement tillverkar i pågrottand som genererar väldigt mycket CO2. De var väldigt långt fram i att de skulle fånga upp den CO2 om vi produktionen. Stoppar på ett fartyg och pumpar ner den nånstans. Det var ju. Jag har ju sett som exzensiellt för det som cementfabriken. Men väldigt kostamt. Om då CO2 inte anser så dyr eller det finns det lyckats upp. Kan man göra den investeringen? Trorligtvis inte. Eller det finns inget insitament. Det är ju en halveriglerad marknad. Vissponser har CO2 general och vi har ju lärt oss lite om optioner under våren. Eller varandra kan köpa de i form av ett börsligt att värdepapper. Fån exempelvis CO2 general. Och inte helt klara än. Varandra är en typ av börshandra produkter och tidigare har vi pratat om en certifikat och mini futures. Här finns en väldigt viktig skillnad. Köp är en mini futures och den underlingande tillgången går upp 10 kronor. Så går värdet på din investering också upp 10 kronor. Eller ned 10 kronor om du har tagit en kort position. Finans folk kan kalla här för en deltaet produkta. Det är ju för förändringen i underliggande så får den lika stor förändring i din investering. Men varandra är där mot "convexa" för att göra det lite mer komplicerat. Det är ju hur mycket din investering rar på sig när den underliggande tillgånger rör på sig beror på flera saker. Där bland vad priset på underliggande är i förhållande till lösenpriset och hur lång tid det kvar till lösendagen. Det här låter ju snorligt, men budskapet är att samma varand kan ha både hög eller låg tjänstlighet för förändringar i underliggande. Lite beror på när man köper den. Det här är då en möjlighet förstås, men också en risk som är bra att läsa på lite om. Société general erbjuder handel med tusentals som har varandter. Du hittar om bland annat på Nordnet och av Vansa med vux även äskiga i produkten annet. Läs mer på Société, Generalsthemsida och kommer ihåg det här är inte investeringsrodinning. Men stort tack till Société general och lycka till. Jag ska vilja om ett och mitt och det var andra idéer, det har jag säkert, men jag ska vilja komma in på svenska elmarknaden. Vi har börjat med Hormus gaspriset och vi kommer till Europa och Europas behov av gas och hur gas blir på den sätt som man ser marginalprisetande på elmarknaden. Om man följer den så kallar det battern då om elmarknaden. Det kan man ju beroende på vad man lyssnar kan man få introd att det är ett totalkatastrof. En del är betydligt med positive. Det är svårt att veta till att vad är santa här och vem som man lyssnar på. Jag tror att marknaden betejer sig precis som det ska göra i gevet de politiska regleringsmässiga förutsättningar. Men vi har problem på marknaden och det är att vi har ett överutbud i norra Sverige där man har byggt ut väldigt mycket produktioner, så framförallt landbaserad vind. För att man trodde att efterfrågan skulle komma och det var ju mycket de här gröna projekten som vi har pratat om. Sen kom inte efterfrågan och då blev det överutbud och då känner de här vindproducenterna inga pengar uppe i norra. Samtidigt som vi pratade om ett underskott då är SE3 och SE4 där priserna då är betydligt mycket högre. Det är ju en transmissionsfråga såklart. Men det är också en fråga om att man inte från politikens håll tycker jag har en helhetsbild av att både stimulera produktion och efterfrågan samtidigt. Och i harmoni och där behöver staten ta en mer aktiver alls som vi ser det. Man kan inte gå in och skistera liten del i marknaden och sen tänka att marknaden helt ska lösa resten själv. Utan antingen så är man inte involverade över huvudtaget från politikens håll i marknaden. Eller så måste man faktiskt skapa förutsättningar som är mer brett. Och det tror jag att det är ett jätteproblem så jag tycker egentligen inte att marknaden bete sig konstigt, hivet förutsättningarna. Jag tycker politikerna tänker väldigt kort siktigt och väldigt specifikt på vissa kraftslag som han då har sagt. Det är det hela den här satsningen på tjänkraft till exempel. Slåg urna benen för alla annan investering i annan produktion. Men vad ska det stå att det gör? För du säger att man ska ta att man ska vara specifiktigare för att man ska ta då. Det är en jättestorfråga och det finns massa saker att göra. Men jag tror att man behöver koppla samman och med bara att se väldigt enkelt så tror jag att man behöver koppla samman, en energi politik, med industripolitik och näringspolitik. Man behöver se på så att Sverige av er som helhet. Vad är det vi vill upp nå? Nu är det diskussion. Nu ska vi kapa kablar till kontinenten. Alla de här visparna är det. Vi behöver ju ha en bild av vad vi vill. Vi vill vara en integrera del av resten av Europa. Se mycket tillväxt både på efterfrågan och utbudssidan eller över nydan med att vi bara ska vara självförsörjande. De bitarna behöver bli mycket tydligare för att man ska kunna agera på ett långsiktigt sätt från statens sida. Transmissionsproblematiken ligger väl i ett plan. Att bygga ut större, transformation mellan de nodliga, elområdena och de cykliga. När kan det tänkas komma? Vad får du för effektor nu? Det kommer ju aldrig läsförsent uppenbarligen eftersom vi redan har produktionen på plats i några delarna. Men det har ju såna expansionsplaner. De går enligt plan, tänker jag. Men de behöver ju vara på plats redan nu. Vi har redan problematiken nu med de flaskkalserna. Men det handlar ju också om att öppna upp för möjligheterna att kunna producera till andra länder i Norden. Frågan de några delarna också för att läs göra den här produktionen. Men man bara tittar på en så fundamental fråga om de svenska elprisna i höga är låga. De är ju uppe på bara en väldigt högast stundtals. För använda, för industrin har en svensk industrin höga låga elpriser. Det beror ju på vad man sätter i relation till om man jämför med hur det var för 20 år sedan. Ja, så är de högre. Eller de är mer vålla till. Det är en svårare marknad att helt se som en rarklinje där priskurvan går på det viset. Men om man ser det i jämfört med resten av Europa så har vi väldigt låga elpriser. Sen ser man sen i Europa jämfört med USA och vissa delar i mellanösten eller ASEAN. Då har vi höga priser. Det beror ju på vilken relation du sätter det. Det där väl därför industrin är också det agerar olika för konkurrerar på en global marknad. Då blir det ju väldigt priskänslig för de priserna som finns i Europa generellt. Konkurrerar du på niropisk nioå? Då har du låga elpriser. Det beror ju på vilken relation sätter det. Hur stora problemar de här pris topparna som man ser för industrin? Man läser ju att det är kommitinningen och det ger upp på tomikade bat. Men är det ett problem för industrin att det ser ut så? -Jag priserna i bola till. -Han har bara säkrat de priserna och spelar inga roll. Har du en bra energi-strategi och strategi i din bolag? Då har du priserat dig så att du inte blir exponerat mot de här pris topparna. Men så ska man ju veta det också att pris toppar fungerar ju också på ett bra sätt. För att de ska ha påverka efterfrågan att inte produceras så mycket. Om man har de möjligheter, då är det inte alla industrie som har. Det ska vi verkligen komma ihåg. Men har du de möjligheterna att på något sätt hantera pris toppar och inte produceras så mycket när priserna går upp? Då är det bra för hela systemet. Så att priser är volatilad är ingenting som är negativt i sig. Men dina behov som det har som industrieaktör ser olika ut och därför behöver det olika strategier för det. Men det är ju inte bara en fråga om pris i finnhetes södansvariga hög mycket tal just effekt. Och det har varit dampande för ettableringare södansvariga. Att man är ofstäcker på man faktiskt kan koppla på större elkonsument på nätet och vara trygg i sin försörjning. Det verkar inte vara fallet som mycket i norra Sverige. Men i södansvariga har vi en portnåvålbefolkning när det är resten av världen eller större marknaden och hamnar och liknande. Där måste man väl göra något som är just förmågan att leverera i en järnävd och klart i konkurrenskraften. Hur gör man inte nåt det? Är det på gång att åtgärdas? Eller vad är situationen? Nu kommer vi verkligen in på regleringar kring hur man utnyttjar både transmissionsnät och regionala nät. Där ser vi att det finns ganska mycket att göra för att hantera den effektproblematiken. Sen är det klart så att tanken är att låga priser ska locka till sig ett ny etableringar i de områdena. Så att man ska egentligen se att om det finns effekt och det finns låga priser så ska jag etableringarna ske i norra Sverige. Det är ju hela tanken. Men jag tänker framförallt på de existerande och utbyggnader av existerande etableringar i SC3 och SC4. Så har ju det här varit ett jättestort problem. Men då måste man också som industriaktör vara vill kanske att ingå avtal där man faktiskt möjliga för investeringar. Vi har ju tittat på liksom i det gränga oss turbiner till exempel som skulle kunna hantera det effektproblematiken. Men industri är ju ganska så återhåll samma också genom att vara en del i uppbyggnaden. Utan man ser det bara som är rättighet att faktiskt få både effekt och el när man behöver den. Och där kanske man behöver från industri eller efterfråg i sidan också förstå att man behöver spelar mer aktiv roll i att utveckla systemet som sådant. Men det finns ju ett industri samarbete. Men det är inte bara ett flertast större industriaktörer som tittar på att bygga nya reaktor. Vi ringhals och med minst rätt. Det är det är det ett konkret exempel på hur en bidra av både till det effekt i vad det blir. SIT 3 tänker det kanske. Och också kan bidra till till att att frända prisbilden. Även om hur hur ny tjärnkraft kan tänka frända prisbilden SIT 3. Det är inte en nödvändsvisande jättebillig krafttjäla men den är alla fall planerbar. Den kommer ju vara starkt såventionerad också av staten genom olika stöd. Vilket gör att en stor del av den kraft som kommer ut för marknaden kommer inte träffas av prisignalerna. Medan alla andra producenter kommer göra det. Men absolut, där har vi ett sånt industri samarbete där det stora industri som har gått samman för att möjliggöra det här. Det är så att man ser väldigt mycket Finland också. De har verkligen den modellen att de bygger liksom ny produktion gemensamt med efterfråg i sidan. Det var ett mycket tal att senaste åren var om att om att elanvändningens färg ska gå upp i ett mycket man pratar om att den ska fördubblas. Det var ju den siffra som svävar runt. Samt utfärk ju elkonskationen i Sverige har gått ner i sina åren. Vad är det senaste? Jag tänker att det är lite mer klart om det här planeringsmålet på 300 teravatt. För att det säger ju egentligen ingenting annat än att det signalera framför allt. Tro jag att Sverige vill ha hit nya tablerningar och nya industrieaktörer och stora förbrukare. Samtidigt som man inte möjliggör för produktionsidan att faktiskt kunna verka på den här marknaden. Jag tror att man behöver revidera den här 300 teravatt i den. Det behöver inte vara problematiskt i sig. Vi kommer bara ha en mindre marknad. Men jag tänker också att det vill det man behöver då ta hid för när man planerar för ny kärnkraft. Vem varska efterfrågan ligger för den nya kärnkraften som kommer ut på marknaden. Vi är precis som du säger. I dag så styrs vi av ett övrigt bjudfaktis på i Sverige. Producerar med er behöver vi brukar. Men inte alltid vi rätt tillfällare. Nej, exakt. Det är en kombination av allt det där. Det bara är en fundering för att gå tillbaka lite till gas. Vi pratar om att gas Sverige är ingen stor konsument av gas. Därför har vi ganska lätt på de här fråga ställningen. När vi pratar om den effekten är i det indirekt effekten i en elnät. Men vi har ett antal industrie som faktiskt använder sig av gas. För de är ju det här en jättestorfråga. Det är väldigt mycket på västkusten. Det är pettosjemisk industri. Det finns ett gasnet. Hur ser framtiden ut för de här industrierna? Tror du i gevet som sker både då? Just nu i mellannåsten. Men också i ett energipollis i Sverige. Det är en stor kärnkraft. En energipollis i Europa. Det är två olika delar. Det är ena i husetförsörjningsläget ut framöver. Det ska man verkligen komma ihåg att Sverige är nationell. Det är inte ett stort gasland. I västas Sverige, som du säger, har man ungefär samma andel gasanvändning. Det har många av de kontinentala länderna. För de här industrin är ju helt avgörande att gasen kommer. Det kommer för ett rimligt pris. I dag är det med industrinning för samma utmaning som resten av industrisektorerna i Europa. Går gaspriset upp för mycket så är det svårt att vara lansam och konkurrenskraftig globalt sätt. Nu ska man hålla på den delen. Det beror ju helt på hur länge den här konflikten håller i sig. Hur smatsamt det kommer bli? Men det kommer mycket mer gas ut på marknaden under 2027-28. Vi har ju sett att det kommer att strukturellt överutbud på marknaden fram till efter 2030. På så sätt kommer man ju få ta del av låga gaspriser. Det andra är ju hela klimataspekten av det hela. Där ser vi ju också precis som vi pratar om lite tid. Det beror ju på hur tajt i och håller i de här klimatregleringarna. Kommer det finnas ett CO2-pris som kommer att faktiskt driva nån omställning inom industrisektorn eller inte? Då finns ju möjligheter till biogaslösningar, värtgas, ekonomin. Behöver vi kommer igång då och ses i UVå, CCS och alla de här bitarna. Men där är vi ju inte nu. Nu blir det mer överlevnadssstrategi. Troja för många av de industrisägmenten. Vad håller ut till 2027 och hoppas att konflikten ligger sig? Ja, hoppas att man är prisergrad under den här perioden. Då kommer man inte att bli lika hårt att drabba där, även om det säkert finns en hel del klausulers som tar höjd för detta också. Men jag tror att definitivt så finns ju ju en prisergad gång på gasidan på längre sikt. Det verkar ju nu som att man priser in rejentahöjningar nu. Det var kanske en inflationsförväntningarna att komma ut upp i samhället. Det beror ju säkert på att den är skitpriserna nu går upp så mycket. Man ska väntas nu. Både vilja äga den ska väntas i höga helt priser under nästa vinter. Kanske som är full av det här. Men också att vi ska akzeptera höga gaspriser om man nu driver en industri i stängningshund eller perstort. Ja, det tror jag. Samtliga energipriser kommer vara högre under det här året. Det kommer ta tid att återställda allting. Vi kan gå till att riskpremien på något sätt går ner. Men det kommer att gå till att gå jättemycket konstjösel ut ur den här regionen. 60 % av all global försörjning av konstjösel går egentligen ut i genomhundet. Produktionskosnaden för att producera konstjösel utanför regionen. Då är gaspriset ungefär 60-80 % av den totala produktionskosnaden. Det här är extremt drivande för all livsmedelsproduktion. Alla laster nu människor i elever som är last av inflation. Jag skulle ha se det som. Jag tror att vi slåss lite motiden här. Kan man få form av lösning på det ganska snabbt? Jag skulle kunna hantera i verksamheten på fann nivåer innan vi krisen håller i sig. Vi ser produkterpriser på uppåt 200 dollar per fat som vi gör. Då kommer ekonomisk aktiviteten gå ner. Då går regeringar in och stimulera för mycket. Då har vi riserat gå in i en stagflation. Det är den största hotet just nu. Vi ser negativ tillväxt och köginflation samtidigt. Det är ju skräksenariet. 70-talet. Ja, det är ju ovanhagligt. Man pratar väldigt mycket om. 70-talet är den energi-krisen och energiskokken och stagflationen efter. Jag vet inte mycket av det förändrat i världen. Vi har en mycket mer snabb rölig ekonomie. Snabb röliga pris, prissignalerna. Jag har en starka effekt i dag. Det finns en annan ljus. Vi är absolut inte lika beroende. Vi var under den krisen. Jag tänker att prisen jag sa. Det är en kvar av en temporärhåk. Konsumenten har möjlighet att bounce back. Men jag tror att det behöver komma ut positiva nyheterna över. Den här konflikten inte kommer att gå under veller. Då börjar man ta vad heteräv. USA går in med. Marktropper. Då skulle jag säga att det är en signal på att vi ska illa ut det. Det får vi hålla inte att komma till. -När en alleringar. -Ja. -Het var hittamma dig och ELS-nensans? -Ponätet eller en fysiskt. -Ja, på ELS-analysis.com. Kan man gå och titta på oss? Där finns alla våra kontakter-pifter. Vi finns på LinkedIn också. -Vad är det i Stockholm? -Stort tack. Ja, men tusentakt. Det var jättekul. -På en här plats. -Jag har mycket. Tack, alla som lyssnar. Vi är tillbaka med ett vanligt avsnitt nästa måndag. Nästa onsta är att man bostadstarktar på onsdag- -en borde ha ett litet ny sammanfattning av det som händer den här veckan. Det vet jag inte än vad det är. Vi får se då. Vi hörs. Hej då. Ikea presenterar. Judav förändring. -Hur går det? -När livet händer. Som när minstningen tar sina första steg och hemmet behöver barnsäkras. Välkommen till IKEA. Detta meddeland ricktar sig till dig som överser fem år- -och redan använder nikotinprodukter. Söt vattenmellon med kylande minnt. Synvård mellan minnt kommer ifrån matets slim i styrkat få. Läs mer på syn.se. Teknikutvecklingen går fort- -och spelplanen är full av möjligheter. Att stostill är inte ett alternativ. Mi hjälp av PVC-sexperter, globala nätverk, AI och annanledande teknik- -skapa vilösningar som är säkra, skalbara och antassade för dig. Välkommen till PVC.