604. Akvedukterna - Roms livsnerv

[Musik] Vi gunt i tryckande sommarheter. Det var i jul 2017. Platsen var om. Jag hade halm att. Av vår underbara guide en svensk kvinna i Excel fick vi veta mycket annat ännu jämt historiska spörsmål. Hur svårt det var för hennes rucksna högutbildare barn att få en anställning i dagens Italien? Vilka problem det var att få till någon slags byggnation och något slag alls? Eftersom så fort man satt i spaden i marken någonstans i dom, så var visken stor att man gjorde oavverkan på något slags till arkeologiskt värde. Vi fick veta hur stor till med vattenbisterna också. Samtidigt som vi i 40 år sju ömer så har jag plade i oss vatten för någon diksfantän. Beter hon att det blev allt sämre med tillgången. På många ställen fick ofta founträrneras stortoma och ta uran, och så nu vi var där. I vattekanen var de helt avstängda. Men i fountrarna de terier vi flödade alltid en vattnet. Och även om founträrnerna är från tid mot den tid så rinner vattnet faktiskt genom samma akvedukt som det flödade genom i årtusenden. Akua virger år. Just det är lite unikt, men under antheken forskare vattnet fram till en väntade omarin i en sådan mängd att antalet lite med roger över träffar den mängd en moderna invånar i kankan förväntas. För vissa var det också betydligt mer än den antiker om man faktiskt behövde. Och hur det är gick till, det ska vi tycka ner i dag. Ta med betong blandare än att bli berga om för nu ska vi spana på akveduktet i Rom och Europa. [Musik] Och vi hälser er varmt välkomna till historie på den. Jag såg ett fascinerande inslag på nyheterna för inte alls så många månader sen. De har ju invik två nya tunnelbanestationer i Rom. Jag har ju har de lyckas med det här ja. De har grevt senera som haft massa arkeologer. Kanske hennes dotter som var arkeolog hade fått jobb där. De såg jättehäftiga ut i december 2025 invikdes de. Tror jag. För att istället före som de här vangra konstinstallationer eller så som var i Stockholm, så är det som att vara på ett museum. Man har lämnat de här romerska finden i själva tunnelbanestationerna. Ja, det är ju häftigt. Så ändå uppdateringar från Rom där stående punkten i historie på den. Precis. Sen har vi punkten fotbollsvigen. Vi vet ju inte riktigt hur det gick i går idag eftersom inte spelar in det efter matchen. Men så är vi mött ju Holand i går eller nederländra som en del gälld, jänvisa som jag säger. Och det vet vi inte riktam, men vi kan ju anta att vi van. Vad är din bevekelse grund för att insistera på att fortsa att säga Holand? För att man har gjort den i fyvhunder år, jag är väldigt långsamt på ändam. Och har man hållit på med fyraserkler så kan det inte jag ändam med fall under. Men du är med på att det är felaktigt. Ja, det är inte bara på ljudet. Det är felaktigt. Det är bara en del av landet nederländrar. Men ibland är det så att det som är förhörskande i Folkman får fortsätta vara. Men jag har ingen om att få målet och tiden blir allt mer antikvariskt i det här avseendet. Men det är konstigt att man får det här i någonting man kommer på. Det var absolut inte den här diskroner jag tänkte hamna i när jag skulle prata om det här. Men det kan man gissa att att det skulle leva till. Jag hänger problem med att se en länderna heller bara att det är lite längre och lite mer ovanligt. Men jag har som sagt nån lust att hamna är där. Vi kanske kan släppa det här och gleda helt och håll. Vi kanske kan ha spola hela den här sekvensen. Nej men jag kommer förut sigelse. Till värld så blev det två ett till nederländerna. Mikkifan, defen avgjorde med en sol och räd i 80 under minuten. Ta bollen från vänsterback och springer igenom hela svenska laget. Man får göra en son förut sig som det inte måste. Nej, jag. Kosmos. Det är ju inte sånt här. Ja men okej, då kostmos jag mig att svärvig var en två ett. Och. Alksandirj såg jag gjorde två ett målet under. Andra hälften av Andra Hallöck. Det tors därför är ju en innan vi spelar in det här. Interessant är att prata om rumerske infra struktur. En sak som slog mig när jag jobbat genom. Det här materialet infrar avsnittet. Ofta när man pratar om rum så är det så att man lägger mer än tusen några visstoria på froid soffa. Och så ska man liksom hitta imperiet, kollektiva drivkrafter och nevråser och allt sånt där. Som om konceptet rum och rumare har varit konsekvent lika dant från att etruskorna plockade den i skylten till att turkarna tog konstant i nobel. Men. jag mått säga mig sånt. Saker är i förändring hela tiden. Men det är ändå slagigt mig på något sätt. Att den typen av monumentalbyggande som vi ska prata om idag är typiskt vad imperier håller på med. Men fontida är jupten när de ska imponera på eftervärlden och de egna undersåtan och ebigheterna. Då bygger de pyramider. Sammasak gör de för kolumbiska central och sidan amerikanska sivillisationerna. Antikens greker när de ska göra samma sak imponerar på eftervärlden och medborgarna, då bygger de tempo. Men är romarna kanske för samma sak? Visst, de bygger också tempo, men då bygger infrastruktur. Och på något sätt är romstora byggnadsarv till oss vägar och akvedukter. Och det kanske säger något om rom trots allt. Det gör ju vattenledningar som sodar han fanns idag kvar i rom. T.ex. ända tillbaka till sumer i min sopottamien. Där man har på med konstbevatning för jobb-uket. Och det var ju väldigt länge sedan dem. Men egentliga vattenledningar är fanns i både Asi, Vien och Pörs, Genonod och Fika också fara. Man kan spåra det till åtminstone 700 talet för vår tidarekning. Och det här systemet Kanat. Det finns ju att där kvar fortfarande. De bästa exempel när Iran och i Afghanistan med världhörslistan och allt sånt där. Och det är då en underjordisk kanal som leder vatten från högländ tereng till bo-sättningar längre ner. Och det funkar på många sätt precis som en akveduk, att allt som behövs är som bekanth. En svag lutning. I alla fall på en national diskussion så påstås det att Marrakesch till Iran och häng med Madrid- -får delar av sitt vatten från sig jättegammla Kanater. Jag tror inte det är allt vatten till om man ställnar så kommer det att få. Oh troligt att en stad som Madrid fortfarande bara förlitar sig på det här uråldrar systemet. Nej, såklart inte. Det faktum att de fortfarande tilldel är i bruk. Så är ju någonting om hur effektiv den här grundläggande tekniken är. Absolut. Ume kommer att göra för vattenledningarna vår besil igen gjorde för fortbollen. Man uppfann den inte, men man förädlar den och inför lever den i folk skärlän kan säga. En viktig källa som vi har här är ju 6.000 frontenus. Och 97 hade han en betet "Koriator Akvarum", alltså ansvarig för vattenförsörjning. Om man alla uttätet mesta man kunde på antepenad helt enkelt på vattaktör. Till exempel som skattig och sånt där det kunde man. Antepenad har jag hållat på med. Men vattenförsörjningen var för viktig och det är för det. Så det tuggs daten hand om. Men det är en betet kommer ju ganska sen till från tjejsa tid. Då har vi ju hela republikseeran då det inte var en sådan statlig tjänst. Absolut, men jag nevendet honom nu som han är en källa också. Ja han är en jättebra källa. Det är ju det som vi har tillgång till branschtexter här. Ja, jag exakt så var det. För han var väldigt uppsluka av sitt jobb kan man säga. Tåde på stort allvar var det. Ja. Så stort att han skrev en bok om det här. Det är vi väldigt tacksam för det finns ju såklart en del andra skifter. Det finns mycket arkeologi men han är huvudkällan. Den som gör det möjligt får ett väldigt bra insider perspektiv på roomsvattenförsörjning. Ja, vi har ju en tillsen som vi kommer till. Då kommer vi på samma post som han då som också skrev. Men vi tar en sak taget. Fyven av de 441 åren efter grundare. Det är mycket ett förtåsguddisketerare hur. Höget istället är. Men de har jag attna fungera under taltfarad och kristus och sen framåt. Under dem århundrar han att ta och ju om man har vatten från tebenfloden som går. De har ju vatten rakt in i stan. Ja, precis. Då gick man ju häntare eller från beunnar som man har gefter. Men sen växer befolkningen. I antal och i slutet av tegenetal för varekristus och börja bli lite besvärligt att få vattnet att äcka till. Och teben blir allt mer skitig och obehaglig. Och två sensoger som heter "Guy, just Plotius" och "Appius Claudius" kommer fram till. Nej, det här kan vi ta. Vi ska bygga en lakvid dukt. Ser de till varandra. Man kan väl säga om om rum att om man ställer upp alla stora städer på en skala där las Vegas är en ena extrem posterna. Man har en storstad i en ökend dit man. Jag har fallit in i trycket, flyger in vatten vid en flygplan då. Och kanske norska bergen på andra sidan världens rengning av staden och omgivna berg. Det kommer bara vatten ner från fjällen. De drunknar i vatten i bergen. Så har ju rum ett ganska bra naturlig förutsättning. Tak, varit teben och så. Men man har inte en naturliga förutsättning av växa ohemmat utan en av de viktigaste problemen att lösa för att hålla igång den här tillväxten, urbaniseringen och allt vad som nu sker är att lösa vattenförsörjningen. Och det är därför de republikens valat tjänstemän tar det på så stort allvar. Ja, precis. Det är det väktasyftet med den här kvudukten är att man ska leda vatten till en boskapsmarknad egentligen som finns i rommda. Den är klar till 200-12 för högkristus i alla fall. Och in ett bete sen ser vi ju plaudius som hittar den här källan. Och han fick då tillnalln ut sen Vennox vattengärgaren. Han skulle gärna upp. Han ska få mat plaudius och lämna sitt än bete för att hålla dem. Och han inte kvar som sämt så länge den här plaudius. Och apius sitter kvar själv. Då passar han på och såna åt sig hela det här. Genom och kallar den här kvudukten för att vara apiga. Så den är uppkallade efter honom då upphittar en skolliga. Apius är också den person vars namn och för evigats i via apiga. Staden som förlåt den här vägen som är en av alla dessa vägar som värter om. Ja, den är väldigt lite som är krock fast tvärtom på min mig. Vem är det? Det var han som köpte och bödna om aktorn och siffror. Varför är det? Och sen gjorde han det i strangen och varför är det en världsböj om det. Fast under ett namn som man själv inte hade. Just det, jag sett filmen. Ja, jo. Och här är något att det har fast tvärtom nån som sagt. Den här första kvudukten är ju inte det vi tänker på som en akvudukten står inte på storslagna bågar. Och så, utan det är ju en en gravid kanal in till rom. Och varje akvuduk tar ju då en terminus, en slutstation för vattenet. Det kan vara en stor baseng som är öppen eller slutten. Och i sin tur så är det ändå i nära anslutning till romsklåksystem eftersom det är väldigt bra akvuduktssystemet. Den här lutingen gör att vattenet rinner, men vattenet slutar ju aldrig rinner också. Det är ju väldigt mycket spill i systemet. Så den här terminusen rinner över och så rinner det vidare och så går det runt på det sättet. Och aqua apja hade sin terminus i en av hamnen regionerna, porta 3 gemina. Och på vägen dit så passerar den 92 olika fontaner som man kunde ta vatten från. Men man var fortfarande tung och går ner för en kullerna i om eftersom man inte hade teknik nog en och får vattenet upp på kullerna. Nu ska vi lämpligt nog prata om romsk andra akvudukt. Vad blir det? Bier det 11 till slut? Ja, precis. Vi ska inte. Det är inte så att vi kommer. Här kommer 3. Här kommer 4. Här kommer 5. Vi då inte alla, men nu har jag inte. Och anjo vetus då, Roms andra akvudukt. Den kom till efter en riktig pyrusseger. Baram, Tysh. Ja, man hade krigsbyte på fickan efter krigen, mot grejerna och kungen pyrus. Och investerade gärna det i infra struktur. Vilket behövdes, staden växte och växte. Och varje romare förbrukade typ tusen liter vatten per dag. Vilket är betydligt mer än dagens snitt. Anjo, innan man är, kommer från floden anjo, som flöt sex mil ifrån rom. Så det här var en lång akvudukt. 4 gånger längre än den första den älsta akvudukten. Och det som var bra var att vatten tillgången var god. Och akvudukten kommer på så sätt bli en av de viktiga referer för hela staden. Men en flod i en förelse med någon här liv i en kall källda är ingen ren källda. Och det kommer ju varje lidar bli ett problem. Man försökte ju i byggen av akvudukter får en naturlig filtrering. Att de stegvis skulle egentligen renas. Och den mest effektiva metoden var att bygga basänger längs vägen där vattnet stannade upp. Så att jorda och liknade skulle kunna sjunka till botten. Men den här floden, allra hälsunderrängningarperioder hade väldigt grummligt vatten. Och med tiden skulle man sluta användaren för dricksvatten. Utan istället användaren för att det är så bosskap och sånt. Men också för att driva industrie samt bevattning. Så det var ju viktiga ändå. Ja det finns ju olika behöver hårva vatten så att säga. Vet du oss i namnet betyder gammal och det är nästan ett smek namn som akvudukten drog på sig senare under chaser Claudius. När en annan akvudukt aqua annio novus färgställdes vilket var en annan akvudukt från samma källda med samma vattenkvalitet. Men då blir den här. Då har man den gamla och den nya annio akvudukt. Nammndgivningen är nästan en lite så här nya gamla ullervi situation. Fast inte riktigt lika förvirrande eftersom gamla ullervi är nya än ullervi. Men de rummarskakvudukterna är vetus den gamla och novus den nya. Det var jag hade om annioretus. De där två rektur är 130 år. Akva apiga och annioretus. Sen är det som jag bygger igenom. Och då är akva Marcia som kommer med det. Akvudukt nummer 3 vi inne på nu i den här åren igen som vi absolut inte ska dö genom hela. Men vi ändrar på nummer 3. Därför kommer det väldigt kallkig vatten. För hon källorna också. Östremstående är därför hon kommer. De flesta källorna verkar liga. Det här är 144 för ökrigstus. Och vartnet kommer därför. Det blir rummars favorit. Den källan är ju. Vad jag förstår fortfarande i Börk. Största ledningen får en modern tid där det här 91 km och har 111 fontor. Eller hade då en fall. Akva Marcia är också en klassisk akvudukt på det sättet vi tänker oss akvudukt. Det är åren för mark med karakteristiska valbågar och minst har en sista mailen in mot dem. Det är en annan stekan. Den längsta stekan är under mark för visst om den då. Den här akvudukten tog alltså 4 år och bygga. Den blir klar 140 för ökrigstus. När jag läser så kommer jag tänka på en då förstås att den är uppe ungefär 60 år som man har diskuterat för bifordshaddesköping. Det är intressant för jag hade precis tänkt komma till för bifordshaddesköping. Där akvudukttänkande har också fått mig att tänka på svensk infra struktur. Men du kanske vill göra din poäng färdig när jag kommer in på vad det skapade för känslor och smä. Jag har mer att säga om som törs. Men när det gäller här så man har utgåvat att det här bygget ska börja nu i 10 år. Och det har jag fortfarande inte börjat byggas. Men kanske i år säger de igen som var lite eftersomman. Hur om man hade de kanske hade mer resurser helt enkelt än svenska staten eller mer harndlingskraft. Man får ju komma ihåg att man nyligen hade krossat kartago. Och precis som det här när man besägade geverkerna. Så bekostas ju den här kvuduktän med krigsbyte. Och med. -Kviksfångar från t.d. Pundska kyrget. -Arbetkraft tillgänglig. -Ja, och senast visar det i handlingskraft och byggan åt i södelsköping. Det var ju atta kanal där, med hjälp av att yska kyrkfångar. Det kanske måste gå i kyrg mot någon för att få något gjort. -Det är väl min poj. -Var är det du förespråkar? -Ja, det här är vint. -Amen så att om man ska hård, det är vinkla det du säger, så det det skapar oss är känslan av vad mycket romm skiljer sig från Sverige. -Ja, jag har en lustig poäng av det här med kviksfångar och öger, som kanske kan man tycka om man vill om. Men man funderar också hur är det möjligt i vår moderna tid att ta så lång tid och att det ska vara så svårt att få saker i ordet när man kunde få saker, jorda, snabbare och effektivare för 2000 år sedan. Det här tänker även när det gäller att ta så mycket kortare perspektiv när det gäller järnverk sin förstruktur än att man var så effektiv och så för hundra t. 40 år sedan i Sverige. -Då är det så himla bakigt och svårt med allt. -Det jag tänkte på var. Förutom att rum växer, så började man få problem med vatten tillgången eftersom de äldre akvedukterna hade massvis av olagliga sidospår och blir rör och liknade som ledde vatten från dem till privata bostäder eller företag och industrier. Vi kan i källmaterialet läsa om hur till exempel kato den äldre apropå krig mot kartago. I sin dåvarande roll som sensor driver på förlagstiftning som ska sätta ett stopp för de här vattenkyvarna. Kato är upprörd över hur man sätter sitt egen intresse framför republikan. Ett annat rör petade man väl los. Men faktum var ju att det behövdes mer vatten. Eftersom kato fick sin, vilja igenom. Om man tog en vända till med krig mot kartago, så fanns det ju som du säger arbetskraft och resurser. Det ser utom att man är över att kort. Vilket också var del av budgeten. Den historiska parallellen som slog mig var att för de vecka sen var jag med en panel på energiforum 26. Här har vi då de typiska tungviktarna. Du gör så mycket konstiga saker som inte jag vet om. Det är kul att få ha det här nu. Vad gör en dagarna egentligen? Det är de typiska institutionerna som finns representerad i den här panelen. Det är vattenfall, deses AB, det historiepåden. Sammensbärande verksamheter. Ja, det håller ju att det. Om man hamnar i den typen av näringsdivsammanhang, så lär man se snabbt att en av de stora stötesténarna för industrin. Det är hur lång tid det tar. Hur osäker processen är i Sverige för att få alla tillstånd? Det är miljöprövningar och det är allt sånt. SSAB har en jättestor är ledning färdig till sitt nya verket oxelesund. Men de har hundra meter som saknas och det har pausats eftersom en artskyddfråga har gjort att allt barna står och stampar. Det är såklart SSAB väldigt. Han var ju lugn och så, men han tycker att det är en olycklig situation. Du, det var det som fick man tänka på söderköping, för du har tidigare privat och offentligt ojat dig över hur du aldrig kommer för upplevelen för bifört söderköping, eftersom det alltid kommer dyka upp en ny ovanlig snok. Jag tycker att det är bra att man gör i alla miljöprövningar. Om det verkar finnas ett skadligt inslag av oför utsäjbarhet i det svenska systemet, som SSAB är fall som jag har fått det presenterat för mig när man har allt godkjant, så kanske man borde få bygga att det ska inte under vägen då. Dika upp nya utmaningar, start och företag för att det är enorma investeringsbeslut och sen hitta man snoken. Och det fattar jag är. Det är inte så lyckat. Jag vet inte hur man ska jämka de olika intresserna, men min parallell är att det verkar ha varit ett problem redan i antiken's rum, för aquamarisias gludras till kapitolium. Men när byggandet pågick så mest så kom ett antal mycket konservativa senatorer springande med de sibylliska böckerna. Och det här var ju då en sammanställning av uttalanden från den särskigt känd sibyllas sierska, som enligt traditionen. Man hade köpt loss därför den sista av de rumerska kungarna. Hon visste på att de. Hon var man hört ju om. Och när det var riktigt jobbigt i rum, när det stod barbarer eller kartager utan för portarna, då gick man till de sibylliska böckerna och slog för att få hjälp. Och nu hade någon av de här senatorerna hittat en passage i böckerna som varna, för att förra vatten till kapitolium. Och det här var ju. Det var ju kris och panik. Det var ju det gick så mok. Ja, stoppa all ting sibyllan, har sagt att vi inte kan göra det här. Och det blev ett synat ärende där man slutligen efter mycket upprörde debatt, och efter omrustning godkända att projektet fick fortsätta. Så liksom det finns ändå ett echo av tillståndsprocessen även i rum. Ja, det gör det. Men verkar ändå. Det var brukar tid var vi inte riktigt likad om fatanden då, han själnslag. Först och femst då gäller det att hitta vattenkällorna. Om man nu har tagit så kan man få en åt vatten från 8.p. Och en av framtiden var ju gångar som en ämlig innan hade han ju. såna som krotor och aquarium. Han hette vituvius. Och han skrev också en bok, även om det kanske inte var lika. Ja, jag tuntar vi att kvar den är riktigt bevarad, men man har ju. Så att säga som man. Det är med många antikasjäler. uterag och citat och lite text och så. Han undersökte jordmån och bergjart och växlighet och sånt där, och hur vatten är på platsen påverkar i metall och grönsaker. Men också citat, de som bor i närheten innan man börjar leda vattenhet, och om de har god fysik, fisk hyg, starka ben och klara ögon, kan man vara förvistad om att vatten är tillbara. Ja, det är ju. Det är ju viktigt då. Hur folk ser ut där i teakten, om vatten är tillbara. Då kommer jag tänka på när jag mår det och nu till igen, eller nu till 1997. Så van kommune här sitter i Sverige's näst godast i vatten. Det var inte det godast, men det var näst godast. Och det var mycket stolter över. Och det jag inte har sett om jag var då anvald ner i den där listan, jag tummade igenom för den vart femte och sånt där. Men hur är det möjligt ni har ju såhårt vatten? Det var inte det godast. Men vad då? Nej, men var det inte det godast? Nej, men var det godast? Det är mycket bättre vatten uppe i Norrbotten. Det som honung och ambrosia, det är en av de sakerna jag saknar mest. Det ser det igen. Ja, ja, men det är ju bra att du är lite patriotisk ävning här för den. Men vad jag ska komma till var att det är väl tvexamt om man blotta ögat, kan se om man har växte upp på god vattenkvalitet, eller se det så himla mycket förrasa och fiskar ut den mig, för att du har växt upp med det fantastiska Norrbotten vattenet. Jag vet inte. Det är väl det jag vet inte. Jag håller mer, jag tror att det är svårt att se vattenkvaliteten på människor. Är det väldigt dåligt vatten att se? [Musik] Sen har jag ett litet stick, Karlo Angoende. Ja, en av andra gärna är kanske till att det är sen vatten här nu, och en börj av vanligt i sjuk. Jag vet inte hur man ska vattenledningar här är ett problem. Storliga ledningar som man placerar på 1950-talet, vilket är 70 år sedan nu, ganska länge. Det var också ett problem med rum. Det här med kalkbildning, och det här med, du ser ju att det ännu var upp i Norrland. Det gör att det beromsar upp och det blir liksom mindre tyck och mängd, som kan transporteras i de här ledningar. Eftersom det blev så mycket kalkavlagringar. Jag skickar en bild till den nu. Ja. Och den bilden var en kompis som tog på ett rörr, som de hade bytt ut. väg inte huset. Du ser ju hur det ser ut in ut det där och då är det att det ser ut som en gammal rumersk relik. Det gör det, men det är de ledningar som vi får vatten genom här i kommunen. Det är ganska läskigt tanke. Det är förskräckligt. Och då kommer det att säga att det är ännu mer kalkovlagringar i i. Nej, nej, mycket mindre. Det är mindre. Jag hade knappt sett en kalkovlagring för jag flyttade till till södra Sverige. Ja, då min suttor. Men och här är en en sänning som på något sätt visar att man har gjort något av en av en klassreza. Jag har en kompis i Luxemburg som är som som som som har berättat för mig om hur fruktansvärt mycket hundsaknar vattnet i Stockholm. För i Luxemburg så mycket kalkivattnet att hon menar att det blir mer kalkovlagringar av att det är en jöradursen än att bara låta det vara. Det är helt fruktansvärt. Det här är ett stort lidande för de starka människorna i Luxemburg. Ja, de starka smänniska. Ja, det blir så väldigt förra. Här har vi försmå eller för få ledningar också. Det blir alltså ett problem med kapaciteten. Det blir tak för befolkningen. Det är svårt att få in sina nu. Det är inte väldigt inte infolk överlag i små kommunerna men jag menar det växer ändå något och lunda. Det kan inte växa så mycket mer helf att vi har inte kapacitet för det. Det är en väldigt dyr historia att byta ut där det därför man inte har gjort det på snart hundet år. Men det är väldigt enkelt där mot att skjuta upp där. Falt tills folk blir sjuka. När jag undersökte jag är lite janske och märker jag att det här är inte alls bara naturligtvis en kommunens problem utan det är stora delar av landet. Vi har inte bara problem med infösa skolan och kriminalitet eller energiförsörjning utan också vattenförsörjning. VD inför svensk vatten som kanske är lite partisk. Han menar att vi behöver investera runt 560 miljarder eftersom jag underinvesterar 10 miljarder per år. Det är inte det här att vattenet är. Vi har ju vatten i körerna men det är anläggningarna och processen för att få ut i dix vatten som behöver för nya styrelsen på grund av att vattenet är varje mönö för det är en av det anläggningar att klara inte av att göra ut i dix vatten i den takt som på en sätt. Vi befinner oss mer i samtiden i det här avsnittet om vi har trodde vi ska göra. Samma här men det blir ju lätt så man att man dö på allälden. Här är ju på allälden att det är det som kommer att leda när vi kommer in på underhåll här snart så är ett av de stora underhålls besvärden att hugga bort kall kall k urledningarna för om man har hela tiden som din luxen brukar omkommit stundta är jag för att vara med. Sen är jag det här. Vi tror just på att det är också att källans höjdläge är viktigt. Om man hade ju inte pumpar på det här sättet som man skulle behövt kanske. Därför bör man jobba med tyndkraften som det har varit inne på. Det har varit exakt ett ljutning och man mäter den här ljutningen med stora vattenpass så kallade kori och vatt bort 12 meter. Och sedan har vi en stor innovation som vi får tillskara i varje ommarna. Det är betong. Som man uppfann på 200 taltfarke i stus pulviserad vulkanisk bärgjort och vatten bland annat blandas ut. Men vad jag annur med kan man bygga akviduktbåg över viner och dalar och så där. Sen gummer i bort hur man gjorde betong under medentiden och egentligen kan man återskapa det först på 18 talet på samma effektivas sätt. Och det är också spännande. Verkligen. Betongen är central och den andra centrala grejen. Det är ju inte en innovation från rumersk sidor, utan det är ju en mer typisk sån sak som rumarna är det för den andra kulturen. Men skalar upp och gör bättre och det är ju bågarna och valven. För det går att hitta en stakexempel på rumersk arkitektur som förlita sig på val från typ tre eller 400 talet för vår tidigare äkning. Och det går att hitta äldre, både grekisk och etruskisk byggnadsteknik. Men valven och bågarna är ju inte i stor skaligt bruk förända andra århundra det för vår tidigare äkning. Vi har redan nämnt att akva mer ser tronade på sånna. Och hos rumarna syns valven i allt från amfitiatrar, akviduktor, termervalvbror och veduktor. Och djutna att du på din betong kan vara mourade. Och din otrolig enkel eller gant och sofistikerad sak egentligen. Att stenarna pressas mot varandra och få där man jättestark bärkraft. Alltså bågen är det till till briljant bygg element. Det hållbart, det vackert, det mångsidigt, det anpassningsbart. Akviduktorna hade egentligen inte kunnat stå på pelare. Allt en attivet till valven hade varit tre bjälkar och stenblock. Vilket hade inneburit mycket större material åtgång. Mindre span, svagare konstruktioner och alldeles hade sanvigt rasat sen dess. Sen det är 10-15 procent av det totala akviduktbyggande som står på valv. Men det är ju ändå det som är sinnebil. Man ska tänka på när man tänker på akviduktor. När jag var i södra Frankrike en gång besökte jag ju pontogard. Akviduktbron i tre lager som går över floden Gardan, strax Väster och Mavignon. Och det är ju så här man tappar ju andan. Var du storslaget det är? Miljön är ju så otroligt vacker där också. Det är ju imponerande på precis samma sätt som de är djupdiska piramiden eller vad som helst är imponerande. Det är verkligen monumental arkitektur det här. Nu när du ändå inne på det då, hur hög är pontogard och vem vad som byggd den? Berätta för mig Daniel. Markus var gippa den är 50 meter hög. Glutning 7 millimeter på hundra meter. Det är inte dålig. Det är bra. Tre våningar är valvbågar i gul kallksten som kan få en jobb i nollofson och tillma bli imponerad av omskt ingenjörskap. Ja. Denka sig. Framtidnuss, han skrev ju angrundare här att bara igenför dessa ombörliga arkvidukt. Men de är ju en ombörliga arkvidukt. Nej, hur sant. Men det är inga med aqueduktern. Att de har båda och de är både magnifika och samersnyttiga. För vad är lider så byggs stju fler aqueduktern än var dom faktiskt har vattenbehov. Det hinterar ju någonting om vad det innebar framför allt för en chisare att sätta sitt namn på en aquedukt också. Men utöver det rent monumentala så är ju också imponerande som du var inne på mätaandet i en skönjörskapet byggandet även administrationen och underhållandet. Allt det här kalket som skulle knackas lås. Om jag börjar i det publikstiden, enligt vad vi tror att sveta så fanns ingen vattenmyndighet i Rom. Inget Romvatten avfall. Utan det låg på de här Romer ska höjda sen sovererna i det här fallet som la ut det på privatanteprenad och så skulle underhållet skötas. Och delvis gjorde man väl det. Men det är också uppenbart att man hade stora problem både med underhållet och med alla de här vattenkyvarna som jag var inne på tidigare. Frånts är ju också väldigt sur på både privatpersoner och företag. Som själ vatten från akvidukterna. Det stör ju flödet. Man har räknat noggrant på antalet fontaner och dammar och basänger och allt vad det nu är. Så att det sen ska komma en massa illegala ledningar impori är ju ett stort problem. Men det kommer ju reformeras under den första tjejsa den. Skönt. Vi går in på delar. Ja, du vill ju in på den här ifrån att ta en agrippa antar att det är. Precis, Apropå, vad vi nämnt Pontegaard som han bygde. Gajus Octavius, alltså Agustus den första chisaren, han hade då en kompis, Markus Agrippa. Nu är man, om jag förstått det rätt, alltså inte någon från de gamla fina familjerna, även om man via sina sitt giftemål med Agustus dotter sen kommer vi att bli stammfader för mycket om tyckte chisare som ner och kaligula. Någon visar mig. Agrippa var fält här och administratör, grundare till den chisilga flottan, konsul och edil, rooms andre man. Vad har vi för motsvarigheter? Agustus är henne 18 där och Agrippa är Thomas Cromwell. Agustus är Ellen Cherer och Agrippa är Chris Satton. Agustus är olofpalme och Agrippa är Ingvar Karlson. Ulle Bekalsson. Okej. Ja, det är fall. Agrippa gör att han anställer vilket är ett ord vid fanen där lite försiktigt eftersom det slavar arbetskraft här och öshom. 240 tekniker, murare och andra specialkompetenser som kontinuerligt ska arbeta med vattenförsörjningen. Man går från stött visa insatser till ett året runt arbete och det här finansieras ursprungligen från Agrippa's personliga förmögenhet. Men det här årt 12 förvår tidräkning plockar ner skylten. Då har Agustus fortfarande två dessen i rikvarielivet eller nåt i den stilen. Det systemet som Agrippa donerat till sin stad har visat sig så effektivt att det kommer formaliseras. Där är en betet som du nämnde inledningsvis curatorakvarum. Vattenkommissionären blir en del av den rummerska staten och de här 240 slavarna som knackade kalk och röjdeslyg och sa åt det bündar att inte ha djur i närheten. Absolut inte plantera olivträder, röttdenna kunde störa de här gångarna. Uppredt håller skidsonen kan man väl säga. Det blir en viktig del av den rummerska apparaten och att man lyckas underhålla de här mångtaliga och stora aquedukterna så effektivt är också något av en bragd. Det kommer att visa sig när vi kommer till slut av avsnittet hur snabbt ett sånt här system chanserar när det inte skjuts om. Ja, när man står där och duscha i Luxen började stundta i och ta bort kalken då chans gör det snart. Så blir det vad som är. [Musik] Det var alltså också speciella lagar kring det här underhållet. Fyvern har mjätte på varje sida om aquedukten så gäller ju särskilda lagar. Markar är den var tvungen att hålla Marken fri för en bruskar röter och man var tvungen att e-bjuda byggnadsmaterial från teakten till inlittbris och sånt där. Det här tycker jag är ändå lite intressant att man är att man speciella lagar runt akvidukten. Och att man hade förstås en service väg som var helt hållet till för underhållens personalen eller vad jag fallde. De hade för att ha tur så att säga. Och det handlar om att man ska dels krypa ner i såna här beunna eller sagt som du nämnde innan som fungerar som filtervia ving och ibland behöver jag ensa dem. Och sånt där. Sen vill jag nämna något om vad en siffon är och säljare omvändsifon. Det här är lite ingenjörskap som övergår mitt förstående egentlig. Jag faller här med begreppet omvändsifon. Men det är alltså istället för höga akviduktbåar så kan man låta vart nytt stödmange med ett sånt tryck att det är vinnesta kole pressas uppåt. –vis om får sig upp. Det är blivit ant när man kommer upp på att man kan göra så. –Kräff, där var det. –Hör de gör. Sen kommer då vart något att komma in i den stad som under nu gäller. Han har inget hövdesystem för att ge enning och sedan vidare ut till stadens Fonteran. I blylhledningar. Vi kanske har något avsnitt om mer specifikt om badosfonteran än någon annan gång. Men vi måste igen överblick på vad som händer med vartnet när det kommer in till stad. Framtidnuss angör ju då att det fanns 247 vattenton i Rome. Varje förhån vartnet har leds vidare till fler än 1220 Fonteran. Badhus. Marknade för kött och fisk som säljs. Tåalätterna. Industrierna där man håller på med hudbehandling och så vidare. Det var kvarna för Malashead. Vart efter också kommer kunna som sagt drar till mer välbeställda privat på städer. Under första siktligt efter Kristus går det åt 500 miljoner litet vatten i Rome-vara idag. Eller går åt att stöma in det. Vad har vi idag? Du nämnde ju far ut att en omöjde har det cirka tusen lite per dygn. Ja. Den siffrorna är så sälj. Vad stannar upp i den varje gång? Ja. Det är chans som det är för mycket. Det är väldigt mycket. Hur mycket tror du att du som en moderna storstans borg förbörkar? Det är knappt någonting. Det är ju strypen till er på varje dusch och det är ekoprogrammet på diskmaskinen. Så det är inte två tre liter omdana snakar. 130-180 liter. Är det ju tänkt att man kan förbörka? Eller ja. Plinnus den äldre skrev år 50. Vad har en som ser de vatten mängder som leds till staden? Till badbasänger kanaler, hus, tägg, gårda och villor? Vad har en som ser akvidoktorna som säkerställer lutningen? De genombörjar igenom de fylda dalarna måste mer att det hela världen inte finns något mer vidundligt. Det var ju nöjdövers självvaksomala. De har ett självbelåt. Ja. Men de har visst fog för det kanske. Men med så här mycket vatten så kunde de använda mycket till bevatning för punkande teg, gårda och sånt. De är från tänderna förstås också sociala mötesplatser. Det är slavar från olika hus som kan möta så skvaller och sånt. När det gäller toaletterna så är det alltså inga boas där man sitter och sen spola ut. De har femtliga toaletterna, det var ungefär 140 stycken minst. Då satte man i begyn av det varje ad och var att nu ett kommun i bilden på det sättet att man har en avenna för armförs. Sen kan man ta huka som en tvätt svamp som har sedan doppar i vännen för att den ska kunna återvända som nästa person. Jag tror att det går att hitta exempel som ligger betydligt med moderna till tid som ändå känns mindre hygieniskt. Ja, verkligen här är en då vatten inbad. Det fanns också i vissa fall privata toaletter där. Så det ser jag att resten här kunde skulleas bortgen vänna direkt. Sen har vi klåker för man måste bli bra med allt det här skoriten boksal har. Ja, om man hade ett klåkningar att ha rum med de nya tunnets stationerna och det blev mer med en sree till ost. Just det. Det är hål över allt. Men det var också ständigt stöd med vatten som gjorde att den nästan aldrig tog stopp i den här klåkarna. Och när det behövde vännsa så var det så behandling att man kan skicka nere slavarna och göra det. Den största klaken heter klaka maxima och den är ju stor nog att gå att det är. Den är tre meter böj, då får jag ju inte hög. Var en och leder ut till tibeln. Sen har de här små rören som fördelas ut till olika fontaner. De är ofta, lite mer ofta, avbly. Det är ju dytt, de använder snabbare behövde svänga sig för arm, så att säga. Då var ju praktiskt med de här blörarien. Men det fanns också att jag har avleder, tv och tara korta. Man har ju, det finns ju den här gamla antagen att det om man har blivit fiftade. Vilket då ska ha bidrarit till vilket undergång. Det är någon vi nämnt. Här och minter jag har kände så länge, så hade jag först att suckat och skakat på huvudet och tänkt. Vad håller hon på med? -att det blir rörelse om vattnet rinner i. Men jag kommer ihåg att många gånger har berättat i podden och för mig privat- -att Romarna tyckte att det var gott att bara blandan i lite blir direkt i vinet- -och välja i sig. -Och. -Och det troväl forskningen idag är en mycket bättre förklaring till de här arkologiska fonden- -av blivförgiftade Romerska kvar lever. -Vad har man uppmett 10 gånger höger blivälden normalt i Romerska skolett? -Den har ledit åt att jag har patek, haftlöser och kanske stabilitet. -Då skulle du ha bidrar till att man blir sämre på allt och därmed förlorer det. -Det är naturligtvis lika lite som ett vad Gibbon kan skylla hela Romer. -Vad är det som är fannt och fall på Kristendormen så kan man skylla på blivförgiftningen? -Det funkar inte riktigt. -Vi har hundern av tänka på det med det man har fått. -De kommer ju där, de har inte ett unsav blivförgiftning i sig. -Jag ser på de här hunderna att de har haft frisk källvatten i åderna så länge någon kan minnas. -Dära ständiga kalket så vi pratar om innebara att i princip så fanns det en av skilljare i blivöret mellan vatten mång metal. -Precin. -Hat det ska inte vara ritt så mycket blir som kommer dricks vattenet? -Nej, kalket var ju, det blev ju som en isolering och det är stort om så var jag aldrig vattnet stilla. Utan det forskare i hela tiden då tar det inte uppleka mycket bliv. -Nomgherade blivit man heller ner i vinet och blivit som de var ju dricksbergare var ju hoda bliv också. -Fans mycket annat bliv som kunde vara övergänna en blöskelätten. -Even, vi tror vi just det kommer nog att han som tyckte att man skulle spana på hur folk såg ut vid vattenkällan. -Han hade också spannat på hur slavarna i blivguvarna såg ut och de såg ju extra sjuklig ut tyckte han. -Ja, det kan tänka mig. -Så han var när de faktiskt är den i samtiden för blivledningar. -Jag nämnde då Augustus och Agrippa tidigare i underhållsammanhang att vara agrippa som införde det här ständiga och kontinuerliga underhållet. Men det kanske inte är lika uppseende veckande som det faktiskt ska byggandet som de här två här har höll på med. -Nej, men nu har vi ju verannemt Pontigald också och det är det som mänster oer. Men det är ju så att när det är publiken faller och Augustus blir Augustus förvandras sig från. Han går in i en telefon, Shosk och David Anus och sen kommer han ut som Augustus. -Ja, och sen sett han sig och sitter in den här kontorstolen som ensamt här skandesje i sådär. -Ja, det är otroligt hur det gick till. -Hur gick det till? -Jag har ju bara den här stålmannen liknelsen för det är klart känd som ofta byter om i telefon Shosk. Han byter ju sedan tillbaka att Augustus skulle fortsätta vara i samma personer och det med att utan en lagr krans på huvudet bara. -Ja, jag har fallnat. Han går bort där och så har Augustus uppnat statskastan på glädn tva. -Ja, jag har väl länder så att det räcker att bestämma att det på kranar hur mycket de ska in och ut i den här. Då börjar vi en stor byggvåg och om befolkas hipotettital för Kristus har vi ungefär 1 miljonin hårnare. Sen kan inte han själv hålla på mig här, han har ju mycket annat på taligheterna. Och det är då han deligerar till kompisen Markus Agrippa, Hans Ebe Karlsson. Han var ju ansåg för väldigt många byggbjörsjekt och en replinius för att det funterade så byggde Agrippa 700 basänger, 500 beunnar och 130 systemer. Och då har vi han som planerat om han har inte gått dit med tegressenare som det är efterlås. -Nej, även i detta fall är det flera nivåer av delegering som sker. -Ja, det visar att Agrippa har en utmärkt projektledare där till så har han en privat kran som utöver Augustus statsfinanser. -Går det finnasera visidan av också? Och det blir ett sätt att förutom att lösa vattenbehov i andra områden än Rom och denitaliska halvön. Så blir det också ett sätt att romanisera andra områden utanför den närmsta området kring staden. Och det är kanske på det sätt att man ska se Agrippa aqueduktbyggen i spannien och Frankrike. -Precis för det är aquedukterna som ändå de mest påtagliga byggerna även om det är byggnar och systemer och ge. De som går till Vom som han står för är Aqua Julia, naturligtvis uppkallade efter Augustus släkt den julianska. Och sen är Aqua Viv-Goo en särgen så har vi nämligen att det var en jung för som hade visat Agrippa den här källan just det. Och det är en enda akvedukt också som aldrig har slutat och fungerat. Och det är en idag så är det ju jag som vattenin via Aqua Viv-Goo som vi för sig har ett annat namn nu. Aqua Viv-Goo, Aqua Vi så har ju tagit sig ut, men det är inte allian att säga att. -Det ska säga att den restaurerades på 1500-talet. -Ja, ibland behöver man ju. Nästa gång när vi stöjar den ska jag sluta kalla nedeländerna för Hålland. Jag är klar att det är Agrippa och hans generationförtjänst att den här Aqua Viv-Dukten finns. Och jag vet inte om vatten har runit kontinuéligt i den i alla tusen tas ord. Det kanske det har med den här renoreringen på 1500-talet var ju omfattande. Och man allt behöver sköta så om. Ja, absolut. Men de källan man läser så stor att den har varit i bruk hela tiden. Sen är det klar att man behöver restaurera och ge ibland. Det här motan ser sin vattenet vara kärnligt som det är kvatten längre. Men det verkar man inte börjsa om att man det är kring då ofta tydligen. Och det är ju det vattenet som då vinner ut i Fontanadieterar vi också nu för tiden. Akvduktorna blev vi också som propaganda med manifestationer för imperiet. Som vi har citera här om försöker ju jämföra sig med pyra mederna och blåser upp det här som något alldeles fantastiskt vilket är delvis det är. Och man var väldigt nöjd av de här tjejstarna efter augustus fortsatt. Och så byggar akvdukte i hela Europa. Bare i galen kan stöja mig till 200 stycken akvdukter. Det var ju ett sätt att bli populär. Att för ansprå som den godelansvaden åt allt och alla. Arminna som urom kunde sätta på fötter var ju väldigt mektiga förstås. De kunde slå ner uppe år ihåg hårt och bestämt. Men urom som imperier vi har något annat som gör ett hållers längre. Och det är dels viljan att kompomissa och att. Vad man ska säga infleva. Kultur hos den erravede i sig själv. Och också låta ens egna, så ser jag fördelar i sitt imperier att komma de erraveder till god. Och där har vi akvduktorna som är en väldigt viktig del som slår bort tankar på uppe år innan de hans uppstår. Och här kommer vi förstås också tänka på de här scenen i Life for Brejen som du har nämnt några gånger. När de vill göra uppe och mot det om man la i en parallistén och där. En poäng? Jag vill inte ha den här i ett röntan. Är det akvdukt? Vad? Ja, akvdukt. Oh, ja, ja, det är ju att vi har en stort. En del sanitation. Oh, ja, det är sanitation. Och lite så fungerade i Västernav, imperat mer ju, att det var mycket fördelar med fikk. Om man tar till exempel ärkefinnen, kartago som hade jämnats med marken så bygde sy den stan upp av omarna sen igen. Och på 150 täljet efter kristus hade Roman också byggt färg i den akvdukt som levererade 17 miljoner lite vatten om dygnet. Och det är väldigt mycket låter som, men det fortfarande hundratals miljoner minne än varje till Rom. Men ändå hade man inte innan och. Sonna saker påverkar förstås inställningen gärna mot. Vad som säger huvud överheten överheten. Den 11 och sista kveduktet i rum byggdes och var klar och 26 och sedan kommer vi in då i en e-gångspeliod med jemaniska invasjoner och akveduktet som förstår när städerna beläger så så där under en godiska belägningen av rum år 537 så förstörs ju alla kanaler och alla kveduktet som man kommer åt utan akva vi och då som klaras eftersom man inte kommer åt den riktigt. Befolkningen i rum under medeltiden är stadigt sjunkande. Förstås för att ha hyst alltså en miljon i indånare så nu är det ganska lång tillmen på 1300 talet så är man in i på 20 000 indånare. Då är man tillbaka till att hämta vatten från floden tebern igen. Tebern var kombinerat vattenkällda avlopp, soptip, tvättstuga. Den var liksom en universalösning på de medeltida rummarna så det var ju också vattenförsörjning och det medför ju vissa problem. Det är ganska intressanta där att den här idén att tibans vatten var så hälso samt att dricka ur. Det dröjde sig kvar i rum så även under tid i modern tid när man börjar åter rennovera de här akvedukterna så var det ganska svårt att att få befolkna att vänja av sig via att bara gå dricka ut tiben. Fanns det sånt? Det hade väldigt bra image. Det är så nyttigt det här tiban vatten. Det är lite konstigt om vi har ju ljast de väldigt många folk så de har liksom släng till tibern för att de är töta på den. Jag tror att tiban var en under målig vattenkällda. Definitivt under medeltiden men sedan under tid i modern tid när befolkningen börjar växa också det är ju. Men flodel ligger ofta väldigt nära folk. Järtat skulle vara svårt för mig och gå till gangestränder och börja predikat det här är totalt hälsovådigt. På stöd på land alldelesammans. är nåt någon flod som är totalt hälsovåd. Det är så övergang. Ja. På 14 och 15 under talet så började man rennovera fler de här antika akvedukterna och förutom då med veta ett sabotage från goda och allsjöns folk så är ju inte minst att det är röter som har växtsynner och det är naturligt förfall som år hundra den för med sig och vi har ju då fått en ny maktbas i rum som på ett sätt är ju en naturlig förlängning av det rumerska kärgsar anbetet men på ett annat sätt är helt nytt. Det är påven. Och akvedukterna och inte minst fontanerna blir ett sätt för påvärd att demonstrera makt rikedom och omsorg omstaden. Och där du nämnde det som många som hamnar i tibern. Det kan ju vara påvärd som hamnar det i tibern. Så att visa att man tar hand om romsinvånare det ganska viktigt för påven. Det är inte minst på 6 dus den fämre som är riktigt akvedukt restaurerare. Han restaurerar Aqua Felicie på 1580 talet vilket uppskattades inte minst av roms mer välbergade familjer för den kan också försörja de här husen uppe på kularna och han kopplade det här vattenprojektet vi kallstajn väck i svenska dagladet till ett större program för stats för nyelse. När vi dra nya vattenledningar kan vi passa på att anlägga nya gator de här det som har förfallit till kostigare nu ska vi lägga steg än gator. Det ska vara en allmän förbättring och förfinning av staden. Sedan under 1600 talet så restaurerar man ytterligare en aquedok som man kallar Aqua Paula. Stor verket i den här tid i moderna restaureringen är det som du nämnde inledningsvis Fontana de tre vi färdigställd 1762. Börni ni. Exakt. Och det som stallen beskriver på något sätt är att det moderna rum det är om som jag du gick om kring i och svettade sig och drak vatten i det växer fram ur återkomsten av vattnet. Alltså när man återskulle ta vara på den här grunden som de rummer ska censorerna och käsarna och Ebekald som förgurerna hade lämnat till senare rumare. Och det vi tack samma för var ja det är vi men det är klart att det är påtagligt även i rum inte minst att det är bost på vatten ofta. Det är inte tusen lite vatten på invån och dynglänge. Nej så är det. Varje det kan det nästan tre miljoner människor som bor i rum. Ja det går ju åt mig och också förtro att vad jag gjorde då jag på det sättet att man är fler. Just det. Detta om akvedukterna eller? Detta om akvedukterna och vatten tillgång på det här är det. Så ser jag. Det stora siffon avsnittet. Äntligen avklart att. Ja. Så kanske vad kan kalla det. Jag tycker det är ju ändå vad man brukar säga att whisker, levets vatten men det är också så att vatten är levets vatten. Ja verkligen. Och därför åker väl det här asnittet då att in i listan dyrka på vår sidan historie på den punkt kom som ni kan besöka. Precis där kan man bli betalande prenumerant en av grimbergs utvalda. Det uppmuntrar vi där kan man ta kontakt med oss. Man kan skriva upp sig på vår. Mailing listad har varit två utskick på ett år så att den är högst sporadisk men det är ofta intressanta grejer. När väl kommer någonting eller ska man ta kontakt med oss via sociala medier. Vi uppskattar all feedback. Nu har vi och vi tackar någon temperat som för att hon har klippt avsnittet och vi har genom att väcka. Det gör vi. Har det så bra. Hej Sverige. Hej hej!