#46 - Gäst - Från Syrien till Sverige - Del 1

"Hallo, hallo, och välkomna till Simple Switch Podcast." Idag har jag en gäst, Mohamed, och han är ifrån Syrien. Han kom till Sverige för fyra år sedan, som ensamkommande flygsting. Och ensamkommande betyder att man kommer utan sina föräldrar. Så vi pratar om hans resa till Sverige, ganska svår resa då, via Turkiet. Vi pratar om hur man lär sig svenska och kommer in i svenska samhället och skillnader mellan svensk och cirisk kultur. Så vidare, väldigt intressant det kan jag. Och vi nämner också flera speciella ord, till exempel försörjningstöd, socialen, barnbidrag, och så vidare. Och jag förklarar alla de här orden i PDF-transkriptet som man får om man är Patreon. Och om du är intresserad av det, så gå in på min hemsida. SwedishLinguist.com och jag tänkte då tacka två stycken nya Patrons, Matthew Powell och Kristina Dahlén. Tack så mycket till er, tusen tack, hoppas att ni är nöjda med det ni får. Och det här avsnittet är också ganska långt, så jag har delat det i två delar, så nu kör vi igång i första delen. Okej, då kan vi börja, jag, vi har inte förberett någonting här, men jag sitter här med Mohamed, och kan du bara berätta lite om du är. Ja, jag är Mohamed där, jag kommer från Syrien, jag är 18 år gammal, och varför känner vi varandra? För att jag är en samkommande, jag bort hos de mamma, Evi och Ulle. Okej, så när kommer du till Sverige? 2006 och augustik. Så det är fyra år sedan då. Ja det är det. Så jag tänkte vi prata lite om hur du kom till Sverige och vad dina upplevelser och vad som är svårt och utmanande med att komma till Sverige och kanske vad som är bra, med att komma till Sverige och olika saker. Men kan du bara berätta lite kort om innan du lämnar dig Syrien, vad gjorde du då? Jag har åktet till Turkiet, och sedan har bort det lite där, så jag har åktet till Grekland, så man ska åka till många enda tills man kommer till Sverige, men man åker inte så därligt. Man ska gå flera mil som tera, man åker inte bara att dog som tera. Nej, nej, nej. Det är jättemånga som är på vägen, jag har varit ensam, sen man åker i en nuvattare. Ja, en bort eller en till. Det är en bort som är. Men du åkte först, hur gammal var du när du lämnar dig Syrien? 14, 13, 18. Och du åkte dig först i Turkiet? Först i Turkiet sedan till Grekland, sedan det jättemånga och olika länder, fast jag kan inte ha allting. Jag händer med min stora bror, Abdolla, och jag bort i Turkiet sedan har jag kommit också. Det är tio månader, något sånt. Jag är också till skolan där. Kan du nån tiska? Ja, i slutet. Men varför kom du till Sverige? Ja, varför kom du till Sverige? Jag kommer från Trygga, jag åkte från Syrien bara för att det krigde. Jag ville inte bli soldat där. Jag ville inte vara. Jag ville inte döda någon människa. Så därför jag ville komma ut från Syrien. Att komma till Sverige är bättre än att vara i Turkiet, för att deras om man får inte ha någon försöjning i stöd. Men man får här Sverige sen jag tänkte att jag vill plugga, jag vill göra något för mig. Det är lättaste att komma till Sverige, det är lättaste att göra det här. Det är inte alls lätt till Turkiet eller de där länder från man får inte alls hjälp. För mig är det ett barn. Jag har jobbat väldigt hårt, 16 timmar var jag idag, bara för att få mat. I Syrien. I Turkiet. Jag har jobbat också i Syrien. Jag har också i Syrien, jag har bat 14 timmar, 12 timmar som minst. När du var 13 år? Jag har börjat när jag var 8 år. 8 år? Ja, 7 och 8. Shit. Så. Jag har jobbat, som minst var det då 12 timmar. Det finns inte så någon här, inte någon dag. Alltså, var det idag? Ja, även när jag sjukar, jag är ute att jobba. Vad jobbar du med? Jag har jobbat jättemång och olika jobb. Jag har jobbat i en supermarket, för det. Ja, säljare, sig, mat, gransaker. Allt det här typ som vill man kan säga, men en liten. Ja. Det ledde jag mig att läsa och skriva för. När jag var i skulle jag ha inte rätt med någonting för att jag skulle kunna få jobba. Det här ledde mig. För det är många som kommer att ta det mat. De har inte pengar att betala direkt. Så jag måste skriva deras namn som ter. Okej. Ja, då har jag börjat lära mig att skriva någon. Ja, så de kom till betycken för att köpa grejer, men de hade inga pengar. Ja, de hade inga pengar. Ja. De får pengarna så. De får deras namn, typ om jag väcker sig. Ja. Så kommer de bitarna. Så du har varit pengarna och hålla reda på deras. Ja, det är jättemånga, så jag har varit pengarna. I början är jag bara att. Han träffade någonting. Jag kunde inte skriva direkt deras namn, men jag lärde mig lite så jag blev jättebra nu på arabiska. Nu när jag läste här i Sverige, arabiska jag fick B, som bety. Vad är systemet? Ja, jag är högst och lägst där. Är. Är. Är. Är. Är. Är. Är. Är. Är. Ja, jag var väldigt ner på att få A fast. Det blev inte det. Okej, så. Och hur gammal var det när. Kiget började, då? Det började 2011. Ja. Så. Ja, jag vet, det är ett tid fast. Jag var. Janske. Elvatol. Mhm. Ja, så jag. Ja, men det skulle vara innehålligt började för att. Man måste jag bara för att få mått där. Mhm. Vi hade inget som jag bara åt mig. Ja. Ja. Det räcker inte att ännu i familjen jobbar. För att. Det är bara en som jobbar då. Då är man väldigt fattig. Jättemycket för att man kan inte köpa mat. Så att få en jobb för att få mått. För att få. Kleder på mig så att jag inte ska vara nake. Okej. Ja, det låter hårt. Ja, jag är helt också min mamma. De pengarna gör jobbbar. Jag tar lite dem för mig själv. Jag köper inte mat. Jag är dem till min mamma. Sedan det är hon som köper, det är hon som tar hand om oss. Och sen. Och sen. Sen. När. Lämnar det i min syren? Var det liksom direkt när det börjar röda? Eller. Stannade ni i syren? Ja, vi stannade i syren. Vi ökte från syren. För fem år sedan. Al fem år sedan. Så det var ett år, alltså i Tiskland och Turkiet. Och vägenit på vägenit. Sedan fyra år här. Så det var 2014-158 från Sverige. Så hur lång tid tog det mellan då att ni åkte från syren till att ni kom till Sverige? Det var på mer än ett år. Nej, jag har stammat i syren, men på vägenit. Om man ska se från Turkiet i Tiskland. Då har det tagit typ några dagar, kanske tio dagar. Vi sova ut på skogen och vi gick mycket sen man måste vila. Ni gick långa sträckor sen man upp till bussade. Alltså när jag kom så var det också lättare en. Alltså de som åkte för det var väldigt svårt för dem. Alltså det var svårt för oss också, men det var svare för dem. För dem som kom för det? Ja, för oss det fanns lite bussade och somtera. Fast vi gick långa sträckor, men de som åkte för dem. Ja, gick väldigt mycket, så mycket mer och bara vid. - I Europa, alltså. - Ja. Man är rädd från polisen man ska jämma sig sen. Om de polisen ser oss så kommer de riketer baka oss eller få lite fängelse. Det är vi gränserna, så de är inte snälla. - Så vilken det är gränsen där. - Gräggland eller? Ja, det är Gräggland och Turkiet. När vi åkte bort, vi åkte med maffier som man. Jag var jätte rädd för vi åkte med maffier. Det är maffier som vi gör det, så det är svart. Det kan komma där som mest på polisen sen. Sen det här bort man kan druffna i havet för att det är jättemånga som har druffna. Vi var tre båtar. En båt av oss är en kvinna som har ramlat. För det är 40 människor som åker på en liten båt. Ja, vilket är väldigt mycket och båten orkar inte, så har så många. - Sen. - Sen? - Och båten. - På havet, alltså. - Sen folk kan inte göra någonting, alltså de som kan simma, de som inte kan simma så bra, så dör dem. - Så båten stannar er en båt på havet. - De båten stannade lite, fast digg bra och de andra gick inte så bra för dem. Vi såg det kvinnor i båten de gråter och vissa skriker. Då bara sitter så där spänd, då. - Fast jag vet att jag kan simma, jag var inte så rätt som de andra. Jag skräk inte, jag skräk inte, sen jag hade mina två bröder med mig. Jag kände med lite tryggare med de andra gick där. De gråter de skriker, det var det. Sen på vägen, alltså vi hade inte pengar att köpa mot andra. Vissa hade fast, vi hade inte. Så det kan ha varit två dagar, inte fått något mot, eller trycker, sådant sådant. Sådant sådant, jättegittigt svårt. Jag sa överallt, alltså jag bara gick och sådär, så. - Men hur ska. - Ja. Jag vet inte, jag kan inte tänka mig, de grejnas, det låter galet. Men. Och vad händer när du kommer till det Sverige då? - Ja, så här är. Här man får det allting, alltså direkt så. Socialet tog hand om mig. Jag fick leder, jag får mat, jag får barn bidrag. - Mhm. - Alltså. Jag började gå till skolan, efter kanske trymmen hade jag kommit. - Mhm. - Alltså, jag lärde mig i språket. Jag har kommit in till gymnasiet, teknikprogrammet. - Mhm. - Och jag har kommit in tillsammans lätt. I början var det lite svårt för att jag kunde språket, fast nå det går jättebra, just nu. Och. Jag har träffat många svenskar och många. Alltså som kommer från andra länder, av Afghanistan och som allian. - Så att träffat jättemycket, jättemycket av många olika människor. - Mhm. - Så. - Men okej, så. Men du kommer, du kommer bara med dina bräder då? - Ja, när jag kom mitt, alltså i början jag borde med dem sen. Jag flittat i socialen, när jag borde med dem är jag inte till skolan. - Mhm. - Det gör jag började. Fast socialen ville att jag ska bo. Ja, så igenboen det brukar tillbättra med det, för där finns vuxnen bara personal som terra. - Mhm. - De sa att mina bruder var. Började vars av vuxnen. - Mhm. - Ja. - Och var. - Så, okej, så nu är det fyra. Du har varit i Sverige i fyra år. - I fyra år, ja. - Ja, och nu ska du börja. Vi har sett, och du sa också att du ska jobba lite nu på sommaren. - Ja. - Så det verkar ju gå ganska bra. - Ja, det går ju nu bra för mig, ja. - Men vad har varit svåraste, tycker du, med liksom att. - Ja. -. komma in i Sverige, vi svenskar samhället. Ja, och det var slut på andra delen. Hoppas ni har tyckt det här avsnittet var intressant. Och ja, som vanligt finns del av transkriptet på min hemsida Swedishlingwist.com tillsammans med massa annat som videos och artiklar och samma saker. Har det gått så börs vi i nästa avsnitt. [Tekstet för att skrattas]