#386 - Daniel Lindén, Tibber

Det här är energisterat skipoden, ett bidrag från kunskapsbolaget Cigorn. Jag heter Niklas, och här samlar vi och fördjupa vi oss i frågor om energi. Senast Tibber var mig på den var det som en uppstikare bland flera på den svenska elmarknaden. Snabbsvola till idag och det är ett husholdssnamn för många. Vägen dit har gått genom en energikris som fick miljontal svenska och europeer att följa sitt elpristimme för timme. Och genom den sedemera utslagningen som skedde där många av bolagen som erbjöd samma sak inom batterier, fleks. Faktiskt försvann, lika snabbt som det kommit. Daniel Lindén är en av Tibbers grundade återbesöker i dag på den. Annavat med på hela resan från app och elavtal till en plattform för batterier, ladning och fleksibritet. Inte bara i Sverige utan på flera europeiska marknader. Idag pratar vi om vad det var som höll för Tibber när det är så mycket annat följ. Vi pratar om vägen till lönsamhet för bolaget, om fleksmarknaden är utveckling här och på andra länder i Europa. Om balkong-batterierna med Stickplops kontakt som påverkar så många konsumenter nu. Och vad AI-tisist kan betyda för Tibber och den framtida kontakten med elkunden. Cool, har jag med. Daniel Lindén, grundade av Tibber, varnt välkomna tillbaka till energistatets kipåden? Tack. Du tiden går fort. Senast visar vi var hösten 21 och då var ni ett av de bolag som vi inte gjorde i en serie av uppstickare i branschen. För att se vad som läxtmust testa om vad det var som höll på att hända då. När du tänker tillbaka på hösten 2021 och vad du trodde då kanske om marknaden. Vad är det som har blivit som du trodde och vad är det som har blivit annorlunda? Oj, 2021. Det är ju före energikrisen som uppstod där senare. Och det är egentligen nånstans när det började koka i Elbils Sverige. Soldceller och batterier har inte riktigt fått en ordentligt fortfest igen. Där vi såg framför oss det var ju att det fanns en väldigt stort möjlighet att skapana färg och det fanns en stort intresse. Och folk hade fanns väldigt lite lösningar på marknaden vid det tillfället. Vi var väl halv stora. Vi var stora, norra är över det tillfället. Vi hade fått vårt genomslag redan innan i norra. Men vi var precis på vippen till att få genombrottet i Sverige vid det tillfället. Vi visste inte riktigt om det går skaderna därför en mellanmarknaden. Än om vi hade helt enkelt lite tur i Norge med timing och produkter och hela den här biten. Men vi hade att känna att det här hulpor börjar resa sig i Sverige också. Så det var ungefär vid 2021. Och sen så händer det ganska mycket de kommande åren av den. Ganska snabbt också. Vi fattade i beslutet att gå ut i Europa. Och det var mycket tack vare att vi såg att saker till en början fungerar också i Sverige. Och då såg vi att det här går skala. Så då tänkte vi att det här måste vi kunna flytta de fler marknader. Vi gick ju nu till Tyskland och nederländerna. Och sen kommer det här energi-kris delen. Det var egentligen en perfekt storm. Alla så lyssnar på det här i med. Väl medveten säker dem och som händer. Men perfekt storm mellan utbud av energi, stopp på leverans av gasifrån Ryssland. Det pågår inte till, men också att vara väldigt kort om vatten i magasinerna. Och priserna väl är vi skihaget. Och då uppstod det ett läget som om man tittar i ett svensk perspektiv som har ganska juntsamt för oss, därför att ett. Då fastar priserna sköter taket. Därför att hänga för att handla in fast pris med ett symboladir. Och den andra har varit ju det att konsumenterna börjar in se att om jag inte gör någonting nu då blir det här jättegötet ut, så vad kan jag göra? Och man kunde inte teckna på sig ett fast pris att tala utan att åka på en riktig stor nit. Och då började folk fundera, "Amen nu måste jag börja bli aktiv, vad ska jag göra?" Och där fanns vi nästan som nästan till det enda alternativet till att bara att äta den helt prisakningen där försöka att spara på energi, så gick det upp för att flytta sina energiförbrukning. Och det var liksom som början på den stora bomen i Sverige ska jag säga. Och vi stannar upp där vid den här krisen, för jag gick tillbaks och tittade på en svensk omsättning ändå. Så ökade den i 2022 omsättningen från 2,9 till 8,3 miljarder kronor på ett år. Om du tar oss tillbaks till, om en välvalt ögonblick under den här krisvinden eller krisåret när läget var så mest pressat, hur var det för er? Det var många som lösar nätter, kan jag säga. Det var ju eufuri i kuntullväxt, kombinerat med skräck blandad upplevelse att hantera kassafladet och elmarknadsvängningarna och kunderna som kom in och alltid som var där de kring. Alltså det var ju pressat läge inte för oss utanför samtliga. Därför att det bjudde så otroligt mycket likviditet, det hjälpte marknaden för att hantera allt som skulle kanske gå. Att det var ju svårt att få tillgång till den likviditeten i branschen. Och det blev ju inte bara ett tibber perspektiv, det var att du allas utmaningar någonstans. Det lastet säger ju, men det var ju en. Det var ju. Det var riktigt tufft under perioder där man inser var det här vi på väg. Därför att priset slutade aldrig upp eller? Alltså det var det, det slutade aldrig upp när man gick in på måndag och tittade igen så. Okej, så nu har jag gått upp 20-30 % igen. Det var ju över ett. Vart kan det pika? Och det känns som att aldrig fanns att stoppa det. Men vad var det som. Du tyckte det var svårast, var det hantera kun till strömningen, all hårdvaras som skulle ut all mjukvara som behövdes kunna skala så fort. Ja, det var två, tre saker som har väldigt svårt under perioden. Men det ena var ju det, att vi. Det rasade vi in kunder. Och det är ju jättepositivt superkul att så många fick så mycket uppbärgande för det. Men vi kunde inte hantera det. Det fanns ju ju inte möjligt för oss att svara upp mot kunderas frågor. Vi hade inte en supportaddelning som var dimensionerad för den här typen av bolima och saker. Så det svarstiden gick ju från timmar till dagar, till slutbede veckor. Och det är ohandwerbart för då får man nyfickna kunder som känns lite panik över det man ska göra som behöver folk att svara och vi kan inte svara upp emot det. Och den andra biten som var det var ju att befintliga kunder som vart bör bli orolig och hur dyrt kan det bli i vartag på väg. Så svara inte vi, men det kunde ta liksom upp till en vecka eller en halv vecka när vi svara. Och det blev ju väldigt. Det har varit ju väldigt många kunder missnöjda, men det var ju som ett omöjligt scenario att jobba med att skala verksamheten. Alltså det var. Man kan liksom inte buppna dörren och få in teck mycket folk för att svara på det för folk man måste utbilda också. Och det gick liksom inte tantera. Så det var ändå ett sidan på denna logistiken av att få ut hårdvara en annan så klart köpa upp. Under den här tiden så. Du uppstod ju massa saker, det var ju också komponent brist och liksom brist på hårdvara i världen. Som också varics, men en sidokris som man jobbar med fraka och säkerställa att man hade leverans möjligheter av ny hårdvara kontanörer till kunderna. Och sen var det själva elhandeln. Imatt vi sitter med den likviditeten vi gjorde mot kunderna, så vi köper elvarig dag. Och så betalar kunderna ganska många dagar känner. Och den likviditeten där det mellan. Den är ju hanterbar med upplägg. Men när priserna går upp upp upp upp upp hela tiden. Det är dagarna, exterhundet kan vara från det att den kunder faktiskt konsumerar elen till dessa att faktura en kommer är vad pengar nivat fungerar att hålla. Ja, och då ser det på den. Och på den ökningen av omsättningen du pratade om så är ju det liksom. Det blev ju utmanande i att få den likviditeten på plats. Hur var det att prata med investerade i den här perioden eftersom det här var ju noga till vi allra det varit med om tidigare? Vad är svårt att göra nån pugnons på det? Ja, vi var ganska. Vi var ganska väl kapitaliserade vid det tillfället. Vi hade ju tagit in investeringsrunda ganska precis innan energikrisen slog till, så vi var väl rostade för det. Så det var egentligen inte kassan som var problemet och var i likviditeten som var utmaningen att hantera. Investerarna såg ju det här som världens möjlighet för att en brand som har ganska sovande till att. Det skulle alla av smart teknik och alla ville börja använda en energi på ett smart sätt. Det var ju. Här var det en vågårida helt enkelt. Så det var mycket bolag som har då alltså under en perioden som ville göra ytterligare investeringar allting, men med var väl kapitaliserade vid det här tillfället. Vad. Nu är det man sitter så här några år senare. Vad var det ni hade kunnat göra annorlunda eller vad var det du kanske. Det leder ju till lärande, så den här varianterna den frågan är vad lärde du mest av den här perioden? Ja, det är ett antal saker som vi har lärt oss, hur vi ska hantera bättre. Det är alltså att man har en skolboret i sin affär. Man kan ta det som en. Vi tar en enkel lärde om att. I en supportverksamhet som måste man kunna skola upp och ner, som man kanske inte kan ha alla anställda på eget papper, utan man kanske också också kunde nyttja liksom partner sånt som kring för att kunna skola upp det där. Det är lite gärna att hantera flexibel verksamhet. Och så tänkte man ju inte innan det skedde, och sen sånt där tänker man på efteråt om man lär sig där. Så i dag så designar man ju de måste många av sina lastningar på ett sånt sätt att är det här någonting vi behöver kunna gå upp och ner snabbt i flexibelt. Och där man mer väl vill inställ till att det här kanske man ska köpa som det känns. Som bolaget där kan man tänka sig att lägga ut på någon. Men innan det så var jag alltings där vi bygger allt själv. Allt ska göras själv. Vi kändar bättre än alla andra. Och det är lite nejgift när man är så där, men samtidigt det är det som styrkar också. Man vänder på stenar som man ingen annan har gjort och gör det. Men sen när man har vänt på den här stenen några gånger, det är inte med att det är ban sten. Så den där kan väl lägga ut någon annanstans eller göra någonting med. Så det tror vi att vi har blivit smartare på som verksamhet att göra. Sedan så har vi lärt oss massa saker med liksom hela, liksom se den. Hur man bygger byssning sen här, hur man ska på ett annorlunda sätt. Så det är väl i allhetens namn hade den möjligheten och det kanske är så att vi går in en ganska tuff vintern med mycket delpriser. Men hade vi gått igenom fyrra kriser med dem. Man så lärde om man har ju haft idag, så hade vi styrt denna skutan. Vi styrde den bra. Det måste säga vi klarar oss väldigt bra genom den. Den resan, men vi skulle gjort det väldigt mycket bättre om vi hade haft all den här erfarenheten. Ja, precis det var egentligen det jag tänkte på är att vi går igenom nu. Den andra stora energi krisen på fyra år och vi på väg in mot den. Ja, men en vinter där i kommersen är en berlända att spara på gas och så vidare. Vad har du med dig toppen mind inför den här vintern för? Ja, man kanske är delmen kan också för samhället. Men vi är ju mycket bättre rostad som samhället idag. Det är ju likadant som att skulle komma en ny pandemi så vet vi vad vi ska göra. När första pandemin kom så visste vi ingen man skulle göra. Kan man ens jobba hemifrån och sådana saker, men det är lite mer samma sak nu, att vi har väl. Vi har ju som samhälle förstått vad det som krävs och blir mycket mer flexibler. Sen kommer nog vara lite panikotjärder igen, och så kommer nog att Isa eller Simhallen har stängde man ju av under perioder. Om man slutar i värma basängare och sånt här, det är möjligt att vi kommer tillsammans i norrigen och det blir jätteheter dyrt i vinter den här gången. Men jag tror samhället åtminstone har man har byggt upp en reserlig jens mot frågan. Så jag tror att vi kommer hantera den här enda skickvis är mycket mer effektivt. Det var en bra plaffånd att starta på den här diskussionen. Den blir det frågan om man tippar och var ni står någonstans idag. Hur ser det i verksamhet ut nu? Ja, nu är vi ju. Nu är vi blivit. Vi har väl kanske gått från en lilla utmanare än till att nu är vi en än riktigt stark spelare i Europa på det här området. Vi har mognat och teknikerna mognat mycket och vi har liksom lärt oss väldigt mycket av hur man levererar smart energi till konsumenterna. Vi har väl gott det från att också surva den de tidiga användarna, teknik intresserade kunderna till att gått ut i rumbreda massan. Och lärt oss och fått utveckla våra verksamhet så att vi kan hantera som svensons. Och när de köper elbilar och flyttar in i villor och fundera på solceller och kanske har fått batteri och såna saker. Hur kan man kommunicera, hur kan man paketera, hur kan vi installera de här sakerna? Så verksamheten bygger ju på samma färg som det är det som tidigare. Vi har ju ett, ett ben där vi säljer el till våra kunder, där vi tar mån och sa ift och så betalar du den energi du använder. Och sedan har vi ju där man hjälper konsumenten med att göra huset smartare med hårdvara, hjälper folk inslerade, liksom batterier eller ladboksar. Och sedan har vi då en tredje biten som fortfarande är flexibiliteten som man kan nytta ut i hemmet. Så det är ju princip hur man kan beskriva om verksamheter om tre delarna. Och det var ju väldigt lik så som verksamheten såg ut och pratade 2021 också. Det var det att den har ju blivit mycket med mogen i alla tre grejerna. Och det har också markterna blivit. Flexibiliteten är ju inte bara någonting som vi pratar längre utan nu pratar ju väldigt många om det där. Och det har ju också gott och kommit lite. Jag ska säga det gick ju ganska fort i Sverige med flexibiliteten blev väldigt hett till att alla basenierade ut alldeles för stor besparing. Och sedan så är det många bolag som har kämpat, många konsumenter som har känt sig lyra det. Så den börjar i mognan nu flexibilitets flexibilitets biten också. Vilket är väldigt spännande för nu kan den bli en riktig verksamhetsgren man kan liksom bygga vidare på och vidare förändla. Vad är spänn skulle du säga? Man möter tibber i någon av er europeiska marknader som gör att ni skiljer er från andra aktörer som jobbar med liknande typer av lösningen. Och det är ju bredda att vi har jobbat med elbilar, att vi har jobbat med värmepumpar och att vi har jobbat med sol och batteri. Tittar man på mycket av de europeiska länderna som har kommit ibland ganska långt med sol, men man har liksom inte fått ihåg helits affären kring det här. Sedan så har vi ju, vi föddes yländer där, liksom dynamisk elpriser eller timpriser eller kartspriser är det en stor sak. I norra jag har ju en hög princip alla det. I Sverige har ju väldigt många det, men ner i Europa så är det ganska få som har, utan där är fastpris strukturerna som fortfarande lever ganska stabilt. Men det växer ju med att, liksom, dynamiska elavtal och det har ju vi jättestorier föranhet av, men väldigt få andra aktörer har någon av däntlighet av det. Så när vi byggde våra system och processer hur vi ska prata, hur flexibilitetska hanteras mot konsumenter så vi tänkte med det åtanke. Sedan är vi tagit till oss, i vissa av våra länder har vi också tagit oss an fastpris frågan för att paketera eller liksom på deras sätt. Men det dynamiska finns fortfarande kvar och är det som liksom pusha marknaden och det har ju vi, vi har så mycket erfarenhet som ingen annan har haft i de marknader, tatyskland till exempel eller nedländerna som är aktivit. Hur mycket flexibilitet har ni idag under er kappar som ni hanterar och att deras kunde? Det är ju, det är många hundra tusen elbilar och värmepumpar och solsöder och batterier i dagens konsumenter, så det blir ganska mycket det. Det blir ganska mycket, sen så kan man inte använda alla de här resurserna för alla sätt, så att det är inte så att de konkurrerar med alla typ av flexibilitets resurser. Men vi kan använda det på väldigt mycket saker och det är bra, så det gör också att man kan skala elmarknaden, man kan skala vissa produkter enklare mellan elmarknaden också, och det har vi satsat mycket på. Att säkerställa det vi bygger i Sverige eller norrgöle, nedländerna kan användas alla marknader. Ska vi gå tillbaka lite till vägen som har varit nu fram till den här beskrivningen som du är på nu, för att precis som du säger så kommer ju den här energikrisen 2022 också med att den vällandsmassaktörer kliver in på marknaden. Vi får se det väldigt höga FCR-priser i Sverige, vilket locka till sig, massvis med investeringar i, ja, men det är allting från villa eller residencialsegmentet till commercialsegmentet hela vägen apti är ju tillit i och storskalighet. Sedan så händer ju nog någonting och marknaden går kraftigt ner, FCR-priser är det tidligaste exempel på det. 2025 så har vi inte mindre en nästan 200 solcellsinstellatörer som går i konkurs. Vi hade 177 våret innan vi har en hel räcker konkurser också inom det som är flexibilitetsaktörer, och då tänker jag naturligtvis på förtroendet för branschen och hur det spelar ut i min emansvän som du sa. Det var en uppfattning om hur den här branschen har klarat av att hantera det förtroendet innebär att också hantera flexibilitet på ett kloktsätt. Vad är din reflektion över den här beskrivningen av vad som händer med marknaden? Hur ser du på vad Sverige har gått igenom? Det var ganska kul tid för att uppenvalligen så fick ju. Det blev sån Rush kopplat till en flexibilitet tjänsterna på grund av FCR-priserna. Här plötsligt fick alla möjliga bolag och personer uppöganen för att det här är en guldgruva. Alltså, tänk Adel Hallar. Här finns det mycket som helst att hämta. Det finns inget stopp som man tänkte att det här kan bygga så mycket som helst av, och naturligtvis går inte det. Men det blev sån driv mot det där, att alla försöker lyxaka sig att skapa sina affärkling. Det var ju extremt irriterande när man såg att folk är kut med sådana, liksom du kommer tjänna 20 000 kronor på liten batterie. 30 000 kronor på liten batterie under nästa år. Kolla bara på de sista tre månaderna, sex månaderna. Och alla från satta på sidan förstog att det här är ju helt fel. Det här kommer ju inte gå vägen. Men det var som att det var en mass psykos där man inte förstod hur de här priserna eller hur de här produkterna fungerar. Och att det inte finns så ändligt med efterfrågan på dem, så svenska kraften kan bara köpa fisk mycket av saker ting. Och om utbudet helt plötsligt blir så pass mycket att det finns ett övrigt bud, och vi ser vad människor är ett hur marginalplicättning fungerar. Då droppar det till botten eller bid negativt i slutändan. Och det var lite där som hände. Och då var det ju liksom en, då blev det ju väldigt tydlig för många att det här är ingen hållbar affär, och då måste man hitta andra sätt att bygga upp det där på. Och då blev det ju att ni behövde ta för positioner och allt det här själv. Jag fick, alltså så här lite, det blir, den blir tyddelad för ett. Jag känner ju någonstans ett bransch och samhällsanssvag. Vad är ändå byggt det här, men någonstans så att vi ska vara älägg och tydliga och så. Samtidigt så blir man liksom ska vi vara, ska vi försöka vara realisten i rummet och försöka berätta för konsumenten att det här kanske inte går vägen och det här blir en helt andra inkäningsförmågan. Det är inte så lätt att marknaden ska lyssna på det då. Så vi vill la oss någonstans mitt emellan. Vi pratade betydligt lägre siffror än våra konkurrenter gjorde, men vi försökte ändå todla en positiv bild. Den var förmodligen i efterhand kanske lite avförskattad också. Men nu börjar mognas som nu kan prata riktiga siffror. Nu tror jag att nu är helt avtyr att man kan stå för det man säger, så att de här sakerna är dessa konverser. Men det var ju många som gick under under den här resan. Sedan tror jag, solinstallatörerna, det var en annan sak. Många av solinstallatörerna tänkte att flexibilitet skulle vara en del av deras affär. Det är så är det fortfarande idag, jag stade på så mycket bolag som säger liksom. Men vi ska göra det här och det här, och så ska vi också bygga flexibilitet på det här. Och det tänker jag ofta såhär, de förstår inte hur komplex det här är. Alltså, hur mycket jobb det är med att få upp det till den här nivån. Men det som skedde där, det var väl att solinstallatörerna då byggde kapacitet. Och sedan så jag pludts fastingen efterfrågan, när jag priser ner igen. Och då när vi fick en överkapacitet och folk köpte på så alldeles så mycket batterier och solceller på lager, som sedan inte hul. Och det där fortsätter förra veckan så gick den, vad kan det vara? Tredje största solinstallatör, en tyskland i konkurs, och det var fortsätter ner Europa. Så det här liksom, det är en pågående trend, utom att det har överinvesteras in i det här området. Vad är din reflektion därför? Ni är ju också ett bolag som har tagit in privat, kapital och logiken bakom det där är ju att köpa till sig marknadssan delar, vad man säger. Och fortsätta driva en business, även om den går negativt över tid. Och du måste då pisätta eller köpa marknadssan delar, att du kanske inte kan ta betalt för vad det egentligen kostar dig, att det handlar hålla affären. Och så samtidigt så är ju el någonting som gör en central samhällsförsörjning och något som privatpersoner är missakt beroende av. Hur skulle du säga att dynamiken där fungerade för att kunna ta ansvar när det är så inducerat av privat kapital som vill in och öka marknadssan delarna? Ja, det är en komplicerad att skala en verksamhet på riskebetal, gör ju att man dra på sig massa onadiga kostnader, man är inte tillräckligt, om man använder bara sin engin inkärning, man väldigt försikt med varandra krona, får man väldigt mycket pengar kastat på sig och säger att väx så fort det bara går. Då blir ju saker ting ineffektivt, och då ger man också kunderbjuder när man sänker priserna nära till noll och följer ut högre vänster saker ting. Det är när man kommer till ett läget där man ska få verksamheten att gå ihop och med en strukturerad affär. Det är då man bara inser att ha så här kan man göra, och det där var vi gjorde, det fungerade för bygga upp en kun massa med det fungerat till fortsatt. Det blir olika faser när det blir riskebetal laddat i en marknad, det blir en fas när det kommer in väldigt mycket riskebetal där det tar så väldigt icke, smarta affärsbeslut i marknaden generellt sätt, och det leder ju till det här. Det blir såg. Ja, man bygger upp jättesdora lager för man känner sig att det här kommer aldrig till att sluta, eller vi måste bygga upp det här, eller det finns jättesdora inkärningar området bara fortsatt trycken pengar. Man har ingen respekt för att en riskebetalbolag tänker ofta så att man gör ett antal betts, alla kommer inte gå vägen. Det betyder att några av de kommer gå konkurs och några kommer bli väldigt stor och bra, men som en industri med massa konsumenter i sig, om man håller pagera så missbrukar med förtroendet i branschen. Så det gäller att hitta den balansa som att ansvaras samtidigt som man kan gasa ordentligt. Vi har ju också gjort massa saker där visar, det kanske inte varit ekonomisk hållbart, men det var gjort, men vi har varit lärt oss av det och fixat efteråt liksom att ställa dig upp. Och vi i en aktör här för stanna, så för oss är det ju självklart att vi måste ta ansvar för alla våra kunder och allting som vi kan montera det marknaden. Vad ni köpte i kunskraft och deras nästan 130 000 medlemmar från skybstet, vad var den ni lärder från denna fären när ni fick en stor del nya kunder genom en sån här typ av inköpsa färg hur man nu ska förklaren. Ni har inte gjort något liknande sedan dess, var det någonting ni lärder om det som gjorde att ni valde en annan väg eller vad var lärdomarna från det? Ja, men det var en, det var en insant resa. Det är klart att alla kundgrupper ser olika ut, och det är lite som jag började med också att vi var ju gått bortom de tekniktörstiga första, liksom teknika vändarna till den breda massa. Nu är det ju svensan som är vår som som kommer genom dörren i partien men ut, och det gör att man måste ställa om kommunikation kanske inte följt ut alltid vad man gör för lastningar, eller hur. Ja, lastningen måste bli enklare, det är en viktig bit, alltså man måste göra enklare folk att göra, men det framförallt kommunikationen och hur man tar handman kunder och den service man gör måste sända lunda ut. Så när vi tog över bolaget kundkraft så jobbade vi väldigt mycket med kommunikationsfrågan för att säkert ställa ett sådär. Utan vi hand om kunderna på ett bra sätt, vi kommunicerade vi till dem, men det kundkraft också vi hade ju inte tro om att vi skulle kunna bygga en affär med den, med de hade väldigt mycket fastpilskunder i den här portföljen, där vi tittade på. Men där under de här krisårerna finns inte sådär, det finns inte sådär man har färg längre, alltså den kommer inte att hålla. Så vi erbjörde de kunderna som ville ha ett hela talas oss att flytta över och till tibber som har. Men många också var det ju att gå andra enda och hitta någon annan i leverantörd och faktiskt täckta den på sätt fast pris, halvtal, ut till marknaden. Och det klarade där, det lärde vi oss mycket om hur man måste kommunicera vår proaktiv och ta hand om kunder och ta ansvar för det man också. Ja, alltså de hade ju förlitat sig på att det var ju inte så att vi tog in dem här och skulle försöka att bara blind kommentera över dem till någonting som vi hade, utan vi ville ju ge dem till aktiva valet. Om man är valt en aktör som skulle ge dem valmöjligheterna, så vi ville ju ändå säga att vi vill stå fast för det. Du som kunde fortfarande valmöjligheter ville vara märare eller inte eller finns någonting annat, och det kom väldigt mycket ner på kommunikation. Kan man dras ut så att sen ni vet hur ni har ger att efter det är att ni bedömmer att den absolut land som har stå bästa vägen för er är och garnist får in nya kunder som ansöker om ett tibor avtal. Ja, så det ju, självklart är ju de kunderna som har fått ett intresse kring att de vill göra den här resan. Ja, jag tänker sättas ihop mitt tak, eller jag ska köpa ner bil, eller jag bör fundera hur kan den energi smarte med hem, den är ju redan sold på tanken. Om man adresserar kunder som inte hens har tänkt tanken, då måste du börja med den tanken först och sälja in den. Och det är klart att få in kunder som redan har tänkt sig använda tillbörka spännande. Där vill jag gå in och titta vad jag kan göra. De kunder är såklart väldigt mycket enklare att flytta i resan mot att göra smarta val i hemmet. Och guidar om tar ett beslut helt enkelt. Kunder som inte riktigt av det här får mig börja med utbildningsfrågan först. Det finns ju något som inte kastar mökosysen kost, alltså kostarna för att få en ny typ av kunder. Jag vet att många har ju jobbat genom instellatörsledet för att hitta bundförvanter som kan förklara det för svenson nu. Han blir vårt exempel här. Hur stor det skillnaden idag från det är att ni började 20-20-talet jobbade med de här oerlig mover som var ett aktivt eget intresse till hur det är att få tag i en kunder idag. Hur skiljer det så? Ja, ganska mycket. Men då är det helt rätt att kostnaden att förvärva en kunder i en period där man har. Om vi gör med det termspråkten och produktmarketfitt, alltså att produkten matchar med vad timing är marknaden här. Det i kombination med att det är också en ölig doktor-produkt. Det gör ju att du inte behöver ansälja parat. Produkten säljer sig själv. Ölödofters pratar man löddofters. Fordomen har kockar. Det är det vi behöver ingesera in i den mixen är lite sån här. Rabatt bonusar, referral coder, snänsaker och då glidsaker ting i väg ganska snabbt. Det som skiljer sig det är att när marknaden börjar mogna och de har gjort sitt val och de kanske har spridit sig sin närmaste vänner. Då börjar man liksom komma ut i den breda massa. Och då börjar ju klassiska marknadsföringserbjudorna när de gäller. Då måste man bygga varumärker på ett annat sätt, investera i teveriklan, som man har gjort och man måste bygga starkare till varie marknaden i den marknadsföringar. Då går ju kun för värstkostnaden upp acquisitionkostnaden. Då blir det dyrare att ta in kunder och då måste man bygga liksom det kontinuerligt. Så därför man går från. Jag ska inte sätta en nol i början, men den är med närmare nol i början och sedan så blir den. Den blir mer och mer kostsam och jag tror att i slutet av den här resan. När marknaden är nära att vara helt elektrifierade och folk har satsatsod, så är det allting på sitt hus och jag kommer dit. Då kommer det vara väldigt. Då är det väldigt dyrt att förvärva kunder när många aktörer finns där. Då blir det tufft för en marknad och då blir det konsolidering väldigt naturligt. Och det kan man säga att det är någon marknad i våra segmenter som lider av det idag. Så det är sålinstlatare att de har otroligt höga kun för värstkostnaden i dag. Det är därför också de går under, därför att de mäktar inte med att betala de marknadsvarens pengarna eller till de många säljer eller sälj samtalsmöv göras för att rekrytera upp de här kunder och få insideras odseller. –så att ekvationen går inte ihop och kunderna vill inte betala det på slaget på installationerna– –och då denpas efterfrågan. Kan vi tycka det lustigt när det samtidigt priset på sorgpaneler har fallet så otroligt? Även sen 20 sätter vi pratades vid och är nere på. Ja, men det har gått från vare 30 euro cent ner till, ja, men kanske 12-13. Ja. Men det är för att efterfrågana blir för låg egentligen. Man börjar mätta marknaden till slutet och tar. Det blir tyngre att sälja på solinstallationer. Det är därför folk går knackadör, behöver vi vanligare och vanligare. I tyskland är det otroligt vanligt. Vad är det som gör att den kan nu ansluta sig till när de väl har sett den här annonsen? Är det rädslan för att få kostnaderna och viljan att unvika dem? Eller är det att man ser en potensiell inkäning för flexibilitetsmarknaden inser till ställen? Är det lite öppenfrågor nummerna då? Även jag tror inte att man pratar om flexibilitet. Vi pratar inte om flexibilitet på det sättet. I helheten handlar det om att det är väldigt enkta budskapet där. Kan vi göra energi-bildigare för folk, kostnader för energi-bildigare? Samt är det som att du får kontroll och möjlighet att bara känna dig smart. Om man kombinerar de här tre, att du får en känsla av att du gjort ett aktivt bra val som ett bolag du litar på, du ser att besparingarna finns där och att du gör besparingar och i sluten där du känner att du har någon sorts kontroll över det här. Du känner dig, du har fått mer kontroll om det har haft innan på frågan. Det gör väldigt att göra kunder, och det gör också att de kunderna som kommer in och dö den söker sig till oftast till den här. En trygg bra alternativ som man kan lita på, som man inte ska bli blåstav, där man kan spara pengar och få någon sorts kontroll. Och det är det som de flesta människorna söker. Jag tänker vi kommer in på marknaden i resten Europa som är jämförelsemen. Hon tittar på Sverige och Sveriges marknadstruktur så var ju förra året ganska stökigt på obalansmarknaden där vi fick hade både introduktion och följsmasering kapistetsmechanism. Vi hade automatiska aktivering som träddigkraft som ledde till massa följt konsekvenser. Vi hade också 15 minuter av räkning. Samtidigt så hade vi en FCR både upp och ner pris som röder sig neråt. FCRN har varit lite mer stabil som sådan. MF-marknaden som sedan vaknade till liv och blev mer likvid och bättre prisat. Kanske hur flexmarknaden söktörers perspektiv och sedan så har vi sett en minskande likviditet på introdagmarknaden vilket gjort att själva handeln på Nordpol också har blivit mer intressant. Med alla de här förändringarna som har varit på energimarknaden. Hur har det förflyttat det logik om var någonstans pengarna finns att känna? Det är en jättespännande kattorottaliga kallatiden där man måste spela det långa spelet. Vi måste hitta på vad det finns värde, polen och lite längre sikt. Men samtidigt dras man med problemet att om FCRD blir jättehökt prisat. Varför ska vi inte försöka göra så många produkter som är kompatible med det och förkolliserar så mycket vi kan? Sen är det på så blir obelandspriserna jättehöga för att börja med att åka i hur ska vi maximera värdet på det? Eller MFR som du pratar om och det här är ju börjutsvens perspektiv. Vi jobbar ju med multipla marknaden så de här, det är ju rör, allt det här är rörlig materie. Och vi har haft ett antal, vi har varit väldigt bra på C om ett antal saker och sen så har vi varit jobbigt sen på några av dem. Det man så är precis blir klar då är marknaden borta och den är ju tuff. Men då vi byggt kapabiliteten oftast de produkterna är ganska nära besläckter med varandra så att om man byggt vissa kapabiliteter ska man flytter i ett andra. Men det där är ju, det kommer vara under en period eller fall en katarottalek med olika saker som dyker upp. Om AI-förare i Tyskland är stort och värdefullt idag så är jag ganska säker på att när alla dragis är dit så kommer den marknaden att imploderade den också. Och det frågan är det värt att göra alla de inställningar där det är området är nu och kanske för skärda tolv till 18 månader av intäkter där ska man satsa på någonting annat. Är det där en balans? Men vi har ju fått, det har ju varit en teknikbyggare så det är ju en kul utmaning men det är också väldigt råkigt att vara sen in i någonting. Sedan är det väldigt, det är ju frustrerande när man är tidig för att gå in i det och så finns inte värdet där och så känner man kätten och gjorde vi felval för nu fanns allt värdet där borta. Och så är jag på så att börja den värde på den öka och det är inte så med att det där var nån fall så nu hade vi lite tur eller vad vi smarttade. Jag vet inte någon av dem. Jag tänker att det där kan ju vara utmanande. Framför att de har sitter i styrelse och kommer från finansens värde så säger du som, som. Si chi for operating officer att om så här känner marknaden ut den den förflyttar sig hela tiden beroende på. Ja, men lagar och regel från EU utvecklingen av tesonskrav på. Fräkvenser server till hur de internationella marknaden har marit på kas och andra utveckliga sig så du får dessutom värdeflöden som går över landsgränser och så vidare. Betyder den utmaningen att det är mer viktigt att ha dem här för det nya kronor på månade för elhanden. Och marginalen måste finnas på något sätt i i hanteringen av alla eleverantörer som ni använder av oss kunden. Är det där man bygger trygghet för att hanterar den de andra osäkra marknaden eller har jag fel i logiken? Ja, men det är väl så återkommande intäkter jag alltid bra. Alla affärslogik är ju det väldigt sund grundbult att ha. Sen måste man ju ha diversifierade färsmodell, om man har bara en intäksella, då kan man åka på smällen att om den droppar hårt. Sådels installeratören eller det här lilla sats, flexibilitetsbolaget som ska sälja till andra. Om de tjänsterna försvinner eller blir nära på att värta en hul, vad de är svårt att hantera det. Vi har ju haft möjligheten att ha multipla affärs eller har vi ju designat affären så att den står på multipla ben. Det är mycket att göra. Under vissa perioder har vissa av de här verksamheterna gått väldigt, väldigt som tåget. Och ibland har vi haft jättemycket problem med dem. De är jo oberoende, det beror på varandra. Vi pratar om obelanserna, det är klart att sitta med en el affär där man ska ha bladton om marginaler ut mot konsumenten och så sticker obelanspriserna. Så är den jättebesälig, men sitta med på tradingdesken och hanterade för flex, då blir det jättebra i stället. Kanske man kan kombinera de två hanterar förlusterna så att man inte behöver göra, massa priskjusteringar, omedelbart ut mot marknaden, andra vad tungen att göra det, och så vidare. Det gäller att ha en hyfsat väldisk diversifierad affär här. Om man då jämförsvärje med exempelvis Tyskland eller nedländerna eller de andra länderna, hur väl skulle du säga att den svenska marknaden fungerar i det ni möter i Europa? Ja, det marknaden är väldigt olika. Tyskland är ju oerhört överreglerad, jättekomplicerade, sätta sin ny och nu har jag ju en hel karriär av energi bakom mig, men det är fortfarande väldigt komplicerat. Det är fortfarande inte självklart för mig, vad vissa saker du söker, jag tänkte att fungera för det är så otroligt komplicerat. Men istället en otroligt stark batteri och solmarknad. Sen är vi i nedländerna som har enormt mycket sol, en enormt mycket sol per kapita, jämfört med nåt annat land, men inga batterier. Och en jätteofungerande energisystem är jättestora svängningar i obelandspriser och negativ priser på dygnet. Och så finns Sverige som är någonstans mitt i mellan, väl etablerad på elbilsektorn idag, solbateri bör bli starkare, men energisektorn är sig själv i ganska stabil, och konsumenterna är ganska utbildad igen för att med många andra länder ska säga. Och sen är vi Norri som är totaltvappam, ingen soling i batteri alls, hur mycket elbilar som helst, men marknaden är ju helt knep med de här statliga surventioner om jag är på el. Ja, vad hänt med det? Hur har det påverkat det? Nej, mänser det. Ja, jag har ganska mycket att säga om det där, men. Ja, det är så här. Det är så att saker vill man hålla tillbaka, men det är konstigt hur man använder den statliga oljfonden som populistiska pengar till allt möjligt, och det blir ju liksom en utmaning att energi. De använder väldigt mycket energi i Norri och de använder mycket el, och elen. Det var en väldigt mest el per capita typ i världen, men nästan till om inte du sa där någonstans kanske. Men de använder otroligt mycket el, och de får betala, elen är ju väldigt billig i att de har så mycket vattenkraft, men så börjar de sätta upp kablar, och så börjar de bli större påverkarna av yttervärlden och säljer det. Och jag plöts så börjar elpriserna gå upp åt i Norria, och då beslutat man av att vi lägger ett fastpris takpalter här, som man behöver inte betala med nu 40-örelser för per kylva timme. Och det är klart att konsumenten är då de blir inte längre, och blir man inte längre då, men då man är väldigt ineffektivt, så den här energi-krisen blir ju intressant, för att nu blir också. Vi kommer att ha väldigt tufft senare där vi behöver importera el, men jag tror att under de dyrest absolut tyngsta timmarna så går inte prising nån fram i Norria, så de kommer att brena hur mycket helst som helst under de här perioderna, och inte alls bryr sig det minst om det. Och då kanske det blir svårt för oss att importera el, från Norria som vi är ganska beroende av, och omvärlden också. Så det är intressant så är det dörrigt, det låter det som ett verksamhet. Nej, och det är väl. Det är ju. Jag tror ett enkelt med en stor oljofond att bara plocka bortserna här i insitament, men ja, jag vänner, det är populist benstyr ju där. Vi ser den är på era kunde att de bete sig annorlunda. Jag folk har ju slutar bryr sig i Norria kring energifrågan, men det finns ju. Nu är ett pygen. Man tycker att det är konstigt. Det känns som att man tar bort alldeles driv. Antepunörskap och innovations andan och hur man ska lösa problem. Försvinner om man bara ta statliga pengar och söder ut, massa utmaningar man har i generellt sätt. Men vi är stora norre. Vi svarar väldigt många kunder. Det är ju en stabil marknad idag. Det är ju inte jättemycket kundförflyttningar för folk brys inte lika mycket med energi. Och konsumenten är ju ganska happ helt enkelt med att man har ingen, man bör inte tänka på energi längre på det sättet. Men jag tror som samhälle och som omvärld så blir det en utmaning. Sen är ju den här statliga läggaren till en jäljunt för företag så de kommer ju få det att få det. Jag lyssnade på en annan och mer kända europeiska energi på denna som pratade om utvecklingen och batterier i bland annat Tyskland. Portavla små batterier, som en kraft som kommer nu, som i helt och trolig, känner du igen det? Ja, så det är ju, vi i Sverige märker man inte ens av där, men i Tyskland och i nedländerna har en stor del av europeiska marknaden så skedde ju en tystrevolution på det där. Man säljer ju portavla små batterier, som är, säger, de började ju vara den någonstans en kilowatt timme, två kilowatt timmar, men det är då de är lite större, nu de 4-5 också kan stackas på varandra som man får få upp till kanske till 8-9 kilowatt timmar. Och så kopplar man de här till soldseller, en oftast en, 2-3 paneler som man sätter på sin balkong, men det behöver inte vara där ellen, om du behöver barve sätta det på dit garage eller sätta det på den nytte väg och göra enkel lastning så är det enkelt. Kräver ingen elektriker, och i slutet av den här lastningen så sitter den helt på en hel kontakt det stoppar in i vägen. Och det där har ju inte sålt i några fåvelimer, utan det har ju sålt, miljoner nu, och det är helt otroligt, alltså det ska ha en enormt snabbt i de här marknaderna. Och där går det på media markt, eller så går det att köp och kram upp de här produkterna bara och ta hem och sätter upp dem. Och Kineserna har ju förstått där, så att de stora aktörerna som är där inne, det är ju inte de tyska klassiska bolagna som vi känner till när de började insleras osälder, utan nu är det ju kineserna som ägerna marknaden, det är de som kommer ut med alla de här lastningarna, mer eller mindre. Och de är väldigt snugga, väldesignade, mycket tekniker om, ser ut som riktiga konsumentprodukter som folk har hem och bara pluggat in i vägen. Men vi får inte har i Sverige på grund av e-sark, säkerhetsverket, men det diskuteras enormt om man ska få ha de här sakerna. Och kommer det få för effekt på marknaden? Är det så på så mycket oliver att det faktiskt kommer påverka? Ja, men det tänkte att 5 kilowatt timmar spatterier gånger 1 miljon, det blir effekt det också. Det är ju bara att någon måste göra de smarta, så det finns ett tydligt uppdrag för oss att ge oss in och lasa den biten. Men det där blir ju snarare, det är konsument teknik snarare än kanske mer på den sidan som vi varit innan, det vill säga att man ska inslera köparen i elbil och de här sakerna. Det här är ganska affordable. Så det kommer skala i mycket högligt takt och man måste göra tekniken väldigt lättanvändigt. Det finns ingen elektrike sammanhanget. Det kommer vara konsumenter att göra bara. Så det är det som en form av det är att det är inte en teknisk innovation, utan det är en supply-innovation. Du klipper bort på hovet av en elektriker och det är plötsligt så blir det otroligt enkelt för alla att skaffa ett och då gör de det. Och så använder man inte så mycket el i Tyskland, per kapeta, även att man fortfarande gasför uppvärmning i stor utsträckning. Så det är ganska våldt att man har kanske 4 000 kjellvatter med per årsförbrukning. Och det har man då ett batteri som kan snurra, 5 kjellvatter med perdung eller köpa två sådana, så det är tio, tolaka uttag så är man ganska väl förberedd liksom för det. Och då blir det en allermans egendom egentligen. Och så länge supply-shin finns i stor volym från Kina så kan man ju skala det här på helt annat sätt än vad kanske den utröllningen innan så ut. Vi pratar om teknisk utveckling, alltså fara efter. Vi pratar om solcellernas som har gått ner i pris som är kanske en utbud efterfrågans del och också över produktion i Kina. Vi har batteri utvecklingen för de här har sa du ingenting om, men de är också kommit ner väldigt mycket i pris de här hushålls batterierna. Ja, framboj väljer dyra till en början, men nu har du nåt referens pris på en kilo att de kostar ett sånt hush batteri eller fräkenhetsbatteri? Ja, det, det, det, men vi säger ett en hushålls, vad du menar sånna att man har på balkongen eller stora batterier, men om vi tar ett sånt man har vanligt hus så prisbilden var ju nästan kanske 150-200 tusen för några år sedan. Vi är ju nere på och nosa kanske på en 70-80 tusen kronor i slutandan kanske den nästa år här nu i prisbild på sina stora batterier och då får du otroligt mycket mer kilowatt timmar än tidigare. För ni hade ju ett exempel i Sverige med Polarium som ni provade för som ju egentligen byggde på samma idé så klart att du ska ha ett batteri hemma. Men ni gick inte hela vägen där, utan ni har avslutade det samarbete som jag förstoksaken rätt. Vad var det som gjorde att denna färden som egentligen byggde på samma logik som du presenterar här nu, inte flagg? Ja, men vi, många olika faktorer, den första delen var ju det att vi, på Polarium, vad dukt och byggar batteriseller, vi var duktiga på bygg och styrteknik, men vi hade inte byggt en real och styrteknik för batterier. Och jag har lätt en snammning om att vi liksom mycket av teknikutvecklingen skedde i Sverige, så att det bomen hade inte riktigt kommit den. Vi kunde mycket om elbisladning, vi kunde lite mindre om batterier. Så vi, så började vi titta in i det här område, så inser vi ganska snabbt att det är mycket industriala produkter som ni har skallade. Det såg inte så bra ut, det var inte väl paketerat, det var inte enkelt att köpa. Vexedrikter och batterieblad var liksom separerade, var ganska fulinstlationer och då föddes idén som man, vi borde ju kunna skapa att batteri som är gjort för konsumenterar. Och då började det restauraren i projektet och det vi ville göra, det var ju att vi ville ju, det fanns väldigt få bolag som både kunderstyrning och bygga bra batterier. Så vi ville ju skapa ett gemensamt bolag och en gemensam lösning som skulle bli båda de här. Och det började vi resan med. Och det gick bra, vi skapade ju, vi har skapat en väldigt bra teknisk produkter, håmbålt är bra, jag har ju stolt över den produkten som kom ut, den fungerar väl, den är väl paketerat, den är snygg, den fungerar ute från alla krav. Problemet som jag förstod har ju att den här styrtekniken som vi byggde, den vi ville ju inte bara hålla den till håmbålt, utan vi ville ju också lägga den på alla möjliga batterier, det vi har lärt oss nu hur man ska styra ett batteri smart. Det ville vi nyttget sats med alla de andra batterierna i marknaden, och nu började diskutera där så alajorna inte är jättebra med hur visionen för håmbålt var, därför där ville vi ju också, där var ju hela tanken bakom det bolaget var ju bygga en infrastruktur, liksom bolag som skulle bygga mycket batterier. Så vi kom ju inte riktigt överens med polarium, vad vi skulle göra här näst, så då beslutade vi att vi separerade på det, och vi byggde vidare på den teknik, förstyrning och sen har vi lanserat det hela möjliga batterier. Och polarium har fortsett byggt vidare sitt polarium batterier, eller polarium home som det heter idag, men vi ser ju fortfarande håmbålt, och det är ju en bra produkt, och vi sätter ihop det, men vi tillgängliggör nu styrningen till alla möjliga batterier runt om i marknaden, och så blev lastningen. Vad tror du kommer hända i Sverige, då? Ja, jag tror att det blir hemma batterier, från kommuner så pass mycket i pris, och blir konsumentverandliga som du beskriver och väldesignade, eller det är det vi kallter gridvägen som kommer leda till, det ökar flexibilitet för hushållen, eller en kommunation. Hur ser du på det? Alltså försäljningen av hemma batterier går jättefort i Sverige, så den växer jättesnabbt, så det är en, det ska säga att nu är ni folk också inser att vi ska ha grejer priser, så tror jag inte att det kommer vara likadant som i förra gången, så kommer folk stå i KÖ, nilpris nummer att hitta till, och det kommer inte att finns tillrikt med elektriker. Det finns inte att installera alla de här produkterna, men vi bättre ställde idag än vad vi vet i tillfället, så hemma batterier kommer att sälja en mycket. Sen är det ju under intressanta frågan, hur lång kan vi komma med vehicle till grid? Ja, personligen tror vi väldigt mycket på det. Jag tror att det kommer vara, om man sitter med 70 kilowattimmar i ett batteri hemma på garageopfarten, eller kanske två bilor om man har det, kanske blir 150 kilowattimmar, det är så klart att ska man innycka till flexibilitet, till hemmet, och använda det på ett smart sätt. De nya studierna har också påvisat att det har slittint på batteriet, speciellt mycket, vilket gör att det är en naturlig förlängning. Men jag tror att det blir en kombination, jag tror att folk kommer att ha ett batteri hemma, ett mindre, sig 10-15, 20 kilowattimmar, och sedan kommer man ansluta sig ner bilen, och det är flexibiliteten där det mellan som kommer vara nyckeln. Okej, vi betyder lite ämne, för ni hade ju en den här perioden med hur trolig tillväxt och hade ni också ganska stora förluster, så 23 var concernens års resultat med industrierna 58 miljoner norska kronor. Vad var det som krävdes konkret för att gå från tillväxt, denna tillväxtsvase niva inne i till en perioden här det svarta siffror, vilket typ av jobb för innebär det för er. Ja, men då kommer vi till den här addelen där man måste börja titta sig i spegeln och lägger vi pengarna på egentligen, och marknadsföring är svårt för att du lägger pengar massa olika saker och blandar det svårt att möta effekten av marknadsföring. Så det faktum är att man måste vara mycket smartare med vad man spenderar pengarna och möter effekten av det, det har varit en nyckelfråga. Så vi har ju såklart minskat investeringarna på massa olika marknadsföringsplattformar, men vi har istället blivit mycket bättre på att rikta dem, där vi ser att det fungerar och där vi får utföra budskap till ett målgrupp och såna saker. Det är en nyckelbit som jag ställt dem. andra biten är så klart att man var med. måste få ner kostnadsbasen i bolaget. Vi initierade ju så att det var ett antal tjänster fick lämna på tibber under en perioden. Tufft beslut, men var väldigt nödvändigt för att komma ner till vad som är kärnan. Och sen så ser man över alla sina leverantarsbitar och strama upp vart uppexen i bolaget går. Kommunationer och det där är en mycket bättre styrning på utgifterna och speciellt på marknadsföringsutgifterna. I kommuneration med lägre kostnader för antal landställda och mycket stramer än vad vi spenderar pengarna på. Lädde ganska snabbt till svarta siffror. Då kunde vi sen systematiskt återbetal av regnemisteringskostnaden när vi ville förvärva nya kunder. Och då kunde vi få en landsam affär att gå ihop. Är det så, för mig när ni växer fortfarande? Ni har ju fortfarande stort behov av vad det här kostnader kostnader är. Vi fler ledde kan tänka mig för att ni inte vet klara en er ambition att fortsätta hålla den vägen lönsam. Eller ser du att ni måste gärna gå in i perioden mycket större investeringar? Vad tror du om det är väg framåt? Nej, jag tror att vi kommer fräcka att vi behålla bolaget i ett svarta siffror. Hon har tydlig kontroll på ekonomin och använda de pengarna vi har råd att investera för att växa. Kontorna är lite. Sen kan ni komma under perioder där man om det finns marknadsmöjligheter att man vill köra mer. Då måste man ha lite kassar för det. Då får man arbeta upp ett investeringskapetal som man har kvar det som är för olika perioder i olika viktigt. Nu är den här vinten, så är det ju den gillar möjlighet att växa om folk igen blir väldigt intresserad av energi. Då ska man nyttja den tillfället för det, men då måste man ha pengar på kassan som man kan använda det på ett bra sätt. Vad ser du att det restörs där tillväxtområden kommer att vara närmaste åren? Vilka länder tänkte du att vara? Nej, men jag är inte klar i Sverige eller i Norden. Jag tror att vi kan fortsätta ta marknadsandelar och växa den. Men det är klart att tysklarna nede länderna som är våra befintliga marknaden är. De vi är inte alls i samma storlek i de länderna är relation till landet storlek. Som våra marknadstill procentuellt är mycket mindre i tyskland nede länderna i Sverige och Norge. Så vi vill ju upp på den positionen, och sen ska man inte stänga dörren för att vidarekspansion är Europa. Men vi har ju siktet inställ på att bli mycket större i de länderna där vi har etablerat oss. Hur mycket av det här är också en bred fråga än så jag försökte om jag inte får tillspetsa tillräckligt. Men hur mycket av er tillväxt är en reglatorisk riskaffär och hur mycket är det som är ren marknadsekonomi om du förstår jag mänare? Ja, i alla färgen ofta är ju ren marknadsekonomi. Men installation och saker ting drivs ju väldigt mycket av vilket typ av regelverk som finns ute marknaden. Och det är det som också själv belittiggrannar de här solinstallatarsbolagarna, ändras regelverket från en dag till en annan då kan det bli väldigt tuff marknad. Flexibiliteten som du vet styrs ju på någonting helt annat är ju marknadsmeckanism, men den är ganska vålla till upp på ner olika produkter som har pratat om. Så i alla färgen är ganska stabil och det är perspektivet. Det är marknadssekonomi, alltså att vad en elhandlare är ganska systematisk verksamhet idag och ganska stabilt i det perspektivet. Utan det är ju den här installation av hårdvara och hantering av den styrs och troligt mycket av till exempel om man tar bortskatter och draget för grann teknik i Sverige. Då kommer vi inte sälja många batterier, alltså i Sverige, över natt skulle jag tro. Det är en sån där sak i nede länderna nu, så har man haft ett netto debetering, så att om du har haft ett elpris på det du har köpt så ska du få samma betalt för den elendusäljern. Det har ju varit jättekost samt för den nede ländska staten, så då kommer du om att ta bort den och då kommer man få betalt för det man säljer. Problemet är att viset är ju negativt på dagarna, vilket gör att de här tre miljoner hushållerna som har solcellen men inget batteri, de kommer ju måste köpa ett batteri nu. Och det kanske är ett sånt där portabut batteri vi pratar om, eller ett stort större batteriehemma, och det kommer ju skapa en sån där rascha igen. Så det här pusselt uppnåst upp nånstans, så stängst den igenom andra stans. Den tyska marknaden där så fasar man ju ut, där man ju den så kallade fiden tariffen man får, eftersom man säljer tillbaka i allt i nätet. Den är ju statligt garanterad i Tyskland och den försvinner nu, eller den kommer fasas ut ifrån de här nästa år. Och det kommer påverka förmodligen negativt, och det därför vi också ser att solceller tar går under i Tyskland för stunden. Det är ju en glidande skala för vad det är som är marknadsökonomien vi pratar om er, och vi kan ta effekta vifterna ju i Sverige, till exempel, där vi då inför det som nu exceller ett EU-trycker på, please defensera det effekta riffor för nätet, men så får du en politisk motion som innebär att tillbaka ta dit bordet igen, och allt det där måste ta sig ett varv till för att möta vissa politiska grundkraft för hur det ska implementeras. Hur var i din spaning, kanske, vart vi är på väg, för vi har lite konflikterande signaler om vi ska gå mot de mer marknadsdriven ekonomi eller om det ska vara mer styrda, politiska svar på vem som ska göra vad på elmarknaden och när, för att argumentet skulle vara att det blir för komplext för den ordinarie. Svenson, igen då, det ska vara enkelt. Hur ser du på vart vi är på väg? Ja, det där är gårvågor, och det skiljer sig väldigt mycket mellan länderna, men det är klart jag pratade en egen sak, men om min egen erfarenhet ser det så, de som är marknadsbaserade reglerna, det är då det ta fart på riktigt. Om man då också hjälper till att skapa subsidieringar för att accelerera den marknaden, det är det som har fungerat absolut bäst, men anser att det blir väldigt mycket detaljstyr i från reglering, hur saker ska fungera, hur regelverket ska vara, det har ju fungerat jätte dåligt. Tyskligen är det levande exemplet, det finns fortfarande inte så mycket smarta med elmätare i Tyskland, och det är så komplicerat vad de har skapat med nya roller och teknik, krav och nya regelverk som spelar till den ska komma in, vilket gör att det inget som vill trycka på investeringsknappen i sammanhanget, utan man sitter avaktar och det blir liksom ingenting. Ofta blir det också fel, den här effekteriffen är ju helt tydliga, vi har ju så många saker fel med det i Sverige. Klassist vill att enats på lagerna besluta hur det skulle se ut individuellt för dem, en aktör som vi som ska prata nationellt med alla kunder, det går ju inte. Alltså då skulle vi förstå vad det här eller nattbolaget nere i skåne hade för lastning och sin, vad deras ingenjörer har kommit fram, var bäst möjliga kommunikationen, men as vis skulle jag styr hårdvarand, vis skulle vara den som skulle ta prisignalen och skicka den till kunderna och hjälpa dem, för det skulle du inte nattbolaget hjälpa till med, men dem fick utforma sin egen tariff, sin egen hur de skulle kommunicera informationen och de skulle lägga det på en PDF på sin hemsida. Så det måste tilltidiga spelare regler, så det är den satsport, men sen måste ju marknadsmeckanismen driva rar annars får man inte ihop det. Vilken roll kommer AI-villämna AI-data sedan till en annan diskussion, vilken roll kommer AI att spela för er i att låsa upp kanske mer potential eller ytterligare vertikaler som du ser det? Ja, det är intressant fråga, för att när vi startade teber så började vi med Mjukvaruutveckling, alltså vi första tre anställda var ju liksom berorna och kanske första 10- nästan var Riana Mjukvaruutvecklare. Så det har ju varit våran kärnäsens starten, och jag tänkte många gånger att det här är ju en så kallad defensiv mot, alltså det är svårt för någon att kopiera det vi har gjort under alla de här tio år när vi fundats. Men jag får nog fråga att sätta den tanken själv, för att nu börjar Mjukvaruutveckl så enkelt byggas, och det är liksom ingenting, det är svårt att försvara sig mer på Mjukvaruutveckling. Alla elbolag som har någon sorts kreativ drive kommer inte börja köpa satslösningar på samma sätt längre, man kan bygga de här sakerna. Och det är utmaningar allihopa, och kommer man som en ny startap, då kommer man kunna bygga mycket de här sakerna från scratch, väldigt, väldigt snabbt. Så det kommer att utmana att det är ju oss, det är ju en risk på ena sidan, men en stor afförd eller för oss är att det betyder ju också att landskapet upp ett för oss att expandera med våran kun massa kunskap och position. Vart vi vill egentligen där Mjukvarinvesteringar behöver liksom stoppas in i. Sedan en andra biten är att vi vill ju bygga en produkt som ska vara tillgänglig för de breda massan, och då måste du fungera på en kvalitetsnivå där man känner att nu går att leverera här till vem som helst, och att det är såsta bild och bra och enkelt att alla kan använda det. Det är svårt att göra utan vad jag skulle säga, för att nu har vi varit genom den här resan, att koppla upp alla världens olika tillverkar av elbilar och laddstationer och sodselstivverkare och växelriktare och värmepumpar. Och tror att de ska lera ihop helt sömla oss med varandra, där tekniknivåan på olika bolag, om vi behöver inte auta någon av våra partners, men det är ju en jättestorsspridning om man sitter och tillverkar de här produkterna. Och inte annons koppling till hur svenska konsumenten fungerar eller vad det ska göra oss, eller om man är en tyske elbis tillverkare, eller om man är en amerikanske elbis tillverkare, eller om man är en värmepumpstillverkare från Sverige. Den tekniska mognaden skiljer sig avsevert, vilket gör att ingen av de här är ju ingen av dem är kompatiblen med varandra, men vi ska göra alla kompatiblen med varandra, så av ateln av hur mycket som kan gå fel är liksom enorm. Och vi har ju slängt ingenjare på problemet och byggt jättesmartas system, men det var faktiskt väldigt svårt att lasta hela en reaktion än det sagt vi infringerar. Jag ska säga att ljusningen började uppdagens någon gång i slutet och förra året när vi började se de riktiga, alltså när vi kunna förstå hur AI-modellerna skulle fungera och hur vi kunna använda det här för att få alla de här sakerna att gera ihop. Nu, den kvalitén vi har på våra leveranser i dag, det är liksom svårt att beskriva vilken vässens skild insikt vi har och hur systemet läker av sig själv och hur AI-modellerna träna sig, jag förstår allt här hur man, hur man styr och bygger det. Så jag ser en framtid där att det som var svårt förut att verkligen göra det här appen likt eller att det bara skulle fungera med energi. Det är inom Rich som är inte kanske helt för något år som behöver fråga sätt att vi skulle få det att skala. Nej. Så vad är endgame här? Vem är det som kommer att äga kunden till slut på den här energi-marknaden som du ser där? För nu är det ju många aktörer som är nära kunderna, för det är inte en inte roll roll. Vad vi pratar om är enskilda privat kunder eller vi pratar investerat kunder. Det är många som rör sig från de som tillhandåller batteriet till de som tillhandåller växer rikten till den som sitter belhandelsavtalet. Hur tror du att det här kommer att vara om tio år? Mm. Det borde ju vara naturligt att som är allra med industrierna när de mognar så konsolideras det. Så typotet är att det borde skena sånt i branschen. Om du pratade en tid för det sånt en fem till tio år från nu, då lär ett antal av de här aktörerna vara så stora. Men så stora kundmasser har så mycket nätverkseffekter av det man gör att man kommer kunna konsulera upp marknaden. Och jag tror att de nya konkurrenterna som kommer in får svårt att slå sig genom. Att göra en tibberkopia i 26 i Sverige och tänka att vi ska göra en exakkopia tibber och konkurrera på exakt samma villkor på det här sättet. Det tror jag är jättesvårt idag. Men du måste komma med en helt annan vinkel som de ska kunna skära igenom det här. Så i slutändan så tänker jag att det blir storlek kommer att ha en betydelse i slutändan. Så det blir nog en konsolidering av slut till sin assist. Och så sitter det som kunder så kommer du i marknaden så här lyssna här. Vi är tibber, vi är åtta miljoner federerade kunder på vårt system. Plugin det här bara så kommer du se att du får mest väljer för man är för att vi helt enkelt har nätverkseffekterna för att kunna nå det. Ja, eller och andra enda har vi tar rent ut kundperspektiv. Vi soporterar alla bilmodeller, alla värmenpumpar, alla sosens system. Vi ger det största utbetalning och vi har någon som kan komma hem som jobbar i ditt närområde som kan komma insklerar här på tista. För vi har ett sånt stort nätverk av allting och alla dina tio grannar har han kring, men det är också tibber. Så det är ju, de kan ju berätta för det är ju bra det. Och det blir svårslaget i slutändan att bygga upp honat annat sätt än med stor skala. Håller du med om det som jag hörde vd en för uber säger att till slut kommer uber bara vara en sån här textruta, ungefär som du har på din AI-modell idag. Så frågar du det du vill om energi och så får du svare det det som är interfaiset till slut för alla. Det kan vara så, alltså vi styrs ju väldigt mycket av hur selle kommer utveckla de här konsumentprodukterna nästa steg, men mycket verkar ju gå mot att apar inte är framtiden. Vi kommer ju se någonting annat. Det är ju en hård realisering för många bolag som idag har kämpat enormt för att bygga upp hela sin infrastruktur kopplat trär. Men jag tror nästa steg är förmodligen någonting annat och det kommer vara det här med agenter att man berättar för att man vill åstadkomma eller den förstår vad du behöver göra och proaktivt kanantera. Och det här nätverket av det, så möjligt att tillbära i slutändan är en energiagent. Slutändan som ser till att ditt hem har låg energikostan alltid bilen laddad och att du säkring en aldrig år och liksom då låg energikostan är ett otalt sätt. Men att du inte regerar med den genom, om din gongelen heter eller din, jag vet inte om. Det är väl en cool tank. Jag går in på den och har en tjänsten jag använder som ni rena integrerat mot och så ställer jag frågor sig. Jag skulle vilja skriva in i denna att jag vill ha min bil i morgonen till 75. Och då löser den det. Ja, elet den här agenten som du lever med att den har koll på vad du är och vad du ska göra. Den berättar instruktioner till oss, innan du behöver aldrig nu berättare ens. Okej, jag behöver inte ens vara med ekvationen. Nej, det vill där vi är på väg motant och om vi vill leva som konsumenter att lämna från oss all den informationen till trimestor och aivbolagarna. Men den reserna har nog redan börjat. Så många saker som viss svenskar har jätte till amerikanska bolaget om. Så som är kanske inte ens att berätta för vår partner, vill jag, vill jag, djuta till en agent och sitta och babla med den. Det kommer dem att jag till en stor inkäningsförmåga. Gör du då en jälv tack så mycket för solid tid och vara med energistatripp på den. Tack så mycket. Energistatripp podden produceras av Sigholm. Just nu rekryterar vi till flera tjänster. Läs mer under karriär på vår hemsida Sigholm.se.