#30 - Självgående maskiner och smarta system - så vad väntar vi på?

-Jag är en av dig. -Jag är en av dig. -Jag är en av dig. -Jag är en av dig. -Hallo på i alla borrar. Hej på dig Stefan. Lövdalförlåt. Vad hänger du med dig i stödgan igen? -Jag är en av dig. -Jag är en av dig. -Måste säga så, eller? -Ja. Det står ju manuset. Borbranschen digitaliseras i rasknakt. Det är ingenting nytt. Om man tittar i gruvorna, då har man kommit riktigt långt med. Men mer eller mindre självgående, maskiner och system som räknar ut när det är ekonomiskt lönsamt att bita borgronade. Det är som ett vardagsmat. Det är det denna fall på sina håll. Men hur ser du ut i andra delar av branschen inom infrastruktur? Det är jag att vi ska prata om i dag Stefan. -Spännande. Jag känner inte mitt experto område. Men det ska bli kul att lära sig lite mer. Stefan, eftersom du redan har erkäntat du är att dålig på det här har jag bjudit in någon som har ön. Kolla oss ön. Koll på allt vad gäller smarta maskiner och system i gruvor. Fredrik Lindström. Välkommen till Bara Mesta på det, Fredrik. Tack så jättemycket, Vanna. Kula vara här med själva bara mesta. -Visste du? -Det känns som en närar. -Jag känner. -Absolut. Du är inte domaren i på spåret. Du har två ännu tjugo ser det titlar. Digital Business Manager och Regional Application Center Manager på Apple. Vad innebär de här titlarna? -Precis. Om jag börjar med en digitala bit, då ser jag ansvaret för Apple och digitala portfölj. Men produkter som jag kanske känner igen är säritig och även ma i Apple och våra telematiklösningar. På senare tid så har vi även börjat förvärva bolag som gör den här digitaliseringen. Biten väldigt bra integrerade nivåran övergripande portfölj för att få ett starkare erbjudande runt det kring digitalisering. Den andra hälften av avuppdraget har ju det regionala applicationscentret som vi i dagsläget kallar. Då har jag fått ära något vara, eller stötta och leda. 8 stycken specialister mot digitalisering, elektrifiering och automation. För att om man helt enkelt vara med för den här omställningen industrin står för. Och då är det så specialister på Apple och som hjälper er. Precis. Vi har varit kundnärer med och implementerar de nya teknologierna då. Det talas ju mycket om automatisering i gruvarna. Att man skinerna ska köra eller att minst om det gör en mycket av jobbet helt själva. Hur långt har vi kommit inom det området? Ska du säga att vi har kommit långt? Det är ju väldigt kund och applicationsberoende. Men se om det gruvarna så har ju åtminstone det fjärrestyrning varit med i Marchen. Väldigt länge nu på senare tid har vi utvecklas med tanke på nätväxinfraursekturen med jag tillgång till fyra femge. Till exempel för oss styra maskierna över senar i systemen utvecklas till att bli mer produktivt, säkrare, produktiva och överlag med stabila. Vill du ge några säkong klet exempel på vanliggör? Gruhusen öppar i stort sett med autonoma, borrigar, ovan och underjord där man som operatör är enbart behöver. Men assistera en liten del av avsyken. Till exempel fylla en skopa på en lastare. Vad är det som driver i gruvarna till det? Är det bristportpersonal eller säkerhet? Det var det som är stora fokusen. Först och främst är det alltid säkerhetsaspekten. Att ta bort personal från potentiellt falgåmråden i gruvarna. Det var det så där underlår man jord. Sen har det även produktivtets bitarna där att man blir mer effektiv. Man skidorna tröttar inte på att göra repetitiva uppgifter, utan de gör det omskap. En operatör eller människor blir trött på sånt. Och säkerheten tänker att den är alltid aktuell och superviktig. Men nu längre ner i gruvarna. Vi tar oss också. Det är riskerna större. När säkerheten är alltid prioriterna att automatisera sin flotta eller delar av sin process. Sen har det som fördelas om produktivtiet, kostnadsbesparingar och såna aspekter också. Om vi blickar bort från gruvarna lite, hur mycket av tekniken finns andra delar av branschen? Den är ganska utbredd över hela branschen. Så länge man har en smart maskin från EPR och den man kan ha funktioner som är en operatörstöd, autobåring, en håll och sautomatik, skarvandet av stålen till exempel. Så att man tänker det som ett steget och vad den här maskinen kan utföra med en operatör i hittet till ett steg två där man tar, man flyttar upp ett hörn från hittet i ett kontrollrum till ett steg 3 om vi ser så där att maskinen utför vissa av arbetsmomenten, autonomt eller se med autonomt. Så länge man har en smart maskin, vilka är de smarta maskiner? Är det en smart maskiner? Precis, det räknar vi som en smart maskiner eftersom den har våran styrsystem RCS och rig controlsystem. Som maskinerna är redan från fabriken, uppkopplad mot, volantellomontik, gränsd och det finns operatörstödfunktioner i den. -T15? -Nej, det är inte smarta. -Det är inte det andra kvaliterar. -Andra kvaliterar, lite än 1,3 och ombytlig, men inte smart. -Nej, typ så. -Typs så. -Det får operatören stå för det smarta. -Just den. Det är som sagt som vi sa där i början, lite applikationsspecifikt och hur man sker en fungera. -OK, men så är det en ganska utbrätt. Men jag tänker på, om man jämför med vad som hur rigar står och borrar själva i gruvorna. Och kanske att nästan hela cykler av jobbet själva förutom att fylla skopor och sådär. Då känns det inte så att man använder så jättemycket av vad som faktiskt går att göra i beritetet. I teckter är ju inte infrastrukturen utbyggt på det, på samma sätt. Så är det ju idag. Det kommer att komma på vissa teckter absolut. Vi kommer se en ökad frikvens av att man vill köra el. Jag tror att på beritetet är det infra mtid. Men det krävs ju också någonting för att göra det här. Den är lite utmanade för tillfället. Men om man tittar på maskinerna och smarta en, en, en, en, en, en, en, en, en, en. …tier, en och en smart, och så har vi just stöd för vissa saker– –eller har vi stöd för att förfulla autonorma maskiner i smarta-maskiner. Men för en 10-40 som är en typen textmaskin så har vi det typ avme. Men vi kan boran i automatiskt och smart kommer att även kunna plocka upp automatiskt. Sen har vi lite autopositionering för att hitta hålen och den. Den biten då. Men det är rätt utmanande att gå fulla autonorm på dessa, på dessa saitter. Ja, och det är just för att det inte finns nätverkts. Eller vad beror du på? Men det är inte bara det. Det handlar ju om att ofta så. Om man genomför gruverna så har man ju planmark och gå på den biten. Det har det ju inte på en berre täckt. Det är det inte planet. Det går det upp och ner. Det är inte så enkelt att köra autonormt i de lägerna. Men visst, till visst del skulle absolut kunna gå att som man kör de D65-riartik– –när man sitter och kör flera maskiner samtidigt– –så skulle det vara möjligt att göra även på berre täckt. Ja, femen är ju typ som en berre täckt fast. När det är en ovanjord gruver– –och en berre täckt är ju typ. -Ja, precis. Det är ett helt enkelt. Absolut. När det är som det säg är det, det är fan förutsättningarna är väldigt viktiga. Vi brukar skåra om att en salvälder och en barplan ska lika ett billiard bord– –bara för att underlätta just navigeringen av en semi-autonom eller automatomaggin. Ja, så såplats. Med glimten är öga, men det är lätt att man har rätt förutsättningar för maskiner. Ja, klart natur och vad knögglig. Det är lite den branschen vi jobbar i. Ja. På vilket sätt skulle man kunna applicera den här tekniken– –som finns inom infrastruktur när man bygger tundlar. Vilka som är den gör, kanske. Ja, det skulle jag absolut säga att tunneltunnert projekten är väldigt digitaliserade i dagsläget. Jag var besökligt för att ha det tunneler som användar EEPROX-digital-produkter, mobulariskt till exempel. För att få full kontroll på vad personer och utrustning befinner sig. Det är en muslags GPS-sägghörsning, fast man ser. För att se om grovt är en underjordsk GPS-stå. Men du har även möjlighet att ge en kontrollrum som möjliggö eller förvada reperson. Till exempel har ju sin telefon eller platta en tredje visualisering av det här tunnelt projektet. För att tänka kunna se om en vad befinner sig. Det är till exempel en Stefan, vad befinner sig i den här borrigen? Vad har jag närmsta redningskamera om en öd situation skulle uppstå? Kan man använda det även i syfte att det är nu stor maskinestil, vilken är den en mest för att komma dit? Alla är nog för sig med sådana, gregier också. Det kan absolut göra. Främst såsom sagt tunnelkunderna, för att kunna ha kontroll på arbetsplatsen och projektet helt enkelt. Vi vilka har vi inne på projektet, men även som du säger Stefan, vilka man skidor är i drift, vilken stat du sa vid på dem. Den här kanske får ett problem med skidor. Vad kan vi lyfta in den nya vartstården och så vidare? Man kan spina vidare på det där i oenlighet för att optimisera övergripande också. Man kan också säga att i tunneln är det ju van med infrastrukturen som vi pratar om. Det drar man ju alltid fram vatten, man drar alltid fram i det. Sen står man i maskinestil och samma ställe att ta. Det är ju van vi jobbar så här. Man får lyfta lite bergetekterna och det man gör idag eller antre personeras jobb. Så har man inte den vanan att atthera till den bygga ut. För om man inte till exempel drar in i eller vad man vill göra. Den finns ju inte riktigt idag. Vi har ju inte det. Men den kommer att komma absolut. Det tror jag också i framtiden att man kommer att se de här fördelarna på ett annat sätt och faktiskt investera i en tillförlitel i infrastruktur runt nätverk. Och som den nämnde, men batterider, drivna eller eldrivna maskiner. Och det kräver då en infrastruktur för ökspännande eller tusen av ålt. Ja, precis. Är det där skonklammer att man inte vill lägga pengarna på det helt enkelt? Ni verkar ju, det låter ju lite som att ni tycker att det ändå skulle löna sig att bygga ut den infrastrukturen och jobba mer. Jag tror att det handlar om lite traditionellt. Så här har vi inte jobbat förut i branschen. I tunnade gruver så har man jobbat så länge. Så länge jag kan minna så har vi i gruverna. Alltså alltid drag i framgäll så och jobbat. Men i bergetekterna så är det gör vi ju inte idag. Det har vi ju princip aldrig gjort. Så jag tror det handlar mycket om det och tänker om. Någon måste kanske vara första att våga och komma med sig bra. Matta exempel på hur det lärna det sig. Eller? Ja, så kan det vara. Det finns ju diverse stories om det och läser på. Men som det vi inne på det är Stefan gruvusen och haft de här målen. De här övergripande runt i oss elektrifiering. Nån utsläpp, automation, säkerhet, och även digitalisering då på. Ja, på ett annat sätt än vad kanske infrastrukturer, berittex, företagen har haft på sig. Så det kan ju vara det också. Ja, vi kan krav som ställs på det helt enkelt. Men det kanske kommer mer krav nu. Det är helt övertygare om att det kommer komma mer krav. Företag idag vill ju också gå det här hållet. Så det kommer drivas med automatik skulle jag säga. I och med att vi också släpp släpp. Jag har fått en så kul. Men det kommer vara så. Har en fler exempel på bara målka gruvhusen gör redan med den här tektiken? Precis. Om vi tittar på om en jordsträckmentet så har vi ju se med autonoma borregel. Och som i stort sett klarar av att köra en en hele borrplan autonomto. Här i Norden så den enda insatsen operatören gör redan syker nära att flytta maskinen och mellan hållraderna. Och tittar vi på en jordsträckmentet där så den högsta automatiseringskraden är utfört på materialhanteeringssegmentet. Och trycker och lästare där en se med autonomlastare då denna operatören gör där där att fylla skopan då. Vi är ett kontroll rum. Så du sitter inte personer i maskinen? Nej, man har tagit bort personer från hyttan både om man och kunde gjort. Men då går den att automatik fram till facet det han ska lästa och där tar operatören över då. Precis, där tar operatören över fylla skopan på poffiärer då. Och sen skickat det bakmaskinan då i automatomationsläget bak till då emanskaktet eller trukken den ska läsa. Låt det ju som ett ganska kyl arbete eller säger ni. Kanske inte alls, jag kan se, jag kan se jättejobbigt. Men ofta har de kanske koll på flera maskinen samtidigt och elförsic. Precis, en operatör, kontrollera eller övervak är ofta 2-3 maskiner. Så att berående på psykaltiden kan det bli intensivt till och från. Man kan inte spela online skak samtidigt. Nej, inte än. Vi har funderat på som då plattör. Vi pratar mycket känslor i vår amp. Vi rammer, man hörs ju det och så in och allting. Men jag kan tänka, man sitter, man är en maskin så känner man ju att man lasta på allting. Men var det för någonting operatören tar sig igenom när han sitter i kontrollrum då? Varför känsla han går på att det blev rätt? Ja, det som du säger, det är det stäffande känslan med ljud, vibrationer och även lite visuellt försvinner ju delvis. Därför får man ju helt enkelt skola om sig att faktiskt utnyttja om en kabern som finns på maskinen. Men RSTS display ändå vilka världen ser på diversa mätor istället. Man får använda annat för att ta tillbaka de känslorna. Exakt. Gå på datan. Men det är lite samma med borningen. Jag vet att jag tyckte att det sitter med stora pit-wire-prosorna. De sitter med att köra på i ett kontrollrum. Det är lite samma där att du får förlita det på kamerorna och den informationen du får på skärman. Man får börja lägga mig till tillmaskigenen och desystem istället helt enkelt. Så helt plötsligt får man bara förlita sig att allting fungerar som det ska. Man blir mer av en process övervaker i stället helt enkelt för en operatör i det avseendet. Men när det blir ett stoppt då? Vad händer? Vad gör man då från kontrollrummet? Ringen, manon eller åker man i själv? Vad händer? Det beror på vilket stoppt det blir. Men det ser mig väldigt tydligt på vad maskinen skickat tillbaka för information. Men det eftersom så ringer man till berörde om det är service eller om det är. Vår en rörsäkring, operatören och ju sällan från kontrollrummet ner till riggen. Det finns ju service personav runt i kring som tar hand om de bitarna. Vi har en process övervaker. Den är sin tur, har en hjälp reda som skickar i väg. Eller för att byta borkronerna och till exempel i dagsläget. Där utvecklas det även en system för att kunna byta borkrona automatiskt och helt enkelt. Så man slipper det i momentet. Men hur gör man med säkerhet i det läget? Stänga om en avmaskin eller område? Så att man inte kommer in och maskinen bor rör sen hittas så stor den person. Vad finns det för säkerhet runt allt där? Man avgrens är ju bordeplatsen. Ofta har man bara en ingång och utgång. Och sen är det väldigt viktigt att ha radio-kommunikation om man ska vara i närhet eller ommaskinen att man ropa upp till. Till kontrollrummet, utöver det så har vi säkert system på påmaskinen också som kan dettektera objekt runt i kring. Och där efter då stannar vi behov. Men när ett stängsel eller är det ett låtsasstängsel eller förstås att det är ett fysisstängsel eller? Delvis med sten och jordvallaren, men så har vi ett digitalt stängsel just för förmaskin. Ett geofänst som som har gränser. Det är en bra plats. Det är en bra helhäl. Man går för nära. Precis. Nu har jag pratat om båda två om att ni tror att det kommer även mer. Jag är även inom infrastruktur och bägetekter. Om du blickar fram att se tio år, hur tror du att det kommer se ut vid stora tunnor byggen för nya moto väg? När det gäller just att de har att se dig i digitalisering? Jag tror att det kommer att följa den övergripande trenden som vi redan ser nu. Mer om med huvudmålen. Jag tar bort folk från farliga områden till exempel. Fortratt automatisering av avmaskin eller då. Mått faktiskt ska robota då. Och även ha en helt uppkopplad gruva eller tunnor. Det kommer fortsätta i den takt vi ser i gruv. Men även sprida sig vidare till de applikationer som skulle ha tippat på. Det här kan vara lite känsligt. I princip robotar som de kommer att sitta och bara. Jag tänker att många blir lite skreje och tänker att den kommer att jag har något jobb om tio år nu. Vad säger de? Det känns som att det är en generell rädsland som händer med AI-intervara i barbranschen eller infrastrukturbranschen specifikt. Det är även något som är på. Jag tror att vi behöver samsassa eller kodexistera med. Vissa typer av robotar är helt enkelt. Det är en robot som borrar eller någon annan typ av robot. Viktigt att ha ett våran nyfiken och ett uppe ett sinna helt enkelt. Inte vara rädd för att ta sig an nya uppgifter och ha utmaningar helt enkelt för att hänga mig helt enkelt utveckling. Precis. Kanske att man blir lite mer än person som kontrollerar att det går bra. Ja, men precis. Hur som helst är robotna, vilken typ av robotten är, behöver vi sitta under hållet. Sörvistäckning är att vi behöver även om tio år. Ja, men fast det sitter en operatör bakom en skärm i ett kontrollum och kontrollera flertaligt maskiner så behöver vi fortfarande som vi sa. Sitta under hållet och förutsättningen för att kunna borra av någon omtom. Det är också lite så jag tänker rätt. Vi pratar sörvistäckning och blir att vi behöver ha IT-tekniker egentligen. Både och? Ja, både och. Det ser vi även på våra maskiner också. De är mer digitaliserade, vilket kräver en annan nivå på sörvistäckninger också att lära sig mer data så porten om du ska kalla det. Ja, men absolut IT-infraktrukturer, mer att system eller process-teknik hållet skulle säga att det skifta mot. Sen behöver vi maskinerna fortfarande sitt, även regelrättare under hållet om man kollar till basmaskiner som sådan. Men sedan när vi bygger på det automationslaget så kräver det en speciell kompetens också för att ta hand om. Det här är ju att fätta, fätta, fätta det kommer man inte undan. Nej. Nej. Stefan, har du märkt någon rädd för att. Jag män får ett robot ska ta överborgar i jobbet, liksom, ut på fält av han gjorde? Nej, skulle jag säga. Nej. Inger det alls därför det är för att man ser nog mer att det är väldigt mycket problem med att göra det. Men ska jag ha det autonomt med när du. Ja, för att det är väl. Det handlar ju mycket om att traditionellt det är av vad inne på. Men det handlar ju också om de här utmaningarna som finns på ett berg. Hur ska man ta sig fram? Hur ska man säkerställa att det inte är folk eller maskiner i närheten? Det är väldigt mycket. Man tittar på gruven, så kan man ju spära av områdena. Det är folk inte får komma fram. Men om du tittar på ett antre prognor av jobb, då är det väldigt mycket folk runt omkring. Väldigt mycket maskiner. Det krävs väldigt mycket då. Men sen kan man ju alltid. Jag brukar säga det här drivet som har med autonomt och liknande. Det kommer ändå få effekt på våra mindre riggar, på våra mindre antre prognörars maskiner. De kommer även få ta del ut av de här grejen. Att det blir äntlar och borra, äntlar och ställer in vad det nu kan vara. Man läar maskiner läar sig själv, att ställer in sig själv, vad det nu kan vara. Det är det som krävs i den autonoma världen, det att maskiner klarar sig själv hela tiden. Det är det här vi pratar om, det är inteligen tillatid. Nu stöttar vi på ett annat berg. Då måste vi dra ner tryck eller dra upp tryck eller vad det nu är. Det är en väldigt stor utveckling i. Precis. Vägen fram till att maskinerna kör helt autonomt är ganska lång ändå och kan ta det bara att det blir mer. Att maskinerna mer och mer klarar sig själv, att man blir. Från att gå på en berg täckt går ifrån att inte ha någon operatör i hyttan till. Det är rätt så lång sträcker, skulle jag säga, i dagsläget. Vad säger du? Har du med hamnit det? Både jag och nej, nu är jag inte jätteinsatte just berg täckte, men det hade varit intressant att utforska resan tillsammans med nån av dina partner, Kärstefan och bygghet, ett använder fall runt i kring det här, för att faktiskt ta reda på det. Sen kom på någon bra idé här nu, då. Man kan verkligen se mölk om man bara har spånade väg, så kan man verkligen se att man dröner av ett avområde, leta på perfekta vägar, har ett börmönster och borrar efter det. Man kan ju se den möjligheten att det borde inte vara omöjligt att göra, men sen var som krävs för att komma dit. Det är rätt mycket jobb, skulle jag tänka. Vi ska försöka bena upp det var som faktiskt krävs. Vad krävs för att vi ska nog till ett mer digitaliserade, till en mer digitaliserade av att nån vardag, även av en gjorde inom infrastruktur. Hur långt bort är vi? Vad skulle du säga, Flerik? Vi har ju verktygen i grund av botten. Vi har ju vålda småtamäschina som erbjuder. Vi har leverantörer som kan erbjuda en nätverkseinfraur, även fast den är avsides om vi ser så. Vi har även teknologipaket att för att det är muntöltkuna, men färstyramanskina från relativt nära site, eller på en helt annan ort om så önskas. Men det hänger som sagt på infrastrukturen och uppkopplingen från maskinen då till vad man nu sitter som operatör. Så ett verktygen, teknologin finns i redan. Så det kanske är det så långt borta, så länge de börjar våga ta sig ett. Precis. Men också nätverkseinfraur, tänker på en berg-tekn måste ju det vara ICP-se om man jämför min gruva. En gruva undergör det ju, där det är svårt att få till nätverk eller det är någon annan femma i alla fall. Det är väl så högigt som stucket, ska säga, det finns utmaningar på vålde ovan i ord och underjord för att få till ett stabilt nätverk. Men där vi ser nu med LTE-4G-5G så har mig tagit ett väldigt stort klipp framåt det. Fredrik, stort tack för att du kom till varumästa podden och lärare mig och inte minst Stefan lite mer om hur du funkar i gruva. Tack så jättemycket. Kul att vara upp och stå att vara till någon hjälp. Ja, absolut, det tror jag nog. Låt det ju faktiskt som att borrare och antroponörer även inom infrastruktur kanske fram emot en lite mer lind back fram tid i ryggen eller vad säger du Stefan? Ja, eller framför allt säkrare, men det är ju just det. Det gillar vi. Ja, om det är så har du blivit dags för nästa punktprogrammet som börjar bli en riktig långsjörer eller hur Stefan? Ja, det kan man säga. Annars är jäkla bra. Ja, det har så många tips. Här kommer golet's verktygslåda med ingen mindre än Epiroks med sin rejdoktor Patrik. Golet's verktygslåda! Tips till de flesta popp hamareborgmaskinra. När ni fyller fett i växen ser ni till att ta bortpluggen och se till att det kommer utfett. Jo, efter det man gör är ju mindre fett på vad man fyller och lättare hålla koll på fettförbrukningen i hamnet. Ja, vad har du säga om det tipset, Stefan? Ja, det är viktigt att fätta det. Det känns som gola sprinner för där. -Ambrine för fett. -Ja. Ja, och det är mina vänner. Vi hade alltid att bjuda på i dagens program, men för dig som vi söker på mer så visar så klart massor av andra avsnittat lyssna på. Jag är tycklig att läsa surfen på bitsmagasin.se och kolla in bits av vad vi misserar. -Har du bra, Lippa? -Hej då. [Musik]