#113: Intervju med Niklas Pålsson - Grundare av Cedegrenska

[Musik] Jag har med Niklas Polson med grundära och även arbetade syrelselda mot i serdegränska. Som sedan startar för att över 30 friskolor och idag är de första skolgrupperna i Sverige. Vi kommer att bli nån marknaden, av som skapar en bra skola och hur det rekulatoriska klimatet förändras och även hur affärsmodellen fungerar. Jag tror att för alla listan är det som gillar att loktvärdera dagsier med en fin historik så är dagens avsnitt ett måste jag att lyssna på. Jag ska också tillägga att det här är inte ett sponsrat innehåll av serdegränska och det har inte ju gått någon betalning för det här avsnittet. Idag har vi med oss Niklas Polson, styrrelselda mot och även grundare av serdegränska. Hur det står det till? Jo, tack det är bra. Du fångar mig mitt i den mest hektiska perioden för en skolmänniska här när skola och slutningarna när man säger och man kknit uppsäcken på alla spännande projekt inom sommaren. Kanon, det har varit en ny haft mycket stor i de senaste måladerna. Kom inte en del förvärv och så där och nyhjocka rapporterat finnader-portor. Men jag skulle vilja somma ut lite till att börja med. Jag skulle vilja höra lite grann om din bakgrund och hur kommer det se att vi kommer in på friskolor? Ja, precis. När jag är då lärare, för att gymnasier lära med att jag jobbar på högstadiet, ekonomi, SO, fokus, historia. Jag omskola mig till lärare efter tio år i Finansbranschen, vara fler år i New York som Axi Mecklare. Även ett tag på slutet med Mecklachef. Abbenandmrå eller Halserberg som det heter på den tiden i Stockholm. Men kända bara att Finans tio år fick räcka. Det är jätte eftervärv att få vara i Malers hotsod. Det var så mycket, men jag hade alltid brunnit för att någon gång får bli lärare. Så jag satt söp mig, hoppar din på skolbenken igen. Han hade på lärautbildningen i Stockholm, 3,5 år. Så 2010 var jag ny exad lärare och skulle söka mina första jobb. Sen var det faktiskt pans slumpat. Mitt första anställning så lärare blev det på en skola, det har jag gjort mycket praktik. Det måste ha varit ett intryck all fall för att jag fick det första jobbet på Tiblinasium i TB. Sen var det också bara en slump. Jag känner inte alls till den här början. De som hade privatiserat då ägde den här gymnasisk organitärby. De skulle pensionera sig och sökte bland personalen några som ville töva där staffet pinnen. I det värdes enka så sak att få lärare att kaka rekupandem och ställa upp nu vårde rekapital som behövdes för att lösa ut de gamla ägarna. Vilja ta vd rollen, vilja ta medarbeternsvaret ansvars till företagets utveckling. Det blev ett slut så att vi hittade varandra. Jag då var en rekton mot Kanserdeström som nu var ordförande i hela konsenbolaget. Vi hittade varandra och satte "När, vi kör ett sammans, han hade skolor i erfarenheten, jag var ganska ny nytbildad lärare." Vi har varandra lärare och jag hade kapital och företags erfarenheten. Vi tog över ägandet och bestämde oss för att utveckla skolan, se vad vi vill göra tillsammans. Fokus i början var bara att göra en riktigt bra utveckling av den enskilda gymnasisk skolan i tädd som vi borde två arbete. Tugningnot, extant kapital för att köpa lossskolan eller. När vi gjorde medegna medel. Det var ju den förelj jag kunde ha tio år i fransplan. Man kunde stoppa in, så jag har lite kapital under att stoppa som jag tror du kanske inte. Några övriga lärare riktigt hade eller ville skuldsätta sig för att skaffa sig. Det är ju ett litet jättektsam för de åringar fick. I fransplan sen inte bara för jag läder mig jättemycket om företagsutveckling och värdering. Men för att man fick kanser och begundrar en sparkabital som då kunde användas till en snära fantastisk möjlighet att få satsa på skola genom tiblinasjum. Det här blev grundplåten egentligen till vardag. I dag är det fortfarande ett tiblinasjum och sen har det gjort ett 30-tal förvärv sedan det skulle jag trova. Det var 16 år sedan. Då var det en skola. Vi var ner ett tag på 800 elever på den skola och gjorde väl flust, faktiskt, som en del av omställningen och satsningen vi gjorde. I dag är det lite över 10 000 barn och lever och vi är 52 skolor. Du var lärare ett par år sedan blir det mer att driva skola ganska snabbt där efter. Jag kommer ner det faktiskt. När jag kunde kommer hade jag den 50-50 tjänst. Det driva skola, halv tid och var lärare egentligen halv tid. Men det slutade med att det här har jobbet tog väldigt mycket tid. Det var det roliga. Det var det man prioriterade för styr i mötene, landa möten, liksom att du aldrig kommer oförbredd eller har en dålig kong. Det tog sin tid. Det var därför också kommit en punkt. Fem år, fem, sex år där jag tog nog skolan ner till något mycket mindre. För att helt enkelt kunna skjätta det över arbetsuppgifterna. Jag saknar det jättemycket och det är en dröm att komma tillbaka till hundet visning på något sätt. Jag har hela tiden nåt på med inspirationsförlässningar och stötta ungeför i taksamhet. Det gjorde andra typer av inspel och jästespel i Uarskola. Men jag är inte haft en mer klassisk lära tjänst. Vi kommer att komma tillbaka till bolaget sedan. Vi började lite grann med marknaden. Hur det ser ut? Det kommer att friskola det får i Sverige. Det var tidigt 90-talet, minter minst minne mig. Mitten 90-talet. Idag tror jag att friskola är ungefär 20-25 % av den totala skolan i Sverige. Hur har det förändrats över tid? Det var ett märn av 15 år. Jag kommer att självna i kvinnasi. Det blev en "Hey days" tjänst i som nästan. Det var extrem mycket friskola som öppnades. Det fanns extremt mycket val när man skulle välja till gymnasiet. Det där var runt 20-20-19. Det kände sig som att det var. Det kom mycket val. Alla åkte till mest för att träffa de olika skolorna. Hur har du utvecklat sig sen dess? Precis. Jag själv var folkfartig kvar i finansbranschen. Det var i sin linda. Det var inte ens klommit med lärautbildning. När du sökte imatset. Jag ska inte för påläst på en sätt den av gymnasiemesser och val som kunde göra. Men på de 16 åren som jag har varit med i år. Jag har varit en otroligt profokanalycningsresa på kakudor som dina på. Framför allt gymnasiemarknaden. Det skulle gå på gymnasiemesser. Det var väldigt profosa aktörer. Jag var mer frifräsar och mer marknadsplats för 16 år sen. Men det känns super profosigt med otroligt bra informationsgivning. Det är väldigt många fina möjligheter. Jag har en paletten om möjligheter som hos bra aktörer. Jag tycker känns väldigt seriöst och bra. Sen jobbar vi mycket själva med att utveckla de produkterna. Det är självtaget initiativ till bland annat en gymnasiemessa i fokus på. Norde Väster Stockholm. Det är ett stor gymnasiemess som har lite spelat ut. sin roll tror vi de blir avbabilivit förstår av för att elevergrupperna är också mycket större nu under var 2009 så det större elevergrupper är dava ex ytterligare av valmöjligheter och då behöver man fokusera mesternas. Det tror du kommer se framöver att jag är både med lokala mestor och mer fokus på på det som som som har drivkraft nu och som man vill se mer i samhället de har yrkes gymnasium möjligheterna de behöver få en tydligare egen plats på på mestorna eller i egna mestor av en här var ibland med valmöjlighet. Man får ungdomarna att få ögonar för de utbildningarna på ett ännu bättre sätt. När vi tittar på om friskolor är det för 20 procent av arknaden. Det måste ganska stor skillnad mellan storstäder och även gläsbygd tänker att när du är på gläsbygden så finns det ett gymnasium i den staden. 20 000 människor kanske som bor runt och kring och kanske 40 000 i hela området och då finns det en klart plats för en skola så om man tittar i kanske Stockholm i Göteborg Malmö är det en betydligt högre andel elever som bor i friskolor. Från för allt i Stockholm jag kan inte Göteborg Malmö så bra är att vi inte har några verksamheter i de städerna. Vi har tittat på det man har inte blivit av än så länge men absolut i Stockholm så är ju klart mycket höga andelen då har vi överallandet och framför allt ska säga det går infa in varierende skalar och de väldigt höga andel på forskolorna. Sedan minskar andelen på grundskolorna där ser det grundigt 20 procent. Sedan är det en dramatiska ökning på gymnasiet där du säker uppe på 30 procent för turiet ska gymnasium skolor och ännu högre. Jag vet inte om man tillminnerar uppåt 50 procent för yrkes gymnasium så att det är kalska lite ironiskt där men den absolut mest puerterade segmentet för nobligatoriska utbildningen om man anser att gymnasiet vilket har blivit egentligen också obligatoriskt för ungdomar. Så är det så här i Stockholm så förlita vad sätt är väldigt högre på privataktörer för att utveckla den produkten för eleverna. Så att man var som också ett och kackas en 2009 då är ju att kommunen också effektiviserat sina verksamheter. I takt med att de privataktörerna har tagit mer med plats så har mindre kommuner. Jag tänker vaksom till exempel de har ju ingen gymnasie i skola. De förlita sig helt på att eleverna ska pendla in till den här bredden då av privat och evismokomminala möjligheter som som finns i hyfsad närhet. Hur kommer det sig att yrkesförorgen om det linjer har en högre andel friskolor? Jättebra fråga. Det är lite mer komplext. Det är ju mer komplexverksamhet i den bemärksnatt du behöver jobba väldigt aktivt mot näringslivet. Bygga mycket relationer med dem för att få till bra praktikplatser för eleverna. Börjita bra upplägg för att få tag i de här oftast tunga och komplexa lärumedeln som behövs. Allt från djuvlaster till grämaskiner till lastbilar. Oftast är det ganska knixiga tjänster. Du har små grupper, små i levgrupper inom varje program. Det är inte de här klassiska stora klasserna så du behöver inte ha många kommuner. Jag tror att det är jag menar stora för en av många fördelar för att driva det privat är ju att du att du kanske orkar tänka lite mer flexibelt kreativt kring hur du får saker att fungera. Du behöver med snabbfotat när du får elever en klass och några försinnor. Du behöver snabbt ställ om skolan till att fokusera på andra program som då kanske högre efterfrågan. Alla med omställningen av den här komplexiteten den passar bra in privat miljö där man har en snabbfotad organisation. Kan ni att till namn passa sig mot det här. Jag tror att det är en slump yrkesumnasium ligger närmar näringslivet. Det är ingen slump att det där får också bli ett mer privataktörer där. Hur tänker ni konkurrens? Det finns ju extremt många fristående skolor. Det finns också många kommunal och gymnasier och även grunden skolor. Hur tänker man i termen av konkurrens eller blir det att ni tänker att det är marknaden är så pass stor och vi hoppas att konkurrensen spelar inte så stor roll för det finns så många sökande varje år. Om vi driver en bra skola så kommer vi få ansökningar, vi kommer få en hög attraktiv utbildning vilket gör att det finns alltid körta våra utbildningar och det är det vi fokuserar på. Jag tänker att det är inte som när man går ut i marknaden då lanserar snikers till exempel. Man vill få det bästa genomslaget på sina kampanjer utan här handlar det om att ha en bra produkter och kommer i eleverna över tid. Ni kanske inte att fokuserar på vem som är konkurrenter eller hur tänker man ut konkurrens? Det var det gärare. Det viktigaste är att upplever att konkurrensen ger. Det är ju vetskapen. Magen har sitter där och så har tagit beslut om hur pengar ska användas eller tid och resurser ska användas. Så vet man liksom så här att man kan inte ta så många fel beslut för att kommer att fina så en annan aktör som kommer ta bättre beslut med frågorna. Och även om man inte där då kan peka på exakt hur man kommer att tappa lönsamheter eller attraktion eller eller lärare eller elever. Så vet man det ligger som ett filte hela tiden i bakgrunden som påminner någon att du måste ta klokabislut hela tiden och optimera ditt använda de resurserna. Så det är viktigaste bidraget som fiskola liksom marknaden och dess konkurrens har jätts. För den tror du hittar oss kommunala aktörer också om de har tvingats tänka lika dagen. Det är otroligt nyttigt för använden att vara skattepängar och för kvalitet på kommunala verksamheter eller kommunala skolor. Sedan finns det enstaka fall där man behöver se hur när man skonkurrenterna ser ut och extra mycket tänka på om man därför behöver utveckla för att vara det bästa alternativet i upptagningsområdet. Så det finns sådana situationer också som mer liknade i USA nu att man släpper en ny produkt över en ens livet och behöver fundera på den kommer att positioneras för att ta marknadsandela så att sådana situationer kan ju finnas. Men de är väldigt spännande bra också för att liksom. Vi har tätt det finns väldigt mycket lever i täblig som alla vill gå att naturprogram. Då är det ganska kul att vi spår över andra vi som stora immunosiskorlig där och he tillfundera på vad gör de andra. Kan vi nåt vi kan lära oss och vara konkurrenter för de ger en bra naturutbildning och vad kan vi själva göra för att lyfta det i ytterligare nivå. Så vi blir den bästa utbildningen för de elever som vi läser naturhetsnågskap. Så att det är det är mix av båda de här sakerna och jag tycker att de de i 90 % fallen har fallstikat de de de de funkar bra och det kommer eleverna till god och slutända. Men den såg alla konkurrensen då är den är väldigt lokal. Det är väl ungefär så långt som hur lång tid orkar den gymnasieleven pendla på morgonen. Det är väl ungefär den konkurrens bilden som ni har kan tänka mig. Ja, det är ju klart att hur långt orkar man pendla men det lever och pendla väldigt långt ibland för att gå på den skolan. De vill gå på det inte ovanligt med en timmar eller strax över en timmar spändlingar för elever. I storstokon kommer man väldigt långt på den tiden. Nej jag vet ju själv hur det är. Jag var lite gymnasisk som var längre bort för att kunna gå på en bättre skola och då blir det att man gjorde läxor på 2-go buss egentligen. Genom de tre åren. Det fungerar ju jag vet inte om det är kanske valt exakt samma efterhand. Men det man spenderar mycket tid på pendla och läxorna blev ju gjort på kollektivtrafik egentligen under tre år. Kan vi svja? Då har vi flitt av ett hand. Det här är ju en väldigt kommunerna i stor del. Det driv i skolorna och de sätter romverken för er. Hur tänker ni kring vilka kommuner som ni faktiskt vill vara i? Finns det några specifika kriterier för vad ni tittar för när ni väljer att man vill växpandera in i den här kommunen? Eller väljer man? Är det viktigt för er är den viktig beslutsfaktor för hur kommunerna drivs? Ja och nej, det är. Nej, jag tror inte att det inte är hittills och inte varit speciellt viktig. Faktor, den kommer långt längre ner på prioriteringens listan om en av de börjar med att det är bra kvalitet i verksamhet. Att det är någonting som kan bidra till en helhet i sedegränska för att lyfta sig själv och de samarbetsskolan man kommer ha. Det är ju överläks av viktigaste parmeten, det finns väl säljer som vi litar på och att det blir bra. Men det kan vara så eftersom en ny reglerare kommer att komma på plats där det är kansk. Det är eventuellt kommer vi att störa möjligheter för kommunerna att påverka skolpengen. Då är det för att grundskolan som du verkar om du uttaget införs. Då blir det kanske viktigare att vara i en fiskol-vänlig kommun som då inte kommer av principella själv. Det använder greppet. Alla ser vi väldigt skyddade och de alla lever också efter att de flesta lever efter det visar att det ska vara rätt vissa för. utsättningar i den grad som det går mellan verksamheterna. Jag tycker största skillnad nästan sannor inne på på kommunpolitik. Det är ju en otroliga skillnaden mellan lokal, kommunpolitik och nationella debatt där. För att vi möter ju ofta representanter i utbildningsnämnde som kommer från oppositionen från vänsterkidan och ju otroligt positiva till att vi ska vara kvar i des kommun och vil stötta vår utveckling och tycka att vi behövs. Så det är det som är så så så märkligt i vår värld att det lokala bovet är väldigt intressant och stort. Och samarbete är fantastiskt och sen så på nationell nivå som möter man någonting. Man känner inte jämstig de argumenten som används när man har suttit upp ett antal lokala kommunmöten innan det är mer kvar. Vi kan besluts grepp för ha den nationella för många delar sätts ju på nationell nivå eller många ramverk men sen är det upp till kommunerna och implementerade så om vi går genom på vad som är på nationella nivå och vad som är på kommunnivån vad är det som de två olika delarna faktiskt kan påverka? Men det som man tänker det mest centrala då är att kommunens äter skolpäng för förskol och grundskola helt själv varje kommun då ram och dessutom om bestämmer pengar om det ska finnas den peng som går till lever som är på växta stöd sats också e-borta och kommunens själv. Så de är väldigt mycket makter att att prioritera eller inte prioritera pengar till undervisning. Bra att ta en med så man är lyssnar. Det här är inte alla som känner till men utbildningar är en absolut tyngsta posten för en kommunekonomiskt. Det är ofta stött på mot 45 % av hela kommunens budget är utbildning. Det finns också en kommun som skulle vilja satsa mer på utbildning men verkligheten är den den är och varje satsning där står otroligt mycket mot hela kostnad sidan och eventellt då. De nödvändiga skatter man måste ta ut. Men man bör där i kommunen som sätter skolpängen då är det typ så i Sverige att kommuner som har lågskat har också låg skolpäng. Det är lite roligt för då hittar man ju en del bojligt stydar kommuner. Jag tänker TAB-österåker där det är lågskat men då är det också lågskolpäng så att de uppskatta fiskolen och uppskatta samarbetet men betalningen är inte kan oras så vi får jag inte så sätter det och göra och tycker att vi gör väldigt bra skol utifrån de förutsättningarna men man har med sig med sambanden. Så jag har statens deltagande ökat kräftigt under 16 år som jag har varit aktiv i skolans världsvärt så att det då står ju statsbedrad för det är bara att ta till runt 5 % av varje skolaktörs totala intäkter så att staten har ju börjat bli lite stor aktör för att finansiera svenskola över det som kommunerna ger så ser Mixen ut och sen har du också i väldigt storästokten så har en speciell situation där som blir liksom en hybrilöstning för där har alla kommuner gått ihop för att sätta skolpängen för gymnasieprogrammen så där kan inte längre en kommun ser ja vi vill gärna satsa på det ekonomiska programmet eller på yrkesprogrammet vi kan inte ta några egna beslut i tädbrukommun runt därför vi börna av ett samarbete med en att den trettio kommuner i stor stokom som sätter i gemensam skolpäng så att det här lever sitt eget liv lite utanför det här beskrev de statlig kommunala skolpängar så hur om man tittar på så skolpäng och även statsbudrag det egentligen har två inkomst källorna som ni har Ja det är ju att man är precis de enda som är meningsfulla så visar vi det bidrag från i rasmusamarbete eller vad du kan vara med de är marginella så det här är ju det här är ju det vi lever på det vi måste förhålla oss till det är ju en kommunala skolpängen som toppas uppa statsbudrag och historiskt sett har ni varit ganska när jag varit väldigt koncentrerat i några stokkål senaste åren så har ni ut en del förvärv och ni har bredda till lite grann där du röts sig lite runt om i landet också hur tänker ni kring det är det lättare att driva en skola på en plats så jag anta att det gör lite mer det kanske höjer isken och lunda eller lite grann också så hur tänker ni kring en geografisk exponering om ni tittar framåt? Men det som man bakar bandet bara lite att titta på är du kommer säkert in på det sen de med vårna färsmodell vi skyller oss från övriga skolaktörer både kommunala och privata är att vi har byggt upp en väldigt stor bredd av koncern i mer som en kompetenser det kan man säga att det är en av för att vi byggt upp hela seet i grenska så är man en del av seet i grenska som man tillgång till en otroblemängsterv funktioner man ser kända liksom att man som rektor eller som skola som kommer in i sambetet mycket mer än tidigare så kunna fokuserar på eleverna medabeta när man då är rektor och skol utveckling det är så att mycket större funktioner går ju driva digitalt på distans men det kallade det bli som vassast blir det om man har en viss lokal närhet ibland behövs det fysiska mötet ibland behövs man hänson vad det är för att ha hand om situationer och då är det ju fördlet att ha en viss närighet i missen som kluster som vi kallade så det för du var inne lite på det början då vi har vuxit här i några Stockholm ja det är skälet är att vi har fått störst effekt i samma bätsfrågorna av att ha en geografiska närheten och det är någonting vi kommer att jobba ner framöver att bygga de här klusterna det har inte varit puritet när vi tittar på vad vi har vuxit och utanför stor Stockholm så har ju varit snarare att man identifierar en väx med att passa väldigt bra in som har hög kallitio och kan bidra till att tillsammalbetet med de överskolorna för det samarbete lärare mellan eller rektorier mellan eller en elevhälsa de går att göra mycket på det stämmer just i konsern i meningen samma det är det bli bästa man har vuxit närighet men så har vi valt en del istället nu till landet och det är ju för oss utviklig som då den för ju vill ju några samma situation som Stockholm vi vill ju vara lika att ska vara lika att ska lika stor effekt på de klone vi satsar på det konsern i meningen samma om du skola i väckskö som om du är en skola här i på dandryd eller dandryd i lidingen och hur skiljer sig skolpengen som jag förstår det så teoretiska linjer får man lite mindre betalt för men yrkesförbredande som nu nämnde tidigare så är det mer komplex ni behöver grämaskinier och ju lästare och gira in det till exempel så får du ju en högre skolpeng och jag kan täcka mig också att Stockholm är något höggrämmvard och kanske gläsbyggd kommuner är så hur varierar sig skolpengen beroende på vilket indriktningen ni har? När man kan se att generellt sätt så är skolpengen ganska lika och då menar att lika att vi pratar in en kommun som inte satsar lika mycket som man nu får lyfta fram teaböster och kriga som exempel bara då kan det skilja kanske 20 procent och så att du får 90 000 istället för 110 000 i en kommun som satsar lite mer det är för den typen, du klarar det är känd bara skingna där lärarna vill inte ta sömre betalt och lokala inte billiga i de kommunerna men den typen av skillnaden finns runt om i landet och då är det en oasätt i gymnasielle grundskolor och förskola det brukar inte vara större skillnaden så de dramatiska skillnaden och de som är så troligt tråkiga om man skulle komma till detta med de här utredningarna utredningarna har de har gjort jätte mycket bra det kommer bli fantastiskt mycket ny lagstiftig som är bra för skolsvärje men det man har hoppas på att de också kunde hitta en likvärde modell för de i lev som behöver extra stöd för här kandesgerie har otroligt mycket på kort avstånd det kan i Stockholm stad se ärkättningar för att hjälpa barn som behöver extra bo av stöd som är tre gånger så höga som de är ju får en kommun en bit utanför innan staden och det är ju inte rimligt på något sätt så det är så att där har de största ex de mest extrema situationerna hur ser man till och driva en bra skola egentligen vad tittar ni på det en sak som vi investerar i ser vi ser att finansiella mål, vi ser vad ni gör men om du tittar på en skola hur på i det egna skolor husen är till att fallitén är på en bra nivå men det är jättebra fråga jag tycker att kanske kan man som en som är en stann investerare aktör här också förstår det här lite bättre om man tänker sig nycken här är en bra rektor en bra skoledning och som måste man sätta sig in vad driver en bra bevar för varför är det kul att vara rektor? varför är det kul att ställa mig skoledning? ju för att du får du har vi har tillit inte de vi har respekt för deras syn på hur den lokale enheten både drivas, de får stort ansvar jag tar nya initiativ på skolutveckling att jobba med sin personal är att att ta hela ett sannsvaret fult ut så de rektorna som gillar jobb och så och stanna länge och nikkernär att få rektor och skolier ni så stanna länge. Det är då all forskning visar. Det är då du får bra kvalitet på skolan och bra mål och fyller sig som då kom ni till till till bra utveckling för eleverna. De retorna som jobbar på serien ska de göra det för att de vill vara av självständiga individerna som får det full ansvaret. De kommer från kommunal verksamhet om tjänar i ett totalt motsatta liksom så att de måste hålla sig till massor olika. Ibland kanske svår förstårliga centralt bestämda regler och saker som som inte alls kanske egentligen nöden i förskolagen, men som någon har fått för sig att man ska göra. Det är det klart en det känns det men uppskattar jobba i den i den i den stydavärden. Men de typen av riktors som som som gillar jobb oss och som vi tror skapar kvalitet på sikt i de här antrypneriella ansvars tagande. Som när som närmaste snarare än en vd på ett företag liksom. Det är dämt typen av människor. Det är där allting startar och det därför våra stödfunktioner så viktig. För de de förväntar sig en otrolig bred av profsiga funktioner så att de kan få se på skolet veckor, men vad som behöver hjälp sig med kommunikation, hår, med itlösningar. Då ska man bara kunna få in det och använda det liksom som en som en smurgås borde av saker de behöver komplettera sina sina lokala kompetenser med. Att få den mixen och landa bra och den med sig förstås på en sak. Den meds gör att de här dökter i riktorerna och det skoletning stannar. Gillar de inte den här mixen? Den här ständsättappen kommer de lämna för andra ställen, men oss stannar rektorer och skoletning länge för att de gillar den här den här uppsättningen då den här kombon som som som ger dem arbetsglädje, ger dem möjligt att utveckla och det djunda skolorna så där ska sig allting startar och börjar för oss. Så Givet är just nämnde hur hur tänker det kring förvärv för det finns så många olika skolor vissa bättre skett där än andra så om vi tänker att optimalt förvärv för er. Hur hur hur ser det ut? Precis. För första råd under med 16 åren som vi har drivit bolaget och vuxit mycket genom förvärv så har vi väldigt väldigt sällan gjort det som en del av en publik, action eller någonting som en rådgivare lägger ut på migdaren för att se vem som är högst, högstbjörande på det så jobbar inte vidare för snåga får som en inslag av olika anledningar men av sitt omöjligheten och varför kommer genom exklusiva dialoger då lägger ni känna säljarna som oftast har varit grundat när verksamheten vill jag känna om i god tid de lär känna se dig grenska. Vi får skans ut för det andra under ganska många år eller en viss tid då framtida båda parter känner att man är redo att göra affär så för oss blir då nyckeln att hitta den här verksamheten som har hög kvalitet och det får vi chans att utför det här under ganska lång tid. Det ska ha hög kvalitet för att vi vet att våra skolan och sedering ganska idag. Vi bygger mycket av vårt skola arbete på samarbete för det är så man kommer lösa en framtida skolutvecklingen och då vet vi att starka rektorer kommer vilja samarbeta. De tycker det är jättespännande men det måste ju vara med fina verksamheten som kommer in. Det får inte vara verksamheten som har dåligt rykt eller inte ha någonting och är bjuda. De ser ju ganska samarbetet så att vi vet på förhand när vi tar in våra verksamheter. Det här är verksamheter som vi har kunna synna till sömmarna. Vi vet att de kommer att de har hög kvalitet så de kommer att kunna bjuda till en att göra hela sedering ganska starkare. Men förstås ingen verksamhet till perfekt. Vi vet också att de kan ha en del svagheten där sakerna behöver arbeta med men då finns det sedering ganska samarbete med överrektorerna och det centrala som kommer se till att man även får jobba med de sidorna. Så att jag skulle säga att vi jobbar excist. Vi jobbar med långa relationer visit till att utvärva det här varandra för vi vill också att den som väljer att sälja till oss och ju vad vi ser det gränska. Det tror att det blir en bästa för medabetan och en leverna. Det kanske inte är priset som är viktigast alla gånger för dem då. Men det viktigaste är att det blir bra överlämning att de kan möta medabeta och lever och så handen på hjärtat. ASE det ganska var en bästa hur man natör bestar fettpinn i det här läget. Och det såg vi till våra bra förvärv att vi lägger fokus just på att det långt att lära känna vann och det enkelt gör att smarta val från båda håll. För det är ju man så att tänkte att det inte bara visenska väljat smart val och pen utan om de väljer oss så blir integrationen och förståelse för att man ska jobba ihop framöver bli så mycket större och lättare och en bra start. Det är liksom grunden då för att du får bra arbete ihop sedan framöver i konsernan. Jag kan tänka mig att ha kvar den personalen som fanns där när ni tar över som huvudmann att samma personal stanna kvar i skolan under den lång tid efteråt. Det finns för att visa sig exempelvis lever flera som av de förvärvare värde skolorna ni gjort som faktiskt tagit livet in i seri grenska som som grupper efteråt också. Hur gör ni för att behålla personalen så att det blir ett mass flickt av lärare och där efter så. Det är liksom inget egentligen inget. Det är inget hokerspokers där det är väldigt väldigt fundamentalt med att det är svårt för alla att få till det. Jag tror att seri grenska har en unik. En unik. Approach här som har arbetas fram under många år. Det grundläggande är ju att personalen förstår varför det sker att de möter de tidiga grundarna och ägernas musellet. De möter de och förstår det jag sade gument för varför nu dags lämnar över. Vad finns det för för för områden som ser det gansel kan bidra med så att skolutveckling blir en bättre för den här skolan. Och det är om de förstål och gick ni det inte bara blir någonting man snackar och säger liksom så. De genuin tjänar om att vi älskar de de här gamla grundarna. Vi älskade vi älskade de som musellier, men man förstår att de kanske kommer till till väg sämde tappat fart lite på vissa områden. Det finns behov av vad bredda kompetens. Att man ganska smal kanske den här grundar konstellationen i form av de kompetens där man är bjuder som huvudman. Det bästa förlärna är att de kan liksom uppskatta det som har varit, men de ser fördelarna med att komma in nu. Ja, och då behöver de också känna att vi ger skoledning och de mycket förtroende att vi har gjort på hemma läxa och lärt känna dem under lång tid. Gör att de måste ha smötrås och de märkade vi kan deras verksamhet. Vi, vi tänker inte gå in och ändra på massa saker för att det finns vissa. Precis beför att alla måste göra lika inom sädingen ska för det gör ju inte vi är unika där att vi. Vi, vi har lärt känna den här profiler. Vi vill snarare änna. Vi vill att de ska fortsätta jobba med sin lokala profil, ni som lokala utvecklig. Vi vill bara vara ett starkare stöd till det att fortsätta resa och när de känner det är när de förstår varför föräldring är sker. När de förstår att vi känner dem och tänkt och vi uppskattar den profil och det jobbet om man gjort och vi tänker bara stöttar det ännu mer. Då då då då brukar man minst om du vill gär i chansen för det är så en lär funka. Man kan kanske säga så här. Okej, jag kommer inte sluta på en gång. Jag är kvar nu och ser vad som faktiskt händer. Och det som händer ett år senare och sker det var förmärktet. En allt det är kvar och vad som du sa var för en del av säljerna till och med välja att jobba vidare inom sädiggränska. Och var förektorerna stannar. Det för att de märkigt år senare att ja, det var så som de sa det fanns massa stödfunktioner. Det gick ur upp massa människor som gör att vår verksamhet kan utvecklas bättre och vi tvade dem har inte ändrat namnet. De har inte intrat massa omnöjliga polus utbara för att de fokuserar på det som faktiskt måste göras och sen stöttar sig vår utveckling. Så det kan låta väldigt basic men det är ändå någonting som inte är helt övertygad om att alla inte får till. Men som för oss sitter ju det graden. Och vi tittar på ett exempel som ni köpte appränderar. Då ett bolag ni betalar ett 200 miljoner företror ungefär. Folk att ha ett 18 skolor primärt yrkesprogram. Jag tror de omsattet runt 380 och marginalen var lite lägre än vad en gruppen som helhet. Men det ser ut som att ni har förbättrat lönsamhet ganska till en bättre nivå nu är det senaste åren. Så hur kommer man in som en ny huvud man på ny skola. Maniserat och här finns möjligheterna. Det är en mer sprid geografisk exponering. Det måste vara ett av era mer svårare förvärv att göra det kanske. Det är svårare att köpa en skola som ligger precis på det vid den skola som ni redan har. Hur går man in då för då blir det en ganska. Vist man vill att det ska vara dessutomiserat i hur skolan drivs. Men samtidigt ser man att lönsamheten är lite lägre än vad den är för våra medvarega skolorna. Så här finns det potential. Hur går man in och gör ni det förvärvet egentligen? Hur tänker ni kring det? Det är ett bra exempel. Jag ska inte vara en så ska nagelföra alla siffror. Men bara att läsa dig eller de som lyssnar får rätt på det här. Jag tror att priset justerat för den kassas man fanns i bolaget landade strax över 60 miljoner. Men det var för en verksamhet som det var väldigt oklart. Jag tror inte någon ni klinister var vad lönsamheten låg någonstans. Vi har då så himla överskuggad av massad bekartkostnader och massat tillfällda problem. Men vissa ennhet är så att. [Tekstet skrattar] Jag tror att ingen egentlig har koll på var underliggande lönsar med den låg någonstans. Men jag tycker att apendera det. Ja, det var ett mycket större förvärset i omsättning. Kanske inte till prislappdom i sätt till omsättning mot vad vi brukar förvärva. Därför avväkter från vår 16-åriga trend. Jag vet att en del investerare var lite oroliga över det här. Och det är inte så vi kommer att växa framöver om ni upps av speciell situationen. Men det här var en speciell situation. För att se det jag ska behöva ställa om mot viktiga yrkesunasierna. Och vi behöver göra en sammarkering där vi snabbt fixar och reksponerar mot det. Vi kan ju inte ha viktiga segmentet och då går vad funderar en fantastisk möjlighet. Det som liknar förvärvet av mindre verksamhet är det här eller kända fasen. Vi fick tidigt och då pratar jag lång tidigare. Det är liksom en själva färgen blev klar. Bra kontakt med det. VD-cloudia. Så att henne fick vi väldigt stort förtroende för. Och kända att henne vill vi arbeta med. Och jag tror att hon precis om det hade varit en enskidsskolverksamhet. Hon kände sedigenska retuman för att prenurera. Cloudy är ju kvar idag. Hon har gjort en resa både som skolskärf och då visar vd på sedigrenska. Och då blir det lika bra. Då blir det lika bra som är en enskiljänhet när du får en ledningen att tro på oss och vi tror på dem. Vi förstår om att tänkt och gjort. Och då finns det här förtroendet som gör att man vågar gå in i den här typen av affärer. Så det där var grund. Har inte vi hittat varandra precis som vi jobbar på samma sätt i en enskidsskola affär. Då har det inte appendieret blivit av. Så det är lika väldigt mycket än då tank i sättet. Om vi är förvärv som ni gjorde kanske i politingörelser med att Kristina skola och även Kristina gymnasiet. Där var ni för 90 miljoner i omsetning. Ni finansierade med lån och även lite av kassan. Det är ett lättare förvärv att göra. Ni går in, kommun som är huset, nära den är varit tidigare. Jag kan inte bagatellisera det tunga arbetet av varvet med att då hemma på den dera. Men bara för att kort tillbaka till det så var jag under apprendering över väntan. Det hade stålstat oss på att det här var oer av arbete med både central och lokala ledarskapet och kostnaderna. Men det har gått mycket fort där enklare än väldigt trott. Men det grundläggs i starka elektorer och bra skol och företagseler. Men då tittar man på lilingar, jag har det förra enklare. Vi har stödfunktioner på nära håll. Det liknar faktiskt appenera lite också nu när en av säljerna var man andra också av att fortsätta inom se. Jag tror att hon ser att det här är en kvalitetsaktör som hon som skodmänniska järna vill fortsätta satsa på utvecklas inom. Det har gjort att integrationen starten förstås blir så vi vill att det ska bli. Det är det baseres på förtroende. Och känslan av att vi är perfekt för andra för skolars fortsatta utveckling. Precis som det är i många andra skolor så kristina skolan blir det ett exempel. Du har ett grundare som har drivit den i tio plus år, 15 år i bland mer än så. Nånstans tappar de fart en liten. De har satsinkultur, kintrofil men kanske inte alltid orkar, upprätthållare här. Det kommer inte in så mycket nytt blod, liksom nya talanger och kompetenser som kan stöta dem i att orkar upprätthållare allt det här. Då behöver man att det är klokt av dem för att det är ett perfekt timing för skolan att byta hur man nu. För nu märker man vilken energi det blir. Man kan sitta med skoledning och prata om nya satsningar och nya idéer från våra övriga skolor som kan hjälpa kristina skolan att verkligen bli den främsta skolan på övriga. Den är viss månär idag men någonting som vi kommer att stärka upp ytterligare av. Jag lättar den apprindere men väldigt klassiskt liknande vi har på de flesta andra förvärven i hur vi arbetar både före, under nivå och efter. Om vi tittar på era finansiella, talar ni lite grann? Nu har det tillväxtmål på 10-15 % per år. Berorna på inflationen går spokollpängen upp med viss procent per år. Det kan se 2-3 % eller så där i genomsnitt. Då har vi ungefär 8-13 % kvar. Så hur det kan ge att vi anta ett viss del av det här kommer vara förvärv. Vi fortsätter göra förvärven i annonserade ett gård till exempel. Men utöver det hur gör man för att växa befinn till skola? Är morgonis tillväxt är också viktigt? Jag tror att vi ska hålla oss runt snarare. Man kan baka vandet. Vi har gjort över 20 % tillväxt i snitt om man bakar många-många år tillbaka. Det är ju att leverera till högerna med 10-15 % där. Vi ska fortsa ligga på högertalet. Då behöver vi komplettera förvärven med organisk tillväxt. Och exempel på det kan vara det vi lyfter fram. Vi ska ha en mer attraktiva gymnasisk skolor. I det här fallet är det en stark kultur för att yrkesumnasierna ut nu i gymnasivål. Där är det en kantat för er i lever för att du har ett bra ebjur om de uppskattar och söker till. Nu kunde vi se att vi hade 5 % flera antagna i lever. Allt i organisk då, så igenförbart år mot år, för årskursät på gymnasiet mot året innan. Det är klart de här talen kan du göra det på vissa delar dina segment. Då bidrar vi nog någon eller några procentineter på hela konsernens total. Får det plus lite skolpängsökning, så kan du skapa 10 % tillväxt genom förvärv. Då börjar det närmare 15 eller stags över det. Tre komponenter, två år omkontrollerar vi mer än det självade organisk tillväxt. Men organiska är svår, men den är viktig att få till för den som är så inledningsvis när vi diskuterar den driver också lönsamheten. Det är bästa sättet man vill att det ska lönsamhet ska drivas på. Men förvärv är det så mycket konsolvedering i alla landet. Det finns kvar så mycket små aktörer som behöver vara delar av något större för att klara omställningen mot ny lagstiftning och ny kravställande. Vi är och kommer fortsätta vara den mest intressant aktörer som ska samarbeta med. Och gå samman med om man är en kvalitetsaktör i skolens Sverige framöver. Om vi tittar bara kostnader så löner det uppskattsvis. Det är ungefär 60 % över den omsättning så det är den absolut största delen. Hur gör ni för att driva lönsamheten i skola? Det här måste ju vara den största faktum som ni kan göra förändringar på. Så jag tänker hur ser man till att man har en bra kvalitet med man samtidigt i eleverna? Den supporten om behöver, men samtidigt man håller löner kostnaden på en rimlinnivå. Bra fråga, och jag skulle säga att den är med 16 år om jag har jobbat med skola så tror jag aldrig att vi har använt att kapa lönekostnader som ett sätt att driva vår lönsamhet. Det tror jag är ett väldigt kort skickigt sätt som har fallat om det någon aktör som gör det. Denna som händer är att du kommer förlora, duktiga, lärare. Så det kan ju på pappret sutt som ett intressant och mest logiskt sättet att förbättra marginalerna. Men i praktiken så är det nog ett kort skickigt och dåligt sätt. I stället handlar man gyn om att attraktiva skolor som fyller fylleklasserna till lagom, optimala, storlekar. Det handlar inte att det är jättemånga marginaler och generellt sätt i vår bransch. Det handlar om det här genetandet. Att det till att verkligen har 25 miljöer över då i varje klass, inte 23 eller 24. Du kan ha 25 miljöer över klass om du är riktigt attraktiv och duktig på att spider i buntskapet. Sen som är i förra på förasvarat kan du kombinera det här med att det är vulganiskt tillväxt. Du har så pass stor intresse. Du har så pass attraktiv så att den terse blir så stort. Du kan öka med en klass extra inom ett gymnasieprogram eller öka med en parallell i en grundskola eller med en adi. Det är en tillinförskola under existerande parapplyse, skoledning och övrig struktur. Då får du bra effekt på lönsamheten. Det är så man vill. Det är det vi attraktionen du vill förbättra lönsamheten. Inte vi är kostnadsbesparingar. Sen är det så att vi inte. Det tror jag är 100 år naktör riktigt är det. Det är inte affärsmässigt. Det är det som du riva skolor på. Det är ingen är vinst maximerande. Vi skulle kunna mycket höga lönsamheten vi har. Vi stannar, liksom vi säger stå. Det här är den optimala nivån att ligga på. Sen ska vi snarare bara öka våra kostnader för att gå tillbaka till eleverna. Det är det som kommer att sätta oss på i bästsits över lång tid. Vi blackar om vi löner och tänker att om ni kan göra sig och ni kan. - Du kan ju över 10 % i marginaler. Men det vill vi inte. Det kanske vi kan kort skiktigt, men inte det mest optimala för eleverna, skolorna på sikt. - För ni är ju redan i överintivallet, ni har ett mål, men i bitar marginal på 68 % och ni ligger ju redan upp emot toppen av det inte valet. Så om vi tittar på säddigenskaps- och som investering ska vi, vi ska inte inte antara att det kommer ligga över 8 % uthålligt under en länge tid eller det kommer inte fortsätta upp mot 10 % eller hur tycker du att investeras kan tänka runt lönsamhetsmarginal? - Nej, mestliggärd så här. Det är, det beror på två saker. Det är en är att vi ligger högt nu för att vi behöver en buffet för 20 olika lagfällningar som kommer allt från offentlighetsprincipe, sattsin på elever, hälsa, tryggget och säkerhet i skolan. Alltså, vi listar ni så lång tid under vissa tid för läre. Så det är ju bra för att förbära att ni som investerar ska inte behöva ha rätt. Men vi kan inte möta våra finansiella mål för att de här lagarna kommer och vi är vant att bra på förut, se hur det kunde slå. Så att vi behöver ha en buffet för dem. Med det sagt så kan det bli så att det inte slår speciellt mycket för att vi är redan bra förbörda parloronråden. Då finns det snarare spännande satsningar vi kan göra. Och har vi sagt 68, det är ju inte i sin målet 7 då, liksom så här, det ligger vi i den här spannet. Nu ligger vi lite över det. Men då finns en tillfaktum och så tänker jag både att om vi har bra tillväxt inom de delar av vår en mix som har högerlönsamhet strukturellt som yrkesumnaasym till exempel. Då kommer också varmagenaler uthålligt ligger lite höger, man kan kaka trott tidigare. Och det är inte svårare än så att jag är en stor yrkesumnaasymskola som är attraktiv. Det kommer att högerlönsamhet en sedigenska snitt och ska ha det för att det är mycket investeringar som du var inne på tidigare i tunga lärumedel och det är små elevruppet som kan främda svar. Men fortidigt är det växer som jag gjort nu inom det segmentet. Då kommer vi att ha en liten annan nivå framöver. Vad den är, det får vi som en för återkomma till. Men jag tror att buffertänket är det som just nu gör att vi med flytlig lite högre för att skapa trygghet, för investerare och för medarbetare. Om vi kommer in på politiska förändringarna som de regulatoriska förändringar som nu har blackt fram, hur tror du att det kommer först och främst kan du förklara vad det som kommer förändras och hur det kommer förändra eranverksamhet och även hur tror det kommer förändra marknaden kanske? Precis. Då tycker jag att man ska börja i en väldigt stora helikopterperspektivet. Jag är jätteglad att de här initiativen togs. Man kan tycka att jag har en vad dålig jobbigt för er. I massa nya geniska förhåller till och det kommer att kosta pengar och ta resurser tid. Ja, men jag tror inte att skolsvärje, privatta skolsvärje hade något val. Det här inte varit ansvarsfult gå in i exempel i valet här i höst då politiska förändringar med en friskolisektor som inte hade redan börjat genomföra en stor skift i kravställande och kvalitetsarbete. För att den här sektorn har inte haft det största förtroendet i allmänheten. Men det har varit oför känd tycker jag, men stund samma så har läget varit. Det är fanns inget annat jag tror att några förtroendet får det fortibakade en att ta den väldigt beska medicinen med kraftiga, regulatoriska förändringar. Det grundobotten är det jättebra och helt nödvändigt. Att det skedde nu före valet och att det sker i den omfattning det gör. Det är en förtjättning för att kunna återfå förtroendet bland allmänheten. Och får vi det, vilket jag tror är väldigt goda chance att få nu när jag ser omfattningen på den här lagförändningen. Vi förstår att det är fundament att stå på som man kan vilka 10-20 år framåt och känna att man har samhällsförtroendet att få verka som friskola. Då kan vi göra med långsiktiga planeringserna igen och få förutsäggbarhet och tydlighet för framtiden. Då har vi sakat under lång tid. Jag tycker där måste vi börja liksom i beskrivningen av vad vi faktiskt har framför oss. Vad är det med konkret som ni måste göra framåt? Jo, precis. Nu kommer de första lagern att se dig kraft här i januari 27. Då pratar vi offentligt principen. Då ska man likställa oss med övriga verksamheter på att vi måste att transparenta allt vi gör. Det väl kommer det i, det är inte vår annorlunda eller behandlade annorlunda än några andra aktörer. Sen grader oss nu under något år framöver nästa checkpunkt blir sommaren 27 och sen sommaren 28 och så vidare. Så rullar sig ett antal lagare ut. Men man kommer se då som äckse om att tänka som vårnadsavare eller utifrån. Vi kommer att ta ett vägtörer och börja satsa på lugn och råv i klassrummet på ett nytt sätt som man inte kan kraftmöjta i tidigare. Mobilförbud, skolbibloteek, stägg till evelsa, stäck upp rektons roll i sitt ledarskap över klassen och skolan. Ta bort betydelsinflationer helt för att du 200 förhåller på ett helt nytt sätt. Man kan utfalla på nationella prognor och sätta betydelskola. Sen kan jag kritiseras fiskol eller någon annan aktör för att använda betydelsinflation som ett sätt att göra skola attraktiv. Vi kommer att reglera undervisnings tid. Det blir tydligt för alla att inget skola kan på något sätt. Jag tror att det är några som gör det idag. Men det är ju en jölkig uro att sätta lära en av alla tuffsituation som därför det kanske driver marginaler och inte skapar den bästa förutsättningar för elever. Det kommer att reglera oss. Du kommer att se en ny lära och planinföras som sätter mycket mer fokus på ennuskunskaper och fackta en läning än man har gjort tidigare. Du kommer att se helt nya vägtyg för tillsynsmyndigheten att lägga viten på fiskol som inte sköter sig. Du kommer att se nya vägtyg för kommunerna att ta tillbaka rätt attraktivt skolpäng för aktörer som inte sköter sig. Du kommer att se tillsynsmyndigheten att få nya vägtyg varje förhindrat utdelningar att få göra sin massorliga situationer. Som det är mer som en ännu återigen, du kanske har köpt någonting, du kanske har startat någonting, du kanske inte har rätt kvalitiva examet. Men du kan ju glömma och göra värdeföringar. Du ägar det då av huvudmänd och ägar av skolverksamhet som inte sköter sig kommer bli påläggats ett antal förbjud då och inte får verka som huvägare. Det är ett mycket kraft på ett mycket kraftfull ersätt kommer att ta tag i de situationerna. En man har gjort tidigare. Varje skolinhet kommer att redovisa som en separat skolinhet, för att verkligen säkerställa att man får koll på att nedruna används för den skolinheten. Det är inte går till våffelstug eller vad som har diskuterats konstiga reser som de extrem fall som förstår sin kring det är signifikant för vår bransch. Men ändå inte bra de få få gången öra skett och nu kommer man med den här särger, nu visningen och särgranskningen att få sin på det på ett annat sätt. Du hör värsta paletten av saker som kommer införas. Det kommer ta mycket tid för oss att ställa om på det här. Det kommer ta mycket tid för för mindre att verkställa alla de här lagar och reglerna. Men när man är på plats, det är helt säker på. Det är redan så nu. Det ska man veta man lyssna på det här. Bransch är inte stått stil, men branschen märkade att det är främt att det är lite pågå politiskt. Branschen med en är då allmägas arbetstagare föreningen. Har jobbat med så mycket själv sanering och självreglering långt innan det här. Vi ska vara förberedda för vilka krav som en kommer, kvalitetsmässigt framöver. Men hur som helst låter går några år, så är het övertryck om vi kommer ha en fiskol i bransch och det kommer att finnas en sak exempel. Det kommer att göra någon kommunal också. Det går aldrig kommer att från. Men i stodsätt, så har man satt en ny plattform som gör att det är kvalitetssäkrad. Kommer att få en vilka kummelerat i en förändringen av allmänheten syn på fiskol, att bidra på skogsvärje? Det är en spontant känslor som att det inte kommer att starta så många nya skolor om att titta på det här. Det är klart det är ju väldigt positivt för er. Det blir det blir så när man är när de stora aktörerna och det är införsnygede gleringar. Det kostar pengar kort siktigt som ni kanske måste sätta vissa saker i plats. Men vem vill starta en skolan nu? Du kan inte titta ut några pengar inom fem år. Du kan ju få dig lönern under tidigare. Som vi vet, de stora pengarna känner sig från utdelning av vinstmedel och det gäller för alla bolag egentligen. Det som jag har ser att inträddespareraren är en här branschen och går upp ganska signifikant. Det finns många spelare som kanske redan idag har problem med lönsamhet. Nu får man det här som man ska göra på toppen av det man redan gör. Samtidigt bor ju potentiellt multiplana för de bolag som ni tittar på potentiellt förvärva. Borde också kunna komma ner. Så färger måste det vara en extrem möjlighet att komma där 50-10 åren att kunna köpa skolor som kanske inte orkar med. Det driva vidare här i Egenurgiet. Det finns en väldigt stor möjlighet för er. De kommer där. Ja, det ser ni. Jag vill ha redret, jag tror att man behöver bara titta på andra branschen. Man kan lyfta blicken lite tittar på andra branschen som har gått igenom den här stora regleringsvågen. Det är regleringsfrändringen och kravställande. I alla som exempel i princip leder du till en konsolidering. Det leder till färre och större aktörer. Det blir liksom nödvändigt som du sa, det är inte ett självvända mål. Men när man ställer mycket högre krav och det ska man göra, då blir det svåra att vara nedskild. Lite naktör. Det är inte svåra än så. Det är inte något fel i det. Man ska veta att skolsvärjiga idag är nog det viss en jättestor aktör som ett akademedia. Så här övre skolsvärj är väldigt segmenterat. Eller väldigt fragmenterat. Så det finns massvis med svåaktörer. Vi är en ganska liten aktör i det stora hela på skolsvärj också. Man kommer inte från ett läge där det finns ett par jättar som nu kommer bli ännu större. Man kommer från ett läge där det faktiskt finns är väldigt fragmenterat. Och det kommer skapas. Jag tror är väldigt hel såsomma lagom stora fiskolikonsener som tar ansvar för att möta upp den nya kravställningen och leverera bra kvalitet för vårt nadsavare i hela landet. Och kan man göra det för att du får också tänka sig att man kan göra på sädingen ska sätta. Vi skapar inte så kossärn i mer som man var och märken eller som man känner att valfretten försvinner för allt det numeraheten och sädingen ska görs på samma sätt. Vi låter alla med lokala smaktörerna, vara kvar med sin profil och sin inriktning, sin kultur. Man kommer såvårdans av att känna det är samma lokala produkt. Man får fortfarande kan välja. Men bakom det här finns en mycket större aktör som säkerställer den långsiktiga överlevnaden och att man lever upp mot den nya kravställningen så att jag hoppas att jag känner verkligen att hoppas att det är fler som görs som sädingen ska. För att få en framtid där du får kvarna ha upplever och ha det här variationen av valmelleter att välja men har en stor aktör som är garant för kvalitet och långsiktighet där bakom. Som jag förstår det så om ni skulle göra ett förvärv i framtiden ni kan inte ta ut några pengar från den skolan under fem år. Det så fungerar. Det gör vi alldeles. Det är det det är så intressant. Vi har inte det behovet. Vi plockar inte utvinnster på det sättet ur nyliggern förvärvade verksamheter. Jag tror inte heller. Du var inne i lite på det. Kommer någon strunt jag startar ny verksamhet för att det finns fem år med vinstförböjd. Jag tror väldigt få av de enskillaktörer som vi då träffar för att prata om framtida sammangåenden. När vi ser på de adriviska verksamheter, jag kan inte påmerat någon av dem under förståren. Hur som har tagit några. Måra utdelningar. Man har låt det alltings att kunna kvar i verksamheten så att den aspekten tror inte jag är alls lika viktig som det faktum är otroligt utmaningar att leva upp till alla nya kompetenser och alla nya reglerningar att krav. Det kommer vara 99 % av det hela 5 års förbudet mot utdelning. Det kommer inte vara en faktor för från ny start det sker eller inte. Och faktiskt inte från vi gör förvärv eller inte heller. För det är för mig ganska inte ointressant. Men det som det driver inte våra förvärv att kunna göra, inte gör det. Och sedan en stor eller fan till rummen. Det blir ju alltid väldigt hetskt införval och så där och vänster sidan tenderar ju att propagera för ett vinstförbud och sen kanske man inser att det kanske inte går att ta bort 20 % eller för yrkesökskole och eller för yrkesynas 50 % av marknaden över natt. Vad tror du att det finns i en reglerisk? Att det kommer inte reglerningar nu och att om det blir ett giringsskifte att det kommer att ske ytterligare saker och att det blir en stökig marknad över det kanske kommer ytterligare grejer eller. Hur ska man tänka som investerar för i den aktie handlar det ju med när de är det varit det vilken annan brand som helst hade nogga i den aktie. Var det kanske tre gånger så högvärderad som den är idag. Så hur tänker ni kring det? Det är mig att tro att man måste hitta ett lugn och en insikt i den real politiska verkligheten. Det har varit tufft för myndigheten att till och med senaste tiden få till en reglerfrändning som innebär att man ska digitala matkonella prov. Det har varit ett sats till man är också myndighet att sidda. Där har ett total fallet och visat i jättesortad genomför den. Nu går myndighet med inget genomförra 20 tuffa förändringar. Jag är sen att alla är på samma dignitet som digitala matkonella prov. Men man ska klart förstås ut och stående att det här är en skolmyndighet. Vi har skolmyndighet i Sverige som är full laddade nu med förändringsarbete många år framöver. Det är tecken och inte bara kommande mandatperiod. Det kan tecka en bit i en på nästa mandatperiod också för att bara få det här regelverket på plats. Det här är ett bra regelverket. Jag tog inte att vem som en vinner nästa val. Det är väldigt få saker av det här som man kommer se på att riva upp. Det är på något sätt gallet. Man kommer att tvinga som en vill eller inte. Det är en stor respekt för att det tar tid. Man har hört också från Socialdemokrater som är uttryckts en nylig liksom att de fattar också det här mer och mer. De kan inte lova förändringar om de skulle vinna för de förstår att det är så mycket som händer en då av med nödvändiga förbättringar av hela skolsvärje. Och specifikt också för friskolle Sverige kommande år. Som någon vill göra någonting nu. Då ska man ju, då måste man ju alltså tröskan för att göra någonting och riva upp det som är. Då måste du känna att det kan upp någonting helt fantastiskt för din politiska idé då. Och vad för det. Och det är svårt att säga att man att man ska. Det finns ju många grejer som en ny regering behöver göra. Och då känner man på marginalen kan skapa så mycket mer nytta genom att först riva upp allt arbete för en mindighet som då har jättet tufft att genomförallt inget behöver i lägga allsinden i skipat. Fokusera på det. Så bromsalt det där, riva upp lagstiftningar tills den nya utredningar för att hoppas nu att ett steg längre om fem år. Ja, det är. Jag kan ju inte lova någonting, men allogik talar ju för att man inte kommer att orka kunnällens vilja prioriterar det. För då ska man ju sutt om veta att alla studier som har kommit senaste året nu, som mäter kvalitera i skolsvärje, de visar ju studier efter studier. Och det inga bestämningsvarer från det privata, liksom skolsvärj, det här är ju. Nu trala. I stort sett neutral S.C. B.B. baserade studier också. De visar ju att friskorerna i studier efter studier nu levererar bättre kvalitera än de kommunala. Så att ensakvore om en ny regering såg att det här var ett problem område som drabbade svenska barn och i lever liksom att här fick dem. Det är en annars för dålig skogång. Ja, kanske då orkar man med att driva upp allting och testa någonting som kan bli ännu bättre. Men det faktum är. Det kan vi se mig själv också att studier efter studier, friskogl gör det bättre. Och på toppen av det är bara för att liksom ytterligare läge icing on the cake här, som man kommuner, som absolut inte vill det här, som snarig vill samarbeta vad som man är på högre vänster, sen man vill samarbeta med de friskoli som finns och ser att det är ett bra bidrag till hur kommunala settapens är ut. Så det är ju. Det är så många olika komponenter idag som talar för att det som kommer hända är att man kommer prata om att man vill göra saker, men nu politiska verkligheten är att den här. Det är en viktig bransch i Sverige, det är no trålig viktig samhällskritisk bransch. Den behöver lugn och ro, den behöver få introducera allmänne lagarna nu. Och ska vi se om fem eller tio år hur de vilken effekt de har fått? Har vi fått allmänhetens förtroende för en mycket bättre friskoli i Sverige nu, där bara de aktörer som leverar kvalitet, också får göra utdelningar att göra vinst där. Jag tror att det där blir kommit landa och man behöver ge i den tiden. Så investerar det för att man. Jag tycker att man måste våga lyfta huvudet lite och se logiken i hur det här kommun utvecklas under fem tio år framöver. Jag tänkte bara att det är lite snabbt med kapitalstrukturer, sen vill jag vi ha lite av någon innovation också, men ni gjorde inga stora förändringar under 2025. Ni delade ut kapital, ni åtsköpte en del aktier och ni började använda lite skuld också förgöra och förvärv. Hur tänker ni framåt? Tanken att uppfylla de finansiella målarna tar vilket kommer att kräva lite förvärv, men för de pengarna som blir utöver är hur tänker ni utdelning, kontra, axiote köp. Jag vet också att ni vill ha en höger likviditet i aktier. Ni kanske funderar på. och byta lista, hur tänker ni kring alla de här olika förtorna? Man började bara på det mest fundamentala så satt i oss ner och gjorde hemma läxan. Vad är det? Givet de risk i betal, de kassaflödena vi har. Den det arbetande kapitalet vi binder upp i vår examet. Vad är det? Optimal skuldsättningsnivå? Liksom så att man som som är med driver vi. Vi faktiskt kanske är väldigt månaderna att vad vi har en hör i vår verksamhet så ska det göra effektivt. Och det är inte effektivt för någon sätt. Det är inte effektivt att sitta med en stor kassa som bara som som bara sitter där. Du använder inte resurserna på det bästa sättet så att vi landar dig. Någonstans runt en eller stags över en gång i vår historiska ibedeja. Att ha det i netto skuldsättning och noving en väldigt fin avvägning mellan mellan vettigt sunt risktagande och bästa användningen av kapital för kapital kostar ju pengar. Och det kommer både det behövs både för att vi ska i analysen av förvärv vi ska göra. Men även av en lysen av investeringar i dyr och läromedel. Vi har ett mer intläroverk i dandryd som vill köpa väldigt kostar man nya fartyg. Går det mycket lätt att räkna hämen sånt satsning på det snäro med det om då en optimal kapital strukturs. Ja, vi vill ligga det strax över ett. Vi ligger på en halv nu, 0,5 i netto skuldsättning. Hur ta man sig dit? Ja, det är ju förvärv som du som du nämnder. Det är investeringar i våra i våra skolor och vi tycker att vi ska vara attraktivt som investerare att satsa på svenskola. Det är så heftig att få landa i det. Det är min dröm liksom så att tänka att för det är sen det vet att kommuner har ganska lite kapital generellt att investera i sina fastigheter, sina skolfastigheter, sina skolverksamheter, man kan ta knapare ekonomi. Kan vi via börsen här och via att vi gör att attraktivt investera i skola. Få kapital kommer in i skol Sverige den vägen. Det går ju magiskt liksom och ett sådant tillbaka då. Det är ett genvätt utdelning eller göra återköp. Så det kommer vi fortsätta göra. Vi ska vara konkurrenskraft i vår två områdena och där finns olika intressen vissa fördör. Återköp, vissa fördör, utdelning. Jag är inte så område för att någon av de här kommer att förtjämra likviditeten i aktien, för det finns olika styr. Vi så visar att det är nog det viktigaste att ha en attraktiv verksamhet så kommer det få likviditet över tid ändå och bredda aktiegavasen. Vi tittar på vår alternativen. Vi har en gevalitet och bra dialog med vår bank. Danske bank som förstår att speler en viktig samarbetspartner med besluten när vi tar dom. Och man kan vi bara förväntas i fortsatt arbete från vår sida. Det var ingen en gång sak vi bara gjorde en gång utan vi på allvar vill vill vill visa att vi kan landa en optimal kapitalstruktur. Och då ska det vara en sund och långsittigt hållbar vettisk ullt sättning. Och återkomna till exaktastegen dit. Det är ju. Ja, men det är det. Det är det. Det är de parametrarna vi har berörten som är det vi kommer att jobba med. Och hur var i din ambition med serien ska du? Du arbetar ska man säga arbetande studieceller där mot det väl kanske den. Den bästa benämningen och det gör ju också i arbeten nu. Hur? Vad är din vision? Vad vill du göra här de kommande? Och ska se 50 åren? Jag tror verkligen säga att tror att det är en enda tid där vi har en stor drake, en stor aktör på friskolis veida. Akademedia. Det är det saknar är ett antal till större aktörer. Vi bänte bli lika stora som akademedia, men jag tror att man är för att få känslan från från från Alminheten och Alexern är intressant att det är en väldigt. Det är mer konsoliderad ansvarstagande mogenbransch. Då behöver ett par till större huvuden. Som tar ansvaret och ser det igen sig kommer att vara en av dem. Så att blicka man som liksom 50 år framåt. Jag då hoppas jag verkligen att när man tittar på de tre fyra största, liksom skolkonzernerna som som gemensamt tar ansvaret för friskolis Sverige, då är ser det en ska en av dem. Och sedan exakt hur stora vi är. Jag tycker inte att stor likern i sig blir det viktig. Det är viktig att vi varje år jobbar på att nå dit till att bli till ett aktivt. Nå dit för det är så att vi är jobbar konkurrent i gör en del saker också. Men jag skulle säga att blandom 50 största aktörerna som vi nog den som år ut, årin gneter på med vårarna färg. Det är för det här större gemenskaperna och med samarbete. Den här attraktionen runt att nya kvalitetskol kommer in i gruppen. Vi gör det så så så så så konsekvents att kan vi bara jobba vidare på sättet så att när du tittar på branschen mer färdig konsoliderar, mer modien om 50 år, då är det jag kallar med. Med deras edg av som är en av de här stora aktörerna. Kan du tack så jättemycket för att du vill vara med. Tack själv. Det var jätteintressant diskussion. [Musik]