#1 Varför behöver vi växtförädling?

Det finns en svamp som lever på stråsad som vill bli upptäckt. Det finns en svamp som lever på stråsad som vill bli upptäckt av växten som den angriper. Växten försöker göra sig av med angriperen genom att låta bladvävnad runt sampen dö. Men svampen är listig, den trusnämligen i dödvävnad. Det här fenomenet kan forskare utnyttja fruta fram grödor som själva kan försvara sig mot angrippare. Det vill säga grödor som då inte behöver bespruta sig med bekämpningsmedel. Välkommen till "Shaping on Food", en podcast om växtförelning och djuravel. Det här första avsnitt är att handla dem vad växtförelning är och varför det behövs. [Musik] Första avsnittet i "Mister och Varetex Podcast". Jag ämntligen mitt i sködet i dessutom. Anna, odlad du några grömsaker hemma? Ja, tomater och chili som alla andra. Hemmoldling var nog det som fick mig intresserad av genteknik och växtförelning från första början. Hur då? Alla dessa olika form av faria som är resultatet av i en förändringar är ändå lite heftig. Men form och fari är ju bara en liten del av förändringen. Ja, precis. Jag träffat ingre oman som arbetat med förändring för många egenskaper i flera olika grödor. Jul, berätta på någonting om rapsen som jag jobbar med en gång i tiden. Ja, lite grann. Men vi kanske ska berätta vilka vi är. Ja, just det. Jag heter Anna Lerman. Och jag heter Lisa Väster. Vi har båda forskar bakgrund, men arbetar nu med kommunikation i "Mister och Varetex". Ett forskningsprogram på Sveriges landbruksuniversitet och det här är produkasten "Chaping Hour Food". Vi ska börja med återreda på vad växtförelning är och vad det är bra för. Häng med till Annarp för en interview med professor Inge Roman. Ja, växtförelning, det har vi gjort, sen vi började ordla om hur våra växter. Det var för ungefär 10 000 år sedan. Och från början gjorde vi det helt omöjde vetet genom att vi spade de förönt från planter som hade många förönt och stora förönt. Och även till exempel röter som gick bra lagra och frukt som har god. Och det är inte för en fördygt hundra år sedan som är medvetet började göra växtförelning genom att korsa föräldrar som vi har valt ut och sedan välja bland avkommerna så att det är inte så lång tid som vi har gjort medvetna föräldringen egentligen. Det är ganska fantastiskt att vara, men det sker att det lyckats åt såsta kommand då med växter. Det finns ju en enorm variation även inom en art nu genom växtförelning. Till exempel om man tänker på kål som då skördar huvudena eller röterna eller andra växtdelar så verkligen. Urvalen som man har gjort är 10 000 år. Hur gör man urval? Är man urval på samma sätt nu som för? Nej, det har ju förändrats orart mycket med den nya tekniken och det som då har kommit i det här som kallar smålkeleärmarkarer där vi då väljebaserar på DNA som finns i närheten eller i bästa fall i själva genen. Och då vet vi vad den genom ger för egenskap. Men det allra senaste är att man tittar på hela genomet eller all DNA i en viss planta. Sedan har man en modell för hur ideal DNA ska se ut. Och så väljer man den plantan som mest liknade ideal DNA. Och då innebär att man inte vet exakt vad varje DNA bit gör utan det tänker bara ett mönst för hur DNA ska se ut som man var väljer på. Och de här modellerna då de förändras hela tiden varit efter man tar fram nytt material så att hela tiden blir mer och mer precis där urvalt man gör. Och det kallas då för genomsselektion. Och det gör mönst till exempel hur kommersiell har förrädling så att ingenting av urvalen i början av generation utvecklingen sker som du gjorde för de. Om man tittar på växten utan det sker med hjälp av det här DNA analyserna och man tar många generationer då i växus innan man testar i fälserna och jämföra de alla bästa urvalen då. Varför behöver vi nya soter? Det har vi då för att vi behöver hela tiden öka av kastningen med tanke på att befolkningsutvecklingen är som den är. Och man räknar ju med att till exempel vette och kastningen behöver öka 2 % per år om vi ska kunna besöra i av befolkningen 20 % av energibehovet som vi har kommit från vette. Då är det bara ett sånt exempel. Och sen är det också väldigt mycket som händer till exempel mycket matförändningar som vi behöver anpassa växten efter det. Och det kommer nya skadgörare som vi behöver höka motnåskraften mot till exempel. Det är också så att vi vill ha olika kvalitier på det som produceras och det skifta lite mod det också. Till exempel så med att ta retomat så förut så att vi är lite större utomatern för tiden vill vi ha småtomater som är lite olika färdig. Men det gäller plantarnas egen motnåskraft mot sjukdomar så är det också något som man får tjäta med hela tiden. Absolut. Om vi orlar motnåskraft i växt som är motnåskraftig mot en viss skadgörare så är det så att skadgörare anpassar sig efter det. Mera eller mindre snabbt då. Och föräldrarna måste då hela tiden ligga lite för det så att man har de material med nya restens generis som man kan ta fram och göra en ny sort av till exempel. Sen är det också så att vi får in, nu är vi att vi importerar mycket och vi reser mycket så får vi in också nya skadgörare både nya raser och nya arter av skadgörare. Och där behöver vi också då ha beredskap för det. Det finns till exempel en ras av svart ross som inte har varit ett problem på väldigt länge i veta ordlingen som börjar sprida sig i Uganda. Och snabbt och sprid sig stora delar av Afrika och vi är lite räddare till och med att den kanske kommer ändå pitt. Och då gällde det att det fanns resistens genom att ändå snabbt börja föräldrarna in i material som går ola där då. Vad är en bra sort för någonting? Ja det kan vara väldigt olika beroende på vem man frågar. För ordligen är det en bra sort som först och främst gör en hög avkastning förstås. Men också att den kräver så lite jobb som möjligt för ordligen så att den till exempel mot som en kraftig muskadgörare så att man inte behöver bekämpa så mycket. Den kan vara bra när det gäller konkurren mot ågräs. Den ska gå bra att skörda och det är en jätteviktig egen skap. Vi har ju stora maskiner som då måste användas på stora Arealer. Och då gällde det att den här grödan, även om den mogen måste den stå kofar och inte falla om kul och börja grova och mögla. Så till exempel den egenskap som en föräldringen har förändrat väldigt mycket sen bara kanske 50 år tillbaka eller senare. Vi har mycket stråstyvare sorter som står upp och som är lite kortare då den klar får stråstyva när man kortar. Och det gör att vi kan då skörda under mycket längre tid. Så det är en sån egenskap som betyd sig för ordrar ändå. Sen när det gäller de som ska köpa upp och sälja så är det viktigt att det går att transportera lagra produkten. Och där har vi till exempel med tomat som ofta då kan vara väldigt hård och fast då tola strötar. Där mot kanske inte är det riktigt så god som man skulle hanska. Men där är det då gråsisterna som känner på det. Och sen då när det gäller konsumenterna så är det förstås det här då med olika egenskaper som vi vill ha till exempel färg och smak och sådana saker. Och även då man ska göra någon produkt av själva det hörden så är det väldigt olika egenskaper till exempel om man ska ha kollet i malt som man gör öll. Viske jag väljer om man ska ha det till foder så är det olika krab att det också. Och då finns det kanske olika sorter för de olika användningsområdena? Ja det gör det absolut. Ett annat som till exempel är då potatis där man har uppdelning i sterkelse och matpotatis. Och där då är den sterkis potatis där ni är ju inte alls lämplegget. Det är att det är atta som är kort eller stekt utan den är ju för att få ut så mycket sterkis som möjligt ifrån. Och sedan finns det förstås olika sorter som har lite olika smak egenskaper även inom matpotatis. Så man tar det exemplet då. Det är med mjölighet och fastighet också till ett annat sånt som egenskaper. Kan den sott vara mer eller mindre bra för miljön också? Ja det kan de gör absolut och speciellt om man tänker på motomskraft att man inte behöver bekämpa så mycket. Så är det en fördel och samma sak om den kan konkurrenja bra med ågras. Kanske man slipper ågras bekämpa så mycket som man gör men det möjligt är lite svårare. Och sedan är det också så att vissa sorter kanske lämpliga för att uppe en näringen att de har större rotsystem. Och på så visar vi att det inte får så mycket lekar sig från våra ågrar. Nu behöver vi speciell växträdling för Sverige eller kan vi lite på andra växträdling. Sverige är ju ett väldigt långt land och så ligger vi långt norrut också. Så det innebär att det är väldigt olika förhållande i Södra och Nora Sverige. Och vi vill ju att hela Sverige ska vara befolkat och då behöver vi sorter som är bättre anpassade för Nora Sverige också. I Södra Sverige så kan vi till en viss del förlit oss då på sorter som har föräldras ner det på kontinenten och även förstås i Danmark. Men speciellt och i Nora Sverige är det viktigt att vi har sorter som är väldigt snabbare i sin utveckling och tol kanske då visstfrås på vår höst också. Och sedan har vi också speciella dem med att vi har väldigt långa och ljusa sommarnätter. Och det är påverkar växter när det gäller blomningshinduserings. Och det är till exempel kina-koll. Om vi håller det då börjar så det för tidigt så går det blomma fast den vi inte vill. Det är ett sånt väldigt tydligt exempel på hur de reagerar på ljus. Men det kan finnas mindre tydliga exempel också där det är viktigt med ljusparioderna. Det är också i förtjän fördel i Norge för att ha vill längre tid med soltimmar så att det kan hjälpa upp att få en kort ordningsisong där. Och här på institutionen för växtföräldring var det för växtföräldring som sker här. Vi är ju en myndighet egentligen så man kanske skulle tro att vi inte föräldla för att ta fram sorter som ska säljas. Men vi gör faktiskt det i vissa växtlag. Det är väldigt få. Så det är äpple och det är svarta vinbar, havton. Där finns det sorter på marknaden som kan köpa oss som att ha vits fram från SLU. Och vi bedriver också föräldling i potatis för att försöka få fram sorter det är inte så lätt så det finns inget sånt exempel än så länge. Men tanken är att vi ska åtminstone försöka få fram sorter för Sverige då inte minst för några Sverige. Sen alla största delen som vi då sysslar med är det som är mer föräldring för föräldring så vi tar fram nytt växtmaterial och nya kunskaper och nya tekniker som kan användas i commercial föräldling. Och då som exempel då har brukat man kunna kalla för pre-breeding för föräldling. I vissa fall så att vi jobbar tillsammans när jag kommer att källa föräldrar så att vi kan hjälpa dem att hitta nya resistencia eller det gör till exempel jag då. Och det är de mot skadgöra som de har väldigt svårt att hantera i sin normala föräldlingsvårt och gör urval för ört till exempel. Och sen så kan jag få tillgång till bra möder föräldringslinjer från dem som jag korta med och sen gör urval igen och sen har de fått föräldringsmaterial för att titta på andra egenskaper som är väldigt viktiga för dem. Och fortsätta gör urval också för sjukdomsrestensen. Vi har också gröder där vi som vi försöker göra per ena så det är ett sånt exempel där miljön kan spela in. De flesta landpriskgröder och även grönsakerna är ju ett åriga. Men om man då tar fram fler åriga gröder så spara man mycket av insatserna som man behöver göra med plöjiga och skjätta om grödan. Och samtidigt så har man då marken bevuxen så att man bevarar näringen i åken och man tillför också mull då genom växtdelar som för mulltnar. Så då har vi exempel på sådana gröder där vi då försöker ta fram helt nya än som heter fältkrasing. Som egentligen då från början är en helt villdväxt där vi då försöker göra den till en ordlad och ju växt. Och jobbar då parallellt med traditionell föräldlig med korsningar och parallellt med mer modern teknik, med transformation och tillmej mutation. För att ta bort då egenskaper som är villda växter har. Och ett sådant exempel är att fröna släpps mycket lättare än för de som vi olas så att det inte oro skörda allt man vill. Det kan vara också kemisk din håll som man vill förändra så att det blir mer lämpligt att själva fröna som vi skördar. Där försöker man också få fram en parent typ genom att korska med bild och artet som är släckningar till den här. Och på sov så slipper så upprepade gånger den här växten i två år i dagsom man såg rena år ut och skördar andra året. Och man kan så in den i stråset också så att man då har två gröder parallellt men bara skördar sista året. Sen så gör vi då mer av forskning som då kan tillämpas en i växträdling. Och det är till exempel att vi försöker förstå vad generna gör för någonting. Vi analyserar vilka gener som är aktiva och vad de då ger upp på för proti i nero och vad det är sin tuff, ge för egenskaper till växterna. Och vi tar även fram urvalsinstrument för växtfrädlingen och då brukar vi kalla om mulliklärarmarkörer eller DNAmarkörer. Och det innebär att om föräldrarna hittar en sån markör i växten så kan de då veta att med stor kärnolikhet så finns den önskade egenskaper också i den just den planten. Och vi tar fram också nya remetoder, transformationer i någon som har männs länge. Då är det ju att man föreöver en staka gener till från en art till en annan. Men vi har också en mutationer som är riktade så att man muterar specifiken visigen för att då slå ut den genen. Och mutationer är något som hela föräldringen bygger på egentligen och de kan ha skett för väldigt länge sen så att det skapar variation. Det kan också gjorts förra århundrarna det genom att man bestrola det växter eller utsatt de vissa kemikalier så att man fick mutationer. Men det fina med den nya tekniken och det är att man kan bestämma var mutationer ska ske. En tidigare så kan man bara göra mycket mutationer i samma växt och sen välja de växter som hade fått en mutation som har ut efter. Men de hade samtidigt väldigt mycket andra mutationer i sig också. Hur använder du riktade med dig nes i ditt arbete? Ja det är så att jag jobbar ju då med att öka hosomskräften mot skadigare och nu för tiden så är det då huvudsakligen i korn och veta. Och i korn så försöker jag då använda riktade mutagen nes för att det inte förra in en resistens igen utan att sluut en mottaglighetsgen. Och det innebär att växterna har då gener som angripar en kan utnyttja så att det blir en bättre näringskälla eller en bättre plats för angripar att vara på. Och ett sån tydligt exempel är då när organister som jag galler på växterna. Då ser man ju väldigt tydligt att växterna har producerat något som är väldigt bra för angripar än till och med kan fungeras med ett skydd mot andra naturliga fiender och det förstås också för öda. Såna här saker händer då fast mycket mindre, synligt hela tiden och särskilt om det organismer som sitter still på samma ställe. Till exempel svampar där de börjar angripa eller bladluss i en koloni. Så är det ju en fördel om någon kan förbättra just det där stället disenegen fördel. Så det här är ett helt nytt tankissätt och som har blivit väldigt lätt att också tillämpa i med den riktade mötasjons tekniken. Då försöker vi slå ut igenom då till exempel blå. förmodligen har nytt av att de finns i växten. På motsvarande sätt är en blad svamp som den vill bli upptäckt i skillnad mot vissa andra blad svampas. Om den blir upptäckt så kommer växen att försöka döda av vem där den angripper. Det här förstår att det har använt i växten för vissa andra sjukdomar och döda av så att de inte kan sprida sig. Men den svampen som jag jobbar med då blad fläck sjuka korn, den trivs i dödvärnad. Så att den vill bli upptäckt av att svampen döder av vem där den kan fortsätta växa i kornet. Och genom att ta reda på, det har jag fått reda på genom att informellt samarbete med amerikanska forskare vilka gener som då man borde försöka motera. Så det gör vi då i vissa kornshorter. Vid Sveriges landbruks universitet. Sker det växförälling både inom tre gård, dyr i jordbruk och skogsbruk? Ja det gör vi med växförälling då tänker väldigt berätt att det inte bara är såt framställning, utan att det är allt det här som handlar om forskning och utvecklingen nya tekniker. Då arbetar vi med alla typerna av grödor. Och det gör vi också på olika ställen. Resolu har ju flera olika kampus. Det mest av skogs forskningen och föräldringens som har relation till föräldringen sker då i Umeå. Delvis också här i Alnarp när det gäller sydsfönska skogsföräldringen. Och sedan har vi då ultuna som jobbar mycket med grundläggande växbyologi. Och här i Alnarp har vi institutionen för växföräldring där vi då jobbar väldigt tillämpat men också med grödor. Det är också mer med grundläggande forskning som då kan ha tydligt av växföräldringen. Eftersom vi är då på olika platser så har vi fått speciella medel för att kunna samordna de här insatserna på växföräldring inom SLU. Du har haft det under en tre års period nu där vi har då haft uppdrag och workshop och även forskningsprojekt och studeresa på såvis försöker vi att arbeta bättre tillsammans och samordna våra resurser och så när det gäller infrastruktur. Det är mer än att vi ska fortsätta i tre år till så vi har gjort nya planer för det nu. Vilka är det som föräldrar växter? Det är ju då huvudsakligen kommersiella företag som föräldrar. I Sverige är ju landmännen landbruk som har de flesta gröderna. Sen har vi ett företag som då föräldrar sockebetor och det finns ett företag som föräldrar konservört fintus. Inom det har landmännen så har det då skett en väldigt stor minskning av vilka gröder som föräldrar. Så finns det ett litet enmans företag som föräldrar ryps också i Sverige. Sen finns det då betydligt fler om vi tittar på hela Norden och där föräldlingen som sker i Överö Norden kan ta fram saker som kan passa för oss här i Sverige också. Och tidigare nämnde jag SLU som föräldrar det ett litet antal gröder. Sen finns det då väldigt stora företag som inte anseras Sverige än särskilt intressant marknad, men det är klart att om det finns någon sorts som kan passa här så är de förstås vilja att sälja till oss i de flesta fall. Och det är då så att utsädes företag här i Sverige provar utländska sorter och ser vilka som kan passa här. Men det har hänt att sådana företag har hittat sorter som skulle vara väldigt bra för oss men som inte i första handsel är eftersom det kanske inte om utsäden är de helt nya. Så det finns ett stort värde av att vi har i egen föräldling som jag ser det. Kan det vara så att bra växtföreling inte sker just för att det måste finnas kommersiellt värdig växtförelingen? Ja det kan det absolut eftersom en ny sort måste vi passa både till klimatet vi har och till till exempel skadgören som är lokalt. Och då om det är väldigt speciella betingelser så kommer ju inte den lokalen att vara intressant för det större företag att ta fram nya sorter för. Och det är ju en del toalet att det är så. Det är också tyvärr så det har varit mycket och kritiken mot de här stora företag att de säljer både kemikalier som då kan bekämpa skadgörenna och samtidigt tar de fram nya sorter. Och då kan det vara en avvägning där vad som är mest lönsam för dem om det att sälja kemikalien som kan bekämpa skadgören eller om det att ta fram är resistent såt mot den skadgören. Föräldring är YouTube är kostsamt. Det är liknade rätt mycket läkemedels framställning men det är inte alls lika lönsamtsända när man har en produkt. Det är ju då så att det tar lång tid och för fram en ny sort. Det allra mest av det man tar fram kastan man, om man är en duktig föräldrare och bara spårar det allra bästa. Och sedan i slutändan kanske en konkurren som ändå har en lite högre avkastande sort och då blir det den som säljs. Trots att man kanske har andra ägningskaper som värde fulla i den egen av då. En sort, vad är det för någonting då? En sort av en gröda? Ja det finns ju då vissa regler för att vara med att få kallan sort inom växtföräldring och då finns det en organisation som heter UPP, där de är regna finns beskrivna då. Då får man göra en test om man har tagit fram en ny föräldnisning som man tycker verkar lovande och vill då att den ska bli en sort. Så ska det en testas då på ett officiellt ställe som då är objektivt om att titta på om den här linjen är enhetlig så att det planterna ser lika ut. Och om den är stabil från en generation till en annan eller ett år till ett annat så ser lika ut mellan olingstillfällena. Och även om den då kan skillas från andra sorter för om det inte kan skillas från en annan sort kan man inte kalla en ny sort. Och det sker då hites baserat på att man tittar på växten möljen kan man titta på en syn samman sättning. Man skulle kunna använda det här som då vi pratar om tidigare molekiller och analyser. Men hites så har man inte gjort det och delvis begröndat att man kanske hittas små variationer där som gör gränsdragningen mellan sorterna svar. Och sen om man har den godgän för de här egenskapernas så om man vill ha den till en svensk sorts så ska den ta sig in på sort listan då. Och det är görs då vi gjorde besverket och då ska man också ge en nyt namn som ska godgännas av dem så att det inte finns taget tidigare. Och på det visst så kan man skydda sin sort i 2025 år och då tar ut en viss licensav gift när den säljs. Och den avviften behövs för att man ska kunna fortsätta och föräldla och ta fram nya sorter. I Sverige kan man inte ta patent på sort i det här mot det kanske en missuppattning som finns utan det är det här systemet som gäller då. Och det som är en skillnad om man ska driva patent brukar man ofta hinder att andra får korsa med det sorten men genom det här uppåt systemet så är det tillåtet för vilken annan föräldrar som helst att använda sorten i sina korsningar. Så på så visso är det framsteg som görs av hemföräldrar kan utnysas av en annan vilket är positiv förordningen totalt sett men i vissa fall kan det vara hemmande för ut till exempel den föräldrar som martag i fram då är nysort med väldigt stor besvär. Kanske börjat med en villresultant källak lagt mycket tid på fotobaks i Holingssengenskaperna då kan ett annat fördag direkt använda den sorten som har kommit fram och slippa de här besvärliga stegen innan. Så det finns både för en aktella med det där systemet men totalt sett förordningen så är absolut en fördel. Tyvärr är det också så att ofta är det sortgångsort som man korsar nu det en del i förklaringen varför vi har väldigt enhet lite ordningsmaterial att det är ju det alla snabbaste sättet korsar två bra sorter och ta fram en ny genom det. Men det finns en begränsning hur lite det får skilja mellan den nya sorten och föräldrarna och man ändå kan få talisensen så vi efter. Och det är då man tar exempel med att man får in en enda igen via transformation i en befintlig sort så då är det fortfarande så att den ursprungande sort ägaren ska ha betalt för den delen som är den gamla sorten så att säga. I de flesta gröder landprisklönerna så krävs det också en förbättring jämfört med befintlig sortmaterial som man gör en värdeproving och en officiell värdeproving som oftast är två år lång och baserat på den så kan då ju brygs verket godkända sorterna sen. Är det för att den som köper är sorterna ska kunna vara säker på att det finns något bra med den då? Tickar man säga kanske vi skulle översväma nya sorter som egentligen inte är tillfördels så mycket. Det är ju en lönsamma att ordla. Det finns en omfara med att vi växträdlar för lite. Det som jag tycker är följt och det är just att om din är bär att vi har bara ett fåtag röder som är en lönsamma att ordla. Vi har bara bara avkastning och lämpligt sårt material för vissa gröder. Vi kommer få en väldigt ensidig växtoling. Det innebär att vi får ökade problem med skadigörare. Vi förstår att vi blir mer beroende av importav att visa produkter. Jag skulle ha en annan sätt att vi har växtförädling på många olika gröder i Sverige så att vi kan behålla en varierad växtoling. Varför användar man biotechnik i växtförädlingen? Det är ju för att förstås effektivisera. Det är jätteviktigt att man arbetar så precis som möjligt och på så visar man upp hela en proceduren också. Och här är det så att man utgår från en villd växt till exempel för att få in när vi ser egenskaps och är väldigt mycket arbete till det. Kom att det är bakat till om önskade ordlings egenskaperna och produkter. Om man då använder biotechnik så kan man dels kanske användas det här med mulkareärmarkörer. Men det tidigare är att man mer precis kan göra urvålen väldigt tidigt i förädlingen så att man väljer innan man ens har tagit utveckling i fält. Så väl man utvika man vill gå vidare med och vilka man vill kasta. Och det snabba upp det hela man kan även göra väldigt mycket då urvarförera generationer i växthus istället för att ha en generation par år i fält. Och andra metoder och det här är ju de här om man före över bara en i enstaka gen som är väldigt värdefull då genom transformation. Det finns då exempel där man har förut in insectresistän som är väldigt svår att fåra in i de fästa fall och då har man då gjort i mais och bomul och det ordlas i väldigt stora arialen nu i hela världen. Och effektivt om att vissa skalbagger och fjärglar. Så det är ett exempel där just transformation har haft väldigt så betydelse ungefär 160 miljoner hectar tror jag den senaste siffran är. Och sen är det då den senaste tekniken jag gör att riktade mutationer som då också gör att man kan få in det vi kallar då resisiva handlag på ett väldigt enkel sätt och inte störa resten av genen av som finns som då oftast är väldigt bra igen i en modern sort. Nyheteknik är det väldigt värdefulla. Det har varit en revolution under min verksamma tid när det gäller jag. Ja du har själv varit både på universitetet och på ett företag och jobbat med viksbräling. Ja, jag har jobbat då ungefär 18 år i kommersiell viksbräning men det var ändå så att jag hade mera typ forskningsuppdrag för att jag hade mestadelsuppdrag till jobba med resten som att det insekte är viktigt är svårt att fåra in. Särskilt då eftersom man hittar det oftast är det väldigt primitivt material och man får de här problemen med oanska regenskapet så fort man korsar med det här primitiva. Så till exempel då i fallet med raps och rapsbagg som är den insekt som vi sprutar mest mot parryterne i Sverige så då ansåg jag att det inte var möjligt att använda vildas läktingar till att fåra in det system så då jag utnyttjar det här med att vi kan då fåra in enstaka genel så där prova jag då ett rad olika växtprotiner och av då rapsbagglarmerna de tillsammans med sin normala föda och kom fram till att det var vissa protiner och som var mest skadliga för dem och det som vi slutligen använder det var ett protin från äta alltså ärtan som vi äter och som händer som foder och ämnet heter och protin heter det läktin så då tillsammans med att medarbetare då så fördvitt vi in genom för det här läktinet i raps och vi hade även så att genens tyddes att bara ge protinet i stondarna som är viktiga förda då för rapsbaggen och vi lyckades påverka lärvena att de måste ämra av den här rapsen men där mot intervundvuxna som huvudsaker jag skaden så det var en annan länge och det är inte att det blev någon sort av det även då sen 25 mår tillbaka jobb med ett bladrufsresistensikon och där använda en vildsläkting som resten källa så det innebär att jag har varit tvung i något jobb väldigt lång tid med att återfå återfå ordnings-engenskaperna så sen som är fjol då lämnar jag material till kommer källa föräldare som om då kan prova i fält och jag har provat någon generation tidigare också för att kolla att det är ständs en fanstar men innan dess var ingen idé för att det gick inte att jämföra med ord att kohn helt enkelt sen har jag även jobbat med det en ny gröda försvärtid det är sånt exempel där vi har då domestiserat eller tämt en villväxt igen men en vdartadson, Saalix, för bioenergi enda mål och där skötte jag om då all restens föräldnys och börjäl tänker jag att jag försökte ta reda på vilka är de allvarliga skadgörerna i den här grödanna vi åldern som vi gör och sen så försökte jag då hitta resistensmåten och det var faktiskt väldigt lätt det gick mycket lättare än i andra ordade gröder eftersom det finns så mycket variation kvar så att vi kunde i stort sett ta bort det bladrusten genom då korsningar och vi kunde också minska angreppen på toppskott som är ett problem då när man gör stickningar att man får buskar i stället för spyr och som man gör stickningar och de traditionella gröderna där har det gått förlorat en del egenskaper som bara finns kvar i vilt material då ja det stämmer det är ändå så om man tittar totalt sett så är de ordlade sorterna egentligen väldigt bra på alla möjliga sätt men ofta har de någon svaghet och som har vill förbättra då kan man hitta kanske den egenskaper ni något mer av vilt men man ska inte tro att de vilda är bättre än den målade för att det är de absolut inte i många andra egenskaper så att det är specifika egenskaper som man kan hitta då i offerhädlat material för mig har ju det här med att lyckas få in insäkt resistens så får in dig så stor skala som man har gjort i ordlingen det har ju varit fantastiskt framgångsaga den skulle ju inte ha funnist och utan nu nya gemotekniken den har ju då accepteras huvudsakligen i U-länder där man verkligen då, eller för en eller boomelse ordlingska där man verkligen har sett fördelarna med att få en resistens där man slipper gå i gröddan och spruta med rygsbruta kanske tio gånger under ordlingsäsongen och även då de kostnade som man slipper om man har den här rengenskapen inbyggd och det visar ju på att om behovet finns så kan vi acceptera mer av sånt som vi tycker är förämmandeller vi tror det är farligt, fast den det hittes inte att visa sig varfarligt på något sätt så jag tror väl det jag vill ändå förklare den också till att vi vi har ett emot det här i EU att vi har råd att avstå och möjligen så är det så att behovet kanske kommer den där det blir mer och mer ontom förda och biologiskt material är växfrälling till för alla typ av jordbruk kan man jämföra små och storskaligt eller till exempel ekologisk oling och kommissionell oling det borde ju vara så sen är det ju det här problemet med att marknaden då huvudsakligen består i stora jordbruk som drivs väldigt rationellt det finns exempel på föräldrar som enbart riktar in så på ekologisk oling men de har ofta väldigt lite resurser och kanske gör det mer lite som en homby och ekologisk oling är ju förstås väldigt riktigt med restens regenskapet och motståndskraft och så skjult dem åt utsädsbuna sjukdomar som man inte kan bli av med genom att beta som man kan göra då man får insjukdom i traditionellt olade växfaterial så till exempel stink så det är ett sånt väldigt svårt problem för ekologisk oling i vete och även ogräs konkurrensen mycket viktigare för ekologisk oling så då kanske man till med förelrvar lite längre sorter som konkurrerar bättre då med ogräs och man kanske inte jotslar riktigt lika mycket heller sådär här med längre sorter inte ett lika stort problem att det lägger sig och så sen kan man ju också tänka sig då vissa specialgröder, vissa grönsaker och så som skulle egentligen vara väldigt bra om vi hade föräldring för men som är väldigt svårt att få ekonomi Växfrailing tar ju tid, det kanske handlar mycket om att se vad som behövs i framtiden Växfrailing nu gör vi för vad som behövs om 10-15 år Vi har något exempel just där som en ämne tid att gå emot är hur vi vill till exempel att grönsaker ska se ut i röbeten ett förhällningen tidigare så då kastar man allt som var väldigt rött och fin som man tyckte då. Och till exempel med röbetar som var randiga, det var inte bra. Men nu för tiden så finns det såna röbetar som till och med och kan anses som går mer röbetor. Så det är ett exempel där det är inte alltid så lätt att förse vad vi borde ta fram. Och lika så är det väldigt svårt att förse vad klimatförändringarna kommer att göra. Och väldigt svårt att ta fram något som innebär. Om det blir väldigt varje avblad väx betingens som man tror att det blir väldigt torttig bland och blött i bland. Att ta fram något som går att ordla under såna betingens är det inte så lätt och ändå blir behålla avkastningen. Om du blickar framåt, vad ser du för möjligheter med växfrädling? Jag ser förstås att det är helt nödvändigt inte minst och när det gäller vilka förändringar som sker. Både när det gäller klimatet och huvudlare och växfrädling kan ju utnyttas till nya olinsystem också. Och att man samtidigt anpassar växmateriale för de nya olinsystemen. Och jag ser också väldigt mycket vad delar med den här teknikutvecklingen som har skett. Att vi har mycket större möjligheter att göra vad vi vill nu. Jag får ett med tidigare. Jag hoppas att det är en ljus framtid för växfrädlingen. Vad finns det för hinder? Ja, hinder är en jag vill förstås pengar. Allting måste vara lönsamt om vi ska göra det idag. Jag tror att det inte har slut på variation för att vi kan både skapa den med teknik och vi kan också fortfarande utnyttja väldigt mycket som finns. Och i genbanker till exempel. Det är utnyttjös väldigt lite egentligen allt som då lagrassis i genbanker. Och vi skulle behöva undersöka egen skaperna där och utnyttja det i matralt mer också. Vi ser tack till Ingromen för den här intervjum. Man blir lite nyfiken på att höra mer om hur växte försvarar sig och om bioteknik. Men hur fungerar det egentligen när man föräldrar djur? Alltså djuraväl. Ja, djuraväl. Det ska vi prata om i nästa avsnitt. Då träffar jag låta rydmer som är professor i hus djursgenetik och forskar om hur gener styr beteende tog grisar. Arja Spine. Snälla sugår. Och mycket annat. Hoppas du vill lyssna på det avsnittet också. Hej då. Hej då. Ja, i den här podden, Kjepingar och Fod, träffar vi forskare och pratar om ämnen som rör växtföräldling och djuraväl. Det kan handla om forskningsmetoder, konsumenters attityder, etiska aspekter, jämbanker och mycket mer. Förljärna missbra bajotäck på Twitter och kontaktar oss järna om du har en fråga som tycker att vi ska tupp i podden. Du hittar kontaktuppgifter på hensidan www.slu.se/mistrabaiotäck. 3. Skruva på stånden. 3. Säkna till stånden. 3. Säkna till stånden. 4. Skruva på stånden. 5. Skruva på stånden. Givet druggétais till husk och k きpp Shell zal skruva Börlårdena! I första minuter man även har den stor allt mot försiktigt mot skärnen som har f trước endfare till tr amount Nada-Pu för. Hanky Deke dig hela egentlig på vår manda på en grund, "den som man FTLL Tsk Spär polling" Det är en enkelt med Q&A på fu Stormbrake. Det här är centofon som lแลar cherry! Du vill ta upp nära cog命 som är i nåt skillnad.